Bilders Betydelse för Barns Läslust: En studie av bilderböcker och barns läsning

Karlstads universitet 651 88 Karlstad Tfn 054-700 10 00 Fax 054- 700 14 60

Information@kau.se www.kau.se

In

Estetisk-filosofiska fakulteten

Patrise Carlsson

Bilders Betydelse för Barns Läslust

- En studie av bilderböcker och barns läsning

The Importance of Pictures to Children´s Pleasure in Reading

- A study of picture books and children´s reading Examensarbete 15 hp

Lärarprogrammet

Datum: 2011-06-09 Handledare: Barbro Rothelius Examinator: Anna Forssberg Malm

Abstract

This study is about the importance of pictures to children's pleasure in reading. The aim of this study was to investigate pupils ' thoughts about the pictures in picture books. I wanted to find out if the pictures in the books are of importance to children's pleasure in reading and why. Also what types of pictures that create the pleasure in reading and why. Through literature, I see why it is important to read books and how teachers can create encouraging reading among children. Also what pictures in books have for function.

A qualitative study in the form of semi-structured interviews with six pupils in second grade were conducted. Six picture books with different types of pictures were used as material. The children had to choose the book that created the most pleasure in reading, only looking at the pictures. I interpret the material as that the pictures are of importance for these children's pleasure in reading. Examples of reasons from the children was that it becomes more fun, more exciting and create fantasy if there are pictures in the books. Also that there are pictures in books which tell us things. I also interpreted that the types of pictures that create pleasure in reading was colorful and detailed pictures. Even eventful pictures and pictures of animals.

Examples of declarations was, inter alia, that it becomes more fun and imagination will be started.

Keywords: The importance of pictures, picture books, pleasure in reading.

Sammanfattning

Denna studie handlar om bilders betydelse för barns läslust. Syftet med detta arbete var att undersöka elevers tankar om bilder i bilderböcker. Jag ville ta reda på om bilder i böcker har betydelse för barns läslust och varför. Även vilka typer av bilder som skapar läslusten och varför. Genom litteratur fick jag reda på varför det är viktigt att läsa böcker och hur man som lärare kan skapa läslust hos barn. Även vad bilder i böcker har för funktion.

En kvalitativ undersökning i form av halvstrukturerade intervjuer med sex elever i årskurs 2 genomfördes. Sex bilderböcker med olika typer av bilder användes som material. Barnen fick välja den av böckerna som skapade mest läslust genom att endast se på bilderbokens bilder.

Jag tolkar materialet som att bilder har betydelse för dessa barns läslust. Exempel på motiveringar från barnen var att det blir roligare, mer spännande och skapar fantasi om det finns bilder i böckerna. Även att det är bilder i böcker som berättar. Jag tolkade det också som att de typer av bilder som skapar läslust var bland annat färgglada och detaljerade bilder.

Även händelserika bilder och bilder med djur. Exempel på förklaringar var bland annat att det blir roligare och fantasin kommer igång.

Nyckelord: Bilders betydelse, bilderböcker, läslust.

Innehållsförteckning

1 Inledning ...1

1.1 Syfte ...2

1.2 Avgränsningar ...2

1.3 Frågeställningar ...2

2 Metod ...3

2.1 Design ...3

2.2 Urval ...4

2.3 Intervjuguide ...4

2.4 Pilotintervju ...5

2.5 Etiskt förhållningssätt ...5

3 Forskningsöversikt...6

3.1 Bilderboken...6

3.2 Olika typer av förhållanden mellan text och bild i bilderboken ...8

3.2.1 Den illustrerade textens koncept...8

3.2.2 Den expanderade textens koncept ...8

3.2.3 Den genuina bilderbokens koncept ...9

3.3 Läslust ...9

3.4 Läsning ... 10

3.5 Bilders funktion i böcker ... 12

3.6 Styrdokument ... 14

3.7 Hur läraren kan skapa läslust hos barn ... 15

4 Material ... 18

4.1 Val av bilderböcker ... 18

4.2 Kategorier ... 18

4.3 Min bildbeskrivning av bilderböckerna ... 19

4.3.1 Färgfattig - Mina går sin väg ... 19

4.3.2 Färgrik - När djuren hjälpte Noa ... 20

4.3.3 Detaljfattig - Labolinas Lina ... 20

4.3.4 Detaljrik - Pettson tältar ... 21

4.3.5 Nyare - En liten skär och alla tvärtemotiga brokiga ... 21

4.3.6 Äldre - Puttes äventyr i blåbärsskogen ... 22

5 Undersökningens genomförande ... 23

5.1 Elevintervjuer ... 23

5.2 Databearbetning ... 24

6 Sammanställning av intervjuer ... 25

6.1 Val av bilderbok ... 25

6.2 Barnens syn på färger i bilderboken ... 26

6.3 Barnens syn på figurer i bilderboken ... 26

6.4 Barnens syn på detaljer i bilderboken ... 27

6.5 Barnens syn på händelser och rörelser i bilderboken ... 27

6.6 Barnens syn på verklighetstrogenhet i bilderboken ... 28

6.7 Barnens syn på nyare och äldre bilder i bilderboken ... 28

6.8 Bildens betydelse för barnens läslust ... 29

7 Reflektioner kring intervjuer ... 30

8 Diskussion ... 32

8.1 Metoddiskussion ... 32

8.2 Slutdiskussion ... 33

8.3 Förslag till vidare forskning... 36 REFERENSER

Bilagor

1

1 Inledning

Att inte kunna läsa är ett allvarligt handikapp som hindrar barn från att tillgodogöra sig undervisningen i skolan och som försvårar eller omöjliggör ett fullvärdigt vuxenliv i vårt samhälle. Att öva, underhålla och förbättra läsförmågan är därför viktigt

(Rimsten-Nilsson, 1981:47).

Har det någonsin varit viktigare att kunna läsa för att klara sig i skolan och vidare i samhället?

Jag tror att ett problem är att många barn inte känner läslust och har inte viljan att läsa. Det är inte lätt att träna på sin läsning för att få en god läsförmåga om inte lusten att läsa finns.

Under min verksamhetsförlagda utbildning (VFU) stötte jag på många barn i klassen som bävade för att gå till bokhyllan och stå och bläddra för att finna en bok som passade. Då jag aldrig såg att böckerna byttes ut eller förnyades förstår jag att motivationen inte fanns när barnen kanske redan hade bläddrat i alla böcker. Mängden böcker i hyllan var heller inte överdrivet stor och den behövde fyllas på med mer böcker. De kanske redan hade läst alla böcker som intresserade och passade för deras nivå och på det viset inte fick lust att läsa.

När jag en dag stod och bläddrade igenom böckerna för att se vad som gömde sig mellan hyllplanen, gick mina tankar hela tiden till bilderna i böckerna. Det var bilderna som talade till mig allra först i varje bok och jag kunde redan då få en skymt av vad berättelsen handlade om. Jag började fundera på om bilder i böcker kan ha betydelse för om barnet väljer boken eller inte. Jag skulle själv inte få lust att läsa en bok med tomma och tråkiga bilder i. Jag hade valt den bok där bilderna tilltalade mig och som gjorde mig nyfiken på berättelsen. Under den här tiden kom jag fram till att jag själv tycker att bilder i böcker är viktiga för om jag skulle välja en bok eller inte. Detta fick mig även att bli nyfiken på om barn tycker att bilderna har betydelse för deras läslust. Även i så fall vad i bilderna det är som framkallar denna lust att läsa boken. Utifrån dessa tankar framkallades en lust att undersöka detta vidare.

2

1.1 Syfte

Syftet med denna studie är att undersöka elevers tankar om bilder i bilderböcker. Jag har valt att göra detta genom att intervjua sex elever i årskurs 2 om bilders betydelse för deras läslust.

Jag vill ta reda på om de anser att bilder i böcker är viktiga för deras läslust och vilka typer av bilder som skapar läslusten. Jag vill också ta reda på genom litteratur varför det anses viktigt att läsa böcker och hur man som lärare kan skapa läslust hos barn. Även vad bilder i böcker har för funktion. Detta för att ge min undersökning en grund att stå på och att sätta min undersökning i ett sammanhang.

1.2 Avgränsningar

Utifrån det jag erfarit finns det tidigare forskning som behandlar bilders betydelse för barns läsförståelse och läsutveckling. Jag väljer i denna studie en annan inriktning, då jag inte läst om det tidigare. För mig är detta en lucka där jag kan finna ny kunskap genom min forskning kring bilders betydelse för barns läslust. Jag kommer inte i min studie att gå in på

genusperspektivet.

