8 Diskussion
8.2 Slutdiskussion
Syftet med denna studie var att undersöka sex elevers tankar om bilder i bilderböcker. Jag ville ta reda på om eleverna ansåg att bilder i böcker är viktiga för deras läslust och varför.
Likaså vilken typ av bilder som skapar läslusten och varför. Jag ville också ta reda på genom litteratur varför det är viktigt att läsa böcker och hur man som lärare kan skapa läslust hos barn. Även vad bilder i böcker har för funktion. Mina frågeställningar var:
34
Har bilder i böcker betydelse för barns läslust och varför?
Vilka typer av bilder skapar läslust hos barn och varför?Att läsning är bra för barn är något som har framkommit enligt ovan nämnda författare, likaså motiveringar till varför. Men för att läsa krävs som tidigare nämnts, läslust. Läslust kan infinna sig på olika sätt och bilder har en stor betydelse. I kursplanen i svenska i grundskolan (Skolverket, 2010a:89-90) står det att syftet med ämnet svenska är bland annat att eleverna ska kunna få upp ett läsintresse (Skolverket, 2010a:89-90). Det är då skolan och läraren som har en viktig roll för att barnen ska kunna fånga sin läslust.
Att bilder i böcker har betydelse för de intervjuade barnens läslust har jag kommit fram till genom min undersökning. Varför bilder är viktiga är bland annat för att det blir roligare, mer spännande och skapar fantasi. Även att det är bilderna i boken som berättar enligt eleverna.
De typer av bilder som lockade barnen mest till läsning var bilder med mycket färg och detaljer. Även händelserika bilder och bilder med djur. Varför dessa typer framstod som lustfyllda var bland annat att det är roligare om bilderna är färgglada, har mycket detaljer vilket gör att man vill läsa om boken igen och stanna upp för att finna nya detaljer. Även att djur och händelserika bilder har en attraktionsfunktion.
Rhedin (1992:71-126) skrev om att det finns olika typer av koncept i bilderböcker. Dessa olika koncept tror jag påverkar barnens val av bok. I den illustrerade bilderbokens koncept överskuggar texten bilderna och det händer inget nytt i bilderna som inte texten berättar om.
Texten skulle alltså kunna vara utan bilderna (Rhedin, 1992:71-126). Detta tror jag kan göra att bilderna inte ses som lika tilltalande eftersom de inte tillför något mer utöver texten.
Däremot i den expanderande och genuina bilderbokens koncept, där berättelsen inte är fulländad utan bilderna i boken, är det bilderna som förklarar, kompletterar och bär texten (Rhedin, 1992:71-126). Att barn hellre väljer dessa typer av bilder i böcker tror jag på. De tillför mer till berättelsen och innehåller mer detaljer som gör att barnet lockas in i läsningen.
35
Bilder har en rad bra funktioner, då de är en väg in i läsningen och kan bjuda in barnet till en fantasivärld som Ljungström (2006b:38) skriver om. Bilderna kan beskriva mer än vad bara text kan göra (Nikolajeva, 2000:144-145) och de kan också verka som en speciell dynamik mellan bok och läsare (Rhedin, 1992:128). Enligt kursplanen i bild i grundskolan (Skolverket, 2010b:17-18) skapar bilder nyfikenhet, påhittighet och fantasi (Skolverket, 2010b:17-18). Jag håller med om detta och inser att bilder oftast är bra för barn. Dock tror jag inte att alla bilder är bra då jag kommit fram till några negativa aspekter. Ett exempel är att bilder ger mer direkt information till barnet än vad texten gör (Kåreland, 1994:38) och det menar jag kan både vara en positiv och negativ egenskap. Det är bra då det kan tydliggöra saker som barnet inte förstår genom att beskriva visuellt. Däremot menar jag att det kan vara i negativ bemärkelse om det är bilder som visar en felaktig illustration. Bilderna kan lura barnen till osanningar och vara farliga för barn eftersom de ger en felaktig bild av det verkliga livet (Rimsten-Nilsson, 1981:93-94). En annan negativ aspekt är att bilder kan ha begränsningar och inte alltid fungera som positiva (Nikolajeva, 2000:142-144).
Som tidigare nämnts har läraren en viktig roll när det gäller om barn får läslust eller inte (Svensson, 1988:91-94). Bilder i böcker har stor betydelse för elevernas läslust som framkom av undersökningen. Men vad händer med elevernas läslust när det inte finns nog med böcker att välja på eller att böckerna aldrig byts ut, som jag skrev om i början av studien? Eventuellt finner eleverna ingen bok som skapar lust och de får då ta en som inte passar. Det är då läsningen kan bli en pina som (Nasiell, 2007:19-20) skrev om. Det är som Kåreland &
Werkmäster skriver (1985:12), att barnen måste få tillgång till en variation när det gäller bilder (Kåreland & Werkmäster, 1985:12). Eftersom bilderna har så stor betydelse vore det väl därför en självklarhet, anser jag, att ha en bokhylla med många typer av bilderböcker.
Detta för att alla elever ska ha en chans att finna en bok som passar.
Precis som Chambers (1994:11-12) skrev, bör det finnas en mängd böcker i bokhyllan att välja på (Chambers, 1994:11-12). Även att barn ska få vara med och bestämma vilka böcker som ska köpas in (Chambers, 1994:26). Också hur böcker är arrangerade spelar stor roll för om barnet får läslust eller inte (Chambers, 1994:30-34). Jag menar att allt detta som beskrivs är lärarens ansvar att se till att det genomförs. Därför tror jag att man som lärare måste förstå
36
vikten av allvar i denna mening och inse vilket stort ansvar man som lärare själv har för att främja barns läslust. Om läraren blundar för allvaret och inte försöker med olika metoder för att skapa läslust, tror jag att det kan förhindra barns lust till läsning. Det är inte bara att tro att läslusten skapas endast för att man låter barnen undersöka böcker själva, även fast det är en bra grund som Chambers (1994:43-44) skriver. Det är nämligen också viktigt att känna barnet och veta vilken bok som passar just där och då (Nilsson, 1990:67). Detta menar jag har stor betydelse. Att skaffa en bra relation och lära känna barnet gör att man som lärare lättare kan fylla bokhyllan med böcker som passar alla barn. Med olika typer av illustrationer som barnen gillar kan en förutsättning skapas som gör att barn får lust att läsa.
Sammanfattningsvis har jag erhållit ny kunskap som jag tar med mig efter detta arbete. Det är bland annat att bilder har betydelse för barns läslust och att det därför är viktigt att tänka på att bilder kan vara både positiva och negativa. Alla bilder behöver inte vara bra bilder men om bilderna är bra, kan det ge mycket positivt för läslusten. Det är viktigt att man som lärare ser igenom vilka böcker man har, vad förmedlar bilderna? Finns det ett stort urval av bilder som barnen kan välja på? Finns det något för alla? Genom att vara medveten som lärare om vilka bilderböcker som innehåller bra och lustfyllda bilder, kan man främja barnets läslust som behövs för att kunna ”[…] öva, underhålla och förbättra läsförmågan […]” (Rimsten-Nilsson, 1981:47).