Kvinnans tid är nu
En kvalitativ innehållsanalys av kvinnliga
karaktärers representationer i TV-serien
”Vår tid är nu”
Författare: Rebecca Wetterlöv &
Isabelle Bringert
Handledare: Anna Edin Examinator: Maria Elliot
Abstract
The purpose of this study was to examine, through a content analysis, how the female characters Maggan, Nina and Christina are represented in relation to their role and position of power in the society in the TV series Vår tid är
nu. Furthermore, we wanted to investigate how these representations differ in
the first and last season, respectively, with the emergence of feminism.
With a targeted selection of scenes as a basis and with a gender-theoretical perspective, our analysis scheme was applied to the selected scenes. We have created the analysis chart with the help of Keith Selby and Ron Cowdery's narrative analysis model. Furthermore, we have used semiotics as analysis tool to provide answers to our research questions.
The results showed that the female characters are portrayed as driven in both seasons. In the first season, however, the characters are portrayed as more limited to the society’s rules and they dream of becoming independent. In the last season, the female characters are portrayed as stronger, they have greater integrity and they dare to go their own way. The results also showed that the portrayals of the female characters' role and position of power differ between the first and last season. In the first season, their role is more marked by society's norms and their position of power is subordinate to the male characters. In the last season, their role is more equal to the male characters and their position of power is higher, in some cases higher than the men’s. These changes in how women's role and position of power are portrayed can be linked to the feminism that emerged in the time period between the two seasons.
Keywords
Abstrakt
Syftet med denna undersökning var att genom en innehållsanalys undersöka hur de kvinnliga karaktärerna Maggan, Nina och Christina representeras i förhållande till deras roll och maktposition i samhället i TV-serien Vår tid är
nu. Vidare har vi undersökt hur dessa framställningar skiljer sig åt i första
respektive sista säsongen i och med feminismens framväxt.
Med ett målstyrt urval av scener som underlag och med ett genusteoretiskt perspektiv, applicerades vårt analysschema på det utvalda scenerna. Analysschemat har vi skapat med hjälp av Keith Selby och Ron Cowderys narrativa analysmodell. Vidare har vi använt oss av semiotiken som analysverktyg för att kunna ge svar på våra forskningsfrågor.
Resultaten visade att de kvinnliga karaktärerna skildras som drivna i båda säsongerna. I första säsongen framställs karaktärerna dock som mer
begränsade till samhällets ramar och de drömmer om att bli självständiga. I sista säsongen framställs de kvinnliga karaktärerna som starkare, de har större integritet och de vågar gå sin egen väg. Resultaten visade också att skildringarna av de kvinnliga karaktärernas roll och maktposition skiljer sig mellan första och sista säsongen. I första säsongen är deras roll mer präglad av samhällets normer och deras maktposition är underordnad de manliga karaktärernas. I sista säsongen är deras roll mer jämställd med de manliga karaktärernas och deras maktposition är högre, i vissa fall högre än männens. Dessa förändringar i hur kvinnornas roll och maktposition skildras går att sammankoppla med feminismen som växte fram i tidsperioden mellan de två säsongerna.
Nyckelord
representation, konstruktion, Vår tid är nu, genus, populärkultur, TV-serie, kvinnohistoria, feminism
Tack
Innehållsförteckning
1 Inledning 1
1.1 Syfte och problemformulering 2
2 Bakgrund 3
2.1 Om TV-serien Vår tid är nu 3
2.2 Genushistoria ur ett kvinnligt perspektiv under åren 1945–1971 3
3 Tidigare forskning 5
3.1 Populärkulturell TV och meningsskapande 6
3.2 TV:s representationer av genus 6
3.2.1 Förändring av kvinnobilden i svensk TV-fiktion 7 3.2.2 Kvinnan är inte längre svag i TV-serier 7
4 Teoretiskt ramverk 8
4.1 Genusteori 8
4.2 Representation och konstruktion i TV 9
4.3 Feminism och feminismens framväxt 10
4.3.1 Liberalfeminism 10
4.3.2 Radikalfeminism 11
4.3.3 Marxistisk (socialistisk) feminism 11
4.3.4 Queerfeminism 12
4.3.5 Första och andra vågens feminism 12
5 Metod och material 13
5.1 Kvalitativ innehållsanalys 13
5.1.1 Trestegsmodellen 13
5.1.2 Semiotiken som ett komplement 14
5.2 Metodkritik 15
5.3 Urval och tillvägagångssätt 16
1 Inledning
Jämställdhet är idag en central fråga i vårt samhälle. Vi ser det som en självklarhet att kvinnor och män ska ha samma möjligheter och rättigheter. Även fast dagens samhälle ännu inte kan ses som helt jämställt så finns det ändå en strävan efter att lyckas nå dit (Jämställdhetsmyndigheten, 2019). Men om vi backar 70 år tillbaka i tiden så såg förutsättningar annorlunda ut mellan könen. Kvinnornas röster ansågs inte likvärdiga med männens, trots att kvinnorna utgjorde halva delen av befolkningen (Furevik, 2016). När historia har berättats genom tiden har berättelser därför i första hand utgått från mannen och hans perspektiv medan kvinnans berättelse har hamnat i skymundan. Med tiden så började frånvaron av kvinnors historia ifrågasättas. Forskning som gjordes på hur kvinnans roll har sett ut genom historien resulterade inte bara i att gömda och glömda kvinnor lyftes fram, utan även den diskriminering av kvinnor som skett. Forskningsområdet kvinnohistoria övergick alltmer till att bli forskning kring genushistoria och att belysa de mekanismer som underordnar kvinnor (Furevik, 2016). Man kan se det som att en tidig form av feministisk medvetenhet börjar växa fram. Berättelser av olika slag har alltid varit en viktig del i människors liv då det är genom berättelser som vi faktiskt lär oss saker om vår omvärld. Idag har medierna den främsta rollen när det kommer till historieberättande och de har en stort inflytande på oss människor. Bland annat är medierna med och bidrar till de normer och värderingar som finns i ett samhälle eftersom de har möjligheten att skildra verkligheten på olika sätt. Alltid när nya berättelser skapas så sker ett urval av vad som ska berättas, utifrån vad som anses vara intressant och viktigt i det rådande samhället. Därför är det intressant att undersöka vilken bild av verkligheten som idag skildras genom TV-rutan och hur den kan sammankopplas med de normer och värderingar som existerar idag (Lindgren, 2009).
I den här uppsatsen kommer vi att fördjupa oss i det populärkulturella kostymdramat Vår tid är nu. Serien är en familjekrönika om kärlek, konflikter och framtidshopp som sträcker sig från fredsdagen år 1945 ända fram till år 1971. Serien är en prisbelönt svensk dramaserie som började sändas 2017 och som har haft stor genomslagskraft i Sverige. Skaparna till serien har själva uttryckt att de ville skildra det svenska folkhemmet under åren som serien utspelar sig och de lägger stort fokus på klass och
klasskillnader (Berättelsen bakom Vår tid är nu, 2019). I den här
undersökningen ville vi dock bortse från klasskildringarna och istället rikta fokus mot hur kvinnor, deras roll och maktposition skildras.
i en modern TV-serie som skildrar de svenska samhället under 1945–1971. Det är intressant att undersöka kvinnliga representationer i en modern TV-serien eftersom kvinnliga representationer har förändrats genom tiden och att vi med hjälp av denna forskning kan bidra till en bättre förståelse för hur dessa representationer ser ut idag.
1.1 Syfte och problemformulering
Syftet med vår uppsats är att med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys undersöka hur de kvinnliga karaktärerna Maggan, Nina och Christina representeras i förhållande till deras roll och maktposition i samhället i TV-serien Vår tid är nu.
Skaparna bakom serien har uttryckt att de vill skildra det svenska
folkhemmet under 1945–1971 där de kvinnliga karaktärerna skulle skildras som drivande (Berättelsen bakom Vår tid är nu, 2019). Därför är det
intressant att undersöka om, och i så fall på vilka sätt, de drivande kvinnorna kommer till uttryck i förhållande till den tid som de lever i. Vidare syftar undersökningen till att analysera eventuella skillnader mellan
framställningarna av de kvinnliga karaktärerna i första respektive sista säsongen.
Problemformuleringen operationaliseras genom två forskningsfrågor som presenteras nedan:
1. Hur representeras de kvinnliga karaktärerna Maggan, Nina och Christina i förhållande till deras roll och maktposition i samhället i de utvalda scenerna i första respektive sista säsongen av TV-serien Vår
tid är nu?
2 Bakgrund
I detta kapitel kommer bakgrunden till vårt material att presenteras. Vidare kommer genushistoria ur ett kvinnligt perspektiv att förklaras. Detta för att få en förståelse för hur TV-serien förhåller sig till historiska fakta i kommande analysdel.