1.3 Frågeställningar





3

2 Metod

Under denna del av studien kommer jag att beskriva vilken metod jag använt mig av i min undersökning. Jag har utgått ifrån Steinar Kvales intervjumodell som beskrivs i Den

kvalitativa forskningsintervjun (2009). Här beskriver jag designen, urvalet och intervjuguiden.

Även en pilotintervju som genomfördes före intervjuerna och avslutningsvis, etiskt förhållningssätt.

2.1 Design

Mitt syfte med denna uppsats är att undersöka sex elevers tankar om bilder i bilderböcker.

Mina frågeställningar är om bilder i böcker har betydelse för barns läslust, i så fall varför och vilka typer av bilder som skapar läslust hos barn och varför. Utifrån syftet och

frågeställningarna har jag valt att genomföra kvalitativa forskningsintervjuer med barn. Kvale

& Brinkmann (2009:43) skriver om halvstrukturerade intervjuer, som är mitt emellan ett vardagssamtal och ett strikt frågeschema. Denna form av intervju utgår ifrån en intervjuguide som kan omfatta idéer till frågor. Intervjuerna spelas in med bandspelare som blir stoff till en senare utvärdering (Kvale & Brinkmann, 2009:43).

Jag kommer att utföra halvstrukturerade intervjuer, då jag vill ha ett öppet samtal med varje barn, kring bilder i böcker. Detta möjliggör för öppna svar från de deltagande. Detta kommer att ske med hjälp av en diktafon som spelar in intervjuerna. Jag kommer att utgå ifrån sex olika bilderböcker med olika typer av illustrationer som underlag för mina intervjuer. Jag har valt att ha fyra grundfrågor i min intervjuguide som jag utgår ifrån i varje intervju. Jag har eventuella andrafrågor för att kunna vägleda barnen. Jag valde bort strukturerade intervjuer eftersom jag anser att helt stängda frågor inte passar för min undersökning. Med en öppen intervjumetod, som utgår ifrån en intervjuguide, kan barnen få möjlighet att själva reflektera över hur de tycker att bilder ska se ut och varför för att de ska få läslust.

4

2.2 Urval

Ett informerat samtycke ska göras mellan intervjuare och undersökningspersonerna. Detta innebär att intervjuaren meddelar vad undersökningen kommer att handla om (Kvale &

Brinkmann, 2009:87). Under min VFU skickade jag med alla elever brev (se bilaga 1) hem till vårdnadshavare där jag beskrev att jag skulle göra en undersökning i form av intervjuer. Jag beskrev kort vad mitt arbete skulle handla om. Där fanns möjlighet att fylla i om

vårdnadshavare tillåter eller inte tillåter sitt barn att bli intervjuad. Därefter valdes sex elever ut, tre pojkar och tre flickor av min handledare, utifrån dem som fått tillåtelse att delta. Det blev ett slumpmässigt urval för mig då jag överlät valet till min handledare. Jag ville avstå från att själv välja eftersom jag inte ville att eleverna skulle tro att jag favoriserade någon. Hur och varför hon valde ut dessa elever redogjordes inte. Däremot valdes tre pojkar och tre flickor för att hon ville skapa en jämn fördelning och enligt henne, att det skulle bli rättvist.

Det skulle annars kunna komma frågor från barnen i klassen om varför fler pojkar/flickor får delta. Jag fick tillbaka sexton av arton lappar där femton barn fick tillåtelse att delta och en som inte ville delta. De två som jag inte fick in lappar av ville delta men hade inte fått någon underskrift och valdes därför bort. Eleverna är mellan åtta och nio år och går i samma klass, årskurs 2. Nedan följer en kort beskrivning av de intervjuade:

F1: Flicka, årskurs 2.

P1: Pojke, årskurs 2.

F2: Flicka, årskurs 2.

P2: Pojke, årskurs 2.

F3: Flicka, årskurs 2.

P3: Pojke, årskurs 2.

2.3 Intervjuguide

Ett manus där frågorna till intervjun står, kallas för intervjuguide. Den innehåller en översikt över de frågor som ska ställas och kan vara mer eller mindre detaljerad. Intervjuaren

5

bestämmer hur strängt hållen hon är av denna i sin intervju (Kvale & Brinkmann, 2009:146).

Min intervjuguide (se bilaga 2) är ett mindre detaljerat manus med fyra grundfrågor som stöd för intervjuerna. Dessa behöver inte exakt följas i rätt ordning, men ska alla vara med. Under dessa följer även ett antal exempel på andrafrågor som en vägledning i intervjun.

2.4 Pilotintervju

Innan jag utförde mina intervjuer genomförde jag en pilotintervju med en studiekamrat, för att pröva mina intervjufrågor. Jag kom då fram till att mina grundfrågor var genomförbara och skapade en del andrafrågor som kunde vara relevanta i min undersökning. Då jag utförde halvstrukturerade intervjuer (Kvale & Brinkmann, 2009:43) märkte jag att samtalet kunde ta olika riktningar. Därför fann jag det viktigt att ha andrafrågor som eventuellt kunde fungera som en ram runt min undersökning. Jag ville att andrafrågorna endast skulle finnas som stöd och inte styra samtalet. Barnen skulle endast få vägledning genom dessa och andrafrågorna skulle inte vara som ledande frågor.

2.5 Etiskt förhållningssätt

I brevet hem till vårdnadshavare förtydligade jag att de intervjuade kommer att vara konfidentiella i arbetet, då deras namn inte kommer att nämnas. Kvale & Brinkmann (2009:88-89) beskriver att konfidentialitet innebär att den information som kommer fram i intervjuerna får inte kopplas till den intervjuade. En person har rätt till sitt privata liv (Kvale

& Brinkmann, 2009:88-89). I min undersökning håller jag mina intervjuade konfidentiella genom att kalla dem för F1, P1, F2, P2, F3 och P3 där F står för flicka och P står för pojke.

Jag redovisar endast den information som kommit fram, utan koppling till de intervjuade.

Detta förtydligades ännu en gång för barnen innan intervjuerna satte igång. Jag berättade hur jag kommer att behandla deras svar, även att det inte finns några rätt och fel i hur de svarar.

Jag berättade att endast jag kommer att lyssna på det inspelade materialet och skriva om vad vi samtalat om.

6

3 Forskningsöversikt

I nedanstående del vill jag ge olika perspektiv på vad begreppet bilderbok innebär, samt visa olika koncept hur en bilderbok kan vara uppbyggd i bilder och text. I denna studie innebär begreppet bilderbok en bok med bilder och text, där jag fokuserar på bilderbokens bilder i min undersökning. Vidare skriver jag om vad begreppet läslust innebär. I denna studie kommer begreppet läslust innebära att ett barn får motivation och lust till läsning när barnet redan kan läsa. Att det finns en nyfikenhet, ett intresse och en lust hos barnet till att välja en bok att läsa.

Jag beskriver senare varför läsning är positivt, vad bilder i böcker har för funktion och hur man som lärare kan skapa läslust hos barn enligt författarna. Det som också tas fram i denna del är styrdokumenten i ämnet svenska och bild.

3.1 Bilderboken

Bilderbok (ty. Bilderbuch), ursprungligen tysk benämning på en rikt illustrerad bok, från 1800-talet genrebeteckning för böcker för yngre barn där bilderna är viktiga för innehållet (Nationalencyklopedin, 2011).

Enligt Rhedin (1992:10-11) är en bilderbok ett estetiskt verk och ett skapande uttryckssätt.

Bilderboken gestaltar, berättar, åskådliggör och har en underhållande funktion. Den ska vara stämningsfull, händelserik och uttrycksfull, kan vara flertydig och ha ett symboliskt uttryck.

Den laborerar med utseende och framställningssätt. Rhedin (1992:10-11) skriver också att det finns olika typer av bilderböcker. En nutida bilderbok innehåller ofta livsfrågor eller

framställer barns uppväxt på ett annorlunda sätt som kan provocera eller orsaka oro. Den riktar sig till både vuxna och barn och slutar oftast inte med ett sedvanligt lyckligt slut. Den berättar med både text och bild, vilka är beroende av varandra som gör att bilderna är viktiga delar i boken. Andra bilderböcker som följer den mer traditionella formen är mer

lättförståeliga för barn och har mycket bilder i sitt innehåll. Dessa skapas oftast efter berömda folksagor. Rhedin (1992:10-11) skriver att de bilderböcker som vill sträcka sig till barn på ett

7

informerande sätt är pedagogiska och undervisande bilderböcker. Genom dessa böcker kan barnen få ny kunskap i form av prydda bilder och text som gestaltar (Rhedin, 1992:10-11).

