En flaska ramlar i marken och går sönder. Nina tar av sin sko och kastar den på Erik.
N: JAG HATAR DIG! Och jag hatar att vara instängd i det här jävla huset!
Erik är tyst.
Nina flämtar och tar av sin andra sko och kastar den på Erik. Erik suckar.
E: Näe, jag orkar inte mer nu. Vi får prata mer imorgon.
Erik går därifrån. Nina suckar.
Steg: 2 - explicita teman och meningsinnehåll
Den explicita betydelsen i den här scenen visar på hur Nina är olycklig i sin roll som hemmafru. Efter en utekväll blir hon för full och har svårt att tygla sina tankar och känslor gentemot sin man Erik. Hon visar på att hon inte vill bli kontrollerad, vilket vi kan se då hon gör motstånd när Erik försöker föra in henne i huset och på sättet hon struntar i Eriks uppmaningar utan snarare gör tvärtemot dem. Vi kan också se tecken på hur Nina förlöjligar rollen som hemmafru då hon ropar “Fru Rehnsköld är hemma nu!” och skrattar innan hon går in i huset. Eriks sätt att hantera Ninas berusning tyder på att det inte är första gången som Nina dricker lite för mycket då han inte ifrågasätter vad som har hänt när Calle knackar på. Han påstår också att Nina bryr sig om flaskorna mer än sin familj och försöker göra sig av med dem, vilket gör Nina väldigt upprörd. När en flaska går sönder kan Nina inte hålla tillbaka sin ilska längre och skriker att hon hatar Erik och att vara instängd i sitt hem. Därmed kan vi tolka att Nina tar till spriten på grund av att hon är olycklig. Steg: 3 - implicita teman och meningsinnehåll
Den här scenens implicita innehåll visar på ett samhälle där den gifta kvinnan ska stanna hemma och ta hand om hushållet, vilket skildras genom
kvinnan förhåller sig till sitt hemmafruliv, då Nina, som tidigare velat gå sin egen väg och satsa på karriär, nu har gett vika för detta i och med sin roll som gift kvinna. Nina känner frustration över sitt liv så hon super sig full. Hon uttrycker att hon är trött på att vara instängd i huset och hon gör narr av sin hemmafruidentitet, vilket kan visa på att hon upplever en slags
maktlöshet över sitt liv.
7.1.5 Sekvens 1:5
”Sådana som hon borde spärras in” Scen: 1
Avsnitt: 5
Tidskod: 27:17 - 29:10 Tidigare händelser:
År 1945 - Fru Andersson som är barnvakt åt Maggans son Uno har råkat se Maggan och hennes väninna Lilly kyssas i smyg. Dagen efter ska Maggan hämta sin son hos Fru Andersson efter jobbet.
Steg: 1 - denotativ beskrivning
Maggan går upp till Fru Anderssons dörr och knackar på. Fru Andersson öppnar och Uno står vid hennes sida. Uno kastar sig i Maggans famn.
M: Men hej gubben, är du vaken än?
Maggan tittar på fru Andersson.
M: Inget gnäll eller stök?
Fru A: Nej... Jag skulle vilja prata lite med er. M: Ja.… visst.
Maggan och Fru Andersson sitter vid Maggans köksbord. Uno sover i sin säng.
Fru A: Margareta kommer visst från landet? M: Ja. Andersson får gärna säga du.
Fru A: Och staden kan var en farlig plats om man inte är på sin vakt...
Maggan svarar frågande:
M: Ja?...
Fru A: Det förekommer mycket som är onaturligt som man inte ens kan föreställa sig. Det är lätt att bli lurad.
Maggan tittar på Fru Andersson och är tyst.
Fru A: Jag tror det är det som har hänt dig.
Maggan tittar ner och sväljer.
Fru A: Sådana som hon borde spärras in.
Maggan tittar sig obekvämt omkring.
M: Kommer Andersson säga det här till någon? Fru A: Nej dummer. Det här är emellan dig och mig.
Maggan andas ut:
Fru A: Och du får också säga du om du vill. Men du måste lova mig att vara på din vakt i fortsättningen. Tänk på Uno. Inget barn ska behöva se sånt. M: Nej... det lovar jag.
Fru A: Godnatt då. M: Godnatt.
Fru Andersson går. Maggan tittar på Uno med sammanbiten blick.