2.1 Om TV-serien Vår tid är nu
Vår tid är nu är en svensk populärkulturell TV-serie. Handlingen kretsar
kring familjen Löwander och de anställda på̊ den populära Stockholms-restaurangen Djurgårdkällaren som familjen driver. Seriens handling tar sin början på̊ fredsdagen år 1945 och utspelar sig under tre säsonger fram till år 1971.
Serien är producerad av produktionsbolaget Jarowski och författad av Johan Rosenlind tillsammans med Malin Nevander och Ulf Kvensler. Första säsongen hade premiär i SVT den 2 oktober 2017. Varje säsong består av tio avsnitt som vardera är cirka en timme långa. TV-serien gestaltar en mängd olika livsöden som sammanflätas via restaurangen under flera decenniers tid. Serien har en ambition att ge en historisk inblick i olika människors vardag och den framväxt av folkhemmet som rådde i Sverige under mitten av 1900-talet. Karaktärerna fungerar således för att lyfta fram och belysa olika historiska perspektiv och vi får se dem utvecklas och förändras med tiden. I dokumentären Berättelsen bakom Vår tid är nu så berättar manusförfattarna om hur de var eniga om att skildra kvinnokaraktärer som var drivande. Vi får följa bland annat matriarken Helga, den nytänkande och rebelliska Nina och servitrisen Maggan som under seriens gång jobbar sig hela vägen upp till statsråd för Olof Palme. I tredje säsongen får vi även bekanta hos med Ninas dotter Christina, som hjälper Nina att öppna en nattklubb. Författarna har inspirerats av flera olika historiska personer såsom barnboksförfattaren Astrid Lindgren och nattklubbsägarinnan Alexandra Charles (Berättelsen bakom Vår tid är nu, 2019).
Vår tid är nu sänds genom public servicebolaget Sverige Television. Public
service är ett medialt koncept där mediebolaget agerar i allmänhetens tjänst. Med det menas bland annat att befolkningen har tillgång till ett mångsidigt programutbud som präglas av mångfald och opartiskhet i alla programgenrer (SVT, 2020).
2.2 Genushistoria ur ett kvinnligt perspektiv under åren 1945–1971
1945 fick kriget sitt slut och Sverige stod stadigt kvar med en oskadad
att gynna det svenska folkhemmet (Furevik, 2016). Men trots landets välfärd som blomstrade så var kvinnorna delvis förlorarna under denna tid då det fanns en stark längtan efter en normalisering som aldrig infann sig
(Rydström & Tjeder, 2009). Den traditionella synen på könsrollerna levde fortfarande kvar och aborter och preventivmedel var fortfarande förbjudet. Homosexualiteten hade avkriminaliserats men betraktades ändå som en psykisk sjukdom (Furevik, 2016).
Genusarbetsfördelningen i hemmet var precis som industrin - intakt efter kriget, och mannens frånvaro från hemmet diskuterades aldrig (Rydström & Tjeder, 2009). Det stora glappet mellan mäns och kvinnors roller och ansvarsuppgifter kunde förklaras genom det familjeideal som växt fram där mannen skulle vara försörjaren och kvinnan skulle sköta hem och barn. Folkhemsbyggarna såg till att alla män, även arbetarklassen skulle ha råd att hålla sina fruar hemma vilket resulterade i att nästan 80% av alla gifta kvinnor var hemmafruar år 1943 (Furevik, 2016).
Att den gifta kvinnans roll var i hemmet där hon ansvarade för hushåll och barn, ansågs inte bara som det rätta, utan även något som kvinnan
förväntades vilja göra (Rydström & Tjeder, 2009). Livet som hemmafru kunde säkert vara frustrerande för de utbildade kvinnor som hade ambitioner om att få delta i samhället då deras hemarbete var otacksamt och
understimulerande. Att skiljas ifrån sin man sågs oftast inte heller som en möjlighet då kvinnan var ekonomiskt beroende av honom (Furevik, 2016). Även arbetsmarknaden var reglerad efter denna hemmafruideologi då jobbmöjligheterna för en kvinna var snäva och de yrkesroller som fanns saknade oftast vidare karriärmöjligheter eller var av underordnad karaktär (Rydström & Tjeder, 2009). Trots ett ökat antal yrkesarbetande kvinnor efter andra världskriget så var barnomsorgen ett stort problem för arbetande mödrar då daghem saknades i stort sett i hela landet (Furevik, 2016). Samhällets system gynnade med andra ord männen och deras roll som familjeförsörjare passade väl överens med hemmafruidealet som rådde under hela 1950-talet (Furevik, 2016).
Från år 1960 och framåt skedde stora förändringar vad det gällde synen på kärlek, äktenskap och familjeliv (Furevik, 2016). När barnen från 1940-talet växte upp började de ifrågasätta den äldre generationens värderingar när det gällde moral och politik. Den längtan efter normalitet som tidigare funnits under 1950-talet ersattes nu av ett 1960-tal bestående av uppror och nytänkande (Rydström & Tjeder, 2009).
som mer och mer självklart att både kvinnor och män skulle arbeta och dela på hushålls- och familjeansvar (Rydström & Tjeder, 2009).
Under 60-talet rådde högkonjunktur och behovet av arbetskraft ökade
drastiskt. Problemet kunde delvis lösas med arbetskraftsinvandring, men med tiden började hemmafruns outnyttjade arbetsroll att ifrågasättas ordentligt. Fler och fler kvinnor lockades ut i arbetslivet av arbetsgivare och det blev allt mer naturligt att även gifta kvinnor hade ett yrke, åtminstone på deltid. Begreppet jämställdhet blev snabbt ett ord på allas läppar och som fick en viktig betydelse i debatten om familjeliv och yrkesarbete (Furevik, 2016). Familjebilden började förändras då skilsmässorna ökade drastiskt, mycket på grund av att den gifta kvinnan successivt blev mindre beroende av sin man. Det blev även allt mer vanligt att män och kvinnor skaffade barn ihop utan att vara gifta och hela äktenskapet som institution började ifrågasättas (Rydström & Tjeder, 2009).
För kvinnans del blev p-pillret en revolution som nådde den svenska
marknaden år 1965. Tidigare preventivmedel hade varit svårare att använda och mer riskfyllda, men med p-pillret kunde kvinnan få en mycket större frihet över sin kropp. I och med detta framsteg började sexuella normer debatteras vilket ledde till flera lagändringar när det gällde både
preventivmedel, abort och pornografi (Rydström & Tjeder, 2009).
1970-talet var början på en stor attitydförändring gentemot kvinnor, både när det kommer till familjelivet och sexuellt förtryck (Gemzøe, 2014).
Jämställdheten blev även statlig politik och det genomfördes reformer som skulle hjälpa kvinnor att kunna kombinera familjeliv och yrkesarbete (Furevik, 2016).
1971 infördes bland annat särbeskattning för gifta par vilket var ett utav de viktigaste milstolparna för jämställdhet under 1900-talets andra halva. Detta innebar att den gifta kvinnan som arbetade nu kunde behålla en större del av sin lön vilket gjorde att hon blev mindre beroende av sin mans inkomst (Rydström & Tjeder, 2009). Detta ledde till att motivationen för att yrkesarbeta ökade (Furevik, 2016).
3 Tidigare forskning
I detta kapitel kommer vi att ta upp tidigare forskning om hur populärkulturell TV är med och påverkar vårt sociala liv samt hur
3.1 Populärkulturell TV och meningsskapande
Populärkultur anses som ett svårförklarat begrepp inom forskningen. Anne Heith, forskare inom litteraturvetenskap förklarar att populärkultur är ett vagt begrepp, men att det oftast brukar anses som en kultur som produceras i en större skala och som kan nå många människor (Heith, 2006).
Sociologen Simon Lindgren (2009) beskriver begreppet i sin bok
Populärkultur: teorier, metoder och analyser, som “En form av kultur som är
riktad till - och används och konsumeras av - den breda allmänheten i deras vardagsliv” (Lindgren, 2009, s. 18). Lindgren menar på att populärkulturen finns överallt omkring oss, att den är något som vi alla kan relatera till och som sätter prägel på vår vardag. Medier såsom TV, påverkar vårt sociala liv och det är via dessa medier vi tillägnar oss, tolkar och bearbetar kunskap, både om oss själva och om vår omvärld. Populärkulturen både uttrycker och bidrar till hur våra känslor, tankar, drömmar, attityder och livsstilar formas (Lindgren, 2009).
För att kunna förstå hur populärkulturen bidrar till människors
meningsskapande så måste vi även förstå hur meningsskapande uppstår. Reid (2007) förklarar ämnet i sin artikel, Mythological representation in popular
culture today, hur man kan använda sig av exempelvis verkliga händelser
eller fysiska platser i en fiktiv berättelse. På så sätt kan publiken får
information om mer än det som faktiskt visas och sägs. Vidare förklarar Reid (2007) hur myter kan användas i populärkulturella texter för att skapa
igenkänning och en anknytning till sin publik. Han menar på att myter grundar sig i stereotyper och fördomar, och att populärkulturen behöver ta hänsyn till detta eftersom dessa är starkt kopplade till publikens erfarenheter och referensramar, som behövs för meningsskapande. Reid (2007) menar också på att dessa är viktiga för att kunna förstå, problematisera och kritisera hur stereotyper och fördomar formar människors sätt att se på sin omvärld (Reid, 2007).