Bilderboken är en genre och kan definieras utifrån antalet bilder i boken. Bilderboken har högst 64 sidor, varav bilder på varannan sida, tillsammans med text (Kåreland & Werkmäster, 1985:19). Nikolajeva (2000:11-12) skriver att bilderboken kan kommunicera med läsaren på två sätt, genom visuell och verbal kommunikation. Informationen som bilderboken ger finns alltid kvar, man kan stå stilla på vilken sida man vill och man kan också vända tillbaka.

Bilderna i bilderboken är kombinerade ikoner och har till uppdrag att beskriva samtidigt som texten i boken är konventionella symboler som ska berätta i bilderboken (Nikolajeva,

2000:11-12).

Boken innehåller lite text och ibland ingen text förutom på framsidan, därför är bilderbokens titel viktig. Den består till största del av ett omslag, en titelsida och ett försättsblad och boken är mindre till storlek än en roman. Omslaget är en betydande helhet för bilderboken då det redan är där berättelsen stundtals börjar och bilden på omslaget kommer ibland inte igen.

Berättelsen fortsätter på försättsbladet och går genom hela boken och kan avslutas på bokens bakre sida (Nikolajeva, 2000:63).

Sammansättningen av bilderna i en bilderbok är olik från andra bilder då de sätts ihop på ett vis så man som läsarpublik ska få lust att bläddra till nästa sida. Tittar man längst ner i kanten på högersidan ser man oftast något som gör att man som läsare vill fortsätta bläddra till nästa sida. Ett element som gör att man vill fortsätta bläddra och blir nyfiken på vad som kommer hända på nästa uppslag, kallas för pageturner. Denna effekt gör att läsaren dras in i boken och vill läsa mer. Det finns både visuella och verbala pageturners och den som är mest effektfull är den visuella då den behöver störst observans (Nikolajeva, 2000:81).

Ekström & Isaksson (1997:28-29) skriver att i en bilderbok tar sig läsaren fram genom boken från vänster till höger, där vänster är hemma och höger är äventyret som kommer. Bilderna är medvetet gjorda så att man som läsare vill stanna upp. Illustratören kan även avsiktligt göra så att bladvändningarna blir extra effektfulla genom att förstärka bilderna ytterligare (Ekström &

Isaksson, 1997:28-29).

8

3.2 Olika typer av förhållanden mellan text och bild i bilderboken

Rhedin (1992:71-126) beskriver bilderboken som att den kan ha olika grundkoncept. Hon tar bland annat upp tre olika koncept på hur förhållandet mellan text och bild kan sammansättas i bilderböcker. Den illustrerade textens koncept, den expanderade textens koncept och den genuina bilderbokens koncept är de koncept som tas upp. Dessa koncept behöver inte vara genomgående i en hel bilderbok utan en bilderbok kan ha lite av varje i sig. En del

bilderböcker har mer av koncepten än andra (Rhedin, 1992:71-126).

3.2.1 Den illustrerade textens koncept

Rhedin (1992:71-126) beskriver den illustrerade textens koncept som en bilderbok med en lång textberättelse med ett verbalt uttryckssätt. Texten i boken är förberedd redan innan bilderboken gjorts och har i vissa fall inte skrivits medvetet för en bilderbok. Därför har texten en egen makt i boken och är relativt stängd gentemot bilderna. Bilderna läggs till bredvid den redan färdiga texten och är inte behövda då texten är huvudpelaren i berättelsen.

Bilderna har inte en stor betydelse för berättelsen då berättelsen redan är komplett med endast text. Det är texten som överskuggar bilderna och som leder berättelsen framåt. Det händer inget nytt i bilderna som inte texten berättar om. Texten skulle alltså kunna vara utan bilderna då allt som visas i bilderna endast styrker vad texten säger. Bildernas funktion är att pryda boken så att den blir tjusig och tilltalande, så att läsaren kan finna njutning av sin läsning (Rhedin, 1992:71-126).

3.2.2 Den expanderade textens koncept

Rhedin (1992:71-126) beskriver den expanderade textens koncept som en bilderbok där texten har större medvetenhet om sina bilder än det förra konceptet. Här är relationen mellan bild och text större än i det förra som det inte fanns någon medvetenhet om bilderna. Texten är beroende av bilden redan från början i bokens berättelse och utan bilder kan inte berättelsen

9

börja. Texten är redan när den skrivs förberedd på att det kommer att tillkomma bilder för att göra berättelsen fullständig. Detta är en stor skillnad till föregående koncept där texten görs utan tanke på bilder. Här är inte berättelsen fulländad förrän bilderna kommit till i efterhand.

Bilderna är mer beskrivande än texten som själv inte har en stor uppgift. Det är bilderna som förklarar, kompletterar och bär texten. De är även beroende av varandra för att kunna skapa en helhet (Rhedin, 1992:71-126).

3.2.3 Den genuina bilderbokens koncept

Rhedin (1992:71-126) beskriver den genuina bilderbokens koncept som en bilderbok där bildernas betydelse utvecklas ännu mer, då text och bild har tillkommit samtidigt under berättelsens gång. Texten är mer kortfattad. Det är ett måste att bilderna och texten är levande och samspelar då de är helt beroende av varandra för berättelsen. De har lika stor betydelse för berättelsen och skulle inte klara sig utan varandras stöd. Bilderna är även i detta koncept beroende av de andra bilderna i boken då de är små bitar av den stora hela boken. I detta koncept har bilderbokens komposition stor betydelse för berättelsen och förstärker berättelsen genom olika utseenden. Bild och text byter ledare efter uppslagen och turas om att vara huvudperson i boken, tillsammans med designen som stödjer berättelsen (Rhedin, 1992:71- 126).

3.3 Läslust

Begreppet läslust har tidigare inneburit lusten att fortsätta studera men idag utvecklas läslust genom att det skapas en nyfikenhet hos barn att vilja läsa (Amborn & Hansson, 1998:18).

Bamberger (1975:17) skriver att det finns fyra sorters läslust. Barn kan få den första läslusten när barnet precis lärt sig läsa då han/hon är upprymd för den nya kunskapen. Den andra läslusten kan komma när barnet känner ett intresse i att träna på att använda sin fantasi och att utveckla sina tankar. Den tredje typen av läslust är att barnet känner ett behov av att utforska

10

världen runtomkring. Den fjärde sortens läslust är att barnet känner en tillfredsställelse av att komma i kontakt med välbekanta saker i berättelsen som han/hon själv kan koppla till sig själv. På det sättet bekräfta sig själv som person. Även att barnet möter nya och främmande ting, vilket leder till en önskan om att få drömma sig in i en annan värld där fantasin kan leva fritt (Bamberger, 1975:17 refererat efter Svensson, 1988:72).

Läslust innebär också att man finner en bok som man tycker om som gör att man skärmas av till just den boken och glömmer bort världen utanför. Det är en bok som man inte vill slita sig ifrån och efter att man läst klart den försöka finna en ny bok som kan ge lika känsla (Nasiell, 2007:19).

3.4 Läsning

Att inte kunna läsa är ett allvarligt handikapp som hindrar barn från att tillgodogöra sig undervisningen i skolan och som försvårar eller omöjliggör ett fullvärdigt vuxenliv i vårt samhälle. Att öva, underhålla och förbättra läsförmågan är därför viktigt

(Rimsten-Nilsson, 1981:47).

Rimsten-Nilsson (1981:139) skriver att läsning av böcker kan ge mycket positivt. Det kan vara en drivkraft för barns identitetssökande, det kan också vara en hjälp till att sätta sig in i andra människors situationer. Barn får större kunskap genom att de lär sig nya begrepp och ord när de läser. Barnet kan också se saker ifrån nya perspektiv då de får mer kunskap i sin läsning. När ett barn läser kan den känna igen sig hos personerna i boken och det kan

framkalla en känsla av gemenskap och samhörighet. Ett barn får också vidga sin fantasivärld då läsningen skapar inre föreställningar som barnet kan se framför sig. Det som också stimuleras är barnets känslor, då en bok ofta bygger på olika känslolägen som barnet kan ta till sig (Rimsten-Nilsson, 1981:139).

Litteratur gör, enligt Rimsten-Nilsson (1981:178) intryck på barn och barnböcker får barn att lära sig om overkliga och verkliga föreställningar. Dessa föreställningar påverkar sedan barnen i sin vardag där de gör val och handlingar utifrån det de lärt sig (Rimsten-Nilsson,

11

1981:178). Läsning är även en metod för att reflektera och litteraturen erbjuder bilder som hjälper barnet till reflektion (Chambers, 1995:17).

