I den här delen kommer vi sammanställa våra resultat. Dessa kommer vi presentera och resonera om utifrån vårt syfte gällande hur pedagoger arbetar och interagerar fysisk aktivitet som en del av ämnesöverskridande undervisning och utifrån våra två frågeställningar: Vad har pedagogerna för synsätt på fysisk aktivitet som en del av ämnesöverskridande undervisning i förskolan? Hur arbetar pedagogerna med rörelse och lärande inom ämnena matematik och naturkunskap? Vi kommer även resonera om dessa frågeställningar i relation till tidigare forskning samt presentera metoddiskussion och avslutningsvis anför vi förslag till fortsatt forskning.
Resultatdiskussion
När det kommer till fysisk aktivitet generellt och hur pedagogerna tänker om det, så har de redovisat att de genomför mycket fysisk aktivitet, men rörelse är något som ofta förekommer omedvetet i planering av undervisning och är ingenting som pedagogerna aktivt reflekterar över. Emellertid var pedagogerna medvetna om att det är en del av deras uppdrag, vilket framkommer i förskolans läroplan, och de flesta ansåg att de borde lägga mer vikt på fysisk aktivitet än vad de gör idag. Det har i undersökningen varit några pedagoger som uttryckt betydelsen av fysisk aktivitet för barn och att de lär med hela kroppen. Därför skulle man kunna genomföra lärandet på ett mer varierande sätt som att exempelvis införa mer rörelse och fysisk aktivitet vilket då medför ämnesöverskridande undervisning. Szczepanskis (2008) synsätt på undervisningen visar på liknande tendenser som vi kan se i vår empiri, där barnen får varierande möjligheter att använda både kroppsliga och kognitiva förmågor i samverkan mellan det teoretiska och det praktiska (Szczepanskis 2018, s. 13). Även om fysisk aktivitet inte alltid sker medvetet från pedagogernas sida så har vi uppfattat det som att de använder detta pedagogiska förhållningssätt i undervisningen.
Pedagogerna arbetar ämnesöverskridande med matematikundervisning när de integrerar rörelse. Fysisk aktivitet utgör emellertid enbart en gratifikation i undervisningsmomenten med syfte att de ska vara roliga för barnen eftersom pedagogernas bakomliggande tanke är att barn lär sig med hela kroppen. Med andra ord är inte rörelse något som de aktivt planerar i matematikundervisningen.
45
Men pedagogerna har trots det upprepade gånger betonat att implementering av sånger och rörelseaktiviteter i matematikundervisningen har en viktig funktion, det eftersom barnen genom sång och rörelser utvecklar bland annat rytmik och förståelse av begreppet antal på ett naturligt sätt. En av pedagogerna nämnde en kompletterande aspekt vad gäller spontana situationer och att det är en viktig faktor i barns matematiska utveckling att benämna dess olika termer. Dessa ovannämnda perspektiv på hur barn tar till sig information kan vi relatera till Szczepanskis (2008) beskrivning om att barnen inhämtar kunskap och erfarenheter genom att exempelvis observera, uppleva, absorbera och utveckla fakta via konkreta upplevelser (Szczepanskis 2008, s. 54-55) Barnen utvecklar matematiska kunskaper genom närvarande pedagoger som benämner matematiska termer, med andra ord ger de barnen faktainformation på ett konkret sätt för att barnen lättare ska kunna inhämta och utveckla kunskaper inom matematiken. Vår uppfattning utifrån intervjuer och analyser om bland annat barnens lek som inkluderade att dra sina kompisar på en filt och en närvarande pedagog som etablerade matematiska samtal, har visat på att pedagogerna använder sig av detta arbetssätt i sitt pedagogiska uppdrag.