3.2 TV:s representationer av genus
Forskning om TV visar på att TV i sig har olika funktioner och
användningsområden, beroende på vilken kultur och samhälle vi lever i. TV är inte bara en teknisk institution som visar elektroniska bilder och ljud utan även en social, ekonomisk, kulturell och ideologisk institution. TV
TV kan forma människors verklighetsbilder och medvetande samt färga hur vi ser på historien. Dessa verklighetsbilder skapas via representationer (Strömbäck, 2014). Representationer är ett sätt att definiera signaler,
symboler, bilder, porträtteringar, skildringar, liknelser och utbyten och det är TV:s representationer av verkligheten som frammanar föreställningar hos oss människor om hur en sak förhåller sig till en annan (D'acci, 2004).
TV representerar genus kontinuerligt till sina tittare. Likaså representeras ras, etnicitet, ålder och sexualitet - alla dessa kategorier som människor och deras sociala institutioner har utvecklat för att skapa ordning i världen. Hur TV väljer att representera genus kommer ge tittarna en bild av hur det normativa idealet för hur en kvinna eller man från vår egen kultur förväntas att se ut, bete sig, tänka och känna. Denna bild är direkt kopplat till de regler som finns för genus i det samhället vi lever i och som vi, mer eller mindre, anpassar oss och lever utefter (D'acci, 2004).
Samtidigt bör det klargöras att TV inte speglar ett samhälle, eftersom TV aktivt väljer ut vad som ska representeras och hur det ska representeras. Hur urvalet görs beror på hur infrastrukturen har formats av staten, lokala
communities eller religiösa etniciteter intressen, vilket inkluderar sättet man ser på genus (D'acci, 2004).
3.2.1 Förändring av kvinnobilden i svensk TV-fiktion
Madeleine Kleberg (2006) tar i sin studie Genusperspektiv på medie- och
kommunikationsvetenskap upp Ulla Abrahamssons studie Tidsandans skyltfönster? från 1999 som analysera bilden av hur kvinnor har förändrats i
svensk TV-fiktion under 1960 till 1990-tal. Studien tar upp TV-serier som utspelar sig i svensk vardagsmiljö vid tre olika årtionden- 60, 80- och 90-talet. Det gemensamma temat för serierna är frågor kring kvinnors
sysselsättning. Undersökningens resultat visade att seriernas handling skilde sig åt och dagordningen på vad som ansågs vara de mest väsentliga
samhällsfrågorna förändrades med tid. Under 60-talet var det familjen som stod i fokus där män och kvinnor hade olika uppgifter och ansvarsområden. Under 80-talet blev det allt vanligare att familjer splittrades och att
handlingen tog flera olika riktningar. Under dessa årtionden handlade serierna främst om parrelationer och dess krav på kvinnan men under 90-talets serier började representationen av kvinnliga karaktärer att se
annorlunda ut. Individualiseringen blev allt tydligare vilket man exempelvis kunde se i serien Svenska hjärtan där kvinnors drömmar om frihet och oberoende fick större fokus (Kleberg, 2006).
3.2.2 Kvinnan är inte längre svag i TV-serier
Madeleine Kleberg (2006) tar även upp i studien Genusperspektiv på medie-
och kommunikationsvetenskap, Lisbeth Larssons undersökning Pengarna och livet: perspektiv på kvinnors företagande från 1995, som visar att ett helt nytt
av 1980-talet. Den amerikanska serien Dynastin kom med en ny syn på hur kvinnor kan representeras i TV-serier, mycket på grund utav den starka huvudkaraktären Alexis Carrington (Kleberg, 2006)
Svenska TV-serier, bland annat Rederiet, tog efter amerikanarnas nya syn på kvinnliga karaktärer. Gränserna mellan manligt och kvinnligt beteende började suddas ut. Kvinnan framställdes inte längre bara som svag, vilket också öppnade upp dörrar för hur andra sidor av männen skulle skildras (Kleberg, 2006).
4 Teoretiskt ramverk
I detta avsnitt kommer vi att presentera de teoretiska ramverk som kommer att användas för att få svar på undersökningens syfte och frågeställningar.
4.1 Genusteori
Genusvetaren Anna Furevik (2016) skriver om begreppet genus i sin bok På
väg mot lika villkor? Ordet genus kommer från engelskans gender som
betyder socialt kön. Med socialt kön menas alla de uppfattningar som finns om hur män och kvinnor förväntas att vara. Forskning inom genusvetenskap visar på att det sociala könet inte är något man föds med utan något som skapas genom kulturell påverkan under människans uppfostran. Dessa föreställningar kan även influera våra livsvillkor och handlingsmönster. Vi skapar hela tiden normer för manligt och kvinnligt och forskare använder sig av begreppet genussystem för att visa på hur genus och makt har ett samband. Genussystemet bygger på isärhållande, som innebär att män och kvinnor distanseras från varandra genom att de tillskrivs motsatta egenskaper och verksamhetsområden. Genussystemet förklarar även den manliga
överordningen som betyder att det som uppfattas som manligt värderas högre än det som uppfattas som kvinnligt (Furevik, 2016).
Historiebeskrivningen har under större delen av människans tid varit genusblind och historian har nästan uteslutande handlat om män. Men på 1960-talet inträffade en vändning och begreppet kvinnohistoria myntades i ett försök till att skriva in kvinnorna i historien, där kvinnors roller och positioner började diskuteras. Man insågs dock ganska snabbt att det inte skulle gå att bara lägga till kvinnan i historien för att få en mer nyanserad bild av könen. Det här blev därför början på ett ”genustänk” och det vi idag kallar för genushistoria (Rydström & Tjeder, 2009).
När man studerar utifrån ett genusperspektiv innebär det att man analyserar maktrelationer, men även andra sorters relationer i samhället, med
relationerna mellan könen där makten sattes i fokus (Rydström & Tjeder, 2009).
Genusrelaterad medieforskning studerar hur vi skapar och formar det vi idag kallar för ”kön”. Tidigare forskning visar på att medierna har haft en
betydande roll i hur vi ser på genus och är därför viktig att fortsätta studera även idag. Enligt forskare kan mediernas framställningar av
könskonstruktioner påverka vårt sätt att se på manligt och kvinnligt. Likaså deras sätt att gestalta maktrelationer mellan könen och hur dessa kan knytas an till klass, sexualitet och etnicitet. Man kan även se hur femininitet och maskulinitet tillskrivs olika egenskaper i olika mediegenrer då
berättarstrukturer, arbetssätt och tekniker kan skilja sig åt (Hirdman & Kleberg, 2015).
Genusteorin kommer att ligga till grund för vår framtagning av
analysmaterialet där scener och sekvenser kommer att väljas ut efter hur de kvinnliga karaktärerna skildras i förhållande till deras roll och maktposition i samhället. På samma sätt kommer vi att använda oss av genusteorin i vår analys för att kunna granska vårt material och därmed kunna besvara undersökningens syfte och forskningsfrågor.
4.2 Representation och konstruktion i TV
Begreppet representation menar på att TV är ett centraliserat system för berättelser om vår sociala och symboliska omvärld som influerar vår vardag. TV, så som nyhetsjournalistik och dramaproduktioner, gestaltar och
porträtterar en enhetlig bild av verkligheten genom upprepande mönster som formar människans sätt att förstå och uppfatta verkligheten (Strömbäck, 2014).
Begreppet representation myntades av forskaren Stuart Hall för att förklara hur mening skapas och förmedlas genom språk och bilder (Hall, 1997). Hall (1997) menar på att det finns två typer av så kallade
representationssystem när det kommer till meningskapande som sker
parallellt med varandra. Det första representationssystemet kan förklaras som en mental karta där alla våra föreställningar om vår omvärld vävs samman till en helhetsuppfattning. Alla människors uppfattningar kommer att se olika ut då vi exponeras för olika saker, men delar vi stora delar av samma
verklighetsbild och tolkar vår omvärld på snarlika vis, kan vi bygga ett gemensamt representationssystem och en kultur som tillåter samma form av kommunikation (Hall, 1997).
ljud och texter som står för något annat än sig själva (Gripsrud, 2011). Man skulle kunna förklara representationer som en konstruktion av det som framställs men att denna framställning inte återspeglar verkligheten (Fagerström & Nilson, 2008).
Eftersom vår studie syftar till att undersöka hur de utvalda kvinnliga karaktärer representeras i materialet som tagits fram, anser vi att
representation är ett lämpligt perspektiv. Detta för att vi ska kunna identifiera mening i texten samt få en djupare förståelse för hur TV-seriens
representationer kan komma att konstruera vår verklighetsbild.
