5. Diskussion och slutsatser
5.4 Slutdiskussion
Resultaten har visat på en betydande skillnad i hur lärarna arbetar med kursplanernas mål och bedömningskriterier i sin undervisning, och i analysen framträder tre olika typer av bedömningspraktik.
I den första kategorin förekommer det lärare som visar en stor medvetenhet om läroplanens mål- och kriterierelaterade betygssystem, och som anpassar alla undervisningsmoment samt bedömningar, så att mål och kriterier tydliggörs genom att konkretisera och exemplifiera kursplanens texter för eleverna.
I den andra kategorin bedrivs en undervisning där mål och (särskilt) kriterierna har en underordnad roll. Istället är det läroboken som styr mycket av undervisning och bedömning, och traditionella poängprov är den vanligaste bedömningsformen. Därmed, menar jag, att förutsättningar för att arbeta med fungerande formativ bedömning saknas i denna undervisning, eftersom det inte sker någon koppling till mål och kriterier.
Den tredje kategorin arbetar istället inom ramen för UF (Ung Företagsamhet) vilket intar en särställning i den meningen att autentiska bedömningar och öppna lärprocesser var totalt dominerande inslag. Därmed ser jag att arbetssättet stödjer läroplanens inriktning mot formativ bedömning och en holistisk kunskapsprofil.
Resultaten visar att lärarnas verksamhet rör sig i riktning mot vad Korp (2003) benämner som det nya provparadigmet, men att äldre strukturer fortfarande dröjer sig kvar i vissa fall. Positivt är dock att lärarna är medvetna om att nuvarande metoder inte alltid är i linje med styrdokumenten, och att de uttrycker ett intresse av alternativa sätt att arbeta på. Metoder för hur klassrumsaktiviteterna ska organiseras för att möta kraven i läroplanen behöver därför utvecklas och lärarna måste få hjälp och stöd att finna nya vägar. En tämligen outnyttjad resurs i detta sammanhang, tycks vara lärare som redan idag har goda erfarenheter av mål- och kriterierelaterad undervisning, vilkas kunskaper inte verkar användas i tillräcklig omfattning.
Som ett resultat av mitt arbete med denna rapport så upplever jag att det finns behov av ytterligare forskning kring lärarnas bedömningspraktik kontra läroplanens regleringar och intentioner. Förslag till vidare forskning är:
42
- Finns det skillnader i hur olika skolor lyckas implementera ett arbetssätt bland lärarna där mål och kunskapskrav används formativt i undervisningen? Om så är fallet, vad är utmärkande för de skolor som lyckats?
- Vilka former av läromedel bör lärare i företagsekonomi använda för att på bästa sätt stödja elevernas utveckling mot en holistisk kunskapsprofil?
43
Källförteckning
Biggs, John (1999). Teaching for Quality Learning at University. The Society for Research into Higher Education.
Black, Paul & Wiliam, Dylan (1998). Inside the Black Box: Raising Standards Through Classroom Assessment. Phi Delta Kappa International. Tillgänglig:
http://blog.discoveryeducation.com/assessment/files/2009/02/blackbox_article.pdf [2011-04-01]
Bryman, Alan (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber
Björnsson, Mats (2005). Kön och skolframgång. Tolkningar och perspektiv. Stockholm: Liber. Gymnasieförordningen (1999:884). Tillgänglig: http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19920394.htm [2011-04-07] Gymnasieförordningen (2010:2039). Tillgänglig: http://www.skolverket.se/content/1/c6/02/34/96/SFS%202010-2039.pdf [2011-04-07]
Jönsson, Anders (2008). Lärande bedömning. Malmö: Gleerups Utbildning. Korp, Helena (2003). Kunskapsbedömning – hur, vad och varför. Myndigheten för
skolutveckling: Beställningsnummer U03:010
Klapp Lekholm, Alli (2008) Grades and grade assignment: effects of student and school characteristics. Göteborgs universitet. Utbildningsvetenskapliga fakulteten; Institutionen för pedagogik och didaktik
Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Hattie, John & Timperley, Helen (2007). The power of Feedback. Review of
Educational Research March 2007, Vol. 77, No.1, pp. 81-112
Meijer, Joost & Oostdam, Ron (2001). Test anxiety and intelligence testing: A closer examination of the stage-fright hypothesis and the influence of stressful instruction. Anxiety, Stress & Coping, 20:1, 77 – 91 Tillgänglig:
http://nbu.bg/webs/clubpsy/Materiali%20za%20kachvane/Library/razlichni%20lekcii %20na%20angliiski/Test%20Anxiety%20and%20Intelligence%20Testing.pdf
[2011-09-29]
Måhl, Per (1998). Vad krävs nu? En bok om hur skolan kan se ut och fungera. Stockholm: HLS Förlag.