Steg: 2 - explicita teman och meningsinnehåll
Den explicita meningen i den här scenen visar på hur Fru Andersson ställer sig till homosexualitet. Vi kan se tecken på Fru Anderssons misstycke då hon uttrycker homosexualitet som något onaturligt och lagbrytande. Fru
Anderssons konfrontation mot Maggan gör Maggan obekväm och orolig. Detta kan vi tyda både på Maggans tystnad och på hennes kroppsspråk då hon sväljer och inte vågar möta Fru Anderssons blick. Hon blir också orolig över om Fru Andersson kommer att avslöja henne. Vi kan tolka situationen som att Maggan ställs inför ett val mellan sin kärleksrelation och sin vårdnad om sin son när Fru Andersson uppmanar henne att tänka på vad hon utsätter sin son för. Detta gör Maggan uppgiven, vilket vi kan se när Fru Andersson har lämnat rummet och Maggan tittar på Uno med sammanbiten blick. Steg: 3 - implicita teman och meningsinnehåll
Den här scenens implicita innehåll visar på ett samhälle där homosexualitet anses vara något onaturligt, vilket både gestaltas i Fru Anderssons
förhållningssätt till Maggans kyss med Lilly och i Maggans oro över att bli avslöjad och vad det kan innebära för henne och hennes son. Vi kan i den här scenen se hur Maggan är maktlös i situationen då hon måste förhålla sig till samhällets normer om hon vill behålla sin son.
7.1.6 Sekvens 1:6
”Du har en rumpa som gästerna tycker är värd att klappa på” Scen: 1
Avsnitt: 9
Tidskod: 17:32 - 18:40 Tidigare händelser:
År 1950 - Maggan upplever att hennes arbetsvillkor som servitris på
restaurang Djurgårdskällaren inte är till hennes fördel och hon bestämmer sig för att gå med i fackföreningen för restaurangpersonal.
Steg: 1 - denotativ beskrivning
Maggan är på sitt första möte med fackklubben. Hon sitter runt ett bord tillsammans med styrelsen (som endast består av män).
M: En fråga som jag har med från medlemmarna, det är de otrygga förhållandena för kvinnorna på arbetsplatsen...
En man avbryter Maggan.
Mannen: ALLA är otrygga i arbetet.
M: Ja, jo... Jag vet. Men som kvinna är man extra utsatt. Och på de flesta ställena delar man ofta fortfarande omklädningsrum till exempel och det är ju ett jättestort problem.
Mannen: Inte för mig.
Männen runt omkring skrattar.
M: Ja det är väl just det som är problemet; att kvinnorna alltid blir uttittade när de byter om, och sen går man ut i matsalen och blir daskad på rumpan av den ena gästen efter den andra. Det är ingen rolig arbetssituation.
Mannen: Ta det som en komplimang. Du har en rumpa som gästerna tycker är värd att klappa på.
Männen runt bordet skrattar igen. Maggan tittar på honom barskt. Mannen hånler.
Ordförande: Det är naturligtvis tråkigt att du tar illa vid dig av detta Margareta, men detta är ju inget som fackklubben kan driva som fråga. M: Fast omklädningsrummen borde vi väl ändå kunna drivas som fråga, eller?
Ordförande: Vi får återkomma till det. Nästa punkt på dagordningen…
Maggan tittar ner i bordet.
Steg: 2 - explicita teman och meningsinnehåll
Den explicita meningen i den här scenen visar på hur ordförande och de andra männen i fackklubben förhåller sig till Maggans åsikter om kvinnans utsatthet på arbetsplatsen. Vi kan se tecken på männens arrogans mot Maggan genom att de förlöjligar hennes synpunkter. Vi kan även se att männen har en lättsam inställning till “dask på rumpan” på arbetsplatsen och
förtydligar detta genom att be Maggan se det som en komplimang. Maggan däremot ser allvarligt på situationen, vilket vi kan se i hennes seriösa kroppsspråk när männen skrattar åt hennes frågor. Samtidigt kan vi se att Maggan är osäker i männen närvaro då hon är tveksam i sina formuleringar. När ordförande väljer att förbise Maggans fråga så kan vi se på Maggans kroppsspråk att hon ger upp diskussionen.
Steg: 3 - implicita teman och meningsinnehåll
Den implicita meningen i denna scen visar på ett samhälle där kvinnan blir förtryckt på arbetsplatsen, något som gestaltas genom karaktären Maggans påståenden. Genom de manliga karaktärerna kan vi se hur männen i samhället har en oförstående, diskriminerande och sexuell syn på kvinnan och hennes situation.