Naturkunskap är ett ämne som pedagogerna ofta använder ämnesöverskridande tillsammans med rörelseaktiviteter som kan inkluderas på ett naturligt sätt då pedagogerna ofta genomför naturkunskapsundervisning ute i naturen. Detta blir för barnen mer intressant, verkligt och konkret. Förskolebussen är ett konkret exempel på undervisningsmetod där barnen tillsammans med pedagogerna aktivt undersöker naturkunskapens områden. Pedagogerna i vår studie har främst varit inriktade på biologi och miljö i deras undervisning. En av pedagogerna som arbetar på förskolebussen förklarade att i förskolekontext betyder utomhusvistelse mer än att barnen enbart vistas utomhus. Det pedagogen menar är att det sker undervisning på ett naturligt sätt, där barn och pedagoger samtalar om olika områden i naturkunskapsundervisningen och gör nya upptäckter tillsammans. Pedagogernas perspektiv kan analyseras med hjälp av Szczepanski (2008) som hävdar att elevernas engagemang och ansvar vad gäller inlärning, utvecklas när undervisningen flyttas utanför förskolans område eftersom barnen utvidgar sin förståelse för relationer och system vilket gör att lärandesituationen blir mer tydlig och konkret (Szczepanski 2008, s. 55). Intervjumaterialet som baseras på pedagogernas utsagor var skiftande samt uppvisade en bred variation vad gäller åsikter om lärande. En slutsats enligt pedagogerna var att barnen vid
46
kunskapsinhämtning utanför förskolans kontext inte blir matade med indirekt information på samma sätt som vid klassrumsundervisning. Barnen får en mer konkret naturkunskapsundervisning som oftast genomförs utomhus, där det faller mer naturligt och där barnen får möjlighet att på ett konkret sätt utforska och dela med sig av sina tankar och samtalar tillsamman med resten av barngruppen. Vilket kan analyseras med hjälp av Thulin och Jonssons (2018) beskrivning om pedagogens betydelse för etablering av samtal med barnen och dem sinsemellan. För att kunna göra detta behöver pedagogen vara närvarande och därmed vara uppmärksam på såväl planerade som spontana situationer för att stödja barnens fortsatta utveckling (Thulin & Jonssons 2018, s. 105).
Med utgångspunkt i olika teorier och forskning, men även respondenternas arbetssätt när det kommer till fysisk aktivitet som en del av ämnesöverskridande undervisning, har vi kommit fram till slutsatsen att rörelse har stor betydelse för barns lärande. Några exempel på positiva faktorer av fysisk aktivitet för barns lärande är att barnen utvecklar sin koncentrationsförmåga, det blir färre konflikter mellan barn och vuxna och att barn utvecklar lärande med hjälp av hela kroppen. Avslutningsvis har vi utifrån olika teoretiska perspektiv och forskning fått mer kunskap vad gäller fysisk aktivitet som en del av ämnesöverskridande undervisning. Även respondenterna har kommit till insikt om att de framöver bör tillämpa mer rörelse- och fysiska aktiviteter i deras undervisning.
Metoddiskussion
I denna del kommer vi presentera hur vi har upplevt intervjuerna och den insamlade data, det vill säga vad som kan ha påverkat resultatet och hur man hade kunnat genomföra undersökningen på ett annat sätt.
Vi genomförde tre intervjuer via mejl, detta på grund av Covid-19 Pandemin, och vi anser att det kan ha haft en påverkan på vår studie eftersom vi inte på samma sätt som vid vanliga intervjuer kunde ställa följdfrågor. Mejlintervjuerna konstaterade vi innehålla färre detaljerade svar, bland annat när det gäller aktiviteter som de brukar genomföra, men i ett fall var det mer utförliga svar. Två av intervjuerna vi genomförde blev kortare än beräknat och vi har reflekterat över vad som
47
orsakade det, om det berodde på oss eller om det fanns andra omständigheter som kunde förklara situationen. Till exempel var en av respondenterna inte förberedd inför intervjun på grund av att hen hoppade in spontant då den ursprungliga respondenten inte var tillgänglig. Under intervjuerna som gjordes på plats visade vi upp extra intresse för det respondenterna berättade om för att på det sättet försöka motivera dem till att prestera maximalt.
Förslag till fortsatta studier
Under vår studie har vi läst om olika teoretikers synsätt på det som berör vår undersökning och vi vill speciellt lyfta upp Dewey och Fröbel, som varit och fortfarande är viktiga teoretiker inom förskolepedagogiken och som vilka säkerligen kan inspirera andra likväl som oss. Några exempel på Fröbels och Deweys pedagogik är att leken är en viktig del i barns lärande eftersom genom lek kan barnen på ett konkret sätt närma sig olika läroämnen. För att lärandet ska bli lekfullt så kan man inkludera fysisk aktivitet vilket medför en lugn känsla bland barnen. Som pedagog kan man behöva pröva samma aktivitet på olika sätt, vilket kan ge olika resultat. Man kan genomföra den både inomhus och utomhus för att utvecklas som pedagog och se vad och hur olika tekniker kan fungera och påverka barns lärande. Utifrån de frågeställningar som respondenterna i vår studie besvarade har vi fått inspiration gällande förslag till framtida forskning. Sådana förslag kan exempelvis vara att undersöka hur fysisk aktivitet påverkar barns koncentrationsförmåga. Ytterligare ett förslag är att undersöka hur Deweys och Fröbels teorier om barns lärande och lek synliggörs i dagens förskolor i samband med fysisk aktivitet och andra läroämnen. Övriga förslag är att se hur fysisk aktivitet påverkar barnens samspel och deras tendens till konflikter i vardagen och att följa pedagogernas förhållningssätt till fysisk aktivitet i undervisningen. Dessa faktorer skulle man kunna undersöka och observera under en längre period för att få in högre validitet i studien, som senare skulle kunna användas som ett redskap inom förskolepedagogiken.