Genom att läsa böcker sker en inbjudan till en helt ny värld där barn kan utforska olika äventyr och känna känslor som de innan inte har kommit i kontakt med. Genom läsningen får barnet också undersöka livets frågor (Ljungström, 2006a:48). Att det kan medverka till

diskussioner kring större områden som existentiella frågor håller också Nasiell (2007:24) med om. Det kan också bidra till att barn får en större förståelse för sig själva och andra människor i världen runtomkring (Nasiell, 2007:24).

Att läsa böcker bidrar till ökad kreativitet och fantasi, utvecklar språket och den

känslomässiga förmågan. Läsningen gör även så att barnets kunskaper växer. Det som läsning också kan bidra med är att barnet får en chans till avkoppling och en lugn, mysig stund. Att läsa en bok kan också vara ett medel för att gömma sig undan eller vara till en tröst i andra fall (Amborn & Hansson, 1998:5). Det är ofta boken ses som endast en vilostund men boken har även ett annat viktigt syfte. Boken ska göra så att barn aktiveras, de ska få vilja att leka och göra rollspel, fantisera och berätta egna sagor (Henriksson, 2000:5).

Enligt Amborn & Hansson (1998:18-23) är läsning viktig för utvecklingen av språket. De skriver att hälften av en individs ordförråd formas innan barnet har nått sju år. Barn bör till och med språkligt stimuleras genom läsning innan de ens kan läsa då det är betydande för språkutvecklingen. Det som finns i böcker är viktiga bilder som är bra att bygga samtal kring.

Det kan bidra till större förståelse för sådant som inte tillhör barnets vardag. Något mer som är positivt med läsning är att den ökar och utvecklar barnets inre bilder. Bilderna som barnet ser framför sig sätts ihop och blir som en längre bildserie och vidare som till en film. Ju mer barnet läser, desto mer inre bilder kan barnet skapa då han/hon blir en van inre bildskapare.

Bilderna blir mer detaljrika desto större vana barnet får att skapa dessa inre bilder. De bilder som barnet skapar har stor betydelse för barnets empatiska förmåga. Barnet kommer i kontakt med det okända genom sina inre bilder och skapar en förståelse istället för en rädsla som lätt kan uppkomma när vi är okända inför saker (Amborn & Hansson, 1998:18-23).

12

Amborn & Hansson (1998:18-23) beskriver vidare att genom läsning kan barnet få mer kunskaper och tanken kan utvecklas. Att läsa är att vidga sina tankar och man kan få ett bredare tankesätt då allt barnet läser bearbetas i tankarna och skapar nya kunskaper (Amborn

& Hansson, 1998:18-23). Dock kommer alla barn inte att vara barn som kastar sig in i böcker och vill läsa bok efter bok, men alla barn har behörighet till att få vara med om vad en god bok kan erbjuda (Ekström & Isaksson, 1997:55). Det finns, enligt ovanstående författare, många skäl till att barn ska läsa böcker.

3.5 Bilders funktion i böcker

Bilder bjuder in barnet i bokens värld och skapar nyfikenhet till läsning och en önskan om att få reda på mer framkallas. Bilderna är en väg in i läsningen då barnet lockas in av bilderna.

När barnet tittar på bilderna i boken läser den av bilderna och tyder bilderna på ett eget vis.

Bilderna i boken är som kommunikation och uttryck för barnet och tydliggör innehållet.

Barnets fantasivärld utvecklas i bilders närvaro då färg, detaljrikhet, känslolägen och mycket mer beskrivs genom bilderna (Ljungström, 2006b:38). Färgerna understryks som

betydelsefulla i bilderboken, då en bildsida fylld av färger värderas högre än en med vitt tomrum. Sidan fångar uppmärksamhet med hjälp av färgerna (Nikolajeva, 2000:74).

Nikolajeva (2000:56) skriver också att något som är attraktivt är om bilderna handlar om djur.

Djur kan skapa stora äventyr och göra omöjliga saker som är ogenomförbara för människor.

De kan ha egenskaper som ingen vanlig människa möjligen kan ha (Nikolajeva, 2000:56).

Att titta på bilderna i en bilderbok är ofta ett första möte ett barn gör med omvärlden som skiljer sig från det barnet annars upplever. Barn behöver få ta del av olika bilder i böcker i tidig ålder då det kan skapa en stor dialog kring bilderna. I bilder kan känslor och uttryck komma att påverka barnets värld och är därför av stor betydelse. Det är också viktigt att man som vuxen är en god samtalspartner som barnet kan prata om bilderna med. Bilder har en stor inverkan på ett barn vilken kommer att ta med sig bilderna i sitt minne framåt i livet

(Kåreland & Werkmäster, 1985:10). Kåreland (1994:38) påpekar också att de bilder barnet påverkas starkt av finns ofta kvar i barnets bildminne genom hela livet. Bilderna påverkar

13

barn av olika anledningar då barnet genom tolkningar och tydningar av bilder ser dem på sitt eget sätt. Hur barnet påverkas och uppfattar bilderna finns det inte så mycket forskning på.

Bildens uppgift är att ge information och en bild säger mer än en text vilket ger förmågan att berätta direkt till barnet (Kåreland, 1994:38).

Enligt faktabaserade undersökningar värderas bilder högt av barn. Bilderna i böcker fungerar som ett stopp i läsningen där barnet får en djupare beskrivning. Till dessa stopp kommer barnet gärna tillbaka gång på gång. Stoppen blir längre om det är en lång berättartid i

bilderna, vilket innebär att bilderna har mycket detaljer (Nikolajeva, 2000:219-220). Bilderna kan stödja texten så att innehållet tydliggörs. De kan även vara som ett komplement om texten är fattig eller säga samma sak som texten. Genom bilderna kan även vissa saker förstärkas i innehållet för att få fram olika situationer, förhållanden och stämningar (Rimsten-Nilsson, 1981:17). Även Nikolajeva (2000:144-145) menar att bilder är mästerliga när det kommer till beskrivningar. Bilderna kan visa sådant som inte står med i texten, till exempel vad personer har för utseende i boken. De beskriver mer detaljerat saker som texten ibland utesluter (Nikolajeva, 2000:144-145).

Bilder kan vara en inkörsport till språket då dialoger kan skapas utifrån bilderna som stärker språket hos barnet. Bildspråket är av lika stor betydelse för barnet som det bokstavliga språket. Eftersom bilderna är så viktiga är det noga att barnet får tillgång till en variation när det gäller bilderna, så att den får se olika sorts bilder (Kåreland & Werkmäster, 1985:12). I en intervju med pedagogen Susanna Ekström som beskrivs i Ljungström (2006b:44) beskrivs Ekströms åsikter om bilder. Hon säger att de barn som inte får variation i bilder, som endast får ta del av en typ av bilder får ett enformigt och snålt förråd av bilder. Detta leder till en svagare utveckling av bildspråket (Ljungström, 2006b:44).

Bilder är omtyckta av barn och är också ett verktyg i undervisningen då bilderna kan upplysa, förtydliga och berätta på ett effektivare sätt än vad en text kan göra (Rimsten-Nilsson,

1981:94). En text kan få en större betydelse med hjälp av bilder genom att bilderna är känsloladdade och bildliga i sin natur. Bilderna kan också få tidigare erfarenheter att få liv tillbaka och införa en speciell dynamik mellan bok och läsare (Rhedin, 1992:128). Även Rimsten- Nilsson (1981:17) menar att bilderna kan verka som en påminnelse för barnets

14

tidigare kunskaper och detta kan skapa en dialog. Innehållet i bilderna kan också vara helt nytt för barnet vilket på samma sätt kan frambringa diskussioner som den vuxne kan ta till vara på.

Detta leder till att barnet lär sig nya ord genom bilderna (Rimsten-Nilsson, 1981:17).

Bilder kan också ha en del begränsningar då bilder bland annat inte kan sätta namn på personer i berättelsen. De kan heller inte berätta för läsaren vilken ålder personer har om inte det visas genom olika medel. Det bilder också har begränsningar i är personernas relationer i boken, till exempel om ett par är syskon, kära eller endast bekanta. Till sist kan inte bilder berätta om hur en person är, till exempel obegåvad eller intelligent, god eller ond och så vidare (Nikolajeva, 2000:142-144). Bilder kan även ge osanna föreställningar om livet och kan därför vara riskfulla för barn. Bilderna kan förfinas vilket gör att barnet inte får se verkligheten i bilderna utan får en felaktig bild av samhället. Detta kan leda till att barnet får oriktiga förklaringar (Rimsten-Nilsson, 1981:93-94).