4.3 Feminism och feminismens framväxt
Feminism kan förklaras som ett påstående av maktobalans mellan könen med kvinnan i underordnad roll och där kvinnans villkor anses vara socialt
konstruerade och därför är öppna för förändring (Hannam, 2013).
Ett förslag på hur man definierar en feminist kan därför vara följande: En person som anser att kvinnor är underordnade män och att detta förhållande bör ändras (Gemzøe, 2014).
Gemzøe (2014) beskriver ojämlikheten mellan könen som finns i Sveriges samhällsliv idag genom fyra olika sfärer: I den politiska/ ekonomiska sfären där kvinnor är underrepresenterade, i familjesfären där det råder orättvis arbetsfördelning mellan könen, i den kulturella sfären där kvinnor och kvinnors erfarenheter nedvärderas och i den fjärde sfären som visar på våld mot kvinnor och sexuellt utnyttjande av kvinnor. Gemzøe (2014) menar på att kunna se dessa sfärer i sin helhetsbild är en feministisk samhällssyn. Feminismen kan även ses som en rörelse där man aktivt handlar på ett sätt för att skapa en förändring gällande jämlikheten mellan könen, vilket gör att feminismen inte bara består av åsikter utan också av politisk aktivism (Gemzøe, 2014). Något som ofta diskuteras kring definitionen av feminism är att det inte bara finns en form, utan flera, men det de har gemensamt är att alla påvisar en strukturell ojämlikhet mellan könen (Gemzøe, 2014).
Efter den genomförda analysen så kommer vi att använda oss av
feminismens framväxt och dess olika former som ramverk för att besvara forskningsfråga 2. Eftersom TV-serien utspelar sig i en tid där feminismens andra våg tog fart så tycker vi att det är det intressant att undersöka om feminismens framväxt kan ha påverkat hur de kvinnliga karaktärerna
representeras och om representationerna skiljer sig åt i första respektive sista säsongen.
4.3.1 Liberalfeminism
kvinnor ska ha samma grundläggande fri- och rättigheter som män och att de inte längre ska uteslutas från allmänna politiska val, däribland rätten till att rösta (Gemzøe, 2014).
Kärnan i liberalfeminismen handlar om hur kvinnor och män i grunden är lika och delar samma förnuft, vilket pekar på att båda könen bör ses som fullvärdiga medborgare. Denna kamp får senare ännu ett uppsving under 1960-talet då kvinnors strävan efter jämlikhet i arbetsliv och politik blir aktuellt på nytt (Gemzøe, 2014).
4.3.2 Radikalfeminism
Under 1960-talet är det radikalfeminismen som står i centrum.
Radikalfeminismen menar på att kvinnor blir förtryckta enbart på grund av sitt kön och att patriarkatet - mäns dominans över kvinnor, existerar i alla samhällsgrupper (Gemzøe, 2014).
Unga kvinnor som var engagerade i radikal vänsterpolitik började notera att kvinnoförtrycket i dessa politiska grupper inte skilde sig från resten av samhället, trots att man strävade efter en mer rättvis världsordning. Kvinnans roll var fortfarande underordnad och gick ut på att tillfredsställa mannens husliga, politiska eller sexuella behov (Gemzøe, 2014).
Till skillnad från liberalfeminismen så anser radikalfeminismen att kampen för att uppnå högre positioner och rättigheter i den offentliga världen inte är det väsentliga, utan den pekar istället på det kvinnoförtryck som finns i den privata sfären (Gemzøe, 2014).
4.3.3 Marxistisk (socialistisk) feminism
Marxistisk feminism handlar i grunden inte om en feministisk tro eller påståendet om att kvinnan blir förtryckt på grund av sitt kön, utan bygger på påståendet om att människan i sig, oavsett kön, blir förtryckt på grund av klasskillnaderna som existerar i samhället. Kvinnoförtrycket anses därför endast existera som en aspekt av klassförtrycket (Gemzøe, 2014). Den marxistiska trossatsen hävdar alltså att kvinnors underordnade position är något som uppkommit i samband med klassamhällets och kapitalismens uppkomst och att detta gäller såväl medel- och överklasskvinnor som det gäller arbetarklasskvinnor (Gemzøe, 2014).
4.3.4 Queerfeminism
Queerfeminism är en form av feminism som har sitt ursprung i
radikalfeminismen och gayrörelsen. Queerfeminism anser inte bara att kvinnor är underordnade män och att könet är en social konstruktion, utan även att sexualiteten är det. Queerfeminismen kritiserar heterosexualiteten som en normativitet och menar på att den är en del av patriarkatets förtryck (Ambjörnsson, 2016).
Queerfeminismen har sitt ursprung i 50- och 60-talets så kallade homofila rörelse där man till en början bedrev frågor om homosexuellas rättigheter på ett blygsamt sätt. Det handlade mest om att överleva i de samhällen där alla överskridningar av sexuella normer diskriminerades. Genom att skapa fredade mötesplatser och sociala aktiviteter kunde man motverka isolering. I Sverige bildades bland annat föreningen RFSL- Riksförbundet för sexuellt likaberättigande (Ambjörnsson, 2016).
Under 60- och 70-talen förändrades den homofila rörelsen, från blygsam till en form av politisk aktivism där den homofila rörelsen ersattes av begreppet gayrörelse. Många homosexuella kvinnor under denna tid kände sig dock begränsade i gayrörelsen då fokus, traditionsmässigt alltid hade legat mer på männen. Lesbiska kvinnor upplevde fortfarande att de hade mer gemensamt med andra kvinnor än med bögar vilket gjorde att många kvinnor hellre sökte sig till kvinnorörelsen än gayrörelsen. Lesbisk kamp och kvinnokamp blev därför två falanger som med tiden sammansvetsades allt mer och utvecklades till det som vi idag kallar för queerfeminism. 60-och- 70-talets lesbiska kvinnor synliggjorde att kvinnan har en sexualitet som är oberoende av mannen vilket ledde till ett ifrågasättande av äktenskapet och kärnfamiljen, något som vi idag förknippar med just kvinnokamp och feminism
(Ambjörnsson, 2016).
4.3.5 Första och andra vågens feminism
Feminismens framväxt kan delas in i två olika tidsperioder, den första vågens feminism som pågick under andra hälften av 1800-talet fram tills 1920-tal, och den andra vågens feminism som var aktuell under 1960–70-tal (Hannam, 2013).
Under den första vågens feminism var det liberalismen som stod i fokus där kvinnorna kämpade för att deras fundamentala grundläggande rättigheter skulle vara samma som männens, vilket inkluderade frigörelse, rätten till att utbilda sig och arbeta, men framförallt rösträtten (Gemzøe, 2014).
Omkring år 1960 så uppkom den andra vågens feminism som tog vid där den första vågen slutade. Den andra vågens feministiska kamp grundade sig starkt i vänsterradikal samhällspolitik som också ledde till att en ny form av feminism utvecklades; radikalfeminismen. Den gemensamma fienden var patriarkatet. De samhällsfrågor som försökte hanteras gällde främst sexualitet, familj, arbete och rättigheten till abort. Tack vare andra vågens feminism så har stora attitydförändringar skett kring kvinnoförtryck i hemmen då det numera inte längre anses som ett problem enbart inom den privata sfären utan som något som politiken ska ta hänsyn till (Gemzøe, 2014).
5 Metod och material
5.1 Kvalitativ innehållsanalys
För att kunna ge svar på våra forskningsfrågor har vi valt att använda oss av en kvalitativ innehållsanalys. Kvalitativa studier skapar mjuka data genom tolkningar med subjektivitet från forskarens sida och syftar till att förstå verkligheten ur människors perspektiv (Torell & Svensson, 2007). Därför blir det kvalitativa förhållningssättet mest relevant eftersom materialet som ska undersökas består av sekvenser från en TV-serie där syftet är att tolka dess innehåll och betydelse. Kvantitativa metoder utesluts då dess
grundläggande principer bygger på statistik och material som är mätbart (Bryman, 2016).
Innehållsanalys är ett paraplybegrepp som innefattar flera olika metoder. Metoden går att applicera på de flesta mediestudierna eftersom det är en anpassningsbar metod. Det som kännetecknar en kvalitativ innehållsanalys är att man skaffar sig en djupare förståelse för den sociala verkligheten.
Metoden bygger inte på att generalisera materialet utan bidrar till att skapa ny kunskap, genom att genomföra tolkningar utifrån samspelet mellan människor (Bryman, 2016).
Den kvalitativa innehållsanalysen bygger på en subjektiv tolkning där man tillämpar ett verktyg för att koda av en text (Ekström & Johansson, 2019). Vi har valt att använda Cowdery och Selbys narrativa analysmetod som verktyg. Den narrativa analysmetoden är en metod som används för att samla in och analysera berättelser (Johansson, 2005).