48
Referenslista
Björklid, P. (2005). Lärande och fysisk miljö. En kunskapsöversikt om samspelet mellan lärande och fysisk miljö i förskola och skola. Stockholm: Liber.
Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken - för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Löfgren, H. (2014). Lärarberättelser från förskolan. I: Löfdahl, A. Hjalmarsson, M. & Franzén, K. (red.) Förskollärarens metod och vetenskapsteori. Stockholm: Liber.
Langlo Jagtøien, G. Hansen, K. & Annerstedt, C. (2002). Motorik, lek och lärande. Göteborg: Gyldendal Norsk Forlag och Multicare Forlag.
Patel, R. & Davidson, B. (2019). Forskningsmetodikens grunder att planera genomföra och rapportera en undersökning. Lund: studentlitteratur.
Elektroniska källor
Becker, R. Grist, C. Caudle L. & Watson, M. (2018). Complex Physical Activity, Outdoor Play, and School Readiness Among Preschoolers. Global Education Review.
https://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1183926.pdf [2020-03-23]
Faskunger, J. (2008). Barns miljöer för fysisk aktivitet – samhällsplanering för ökad fysisk aktivitet och rörelsefrihet hos barn och unga. Statens folkhälsoinstitut.
https://www.norskfriluftsliv.no/wp-content/uploads/2016/03/R200833_barns_miljoer_for_fysisk_aktivitet_webb1.pdf [2020-04-02]
Hagströmer, M. (2017). Hur mycket fysisk aktivitet behöver barn och ungdomar? Karolinska Institutet.
https://centrumforidrottsforskning.se/wp-content/uploads/2017/06/Hur-mycket-fysisk-aktivitet-beh%C3%B6ver-barn-och-ungdomar.pdf [2020-02-26]
49
Klaar, S. (2013). Naturorienterad utbildning i förskolan. Pragmatiska undersökningar av meningsskapandets individuella, sociala och kulturella dimensioner. Örebro Universitet.
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:899034/FULLTEXT01.pdf [2020-03-30]
Hedström, P. (2016). HÄLSOCOACH I SKOLAN En utvärderande fallstudie av en hälsofrämjande intervention. Göteborgs Universitet.
https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/43372 [2020-03-23]
Lundström, M. (2015). Förskolebarns strävanden att kommunicera matematik. Göteborgs Universitet.
https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/38860 [2020-03-26]
Lpfö, Förskolans läroplan (2018). Stockholm: Skolverket
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65d5aa/1553968116077/pdf4001.pd f [2020-02-26]
Szczepanski, A. (2008). HANDLINGSBUREN KUNSKAP Lärares uppfattningar om landskapet som lärandemiljö. Linköpings Universitet.
http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:234992/FULLTEXT01.pdf [2020-03-31]
Sheridan, S. & Williams. P. (2018). (red.) Undervisning i förskolan. En kunskapsöversikt. Skolverket.
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a65d232/1553967886806/pdf3932.pd f [2020-04-11]
Svenska akademins ordbok. (2009).
https://svenska.se/tre/?sok=pedagog&pz=1 [2020-03-10]
Skolinspektionen (2016) Förskolans pedagogiska uppdrag – Om undervisning, lärande och förskollärares ansvar.
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kvalitetsgran skningar/2016/forskolan-ped-uppdrag/rapport-forskolans-pedagogiska-uppdrag.pdf
50 [2020-02-25]
Thulin, S. & Jonsson, A. (2018). Undervisning i förskolan – Om möjligheter att integrera förskolans bildningsideal med nya uppdrag. Norsk senter for barnforskning, (3–4) s. 95–108
http://hkr.diva-portal.org/smash/get/diva2:1280767/FULLTEXT01.pdf [2020-03-20]
Thulin, S. (2011). Lärares tal och barns nyfikenhet. Kommunikation om naturvetenskapliga
innehåll i förskolan. Göteborgs universitet
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/25276/3/gupea_2077_25276_3.pdf [2020-03-30]
Vetenskapsrådet. (1990). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf [2020-03-02]
Wikland, M. (2013). Att bedöma stödjande miljöer för fysisk aktivitet i förskolan. Socialmedicinsk tidskrift, 90 (4), s. 561–571.
51