3.6 Styrdokument

Jag refererar nedan ur styrdokumenten i ämnet svenska och ämnet bild.

I kursplanen i svenska i grundskolan (Skolverket, 2010a:89-90) står det att syftet med ämnet svenska är bland annat att eleverna ska kunna få upp ett läsintresse och även få träffa på och få kunskap om olika sorts litteratur. Genom mötet ska eleverna få chansen att stärka sin identitet, förbättra sitt språk och öka förståelsen för världen runtomkring. Ämnets centrala innehåll i årskurs 1-3 omfattar bland annat att eleverna ska ta del av bilderböcker och litteratur med olika typer av illustratörer (Skolverket, 2010a:89-90).

I kursplanen i bild i grundskolan (Skolverket, 2010b:17-18) står det att genom bilder kan människan ta del av världen runtomkring och sig själv och är därför viktig för människan.

Bilder får människan att tänka och bilders funktion är att ge information till läsaren. Bilder påverkar genom att människan laddas av känslor via bilderna och ges konstnärliga

erfarenheter. Bilder skapar nyfikenhet, påhittighet och fantasi. Syftet med ämnet bild är att

15

eleverna ska få chansen att få förståelse för olika bilders budskap. Eleverna ska få lära sig att utforska och utvärdera bilders uttryck, innebörd och uppgift. I bildens centrala innehåll i årskurs 1-3 står det bland annat att eleverna ska få ta del av vad som berättas i bilder och vilken information som bilder ger (Skolverket, 2010b:17-18).

3.7 Hur läraren kan skapa läslust hos barn

Innan läsningen börjar för ett barn görs ett val av bok. Barnet i skolan väljer en bok utifrån det som finns att välja på i hyllan. Om det erbjuds en stor del böcker av olika slag har barnet stor chans att få upp intresset för en bok som just det barnet tycker om. En läslust infinner sig och barnet känner lust att läsa. Däremot om det är en hylla som är fattig med böcker, är risken stor att barnet inte får någon lust att läsa då det inte finns någon bok som passar barnet. Det måste finnas rikligt med böcker, men också av olika genrer så barnet har stor chans att hitta en bok som passar. Det är också viktigt att barnen har böckerna lättillgängliga och synliga så att de bjuder in barnet till läsningen (Chambers, 1994:11-12).

Att barn ska få vara med och bestämma vilka böcker som ska handlas in till bokhyllan är viktigt för att böckerna ska tillfredsställa alla barns läslust (Chambers, 1994:26). Ett bra sätt för att barnen ska få vara med och välja ut böcker, är att ha en bokutställning där olika typer av böcker presenteras. Barnen kan gå runt och bläddra i böcker och får välja ut böcker de själva blir sugna på att läsa som sedan kommer upp för diskussion till inköp (Chambers, 1994:27-28).

Chambers (1994:30-34) menar att hur böcker står har betydelse för om de ser inbjudande ut eller inte, det är också en viktig del i om barnet väljer boken eller inte. Att visa fram böcker i hyllorna framkallar ett intresse och nyfikenhet hos barnet, som är viktigt för att få en miljö där läsningen fungerar bra. Att ha böcker synliga påverkar barnen och kan utveckla en lust till läsningen. Skyltningen av böcker drar barnens ögon till sig och är därför viktig att den är genomtänkt med ett stort sortiment av böcker. Det man ska tänka på när man arrangerar en bokplats är att det finns stor plats att stå och bläddra i böckerna på och mycket ljus är viktigt

16

så barnet kan se tydligt. Att göra platsen attraktiv och inbjudande är av betydelse för om ens barnen ska vilja gå dit och titta på böckerna, det får inte se slarvigt och rörigt ut. Något som väcker barnets uppmärksamhet direkt bör finnas vid platsen som fångar in barnets intresse att gå dit och bläddra. Även att det bör bytas ut och arrangeras om då och då för att hålla kvar uppmärksamheten hos barnet. Det kan också vara bra med olika teman, till exempel de nyast utgivna böckerna, illustratörer, författare och så vidare (Chambers, 1994:30-34).

Som lärare bör man sätta av tid till barnen då de får gå runt och undersöka böcker, bläddra och titta i lugn och ro. Det är positivt för läsmiljön och barnen får en möjlighet att hitta en bok som är av intresse för dem. Detta kan vara ett sätt för barnen att i stöd av läraren eller av klasskamrater leta efter böcker, vilket en del barn aldrig gör annars. Vissa barn kommer från hem där det är fattigt med böcker och för dem kan det vara extra positivt med dessa utsatta tider för att undersöka böcker, vilket kan leda till en ökad läslust (Chambers, 1994:42).

Att barn själva får tid till att undersöka böcker kan ske på två sätt, planerat eller frivilligt. Den planerade undersökningen av böcker förekommer tillsammans med läraren eller i en samling av barn. Den frivilliga undersökningen är då barnet självmant undersöker böckerna ensam eller med en klasskamrat för att han/hon själv fått lust. Undersökningen av böcker har en stor betydelse för att hjälpa barnen att få lust till att läsa, men det krävs mer än så för många barn.

Det är dock en bra början för att få upp läslusten (Chambers, 1994:43-44).

Om inte ett barn har lust att läsa kan läsningen lätt bli en pina och det är därför viktigt att man som vuxen inte försöker pressa barnet till läsning av vissa böcker. Om barnet har läslust ska den vuxne godta barnets bokval då det annars kan släcka läslusten (Nasiell, 2007:19-20). Det är de vuxna i barnets närhet som måste hjälpa barnet att få läslust genom att visa upp böcker på ett lustfyllt sätt (Rimsten-Nilsson, 1981:136).

Nilsson (1990:67) skriver att barnet kan få upp ett intresse för läsning om man som lärare har förmågan att finna den rätta boken, vilken passar barnet vid just det tillfället. Det ska vara en bok som stämmer överens med bland annat barnets egna intressen, tidigare upplevelser och läsutveckling. En förutsättning för att kunna göra det är att läraren känner barnet framför sig så mycket att den vet exakt vilken bok som är bra för barnet (Nilsson, 1990:67).

17

För att få barn att känna läslust har läraren det stora ansvaret att visa olika sätt att läsning är bra för en mängd orsaker. Detta kan göras genom att ta fram böcker som passar till barnets värld och erfarenheter (Nilsson, 1990:70). Den vuxna är en stor medverkande kraft till att ett barn får läslust genom att visa fram litteratur där barnen kan känna igen sig i bokens personer (Nasiell, 2007:23). Läraren ska utsända en helhjärtad inställning till läsning för att eleverna ska kunna fånga läslusten (Svensson, 1988:91-94).

18

4 Material

Under denna del redovisar jag vilket typ av material jag använt mig av i min undersökning.

Jag beskriver först vilka bilderböcker jag valt att använda mig av och därefter de kategorier jag konstruerat utifrån bilderböckerna. Slutligen beskriver jag bilderböckernas bilder enligt min tolkning. Där visar jag även exempel på bilderbokens bilder.

4.1 Val av bilderböcker

Jag har valt ut sex bilderböcker för att använda i mina intervjuer. Böckerna är:

Mina går sin väg (Höglund, 1997).

När djuren hjälpte Noa (Holder, 2004).

Labolinas Lina (Sandberg & Sandberg, 1977).

Pettson tältar (Nordqvist, 1992).

En liten skär och alla tvärtemot brokiga (Wirsén & Wirsén, 2010).

Puttes äventyr i blåbärsskogen (Beskow, 1963).

Tre av dessa böcker kommer ifrån klassens bokhylla och kan därför vara kända för barnen. De andra tre är lånade från ett bibliotek och kan därför vara okända för barnen. Detta är inget jag kan veta helt säkert, då barnen kan ha kommit i kontakt med dem på annat vis än genom skolan. Valet av böcker grundade sig i att jag ville ha med olika typer av bilder i böcker. Detta för att det skulle finnas många sorters bilder för barnen att välja på. Det anser jag att dessa bilderböcker bjöd på.

4.2 Kategorier

Jag har skapat sex olika kategorier på bilderböckernas bilder: Färgrika, färgfattiga, detaljrika, detaljfattiga, nyare, äldre. Detta för att se att jag hade en variation i bilderna och att jag hade

19

fått med många typer. Vissa böcker, som t.ex. När djuren hjälpte Noa (Holder, 2004) var inte endast färgrik, utan var också detaljrik. Jag valde det som jag ansåg var mest utmärkande för boken rakt igenom. Såhär ser indelningen ut:

Färgfattig - Mina går sin väg (Höglund, 1997).