5.1.1 Trestegsmodellen
Första steget utgår från den deskriptiva nivån där vi gör en denotativ beskrivning av själva berättelsen, det vill säga en övergripande redogörelse över de första och mest uppenbara betydelser som ögat kan se. Exempelvis kommer personer och deras ageranden att beskrivas på ett detaljerat sätt för att få en känsla över hur narrativet är uppbyggt. I den här delen kommer inga egna tolkningar att göras (Cowdery & Selby, 1995).
I det andra steget av analysen undersöker vi narrativets explicita mening som är den tolkande nivån. I den explicita meningen förklarar vi hur narrativets olika delar samverkar med varandra och skapar betydelse. Det kan
exempelvis vara ett visst kroppsspråk eller tonläget på en röst som förstärker den övergripande bilden av en karaktär och som bidrar till den upplevelse vi får. Allt som vi ser och hör finns där av en anledning och bidrar till att skapa konnotationer, det vill säga medbetydelser, av de tecken vi ser (Selby & Cowdery, 1995).
Det sista steget i analysmetoden går ut på att försöka sammankoppla de tecken vi funnit till den verkliga världen. Man analyserar därmed narrativets implicita mening. I det här skedet ligger fokus på att kunna kombinera och förankra tecken till samhället och samhällets värderingar. Vår utgångspunkt ligger i det svenska samhället under 1945 till 1971, då det är under dessa år som serien utspelar sig. Hur berättelsen skildras kan ses som ett uttryck för de samhälleliga normer som var aktuella under den tiden. Detta då seriens författare uttryckt med egna ord att de ville skildra det svenska folkhemmet efter andra världskriget och framåt (Berättelsen bakom Vår tid är nu, 2019). Hur texten har konstruerat teman som exempelvis maktpositioner kommer tas upp och jämföras (Selby & Cowdery, 1995).
5.1.2 Semiotiken som ett komplement
För att studera och analysera mening och betydelse inom media är
semiotiken ett kraftfullt verktyg som man kan använda sig av. Semiotik är ett begrepp som betyder läran om tecken, och fokuserar på att analysera mening genom att studera olika tecken och dess betydelse. Semiotiken visar på att betydelse skapas genom att vi tolkar något som ett tecken på något annat. När man använder sig av semiotiken bryts kontexten ned till enskilda tecken för att man ska kunna analysera dess mening och betydelse (Bignell, 2002). Semiotiken handlar alltså om hur någonting tolkas. För att underlätta tolkningsprocessen finns det olika begrepp som kan användas som verktyg. Två av dessa begrepp är denotation och konnotation som brukar vara användningsbara när man undersöker aktuell media (Fiske, 2011).
Eftersom vårt material består av olika tecken kan vi med hjälp av semiotiken bryta ner materialet till mindre beståndsdelar. Med hjälp av en denotativ och konnotativ beskrivning kan vi sedan analysera materialet och skapa en uppfattning om vad de olika tecknen står för.
Tecken är av central betydelse för populärkulturella studier och det är genom dessa som mening skapas. En text är en sammansättning av tecken och fungerar därför som textens byggstenar (Lindgren, 2009).
I vår studie kommer semiotiken användas som ett komplement till den narrativa innehållsanalysen. Dels för att få en förståelse för hur TV-seriens kombinationer av olika tecken utgör vårt material och som i sin tur skapar mening. Vidare kan vi utifrån de semiotiska verktygen denotation och konnotation utveckla den narrativa analysmodellen för att en så grundläggande innehållsanalys som möjligt.
5.2 Metodkritik
I och med uppsatsens tidsbegränsning så har vi behövt göra ett målstyrt urval i vårt material vilket har inneburit att vi fått välja ut specifika scener som varit relevanta för undersökningens syfte och frågeställningar. Detta innebär att vi inte kommer kunna uttala oss om hur TV-serien skildrar kvinnan generellt eftersom vi tar scenerna ur sitt sammanhang och placerar dem i en ny kontext. Detta kan påverka hur materialet kommer att tolkas då scener kan vara beroende av varandra. Genom att välja ut scener tappar vi också den narrativa strukturen med en början, en mitt och ett slut.
När vi har analyserat vårt material har vi endast tittat på karaktärer, karaktärers beteende, verbal och icke verbal kommunikation och inte tagit hänsyn till andra faktorer som kan påverka våra tolkningar, så som miljöer, musik, kameravinklar, ljussättning och form av redigering. Trots dessa begränsningar anser vi att det är fördelaktigt för undersökningen att välja ut de mest relevanta och avgörande faktorerna i materialet. Detta innebär också att vi får mer tid till att analysera fler sekvenser vilket i sin tur leder till ett större helhetsperspektiv av säsongerna.
Genom att undersöka fler sekvenser kan vi också analysera mer än en karaktär vilket ger en bredare bild av hur de kvinnliga karaktärerna i TV-serien framställs. Dock är det även viktigt att nämna att vi inte kan uttala oss om andra teman än just de kvinnliga karaktärernas roll och maktposition utifrån vår genusteori. Klass är ett exempel på ett centralt tema som skildras i TV-serien och som kan påverka hur de kvinnliga karaktärerna framställs, vilket vi inte har tagit hänsyn till i vår undersökning.
kulturellt och politiskt sammanhang. Våra roller, tankar och reaktioner under denna process formar studien, de frågor som vi ställer, de tolkningar vi gör av det insamlade materialet dess design och tillvägagångssätt (Johansson, 2005).
5.3 Urval och tillvägagångssätt
I vår studie har vi valt att göra ett målinriktat urval av scener i TV-serien Vår
tid är nu. Ett målinriktat urval är ett icke-sannolikhetsurval som tillåter oss
att välja undersökningsmaterial baserat på relevans för studiens
forskningsfrågor. Detta gör vi för att forskningsfrågorna ska stämma överens med urvalet (Bryman, 2016). Efter att ha tagit del av hela TV-serien kan vi genom ett målinriktat urval urskilja relevanta sekvenser som kommer att ligga till grund för vårt material. När vi valde ut vårt material utgick vi ifrån genusteorin och skapade vissa riktlinjer för vad vi skulle titta på. Vi tittade på följande: Hur framställs de kvinnliga karaktärerna i förhållande till mannen? Vilka roller framträder de kvinnliga karaktärerna i? Hur ser maktrelationerna mellan könen ut? Med hjälp av genusteorin kunde vi först göra ett urval av vilka karaktärer som skulle analyseras. Vi kunde se hur genusteorin kom till uttryck som tydligast via de kvinnliga karaktärerna Maggan, Nina och Christina. Dessa karaktärer visade även på en större personlig
utvecklingskurva som vi anser som gynnsamt för att kunna besvara
forskningsfråga 2. De scener och sekvenser som sedan valdes ut visar tydligt på hur de kvinnliga karaktärerna skildras i förhållande till maktrelationer och deras roll i samhället, och på så vis är de relevanta för att kunna besvara våra forskningsfrågor.
På grund av tidsbrist kunde vi inte analysera alla sekvenser som vi hittade utan vi fick göra ett ytterligare målstyrt urval där de mest relevanta
sekvenserna för undersökningen valdes ut. Sekvenserna valdes ut genom att urskilja teman om maktpositioner, genus, feminism och samhällsnormer. På så sätt kunde vi sålla bort flera sekvenser vilket gjorde att vi fick ett material som dels blev operationaliserat för undersökningens syfte och
frågeställningar och som även gjorde undersökningen genomförbar rent tidsmässigt. På grund av detta uteslöts säsong 2 helt då vi inte kunde identifiera scener i denna säsong där våra teman kom till uttryck på samma sätt.
När materialet hade valts ut bestämde vi vilka tecken som skulle analyseras. Vi valde att titta på följande: Vad händer? Vad kan man se? Tidigare
händelser? Vi ville titta på karaktärer, karaktärers beteende, verbal
kommunikation och icke-verbal kommunikation. Vi valde att begränsa oss till dessa tecken då vi ansåg att de är de mest relevanta tecken för
Med genusteorin som ramverk skapade vi ett analysschema utifrån Cowdery och Selbys trestegsmodell med semiotiken som komplement som
applicerades på de utvalda scenerna. Analysschemat beskrivs mer djupgående i avsnitt 5.5 Analysschema.
Först gjordes en denotativ beskrivning av scenen (en beskrivning av det uppenbara), därefter gjordes en konnotativ beskrivning där vi beskrev scenens explicita teman och meningsinnehåll och till sist gjordes en implicit beskrivning utifrån resultatet av de två tidigare stegen.
Utifrån resultatet av analysen kunde vi sedan besvara våra forskningsfrågor. För att besvara forskningsfråga 2 identifierade vi tecken på feminism i analysresultatet genom att utgå ifrån vårt ramverk om feminism och
feminsimens framväxt. Detta gjorde att vi kunde se om och hur feminismen kom till uttryck samt analysera om dessa representationer skilde sig åt i första respektive sista säsongen.