7.1.7 Sekvens 1:7
”Är man bara tillräckligt arg så orkar man faktiskt vad som helst” Scen: 1
Avsnitt: 10
Tidskod: 16:18 - 18:37 Tidigare händelser:
År 1950 - Vid ett tidigare fackklubbsmöte väljer Maggan att kandidera till ny ordförande då hon upplever att hennes frågor gällande kvinnors arbetsvillkor inte blir hörda bland styrelsens manliga medlemmar.
Steg: 1 - denotativ beskrivning
Maggan går på fackklubbmöte. Männen i fackklubben sitter och pratar runt bordet när Maggan kommer in.
M: Godkväll. Har ni börjat redan? Jag trodde kallelsen var till åtta? Ordförande: Nej, nej, nej, vi småpratar bara lite.
Maggan ser frågande ut.
O: Hörni, kan ni ge oss fem minuter?
Männen går ut ur rummet. Maggan går fram till bordet.
O: Du kanske undrar vad vi pratade om här innan du kom? Det är ju såhär att vi tycker att vi har varit dåliga på att lyssna på dig.
Ordförande går fram till Maggan.
M: Det är ju roligt att ni inser det.
O: Ja, speciellt jag. Ja, vi kan ju bättra oss. Självklart ska vi driva frågorna om separata duschar och omklädningsrum på arbetsplatserna.
M: Det låter bra.
Ordförande sätter sig ner.
O: I gengäld då, så ser vi gärna att du inte kandiderar till ordförande.
Maggan fnyser.
O: Vi tänker bara på fackklubbens bästa. Om du skulle bli vald, vilket jag starkt tvivlar på att du skulle bli...
Maggan avbryter och skakar på huvudet.
M: Om du inte var rädd för att jag skulle kunna bli vald, skulle vi inte ha det här samtalet just nu.
O: Om du skulle bli vald... du kommer ju få hela styrelsen emot dig. Varenda en. Det kommer bli bråk och konflikter. Det gynnar inte våra medlemmar. M: Nej, så kan vi ju inte ha det. Det låter som att vi behöver lite andra kandidater till styrelsen då.
Maggan sätter sig ner bredvid honom och tar upp pennan.
O: Snälla Margareta, tänk dig för...
Maggan avbryter och höjer rösten.
M: Nej, jag har pratat med många kvinnor och alla känner likadant! De är trötta på att vara med i en fackklubb som inte lägger två strån i kors för dem. Det här blir mer en klubb för styrelsens inbördes beundran.
Ordförande reser sig upp hastigt.
O: Det är väldigt mycket arbete att vara ordförande och det är oavlönat. M: Oavlönat? Det vet jag inte. Ni är ju ute och äter och dricker en hel del. Helst när inte jag är med.
O: Orkar du med det här? Du är ju ensamstående mor.
M: Är man bara tillräckligt arg så orkar man faktiskt vad som helst. O: Jag tänker bara på ditt barn, eftersom du inte verkar göra det.
Maggan släpper pennan och tittar hastigt upp på honom.
M: Jo det är honom jag tänker på och vilken värld han ska växa upp i. En mer jämställd värld hoppas jag. Och framförallt tänker jag att han inte ska bli som du.
Ordförande bli tyst.
M: Ska vi börja mötet eller?
Steg: 2 - explicita teman och meningsinnehåll
Den explicita meningen i den här scenen visar på hur fackklubbens
ordförande misstycker angående att Maggan ska kandidera som ordförande. Han visar detta genom att komma med påståenden som ska övertyga Maggan att inte kandidera. Vi kan även se att han försöker vinna över Maggan på sin sida genom att öppna upp möjligheten för henne att driva sina frågor i utbyte mot att hon inte kandiderar. Vi kan se att Maggan inte ger vika då hon säger emot ordförandes påståenden. Ordförande försöker då istället att trycka ner Maggan genom att säga att han tvivlar på att hon kommer bli vald. Maggan genomskådar honom då hon menar på att han bara är rädd för att hon ska bli vald före honom. Ordförande fortsätter att vara ifrågasättande kring att Maggan kommer klara av jobbet. Hon blir upprörd när ordförande går så långt att han påstår att Maggan inte tänker på sin sons bästa, något man kan se i hennes kroppsspråk och tonläget i hennes röst. Hon uttrycker också sitt ogillande kring ordförandes beteende när hon säger att hon inte vill att
hennes son ska bli som honom. Tystnaden som uppstår efter detta kan tolkas som att ordförande ger upp och Maggan vinner diskussionen.