Färgrik- När djuren hjälpte Noa (Holder, 2004).

Detaljfattig- Labolinas Lina (Sandberg & Sandberg, 1977).

Detaljrik- Pettson tältar (Nordqvist, 1992).

Nyare - En liten skär och alla tvärtemot brokiga (Wirsén & Wirsén, 2010).

Äldre - Puttes äventyr i blåbärsskogen (Beskow, 1963).

4.3 Min bildbeskrivning av bilderböckerna

Under detta avsnitt tolkar och beskriver jag bilderna i de utvalda bilderböckerna utifrån min värdering.

4.3.1 Färgfattig - Mina går sin väg

Dessa bilder anser jag är färglösa med vit bakgrund. Det är svartvita bilder med orangea inslag på detaljer. Det ser ut som teckningar av blyerts med utsuddningar. Det är enkla drag, detaljfattigt och mörka bilder. Jag kan se rörelser i bilderna men inte direkt händelserikhet.

Jag tolkar bilderna som fantasibilder då det är nallar som är huvudpersonerna. Jag tyder det som nutid då bilderna visar trafiken och avgaserna.

20 4.3.2 Färgrik - När djuren hjälpte Noa

I denna bok är bilderna färgglada, detaljerade och utförligt gjorda. Det är mycket som händer i bilderna och man kan se känslor uttryckas hos djuren. Här kan man se på penseldragen att det är mycket rörelse i bilderna. En vacker miljö med en lång berättelsetid då det finns mycket på bilderna. Bilderna bjuder in till en färgstark och vacker miljö där vilda djur bor vilket gör bilderna spännande.

4.3.3 Detaljfattig - Labolinas Lina

I dessa bilder möts man som läsare av en vit bakgrund med en detaljfattig miljö. Bilderna känns annorlunda och ser klippta och klistrade ut. Illustratören använder sig av olika tekniker av bland annat kollage och krita. Jag kan inte se någon rörelse i bilderna och det är

händelsefattigt.

21 4.3.4 Detaljrik - Pettson tältar

Dessa bilder är oändligt fyllda med detaljer, från sida upp till sida ner. Dessa bilder får berättelsetiden att öka då det finns hur mycket som helst att titta på i bilderna. Jag kan se rörelse i bilderna, då illustratören framhäver till exempel rullande ner för trapporna genom sina penndrag. Bilderna är utförligt gjorda och färgglada och bjuder in till att hitta på egna berättelser. Det är trivsamma bilder i lantlig miljö.

4.3.5 Nyare - En liten skär och alla tvärtemotiga brokiga

Dessa bilder är av nyare slag. Det är påhittade figurer och formerna är spetsiga. Det är en vit bakgrund men har färginslag på figurer och föremål. Det finns en del detaljer och bilderna är ganska händelserika.

22 4.3.6 Äldre - Puttes äventyr i blåbärsskogen

I denna bok är bilderna vackra, oskuldsfulla, idylliska och trivsamma. De skapar gemenskap och har ett varmt och tryggt utseende. Dessa är av äldre slag och mjuka drag avlöser varandra.

Det är lite färg och ganska detaljerat. Det är prydliga bilder i vacker utemiljö som inbjuder till lugn och ro.

23

5 Undersökningens genomförande

Jag kommer här att beskriva på ett ingående sätt, hur jag genomförde min undersökning och hur jag efteråt bearbetade datamaterialet.

5.1 Elevintervjuer

Eleverna fick samma dag som intervjutillfällena skulle äga rum, reda på vilka som valts ut för intervjuer. Varje enskild intervjuperson fick följa med mig till ett rum bredvid klassrummet där vi kunde sitta ostört. I rummet hade jag gjort i ordning ett bord där vi kunde sitta snett mitt emot varandra. Jag ville kunna ha ögonkontakt med barnet under intervjun, men ändå sitta nära för att det inte skulle kännas som en klyfta mellan oss. Jag hade tidigare lagt upp sex bilderböcker på bordet i en ostrukturerad ordning, vända mot den plats barnet skulle sitta på.

Jag hade också lagt ut diktafonen som skulle ligga mellan oss. Jag valde att intervjua ett barn i taget då jag ville undvika att barnen kunde påverkas av varandras svar. På det sättet få en så ärlig intervju som möjligt. Eftersom jag känner barnen lite sedan innan visste jag att vissa tar mer plats än andra och ville därför ge alla barn chansen att få svara.

Intervjun ska börja med en förberedelse där intervjuaren berättar om syftet med

undersökningen, meningen med diktafonen och fråga den medverkande om denne vill ställa några frågor (Kvale & Brinkmann, 2009:144). Jag började intervjun med att beskriva syftet med undersökningen för barnet. Här poängterade jag att det inte finns några rätta och felaktiga svar, utan att jag var nyfiken på vad barnet tycker. Här underströks ännu en gång deras

konfidentialitet i undersökningen. Diktafonen som låg på bordet gjorde alla barn nyfikna på vad det var. Jag berättade om dess funktion och tydliggjorde att den endast är till för att jag ska kunna lyssna på samtalet i efterhand och få hjälp när jag ska skriva mitt arbete. Detta accepterade alla barn utan vidare funderingar och lade sedan ingen mer vikt på denna. Jag frågade om barnet hade några andra frågor innan vi skulle sätta igång med intervjun, vilket ingen av barnen hade.

24

Jag berättade att det låg sex olika bilderböcker på bordet framför dem. Jag bad eleven att börja med att bläddra igenom alla bilderböcker och koncentrera sig på bilderna i böckerna. Utifrån det skulle eleven välja den bok som han/hon fick mest lust att läsa bara av att se på bilderna.

Därefter berätta varför boken och bilderna valdes. Jag bad eleven bläddra fram till den sida i boken som eleven gillade mest så att vi hade en bild att prata om. Jag ansåg att bilderna genomsyrades av samma utseende genom hela boken som valdes och det spelade därför ingen roll för undersökningen vilket uppslag med bilder vi samtalade om.

Efter att samtalat hade fortgått en stund valde jag att ställa andrafrågor för att vägleda eleven i samtalet. Även för att fördjupa dialogen om varför just de bilderna tilltalade eleven. Därefter fortsatte intervjun med en diskussion om vilka typer av bilder barnet tycker om i böcker, för att barnet ska få lust att läsa en bok. Även betydelsen av bilder i böcker, om de anses viktiga och i så fall varför. Kvale & Brinkmann (2009:145) skriver att man som intervjuare kan avsluta en intervju genom att sammanfatta det den medverkade har berättat om och fråga om personen har något mer att tillägga (2009:145). Jag avslutade mina intervjuer med att

summera det barnet hade delgett och förklarade att jag var färdig med mina frågor. Därefter hörde jag efter om barnet hade något mer att lägga till. Jag tackade sedan för intervjun.

5.2 Databearbetning

Intervjuerna dokumenterades, som tidigare nämnts med en diktafon och intervjuerna tog mellan 14.22 minuter till 23.26 minuter. Dessa tidskillnader berodde på hur mycket barnet hade att berätta. De inspelade intervjuerna avlyssnades direkt efter att alla var utförda och transkriberingar gjordes omedelbart efter intervjuerna. Dessa utfördes ord för ord förutom vissa dialektfärgade ord som skiftades. Efter det sållades relevant information ut för min undersökning. Med relevant information menar jag den information som var betydelsefull för mina frågeställningar. När eleven till exempel berättade att bilder är viktiga i böcker och varför var det av relevans. Dock om eleven skulle ha berättat att han/hon har många djur hemma skulle det inte vara väsentligt. Jag lyssnade flera gånger på intervjuerna för att korrigera och få meningarna så riktiga som möjligt.

25

6 Sammanställning av intervjuer

Intervjuerna beskrivs nedan genom en sammanställning av elevernas svar. Jag är medveten om att en tolkning sker i min sammanställning av intervjuerna. Sammanställningen börjar med att beskriva valet av bilderbok och elevernas första respons på varför boken valdes.

Intervjun fördjupas sedan till olika teman som uppkom efter samtal kring bilderbokens bilder.

Dessa teman är: Barnens syn på färger i bilderboken, barnens syn på figurer i bilderboken, barnens syn på detaljer i bilderboken, barnens syn på händelser och rörelser i bilderboken, barnens syn på verklighetstrogenhet i bilderboken och barnens syn på nyare och äldre bilder i bilderboken. I slutet intervjuade jag barnen om bildens betydelse för läslusten.