När analysen var genomförd gjordes en sammanfattning av säsong 1 och säsong 3 samt en bakgrundsbeskrivning till varje scen som ämnade till att öka läsarens förståelse av analysen.
5.4 Avgränsningar
5.4.1 Material
Utvalda sekvenser - säsong 1 1:1 Nina: ”Vem är pappan?” Avsnitt 4: 19:45 - 21:14
1:2 Nina ”Jag vill vara ung ett tag till” Avsnitt 4: 33:20 - 35:11
1:3 Nina ”Du ska ju gifta dig” Avsnitt 8: 36:30 – 38:08
1:4 Nina ”Jag hatar att vara instängd i det här jävla huset!” Avsnitt 9: 34:45 – 36:32
1:5 Maggan ”Sådana som hon borde spärras in” Avsnitt 5: 27:17 – 29:10
1:6 Maggan ”Du har en rumpa som gästerna tycker är värd att klappa på” Avsnitt 9: 17:32 – 18:40
1:7 Maggan ”Är man bara tillräckligt arg så orkar man faktiskt vad som helst”
Avsnitt 10: 16:18 – 18:37
Utvalda sekvenser - säsong 3
3:1 Nina ”Men nu är det inte din sak att avgöra det, eller hur?” Avsnitt 1: 06:52 – 07:45
3:2 Christina & Nina ”Jag är inte ett dugg jävla snäll men jag är medveten” Avsnitt 4: 17:45 – 19:32
3:3 Christina ”Den här jämlika nya världen verkar inte gälla oss kvinnor” Avsnitt 5: 45:20 – 47:50
3:4 Maggan ”Jag tycker du ska sluta försvara fikusar” Scen 1: Avsnitt 4: 41:10 – 42:40
Scen 2: Avsnitt 4: 43:00 – 44:40
3:5 Maggan ”Jaha, så du ska bli aktivist nu?” Avsnitt 4: 45:08 – 47:10
5.5 Analysschema
För att analysera materialet på ett systematiskt sätt har vi skapat ett
analysschema som är baserat på Selby och Cowderys narrativa analysmodell,
trestegsmodellen, med semiotikens analysverktyg denotation och
konnotation som komplement. Detta analysschema appliceras på varje utvald scen.
1. Gör en denotativ beskrivning av scenen – En detaljerad beskrivning av de utvalda scenerna som inkluderar de viktigaste beståndsdelarna för undersökningen. Vad händer? Vad kan man se? Tidigare
händelser? Titta på karaktärer, karaktärers beteende, verbal kommunikation och icke-verbal kommunikation.
2. Gör en denotativ beskrivning och identifiera sekvensens explicita teman och meningsinnehåll – Analysera hur narrativets olika tecken samverkar med varandra och skapar betydelser. Titta på hur
kroppsspråk och tonläget i en röst kan bidra till sekvensernas meningsskapande.
3. Identifiera sekvensens implicita teman och meningsinnehåll – Sammankoppla narrativets betydelser utifrån den explicita
beskrivningen till samhället och samhällets värderingar med fokus på seriens skildringar av det svenska samhället under åren 1945 till 1971. Titta på hur narrativet har konstruerat teman om kvinnornas roll och maktposition i samhället.
4. Analysera, utifrån ett genusperspektiv, hur de kvinnliga karaktärerna representeras i förhållande till deras roll och maktposition i samhället utifrån resultatet av de tre ovanstående beskrivningarna för att
besvara forskningsfråga 1.
6 Sammanfattning av säsongerna
Nedan presenteras en sammanfattning av säsong 1 och 3 för att ge en överblick över narrativet.
6.1 Sammanfattning - säsong 1
Året är 1945. Familjen Löwander driver sedan flera decennier tillbaka den populära familjekrogen Djurgårdskällaren. Äldste brodern Gustav är
köksmästare och den som hållit restaurangen flytande under krigstiden. När lillebror Peter kommer hem från sitt arbete på ett flyktingläger i Småland har han nya synsätt på hur restaurangen bör skötas, något som inte uppskattas utav storebror Gustav och konflikter börjar uppstå. Dessutom har Peter tagit med sig den judiska flyktingen Suzanne hem, vilket överhuvudet i familjen; mamma Helga, misstycker till. När Peter senare släpper nyheten om att de har förlovat sig, så skakas familjen om ordentligt.
Yngsta syskonet Nina är det ambitiösa yrvädret som vill starta jazzklubb på restaurangens övervåning, trots familjens önskan om att hon ska hålla sig utanför restaurangverksamheten. Nina vägrar att anpassa sig efter dåtiden ideal för en ung kvinna. Hon förälskar sig i kökspojken Calle vilket blir en förbjuden kärlek där klassgränserna utmanas. Nina upptäcker snart att hon är gravid vilket sätter käppar i hjulen för hennes framtida planer för sig själv och hon gör abort i hemlighet. Nina och Calles kärlek ställs till slut inför ett vägskäl och de väljer att gå åt skilda håll.
Servitrisen Maggan arbetar hårt på restaurangen för att lyckas få hem sin son Uno som hon var tvungen att lämna ifrån sig några år tidigare av ekonomiska skäl. Hon inleder ett förhållande med kollegan och väninnan Lilly, en
förbjuden kärleksaffär emot samhällets normer som flertalet gånger hotas att avslöjas, och som sätter Maggans framtid med sin son på spel. Maggans slitsamma vardag som servitris gör att hon går med i facket där ett nytt intresse för frågor om lika rättigheter börjar vakna till liv.
Gustavs misskötta affärer leder till att restaurangen har hamnat i ekonomisk kris och Peter får så småningom rädda upp situationen. Han tar över rollen som köksmästare tillsammans med Nina som driver sin jazzklubb på övervåningen.
självmordsförsök. Han besöker henne på sjukhuset där hon ligger i koma och känslorna börjar vakna till liv igen.
Peter och Suzanne har gått skilda vägar. Han arbetar som jurist och har nu en affär med sin chefs fru Ester som får en allt större plats i Peters liv. Peter och Gustavs kamp om herraväldet över restaurangen blir allt mer intensiv.
Maggan kandiderar till ordförande för sin fackförening och vinner medlemmarnas röster.
6.2 Sammanfattning - säsong 3
Året är 1968. Nina och dottern Christina öppnar nattklubben Nina´s.
Storebror Peter och hans fru Ester har två barn och driver nattklubben Royal tillsammans. Paret känner sig hotade av Ninas klubb och Ester går bakom Peters rygg då hon anordnar en attack under öppningskvällen av Nina´s. Efter attacken Nina´s anställa en ny köksmästare och personalen lyckas övertala Nina att anställa Calle. Calle och Nina har åter varit ett par under åren 1955–1962 men på grund av en otrohetsaffär har de inte pratat med varandra på flera år och deras relation är till en början kylig.
Maggan arbetar som socialborgarråd och har en hemlig kärleksaffär med den gifta kollegan Britt, men hon börjar tröttna på att smyga runt. Efter en
utekväll på en homosexuell svartklubb med den gamla kärleken Lilly så måste Maggan fatta ett stort beslut vilket leder till att hon säger upp sig som socialborgarråd och släpper kontakten med Britt.
Christina börjar umgås med John och hans vänstergäng vilket Nina är misstänksamt inställd till och en konflikt mellan mamma och dotter uppstår. När Christina upptäcker att hon är gravid väljer hon att rymma hemifrån tillsammans med John och de andra.
Tre år senare, år 1971, så lever Christina med John, sin dotter Moa-Li och resten av vänstergänget i hemlighet på en bondgård, där ett attentat i centrala Stockholm nu planeras utom Christinas vetskap. Maggans son Uno är nu polis och får upp spåret efter dem. Christina börjar bli misstänksam mot John och ifrågasätter hans metoder vilket leder till att John blir upprörd och
lämnar bort dottern Moa- Li till ett hem där hon kan uppfostras av människor med bättre värderingar än Christinas. Christina blir utom sig av förtvivlan och John och vänstergänget låser in henne i huset. Christina lyckas senare fly därifrån och kan med hjälp av Uno leta upp sin dotter igen och vänstergänget blir gripna.
Maggan lever nu tillsammans med Lilly och sysslar med politik på rotgräsnivå. En dag kommer hon i kontakt med Olof Palme som erbjuder henne jobbet som socialminister.
Ninas trassliga relation till Calle börjar växa sig starkare igen och hon inser att hon fortfarande älskar honom. Christina kommer till slut hem igen tillsammans med dottern Moa-Li. Nina ber Calle att komma tillbaka till henne och de gifter sig till slut.
7 Analys
I följande kapitel presenteras vår analys som genomförs utifrån våra valda teman för att kunna besvara forskningens frågeställningar och syfte. Analysen inleds med en denotativ beskrivning följt av en redogörelse för explicita och implicita teman och meningsinnehåll.