44
Sadler, D. Royce (2005). Interpretations of criteria-based assessment and grading in higher education. Assessment & Evaluation in Higher Education Vol. 30, 2, April 2005
Selghed, Bengt (2006). Betygen i skolan: kunskapssyn, bedömningsprinciper och lärarpraxis. Stockholm: Liber
Shepard, Lorrie A. (2000). The Role of Assessment in a Learning Culture. Educational Researcher 2000, Vol. 29, No. 7, pp. 4-14
Skolverket (2001). Bedömning och betygssättning. Kommentarer med frågor och svar. Beställningsnummer 01:636
Skolverket (2002). Att bedöma eller döma. Tio artiklar om bedömning och betygssättning. Beställningsnummer 02:708
Skolverket (2009a), Likvärdig betygssättning i gymnasieskolan? En analys av sambandet mellan nationella prov och kursbetyg. Beställningsnummer 09:1146 Skolverket (2009b), Författningskommentarer för likvärdig bedömning och
betygssättning. [Elektronisk] Rapport. Stockholm, Skolverket. Tillgänglig:
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2207 [2011-04-05]
Skolverket (2011a), Skolor och elever i gymnasieskolan läsår 2010/2011. [Elektronisk] Statistik. Tillgänglig: http://www.skolverket.se/sb/d/1718/a/23969[2011-04-05] Skolverket (2011b), Gymnasieskolan 2011. Beställningsnummer 978-91-38325-80-3 Skolverket (2011c). Mer ämnestradition är läroplan. Tillgänglig:
http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/omraden/bedomning_och_betyg/f
orskning_pagar/mer-amnestradition-ar-laroplan-1.111980 [2011-04-15]
Svenska Dagbladet (2011). Artikel. Tillgänglig:
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/alliansen-oense-om-
betygsforslag_6172921.svd#after-ad [2011-06-01]
Tankesmedjan (2007). Rapporter från tankesmedjan. Rapport 1, 2007; IUP, bedömning och betygsättning. [Elektronisk] Rapport. Tillgänglig: http://tankesmedjan.nu/wp-
content/uploads/2011/05/Tankesmedjan_rapport_1.pdf [2011-04-05]
Tholin, Jörgen (2006). Att kunna klara sig i okänd natur. En studie av betyg och betygskriterier – historiska betingelser och implementering av ett nytt system. Högskolan i Borås: Institutionen för pedagogik och didaktik.
45
Törnvall, Maj (2001). Uppfattningar och upplevelser av bedömning i grundskolan. Malmö högskola: Institutionen för pedagogik. Tillgänglig:
http://dspace.mah.se:8080/bitstream/handle/2043/5960/LICREV2bMajT.pdf?sequen ce=1 [2011-09-29]
Ung Företagsamhet (2011). Tillgänglig: http://www.ungforetagsamhet.se/driva-uf-
företag [2011-10-14]
Utbildningsdepartementet (2009). Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan. Prop. 2008/09:199. [Elektronisk] Proposition. Tillgänglig:
http://www.regeringen.se/sb/d/11356/a/126461 [2011-04-05]
Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. [Elektronisk] Rapport. Stockholm, Vetenskapsrådet. Tillgänglig:
http://www.vr.se/download/18.37fda2bc131b1093f688000926/God+forskningssed+2 011.1.pdf [2011-04-05]
46
FE1207 - Småföretagande A
Bilaga 1
50 poäng inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:51
Mål
Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs
Eleven skall
förstå affärsidéns betydelse för företagande
kunna beskriva företag utifrån dess verksamhet, företagsform, intressenter,
uppbyggnad och utveckling
känna till lagar och regler som påverkar förutsättningar för företagande
kunna tillämpa grundläggande principer och metoder för budgetering och
kalkylering för små företag inom valt verksamhetsområde
kunna tillämpa grundläggande principer och metoder för marknadsföring och
redovisning för små företag inom valt verksamhetsområde
kunna förstå det lokala näringslivets framväxt, struktur och förutsättningar för
den framtida utvecklingen.