6.1 Val av bilderbok

Barnen valde bilderbok efter att ha bläddrat igenom och tittat på alla bilder. F1, F2, P2, F3 och P3 valde När djuren hjälpte Noa (Holder, 2004) och P1 valde En liten skär och alla tvärtemotiga brokiga (Wirsén & Wirsén, 2010). Innan samtalet fördjupades ställde jag frågan om varför eleverna valde boken och fick dessa svar:

- De såg så bra ut och roliga. De var färgglada och såg fina ut. De ser så spännande ut (F1).

- De såg roliga ut (P1).

- Jag tyckte att det var spännande bilder och att de var roliga och färgglada. Det handlar mycket om fantasin (F2).

- För att det var mycket djur och jag gillar djur. Att de kan få plats med så mycket bilder på en och samma sida (P2).

- För att jag gillar så mycket djur och för att det händer mycket i bilden (F3).

- För jag gillar djur och bilderna är mest spännande. De såg bäst ut. Ingen av de andra vill jag läsa (P3).

26

6.2 Barnens syn på färger i bilderboken

Färgerna var viktiga för samtliga barn i valet av bilderbok och alla ansåg att det skulle vara många färger och mycket färg i bilderna. De tyckte också att det skulle vara en blandning av starka och svaga färger. Nästan alla tyckte att boken de hade valt var den som var mest färgglad. Barnen tyckte att bilderna ska vara färgglada för att de ska få lust att läsa boken.

- Fina färger, jättefärgglad bok. Ganska starka och svaga färger. Jag tycker att det är mycket roligare att läsa om det är mycket mer färg (F1).

- Färgerna såg roliga ut. Det var många färger. Det ska finnas mycket färger (P1).

- Boken jag vill läsa ska ha mycket färger (F2).

- Det är färgglatt. Jag tycker att det ska vara starka och svaga färger, men mest starka (P2).

- Bra bilder är färgglada (F3).

- Det är viktigt med färger i bilden, annars skulle det inte vara roligt (P3).

6.3 Barnens syn på figurer i bilderboken

De flesta av barnen tyckte att figurerna är viktiga i bilderboken. Flera av barnen nämnde att de tyckte om bilderna för att det var mycket djur på bilderna och berättade att de gillar djur.

Några tyckte inte att det spelar någon roll om det är djur, människor eller påhittade figurer för att få lust att läsa boken. P3 nämnde dock att han inte tycker om påhittade figurer. Det som var viktigt för alla var att figurerna ska vara roliga och fina. Barnen vill kunna se hur

figurerna känner sig samt vilka känslor som förmedlas och det kunde de flesta. P1 kunde dock inte se vilken känsla figurerna hade.

- Det är många olika figurer. Det som gör mig nyfiken med bilden är att jag ser att djuren säger något till varandra (F1).

- Jag tycker om figurerna för de är roliga (P1).

- Figurerna är viktiga (F2).

- Figurerna ser bra ut. Jag ser att han är glad för han har en glad mun och en glad blick (P2).

- Man ser hur de känner sig för han känner sig ståtlig för han blinkar med ena ögat (F3).

- Jag vill inte ha påhittade figurer (P3).

27

6.4 Barnens syn på detaljer i bilderboken

Detaljerna i en bild var viktiga för de flesta av barnen. Fyra barn tyckte att det var självklart att det skulle finnas mycket detaljer för att bilderna ska vara bra. P3 och F3 tyckte inte att det var det allra viktigaste men att det är roligt om det finns. Fem av barnen valde en bok med mycket detaljer och P1 valde en bok med färre detaljer enligt min bildbeskrivning.

- Jag gillar ju alltid att titta på alla detaljer för om jag tittar på någon bild och jag tycker den boken är spännande då brukar jag läsa den igen ibland, då försöker jag hitta nya detaljer och så. Jag tycker inte om böcker som inte har mycket detaljer (F1).

- Det finns mycket detaljer, till exempel prickarna på kniven. Bilderna ska ha mycket detaljer (P1).

- Jag tycker om mycket detaljer eftersom man kommer in i en del saker i fantasin och man kommer in mer i boken (F2).

- Det ska finnas mycket detaljer på bilden (P2).

- Det är mycket detaljer i bilderna. Jag kan se flugorna, hamstrarnas små händer, sniglar. Det behövs inte så mycket detaljer (F3).

- Det är bra med litegrann (P3).

6.5 Barnens syn på händelser och rörelser i bilderboken

De böcker barnen valde var händelserika ansåg de själva och tyckte att det är viktigt att det händer mycket i bilder för att de ska vara bra. Barnen berättade mycket om bilderna, vad som hände och vilka rörelser som fanns.

- Det händer mycket på bilden. När han ställer sig på klippan kommer alla djuren och springer dit. Han rör på munnen när han pratar (F1).

- Jag tycker att det händer mycket på bilden. De lagar mat och de lägger spaghetti i en gryta och skär bröd och skär gurka (P1).

- Det händer mycket, de blir glada, man ser det på munnen. Det finns rörelse för det syns på händerna, armarna och huvudena att de rör sig (F2).

- Det händer mycket. En kamel spottar vatten, fåglarna på ett par horn och så ligger de i höet.

Två larver kryper omkring. Apan hänger upp och ned (P2).

28

- Jag tycker om händelserna, att de är snälla mot varandra. Det ser man för den klappar rådjuret och det är ingen som håller på och bits och så (F3).

- Det är mycket som händer på bilden. Fågeln flyger. Lejonet blir arg och det ser jag för ögonbrynen ser arga ut (P3).

6.6 Barnens syn på verklighetstrogenhet i bilderboken

Det är olika bud om vad verkliga bilder betyder, därför har barnen olika åsikt om boken är verklighetsbaserad eller inte. Barnen anser att det inte spelar någon roll om en bilderbok är verklighetsbaserad eller inte.

- Det är verkliga bilder, för djuren finns på riktigt (F1).

- Det är inte verkligt (P1).

- Ganska så verkliga bilder. Båten är ju verklig ser det ut som men han som står på taket där, nja sådär (F2).

- Djuren har ju levt så det är verkliga bilder (P2).

- Det är overkliga bilder, för det finns en del djur här som är vilddjur (F3).

- Det är både verkliga och overkliga. Verklig eftersom lejon ser ju ut sådär (P3).

6.7 Barnens syn på nyare och äldre bilder i bilderboken

Om bilderna är nyare eller äldre har betydelse för några barn medan en del ansåg att det inte var det viktigaste i valet av bilderbok. Fyra av barnen tyckte att deras bilderbok hade nya bilder. F2 tyckte det var både och medan F3 ansåg att det var äldre bilder och att det inte spelade stor roll om det var nyare eller äldre bilder.

- Det är mer nytt för jag tycker det. Det känns så mycket färger och så. För om de hade varit gamla kanske de inte skulle haft någon färg alls och inte lika färgglada färger (F1).

- Jag gillar nyare bilder för de är mer spännande (P1).

- Det är nya och gamla bilder. Kläderna ser ju ganska gamla ut och båten ser ny ut (F2).

- Det är ganska nya bilder (P2).

- Jag tycker det är gammeldags (F3).

- Moderna bilder är bäst (P3).

29

6.8 Bildens betydelse för barnens läslust

Samtliga barn ansåg att bilder i böcker är viktiga för att de ska få lust att läsa boken. Nedan beskriver eleverna varför de tycker att bilder är viktiga i böcker för att de ska få läslust.

- Jo för det är ju bilderna som säger. Om det inte är några bilder i boken då är det ju inte lika roligt. Man får verkligen uppleva det som de som gjort bilderna har tänkt att det ska vara.

Man blir inte osäker när man ser bilderna när man läser som man kan bli om man ska föreställa sig det själv (F1).

- För att det blir roligare (P1).

- Bilderna kan ge fantasi. Fantasin kommer igång (F2).

- För det är roligt att titta på bilderna. Jag väljer hellre en bok med bilder än en bok utan bilder (P2).

- De böcker det är bilder i ska det vara bra bilder i för att jag ska välja den (F3).

- För spänningen. Oftast roligast att läsa boken om det är bilder i (P3).

30

7 Reflektioner kring intervjuer

Eftersom jag har gjort intervjuer med sex elever, kan jag inte dra några stora slutsatser utifrån sammanställningen av intervjuerna. Däremot kan jag reflektera och tolka elevernas svar, sammanfatta vad eleverna tycker och knyta an till litteratur.

Det första jag tyckte var intressant var att fem av sex elever valde samma bilderbok. De valde boken När djuren hjälpte Noa (Holder, 2004) som enligt min bildbeskrivning, var färgglad, detaljerad och händelserik. Det fanns mycket rörelse och uttryck i bilderna. En liten skär och alla tvärtemotiga brokiga (Wirsén & Wirsén, 2010) valdes av en elev där bilderna beskrevs av mig som vit bakgrund men med färgglada figurer och föremål. Även med en del detaljer.