7.1 Säsong 1 7.1.1 Sekvens 1:1 ”Vem är pappan?” Scen: 1 Avsnitt: 4 Tidskod: 19:45 - 21:14 Tidigare händelser:
År 1945 - Nina har ett hemligt förhållande med kökspojken Calle och har råkat bli gravid, något som mamma Helga nu har upptäckt.
Steg: 1 - denotativ beskrivning
Nina vaknar av att mamman Helga kommer in i rummet och drar upp rullgardinen.
Nina jämrar sig.
N: Vad är klockan?
Helga ställer sig framför sängen.
H: Vem är pappan?
Nina sätter sig nyvaket upp i sängen.
N: Vad pratar du om?
H: Trötthet, humörsvängningar, klänningar som inte passar och en hel trave stoppdukar som inte är använda.
Nina tittar ner och svarar inte.
H: Jag vet när din tid i månaden är Nina, och det var länge sen nu.
Nina tittar bort. Helga suckar.
Nina tittar ner och säger tyst:
N: Några veckor bara.
H: Vem är det? Är det någon jag känner?
Nina tittar ner.
N: Nej, det är ingen du känner.
Helga tittar med bestämd blick på Nina.
H: Vet han?
N: Nej jag har inte hunnit berätta det för honom än.
Helga vänder sig om och sätter sig i en fåtölj.
H: Nej, men nu ser du till att göra det så vi får träffa han föräldrar, så får vi försöka lösa det här på bästa sätt nu innan det syns för mycket. Så får det bli en liten borglig vigsel. Så får vi bara hoppas att folk har svårt att räkna, när barnet har kommit...
Nina suckar.
N: Mamma snälla...
Helga avbryter barskt:
H: Nina! Bröllop är det enda som kan komma på frågan nu.
Ninas röst hårdnar.
N: Kommer du att ta emot honom lika bra som du tog emot Suzanne?
Helga spänner ögonen i Nina och reser sig sedan hastigt upp.
H: Nu pratar du med honom och så bjuder vi hit hans föräldrar redan till helgen.
Helga lämnar rummet och Nina himlar med ögonen och faller ihop ner i sin säng igen.
Steg: 2 - explicita teman och meningsinnehåll
Steg: 3 - implicita teman och meningsinnehåll
Den här scenens implicita innehåll visar på ett samhälle där det anses som skamligt för en kvinna att bli gravid och ha barn utom äktenskapet, något vi kan se både genom karaktären Helgas sätt att uttrycka sig angående sin dotters graviditet och genom karaktären Nina som skäms över sin situation. Genom Nina kan vi samtidigt se ett motstånd till de rådande normerna då Nina är trött på sin mammas värderingar om hur kvinnornas roll i samhället ska se ut. Ändå är det mamma Helga som får sista ordet och Nina känner sig maktlös.
7.1.2 Sekvens 1:2
”Jag vill vara ung ett tag till” Scen: 1
Avsnitt: 5
Tidskod: 33:20 - 35:11 Tidigare händelser:
År 1945 - Calle friar till Nina när han får reda på att hon är gravid. Men Nina har gjort en abort i smyg och ljuger om att hon fick ett missfall. Calle vill ändå gifta sig med Nina men Nina tackar nej till hans frieri vilket sårar Calle. Nina vill förklara sig och cyklar hem till Calle för att prata.
Steg: 1 - denotativ beskrivning
Nina och Calle sitter i Calles trappuppgång. Nina tittar med vädjande blick på Calle.
N: Jag älskar dig. Det måste du tro på.
C: Man kanske kan mena olika saker när man säger att man älskar någon.
Calle tittar ner.
N: Vad menar DU då?
C: Om man älskar någon så är den personen viktigare än allt annat.
Calle möter Ninas blick.
N: Även fast man älskar någon så kan man ha andra saker i livet som man tycker är viktiga. Jag vill till exempel öppna en jazzklubb. Jag vill resa. Jag vill vara ung ett tag till.
Calle suckar.
C: Jag ber dig att gifta dig med mig, inte att förändra hela ditt liv. N: Men för mig är det samma sak. Förstår du inte det?
C: Nej det gör jag inte.
N: Vi gifter oss, jag blir med barn, jag får ta hand om hemmet, allt som jag tycker är roligt med livet måste jag sluta med medan du kan fortsätta ditt liv precis som vanligt.
Calle skakar på huvudet.
C: Det måste inte bli så.
C: Men vi kan väl vänta med att skaffa barn? Vadå, vi måste väl inte göra precis som våra föräldrar.
Calle rycker på axlarna.
C: Det är en ny tid nu.
N: På vissa sätt ja... men på andra sätt inte. C: Om man älskar varandra klarar man allt.
N: Vart ska vi bo någonstans då? Här? Vad ska vi leva av? Din lön som biträde i kallskänken?
Calle fnyser.
C: Kanske mamma hade rätt.
Han reser sig upp hastigt.
N: Om vadå?
C: Hon sa att jag inte var fin nog för dig.
Calle går och Nina tittar efter honom och suckar.
Steg: 2 - explicita teman och meningsinnehåll
Den explicita betydelsen i den här scenen visar på hur Nina dras mellan att gifta sig med den hon älskar samtidigt som livet som gift kvinna kommer innebära en uppoffring av hennes karriärdrömmar. Nina visar på hur hon värderar sin självständighet när hon försöker förklara för Calle om sina framtidsdrömmar som hon kommer behöva ge upp om de gifter sig.
När Calle påstår att Nina inte behöver bli hemmafru och förändra sitt liv, så kan vi tolka Ninas reaktion som sarkastisk när hon uttrycker en fråga om ombytta roller där Calle ska vara hemmaman. Nina uttrycker också sin oro över hur deras liv som gifta ska fungera rent praktiskt vilket gör Calle upprörd då han tror att Nina inte vill gifta sig med honom på grund av ekonomiska skäl. Vi kan tolka Ninas suck i slutet på scenen som frustration över att Calle inte verkar förstå henne.
Steg: 3 - implicita teman och meningsinnehåll
7.1.3 Sekvens 1:3 ”Du ska ju gifta dig” Scen: 1
Avsnitt: 8
Tidskod: 36:30 - 38:08 Tidigare händelser:
År 1946 - Nina har förlovat sig med den förmögne Erik Rehnsköld. Under deras förlovningsfest uppstår en konflikt mellan Erik och Ninas före detta kärlek, Calle. Kvällen slutar med att Nina stannar kvar hos Calle och bryter upp förlovningen med Erik. Men när Calle sedan tvingas att avsluta
relationen med Nina, så står Nina ensam kvar. Mamma Helga tycker att Nina har begått ett misstag och att hon ska försöka be Erik ta tillbaka henne. Steg: 1 - denotativ beskrivning
Nina står inne på sitt rum framför spegeln och gör sig iordning. Helga ropar ut ifrån rummet och knackar på dörren.
H: Nina!
Nina tittar mot dörren men säger ingenting. Helga rycker i handtaget.
H: Nina, har du talat med Erik?
Nina packar ihop sina saker i sin handväska. Helga knackar igen.
H: Du!
Nina går bestämt mot dörren.
N: Mamma jag vet vad du tycker! Tjata inte!
Nina öppnar dörren och går förbi Helga utan att möta hennes blick.
H: Men Nina…
Nina stannar upp.
Helga talar med ömkande röst.
H: Nina... Älskade vännen, jag förstår att det känns som om världen har gått under.
Helga lägger armarna på Ninas axlar.
H: Men jag lovar dig att om du bara pratar med Erik så kommer han att förstå den här tillfälliga sinnesförvirringen som du har haft.
Helga klappar Nina på kinden. Helga fortsätter glatt:
H: Och sen när Erik och du ser tillbaka på den här tiden så kommer ni säkert att skratta åt det.
N: Mamma, snälla. Varför är det här så viktigt för dig?
Helgas blick blir snabbt allvarlig.
H: Därför att om några år så kommer alla dina väninnor vara förlovade eller gifta, några kommer till och med ha barn. Och vad gör du då?
N: Ja.… jag driver klubben, jag har ett jobb.
H: Men varför det? Du ska ju gifta dig. Gustav tar hand om klubben. N: Gustav?! Gustav vet väl ingenting om jazz eller vad som lockar unga människor för den delen?
H: Men restaurangen och klubben hör ju ihop. Han är ju källarmästare. N: Klubben var MIN idé. Det är JAG som har skapat den.
Helga svarar barskt:
H: Inbilla dig inte att restaurangen är en möjlighet för dig. Du har två bröder och den räcker inte ens till för dem.
Nina skakar på huvudet.
N: Vi får väl se.
Nina vänder sig om och går.
Steg: 2 explicita teman och meningsinnehåll
Den explicita betydelsen i den här scenen visar på Helgas vilja om att Nina ska gifta sig med Erik. Helga försöker till en början övertala Nina på ett vädjande sätt genom att tala med mjuk röst och lägga armarna på hennes axlar. När Nina talar emot blir Helga istället barsk i tonen och uttrycker sig mer bestämt. Vi kan tolka att giftermålet är viktigt för Helga då hon är väldigt påstridig. Hon menar på att Nina kommer bli olycklig om hon inte gifter sig eftersom alla hennes väninnor kommer göra det inom en snar framtid. Nina visar att hon är trött på sin mammas tjat och försöker till en början slingra sig ur samtalet. Hon visar på att giftermål inte är något viktigt för henne när hon förklarar att hon har andra drömmar om att driva klubben på restaurangen, något som Helga är väldigt ifrågasättande kring. Nina står stadig i sin åsikt och säger “Vi får väl se”, vilket visar på att hon inte tänker följa sin mammas önskan.
Steg: 3 - implicita teman och meningsinnehåll
7.1.4 Sekvens 1:4
”Jag hatar att vara instängd i det här jävla huset!” Scen: 1
Avsnitt: 9
Tidskod: 34:45 - 36:32 Tidigare händelser:
År 1950 - Nina är sedan några år tillbaka gift med Erik och de har dottern Christina ihop. De bor i ett stort hur utanför stan där Nina nu sköter
hushållet. Efter en utekväll med sina väninnor på Djurgårskällarens klubb så blir Nina för full och Calle som jobbat sent får köra hem Nina i hennes bil. Steg: 1 - denotativ beskrivning
Calle kör upp med bilen på uppfarten till Ninas och Eriks hus och parkerar. Ninas sover i passagerarsätet. Calle ringer på dörren till huset och Erik öppnar.
E: Vart är hon?
C: I bilen. Hon insisterade på att köra hem bilen men jag kunde inte låta henne köra.
Erik går snabbt ut till bilen och rycker upp bildörren och drar ut Nina.
E: Kom med här! Dags att gå och lägga sig.
Nina gör motstånd.
N: Släpp mig!
Nina snubblar till.
E: Dämpa dig!
Nina vinglar till och skriker:
N: FRU REHNSKÖLD ÄR HEMMA NU!
Nina skrattar och går mot huset.
C: Ursäkta...
Calle räcker bilnyckeln till Erik.
Erik tar bilnyckeln ur Calles hand och går efter Nina in i huset.
E: Vad gjorde han här? N: Jag vill inte prata med dig.
E: Var det en slump att det var just Calle som körde dig hem?
Nina skrattar och går in i vardagsrummet med Erik efter sig.
E: Jag trodde han var ute ur våra liv.
N: Det är han också. Ingenting hände om du tror det.
Nina tar en flaska från baren.
E: Nej, jag vet inte vad jag ska tro.
Nina häller upp ett glas
N: Du får tro vad du vill, det rör mig inte i ryggen.
Erik tar glaset ur Ninas hand.
E: Du har fått mer än nog ikväll. Gå och lägg dig.
N: Du bestämmer inte över mig. E: Sluta bete dig som ett barn!
Nina häller upp ett nytt glas.
N: Jag får bete mig hur jag vill och just nu vill jag ha en drink!
Nina sveper sitt glas. Erik går fram till baren.
E: Nu får det vara nog.
Erik tar flaskorna.
N: Vad gör du?!
E: Du bryr dig mer om de här flaskorna än om oss!
Nina springer efter.
N: Vilka oss?!
Erik häller ut spriten i handfatet. Nina försöker stoppa honom.
N: SLUTA! NEJ!
En flaska ramlar i marken och går sönder. Nina tar av sin sko och kastar den på Erik.
N: JAG HATAR DIG! Och jag hatar att vara instängd i det här jävla huset!
Erik är tyst.
Nina flämtar och tar av sin andra sko och kastar den på Erik. Erik suckar.
E: Näe, jag orkar inte mer nu. Vi får prata mer imorgon.
Erik går därifrån. Nina suckar.
Steg: 2 - explicita teman och meningsinnehåll
Den explicita betydelsen i den här scenen visar på hur Nina är olycklig i sin roll som hemmafru. Efter en utekväll blir hon för full och har svårt att tygla sina tankar och känslor gentemot sin man Erik. Hon visar på att hon inte vill bli kontrollerad, vilket vi kan se då hon gör motstånd när Erik försöker föra in henne i huset och på sättet hon struntar i Eriks uppmaningar utan snarare gör tvärtemot dem. Vi kan också se tecken på hur Nina förlöjligar rollen som hemmafru då hon ropar “Fru Rehnsköld är hemma nu!” och skrattar innan hon går in i huset. Eriks sätt att hantera Ninas berusning tyder på att det inte är första gången som Nina dricker lite för mycket då han inte ifrågasätter vad som har hänt när Calle knackar på. Han påstår också att Nina bryr sig om flaskorna mer än sin familj och försöker göra sig av med dem, vilket gör Nina väldigt upprörd. När en flaska går sönder kan Nina inte hålla tillbaka sin ilska längre och skriker att hon hatar Erik och att vara instängd i sitt hem. Därmed kan vi tolka att Nina tar till spriten på grund av att hon är olycklig. Steg: 3 - implicita teman och meningsinnehåll
Den här scenens implicita innehåll visar på ett samhälle där den gifta kvinnan ska stanna hemma och ta hand om hushållet, vilket skildras genom
kvinnan förhåller sig till sitt hemmafruliv, då Nina, som tidigare velat gå sin egen väg och satsa på karriär, nu har gett vika för detta i och med sin roll som gift kvinna. Nina känner frustration över sitt liv så hon super sig full. Hon uttrycker att hon är trött på att vara instängd i huset och hon gör narr av sin hemmafruidentitet, vilket kan visa på att hon upplever en slags
maktlöshet över sitt liv.
7.1.5 Sekvens 1:5
”Sådana som hon borde spärras in” Scen: 1
Avsnitt: 5
Tidskod: 27:17 - 29:10 Tidigare händelser:
År 1945 - Fru Andersson som är barnvakt åt Maggans son Uno har råkat se Maggan och hennes väninna Lilly kyssas i smyg. Dagen efter ska Maggan hämta sin son hos Fru Andersson efter jobbet.
Steg: 1 - denotativ beskrivning
Maggan går upp till Fru Anderssons dörr och knackar på. Fru Andersson öppnar och Uno står vid hennes sida. Uno kastar sig i Maggans famn.
M: Men hej gubben, är du vaken än?
Maggan tittar på fru Andersson.
M: Inget gnäll eller stök?
Fru A: Nej... Jag skulle vilja prata lite med er. M: Ja.… visst.
Maggan och Fru Andersson sitter vid Maggans köksbord. Uno sover i sin säng.
Fru A: Margareta kommer visst från landet? M: Ja. Andersson får gärna säga du.
Fru A: Och staden kan var en farlig plats om man inte är på sin vakt...
Maggan svarar frågande:
M: Ja?...
Fru A: Det förekommer mycket som är onaturligt som man inte ens kan föreställa sig. Det är lätt att bli lurad.
Maggan tittar på Fru Andersson och är tyst.
Fru A: Jag tror det är det som har hänt dig.
Maggan tittar ner och sväljer.
Fru A: Sådana som hon borde spärras in.
Maggan tittar sig obekvämt omkring.
M: Kommer Andersson säga det här till någon? Fru A: Nej dummer. Det här är emellan dig och mig.
Maggan andas ut:
Fru A: Och du får också säga du om du vill. Men du måste lova mig att vara på din vakt i fortsättningen. Tänk på Uno. Inget barn ska behöva se sånt. M: Nej... det lovar jag.
Fru A: Godnatt då. M: Godnatt.
Fru Andersson går. Maggan tittar på Uno med sammanbiten blick.
Steg: 2 - explicita teman och meningsinnehåll
Den explicita meningen i den här scenen visar på hur Fru Andersson ställer sig till homosexualitet. Vi kan se tecken på Fru Anderssons misstycke då hon uttrycker homosexualitet som något onaturligt och lagbrytande. Fru
Anderssons konfrontation mot Maggan gör Maggan obekväm och orolig. Detta kan vi tyda både på Maggans tystnad och på hennes kroppsspråk då hon sväljer och inte vågar möta Fru Anderssons blick. Hon blir också orolig över om Fru Andersson kommer att avslöja henne. Vi kan tolka situationen som att Maggan ställs inför ett val mellan sin kärleksrelation och sin vårdnad om sin son när Fru Andersson uppmanar henne att tänka på vad hon utsätter sin son för. Detta gör Maggan uppgiven, vilket vi kan se när Fru Andersson har lämnat rummet och Maggan tittar på Uno med sammanbiten blick. Steg: 3 - implicita teman och meningsinnehåll
Den här scenens implicita innehåll visar på ett samhälle där homosexualitet anses vara något onaturligt, vilket både gestaltas i Fru Anderssons