Betygskriterier
Kriterier för betyget Godkänt
Eleven beskriver översiktligt ett företags verksamhet, uppbyggnad,
företagsform och intressenter samt hur affärsidén ligger till grund för
verksamheten.
Eleven är orienterad om lagar och regler som påverkar förutsättningarna för
småföretagande.
Eleven upprättar enkla kalkyler och budgetar för små företag inom valt
verksamhetsområde och redogör för grundläggande principer och metoder för
små företags marknadsföring.
Eleven konterar enkla affärshändelser.
Eleven ger exempel på det lokala näringslivets sammansättning och
utveckling samt beskriver några av de myndigheter, organisationer och övriga
intressenter som kan vara viktiga för en viss bransch.
47
Kriterier för betyget Väl godkänt
Eleven identifierar och beskriver under vilka förhållanden småföretagen
verkar.
Eleven upprättar kalkyler och budgetar för små företag inom valt
verksamhetsområde.
Eleven analyserar och jämför faktorer som påverkar ett lokalt näringslivs
sammansättning och utveckling.
Kriterier för betyget Mycket väl godkänt
Eleven visar i tillämpningar och på ett genomtänkt sätt affärsidéernas
betydelse för verksamheten.
Eleven använder kalkyler och budgetar som beslutsunderlag i
företagsekonomiska frågeställningar.
Eleven tolkar enkla bokslut och föreslår åtgärder utifrån dessa.
48
Kursplan för FE1208 - Småföretagande B Bilaga 2
Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:51100 poäng Ämne: Företagsekonomi
Mål
Mål som eleverna skall ha uppnått efter avslutad kurs
Eleven skall
kunna utforma en affärsidé samt beskriva sambanden mellan affärsidé, organisation och marknadsföring
kunna tolka och tillämpa lagar och regler som gäller för företagande
kunna tillämpa principer och metoder för budgetering, finansiering och kalkylering kunna utföra marknadsundersökningar och välja marknadsföringsåtgärder
kunna upprätta och följa upp en marknadsplan
känna till myndigheter, organisationer och andra intressenter som har betydelse för småföretagande i olika former och inom olika branscher
känna till de krav samhället ställer på företag i fråga om årsredovisning, skatter, avgifter och skyldigheter att lämna uppgifter samt att känna till de dokument som är nödvändiga för att uppfylla kraven
kunna beskriva och kritiskt bedöma konkreta företagsekonomiska problem, ge förslag på lösningar samt ta initiativ till och ansvar för arbetsuppgifternas genomförande kunna utföra ekonomiska arbetsuppgifter med hjälp av aktuell informationsteknik och med för små företag lämpliga arbetsformer.
Betygskriterier
Kriterier för betyget Godkänt
Eleven utformar en affärsidé och förklarar sambanden mellan ett företags affärsidé, organisation och marknadsföring.
Eleven tolkar och tillämpar med viss hjälp lagar och regler som gäller för företagande. Eleven utför enkla lönsamhetsberäkningar, upprättar budgetar samt redogör för olika finansieringsformer tillämpbara i mindre företag .
Eleven upprättar en enkel marknadsplan med hjälp av utförd marknadsundersökning och beräknar kostnaderna för planens genomförande.
Eleven upprättar enkla bokslut samt känner till principer för hur skatter och avgifter betalas.
Eleven redogör för olika intressenter som kan ha betydelse för små företag.
49 resultaten.
Eleven använder med viss handledning informationsteknik vid arbete med företagsekonomiska frågor inom små företag.
Kriterier för betyget Väl godkänt
Eleven tillämpar i konkreta fall lagar och avtal som gäller för småföretagande. Eleven använder resultat av ekonomiska beräkningar som underlag för beslut om framställning och marknadsföring av varor och tjänster.
Eleven analyserar bokslut och föreslår åtgärder samt redogör för de krav som samhället ställer på små företag.
Eleven använder informationsteknik vid företagsekonomiska tillämpningar.
Kriterier för betyget Mycket väl godkänt
Eleven arbetar fram och prövar affärsidéer utifrån en genomtänkt marknadsundersökning.
Eleven analyserar olika finansieringsformer och föreslår åtgärder utifrån dessa. Eleven visar en helhetssyn då det gäller sambanden mellan småföretagens
omgivningsfaktorer samt använder sina kunskaper vid tillämpningen av lagar och regler för företagande.
Eleven tillämpar ekonomiska och juridiska villkor och bestämmelser i autentiska situationer som är vanliga i små företag.