Varför de andra bilderböckerna föll bort framkom inte i undersökningen. Mina tankar är att de bilderna inte var nog lockande för barnen eller att de eventuellt redan hade läst eller sett några av de andra böckerna innan. Det kan också ha att göra med bildens olika begränsningar som Nikolajeva (2000:142-144) skrev om. Till exempel att bilder inte kan beskriva namn, ålder eller kön på personer i berättelsen. Inte heller personers relationer i boken eller berätta om hur en person är (Nikolajeva, 2000:142-144). Detta är dock endast spekulationer om varför de andra böckerna inte valdes.

Det jag kom fram till i undersökningen var att alla elever jag intervjuade tyckte att bilder i böcker har betydelse för deras läslust. Nikolajeva (2000:219-220) skrev, att undersökningar har visat att bilder värderas högt av barn (Nikolajeva, 2000:219-220) och det verkar stämma överens med elevernas åsikter. Meningar som kom fram av eleverna var bland annat att en bok med bilder uppskattas mer än en utan bilder. Elevernas motiveringar till varför bilder är viktiga för deras läslust var att det är bilderna som berättar, det blir roligare, mer spännande och skapar fantasi. Ljungström (2006b:38) skrev precis om att barns fantasivärldar utvecklas med hjälp av bilder. Det är beskrivningar genom bilderna i form av bland annat färger, detaljrikhet och känslouttryck som utvecklar fantasin (Ljungström, 2006b:38).

Det som framkom från intervjuerna var att det som lockade mest till läsning var färgerna i bilden. De typer av bilder som är färgglada skapar läslust hos eleverna och flera elever

31

uttryckte att det är viktigt med färger, annars skulle det inte vara roligt. Om bilderna har mycket färg blir det roligare att läsa. Som tidigare nämnts har färgerna betydelse i bilder då en bildsida fylld av färg värderas högre än en med vita tomrum. Uppmärksamheten dras till färgerna (Nikolajeva, 2000:74). Något annat som lockade eleverna till läsning var detaljerna i bilden. För de allra flesta hade det stor betydelse med detaljrikhet. Det ska finnas mycket detaljer för att det ska bli roligt och detaljer gör att fantasin kommer igång. En av åsikterna var att en bok är spännande om den har mycket detaljer och då brukar eleven läsa om boken igen och stanna upp för att hitta nya detaljer. Detta beskrev Nikolajeva (2000:219-220).

Bilderna fungerar som ett stopp i läsningen där barnet får en djupare beskrivning. Till stoppen vill barnet komma tillbaka till om och om igen och stoppen förlängs om det är en lång

berättartid. Med lång berättartid menas att bilderna har mycket detaljer (Nikolajeva, 2000:219-220). Figurerna i bilderboken visade sig också ha betydelse för barnen. Det var många av dem som nämnde vid den första responsen om varför boken valdes, att de gillar djur i böcker. Detta kan eventuellt kopplas till det Nikolajeva (2000:56) skrev om, att djur är attraktiva i bilder. Eftersom de har annorlunda egenskaper, kan vara med om stora äventyr som inte vanliga människor kan, blir de lockande (Nikolajeva, 2000:56). En åsikt från ett barn var att han inte gillade påhittade figurer. Detta finner jag intressant men fick dock inget svar på varför han tyckte så. Något som också var viktigt med bilder var att de skulle innehålla händelserikhet och rörelse.

Det som inte hade betydelse för eleverna var om bilderna är verklighetstrogna eller inte.

Begreppen verkliga och overkliga bilder hade barnen svårt för att tolka och det kan vara därför barnen svarade olika. Vissa ansåg att bilder är verkliga om figurerna finns på riktigt och andra tyckte att vilddjur är overkliga. Alltså hade typerna verkliga/overkliga bilder inte betydelse för om barnen lockades till läsning eller inte. Om bilderna är nyare eller äldre var överlag inte så viktigt för alla. De var även här oense om vad nyare och äldre bilder innebar och det blev eventuellt därför spridda svar. Det fanns någon som var övertygad om att moderna bilder är bäst och någon som tyckte att spänningen ökade om det var nyare bilder.

Resten ansåg dock att det inte spelade så stor roll. Det är svårt att tolka om både

verkliga/overkliga bilder och nyare/äldre bilder var viktiga för barnens läslust då de hade olika tolkningar av begreppen.

32

8 Diskussion

Under denna del kommer en metoddiskussion och slutdiskussion att föras och avslutningsvis kommer jag att framföra förslag till vidare forskning.

8.1 Metoddiskussion

Jag valde att utföra halvstrukturerade intervjuer med barn, utifrån en intervjuguide som hjälpmedel. Detta var en passande metod i min undersökning då jag fick öppna svar av barnen. Genom min intervjuguide hade jag hela tiden mina grundfrågor att gå tillbaka till, men även exempel på andrafrågor som kunde fungera som vägledning för barnen.

Att intervjua sex elever var möjligen ett för litet antal och gör att jag inte kan dra några stora slutsatser, utan endast tolka sex elevers svar. Eftersom antalet deltagande inte var större kan jag varken konstatera likheter eller skillnader mellan svaren. Om jag skulle göra om arbetet, hade jag eventuellt valt att intervjua fler elever, då det vore intressant att se vad fler elever tycker.

I mitt val av bilderböcker tog jag inte hänsyn till texten i bilderböckerna utan såg endast till bilderna. Valet grundade sig heller inte i om bilderböckerna hade ett genusperspektiv eller inte. Att använda mig av sex olika bilderböcker var ett lagom antal. Jag hade på ett sätt önskat fler eftersom det var svårt att välja ut vilka böcker jag skulle använda, då jag ville ha olika typer av bilder. Detta för att barnen skulle ha möjlighet till ett större urval. Däremot kände jag under intervjuerna att barnen tog lång tid på sig när de skulle bläddra igenom alla böcker och jag märkte ibland att barnen blev trötta och minskade sin fokus. Antalet böcker var därför rimlig för denna undersökning. Varför endast två av sex böcker valdes av eleverna framkom som tidigare nämnts inte i undersökningen. Mina spekulationer kring det är att böckernas bilder inte lockade barnen nog till läsning eller att de lästs innan.

33

Det jag kunde se som en utmaning i min undersökning var att intervjua barn. Av barn kan man få de svar man som intervjuare minst förväntar sig och man måste vara beredd på att det kan bli vad som helst. Barnens svar kunde ibland vara svårtolkade då reflektionerna ibland innehöll sådant som inte var relevant för undersökningen. Barnen kunde också ge antingen långa och utförliga utläggningar, men kunde också vara ett kort svar som: Jag vet inte. Det krävdes att jag vägledde vissa mer än vad jag behövde göra med andra. Fördelen var att jag kände barnen ganska bra sedan innan då jag varit där under fem veckor på min VFU och var därför inte ett nytt ansikte för dem. Detta tror jag gjorde att de vågade öppna sig mer än om det inte hade varit så. Jag blev i intervjun prövad i mina erfarenheter av att ställa andrafrågor.

Jag ser nu i efterhand det positiva i att ha några exempel på andrafrågor föreberedda då jag kände mig mer trygg i att intervjua. Det gav även möjlighet till att naturligt formulera nya under tiden.

Ännu en utmaning var när en del av barnen ställde frågor tillbaka, då det förväntades av mig att ge svar. Exempel var när ett barn frågade vad jag menade med detaljer. Här kunde jag svara barnet genom att förklara att det är när det är mycket på bilden. Vissa frågor var lättare att svara på än andra. Jag ser ändå detta som en ny lärdom och om jag hade gjort om

undersökningen, förbereda mig mer på att motfrågor kan uppkomma. Jag anser, trots

utmaningar, att denna undersökning var givande och berikande. Det var passande att intervjua barn utifrån mitt syfte och mina frågeställningar. Jag har fått svar på mina frågeställningar genom denna undersökning.

8.2 Slutdiskussion

Syftet med denna studie var att undersöka sex elevers tankar om bilder i bilderböcker. Jag ville ta reda på om eleverna ansåg att bilder i böcker är viktiga för deras läslust och varför.

Likaså vilken typ av bilder som skapar läslusten och varför. Jag ville också ta reda på genom litteratur varför det är viktigt att läsa böcker och hur man som lärare kan skapa läslust hos barn. Även vad bilder i böcker har för funktion. Mina frågeställningar var: