Slutdiskussion

I vår sökprocess upplevde vi svårigheter med att finna tidigare forskning vilket har gjort att en del av den tidigare forskningen som vi har funnit har inte undersökt just kommunikationsförmågan men vi valde att använda oss utav den forskningen ändå för att vi ansåg att den låg närmast vårt arbete. Den tidigare forskningen och pedagogerna har dessutom lagt störst fokus på den verbala kommunikationen vilket vi anser har påverkat utgången av vårt arbete. Detta har gjort att en stor del av vårt arbete har kommit att fokusera mer på den verbala kommunikationen än på den breda kommunikationen som vårt arbete avsåg att undersöka (den som även innehåller skrift, illustrationer, gestaltningar etc.).

40

Vi har i vårt arbete gjort en analys av vårt arbete utifrån aktivitetsteorin vilket kan ha påverkat arbetets utgång eftersom en del av teorin bygger på det sociokulturella perspektivet som en del av vår studie har fokuserat på genom bland annat samspel. Inom detta perspektiv samspelar även flera olika beståndsdelar med varandra, något som kan ha påverkat hur vi har reflekterat kring vår tidigare forskning och vårt resultat i vår diskussionsdel. Om vi hade utgått från en annan teori hade vi troligtvis valt ut andra delar av den tidigare forskningen och av resultatdelen vilket troligtvis hade gjort att vi kommit fram till en annan slutsats. Vi är därför medvetna om att vår teori troligtvis har påverkat vårt arbete och slutsatserna som vi kommit fram till. Eftersom aktivitetsteorin är tolkningsbar kan den anpassas till de olika kontexterna som den sätts i, därför kan det vara svårt att se brister inom den när analyser görs vilket kan leda till att den missar viktiga aspekter som annars kan vara av stor vikt för vilken utgång till exempel undervisningen får. I vår studie har vi fokuserat på hur pedagoger kan främja kommunikation och hur pedagoger kan utveckla elevers kommunikationsförmåga i matematikklassrummet utifrån aktivitetsteorin vilket kan ha lett till att vi har missat andra viktiga delar.

7.4.1 Metoddiskussion

I vår metod valde vi att använda oss av semistrukturerade intervjuer för att vi ansåg att det var den bästa metoden att synliggöra pedagogers tankar kring hur de främjar kommunikation och utvecklar kommunikationsförmågan i matematikklassrummet. Om vi hade genomfört

observationer hade inte pedagogernas bakomliggande tankar och erfarenheter synliggjorts vilket var det vi avsåg att undersöka, vi valde därför att genomföra semistrukturerade intervjuer där dessa kunde synliggöras. Vi är dock medvetna om att vårt metodval kan vara problematiskt eftersom pedagogerna kan ge en förskönad bild av sin undervisning och att vi därför hade behövt genomföra observationer för att se om det pedagogerna beskrev

överensstämde med det de sade, men tidsaspekten var avgörande och vi fick därför välja bort detta alternativ. Vidare valde vi i vår metod att fokusera på hur lärare främjar kommunikation och utvecklar elevers kommunikationsförmåga vilket påverkat vårt val av frågor som enbart fokuserade på detta. Vi valde att inte ställa frågor kring hur deras undervisning såg ut

generellt eftersom vi inte ville ha ett för brett perspektiv i intervjuerna utan endast fokusera på kommunikation som var vårt fokusområde. Detta gjorde att vi fick svar på våra

41

frågeställningar dock kan detta ha skapat en endimensionell bild av verkligheten där lärarna förskönat sin undervisning, det hade därför varit intressant att få en bredare bild över hur pedagogers undervisning såg ut genom att genomföra både observationer och

semistrukturerade intervjuer. När vi konstruerade våra frågor utgick vi dessutom från vår teori genom att ställa olika frågor som byggde på aktivitetsteorins beståndsdelar. Detta var för att vår teori bygger på att olika beståndsdelar samspelar med varandra för att skapa en

framgångsrik kommunikation. Om vi hade valt en annan teori hade vi troligtvis ställt frågorna annorlunda.

Vi inser att vårt fokus på kommunikationsförmågan kan ha påverkat studiens utfall eftersom intervjuerna enbart frågade om hur pedagogerna arbetar med kommunikationsförmågan och inte hur deras undervisning ser ut överlag vilket kan haft en inverkan på det perspektiv som pedagogerna framställde. Detta har gjort att vi i vår genomgång av vårt intervjumaterial främst sökt efter de delar som beskriver hur pedagoger kan främja kommunikation i matematikklassrummet och hur pedagoger kan utveckla elevers kommunikationsförmåga i matematikklassrummet. Det är dessa delar som vi har lyft fram i resultatdelen och byggt vår slutsats på.

Vår studie var explorativ och syftet med den var att undersöka hur ett fåtal pedagoger arbetade med att främja kommunikation och utveckla elevers kommunikationsförmåga. Detta tillsammans med vårt bekvämlighetsurval och en liten urvalsmängd gör att vårt resultat inte kan generaliseras (Cohen, Manion & Morrison, 2007) vilket vi har varit tydliga med i våra slutsatser då vi inte dragit några allmänna slutsatser utan enbart byggt dem på tidigare forskning och vårt resultat.

Kommunikationsförmågan är en av de fem förmågorna i matematik som alla lärare behöver främja och utveckla. Denna studie erbjuder således verksamma lärare att ta del av några kollegors arbete och tankar kring hur de främjar och utvecklar kommunikationsförmågan genom att bland annat arbeta med öppna frågor och uppgifter vilket kan ske utan reducering av arbetets urval.

7.5 Avslutning

Vi inledde vårt examensarbete med tankar kring att kommunikation endast innefattas av verbal kommunikation, det var först i samtal med vår handledare som vårt perspektiv började vidgas

42

kring att kommunikation innefattar mycket mer än endast verbalt. Dessa tankar grundar sig dels i vår tid på lärarutbildningen men även på det sätt som läroplanen (Skolverket 2017b) kan tolkas. I läroplanen (Skolverket, 2017b) står det ”Genom rika möjligheter att samtala […] ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga” (Skolverket 2017b, s. 9) vilket kan tolkas som att den språkliga förmågan endast sker verbalt eftersom de använder begreppet samtala.

Vi blev därför intresserade av att undersöka hur verksamma lärare arbetar med kommunikationsförmågan, något som vi började undersöka i vårt självständiga arbete (SAG) men eftersom vi kände att det blev för brett område valde vi att endast fokusera på lärarens perspektiv och hur läraren främjar och utvecklar kommunikationsförmågan. Vi blev under studiens gång positivt överraskade för hur pedagogerna främjar kommunikation och utvecklar kommunikationsförmågan trots att pedagogerna lade störst fokus på den verbala kommunikationen och att övrig kommunikation kom i skymundan även om pedagogerna nämnde att de arbetade med den skriftliga kommunikationen på något sätt. Trots detta anser vi att studien har varit väldigt givande för oss och vår blivande lärarprofession och vi har fått förslag på hur vi kan arbeta med kommunikationsförmågan.

Även om vi har fått svar på våra forskningsfrågor känner vi att det finns fler forskningsfrågor som hade varit intressanta att forska vidare om. Det hade varit intressant att forska vidare kring hur mycket talutrymme eleverna ges i matematikklassrummet eftersom det som den tidigare forskning och det pedagogerna beskrev skildrar olika saker. En annan forskningsfråga som hade varit intressant att undersöka är hur lärare arbetar för att främja och utveckla kommunikation som inte innefattas av den verbala kommunikationen samt vilka arbetssätt som finns för att göra detta. Det hade dessutom varit intressant att undersöka vilka arbetssätt som finns för att arbeta med matematiska begrepp och det matematiska språket inom matematikundervisningen, något som även en av de intervjuade pedagogerna lyfte fram som en intressant forskningsfråga.

43

Referenser

Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Björklund, M., & Paulsson, U. (2012). Seminarieboken : att skriva, presentera och opponera. Lund : Studentlitteratur.

Brinkkjaer, Ulf, & Høyen, Marianne (2013). Vetenskapsteori för lärarstudenter. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.

Cohen, Louis, Manion, Lawrence, & Morrison, Keith (2007). Research methods in education. London: Routledge.

Ball, Deborah Loewenberg, Thames, Mark Hoover, & Phelps, Geoffrey (2008). Content Knowledge for Teaching: What Makes It Special?. Journal Of Teacher Education, 59(5), 389-407.

Biddle, Bruce J., Good, Thomas L., & Goodson, Ivor F. (red.) (1997). International handbook

of teachers and teaching. Dordrecht: Kluwer.

Edwards, Derek, & Mercer, Neil (1989). Common knowledge. London: Routledge.

Engeström, Yrjö (2015). Learning by expanding: an activity-theoretical approach to

developmental research. (Second edition.) New York, NY: Cambridge University Press.

Hattie, John (2014). Synligt lärande: en syntes av mer än 800 metaanalyser om vad som

påverkar elevers skolresultat. (1. utg.) Stockholm: Natur & Kultur.

ICPD. (2018). Utbildning.

Hämtad 2018-02-13 från http://www.icdp.se/utbildningar

Jensen, Mikael (2009). När frågan är svaret: En filosofisk-pedagogisk undersökning om att

arbeta enligt frågebaserat lärande. Borås: Högskolan, Inst. för pedagogik.

Kvale, Steinar (1996). Interviews: an introduction to qualitative research interviewing. Thousand Oaks: SAGE.

Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.

Leontiev, Aleksej Nikolaevič (1986). Verksamhet, medvetande, personlighet. Moskva: Progress.

Lithner, Johan, Bergqvist, Ewa, Bergqvist, Tomas, Boesen, Jesper, Palm, Torulf, & Palmberg, Björn (2010). Mathematical competencies: A research framework. In The seventh

44

mathematics education research seminar, Stockholm, January 26-27, 2010 (pp. 157-167).

Svensk förening för matematikdidaktisk forskning, SMDF.

Lundgren, Ulf P. (1983). Att organisera omvärlden: en introduktion till läroplansteori. (3. uppl.) Stockholm: LiberFörlag på uppdrag av Gymnasieutredningen.

Löwing, Madeleine (2004). Matematikundervisningens konkreta gestaltning: en studie av

kommunikationen lärare - elev och matematiklektionens didaktiska ramar. Diss. Göteborg

: Univ., 2004. Göteborg.

McNeil, Linda M. (1986). Contradictions of control. London: Routledge, & Kegan Paul. Mehan, Hugh (1979). Learning lessons. Cambridge, MA: Harvard University Press.

Moschkovich, Judit (2002). A Situated and Sociocultural Perspective on Bilingual

Mathematics Learners. Mathematical Thinking & Learning, 4(2/3), 189-212.

Nilsson, Gunnar (2005). Att äga pi. Praxisnära studier av lärarstudenters arbete med

geometrilaborationer. Diss. Göteborgs Universitet: Göteborg Studies in Educational

Sciences 228.

Norén, Eva (2010). Flerspråkiga matematikklassrum: diskurser i grundskolans

matematikundervisning. Diss. Stockholms universitet, 2010. Stockholm.

Olteanu, Lucian (2015). Construction of Tasks in Order to Develop and Promote Classroom Communication in Mathematics. International Journal Of Mathematical Education In

Science And Technology, 46(2), 250-263.

Olteanu, Lucian (2016). Framgångsrik kommunikation i matematikklassrummet. Diss. (sammanfattning) Kalmar : Linnéuniversitetet, 2016. Växjö.

Riesbeck, Eva (2008). På tal om matematik: matematiken, vardagen och den

matematikdidaktiska diskursen. Diss. (sammanfattning) Linköping : Linköpings

universitet, 2008. Linköping.

Skolverket (2017a). Om ämnet matematik. Hämtad 2017-10-19 från http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-

kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/mat/comment.pdf?subjectCode=MAT&comme ntCode=ALL&lang=sv

Skolverket (2017b). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011:

reviderad 2017.

Hämtad 2017-09-22 från https://www.skolverket.se/publikationer?id=3813 Skolverket. (2018). Diskutera och utveckla.

Hämtad 2018-01-05 från https://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och- kurser/grundskoleutbildning/diskutera-och-utveckla

Skott, Jeppe, Jess, Kristine, Hansen, Hans Christian, & Lundin, Sverker (2010). Matematik

45

Stein, Mary Kay, Engle, Randi A., Smith, Margaret S., & Hughes, Elizabeth K. (2008). Orchestrating Productive Mathematical Discussions: Five Practices for Helping Teachers Move beyond Show and Tell. Mathematical Thinking And Learning: An International

Journal, 10(4), 313-340.

Timperley, Helen (2013). Det professionella lärandets inneboende kraft. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning [Elektronisk resurs]. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Vygotsky, Lev Semenovič (1978). Mind in Society: The Development of Higher Psychological Processes. Cambridge, MA: Harvard University Press.

Vygotsky, Lev Semenovič (2001). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos

Zevenbergen, Robyn (2000). ”Cracking the code” of mathematics classrooms: School success as a function of linguistic, social and cultural background. Multiple perspectives on

mathematics teaching and learning, 201-223.

46

Bilaga 1

Bakgrundsinformation pedagog

Hur länge har du varit aktiv lärare och har du haft ett annat yrke? Vilken utbildning har du?

Vilka årskurser har ni inriktning mot? Vilka ämnen är du behörig i?

Har du vidare utbildat dig?

Hur länge har du arbetat på den här grundskolan? Hur många andra grundskolor har du arbetat på?

Bakgrundsinformation klassen

Vilken årskurs är klassen och hur många elever finns i klassen? Elever med svenska som förstaspråk/svenska som andraspråk? Hur många olika modersmål i klassen? Vilka?

Vilka resurser finns tillgängliga i klassrummet?

Intervjufrågor

1. Kan du berätta för oss vilka arbetsformer använder du dig av i din matematikundervisning? (Med arbetsformer avses skolarbete via helklassundervisning, grupparbete eller individuellt arbete)

2. Kan du beskriva på ett så detaljerat sätt som möjligt hur du främjar kommunikation i matematikklassrummet så att kommunikationsförmågan hos eleverna utvecklas? 3. Hur planerar du för att främja kommunikationen i matematikklassrummet så att kommunikationsförmågan hos eleverna utvecklas?

4. Kan du berätta hur du får eleverna att kommunicera under matematiklektionerna? 5. Hur skolans ledning eller dina kollegor stödjer dig för att utveckla kommunikationen i matematikklassrummet och för att främja kommunikationen i matematikklassrummet? 6. Kan du beskriva hur du gör för att ta reda på om kommunikationsförmågan utvecklats hos eleverna?

47

Bilaga 2

Hej!

Vi, Mimmi Thomsen och Mile Nakevski, studerar vår sista termin på

grundlärarutbildningen vid Malmö universitet. Vår inriktning är mot arbete i årskurs 4 – 6 med fördjupning inom matematik.

Vi har nu inlett vårt examensarbete som har ett fokus på hur pedagoger kan främja

kommunikation i matematikklassrummet och hur pedagoger kan utveckla elevers kommunikationsförmåga i matematikklassrummet. Vår studie kommer att grunda sig på

lärarintervjuer och därför undrar vi om ni skulle vara intresserad av att delta.

Vi tänker oss att vi kan komma ut till er arbetsplats och genomföra intervjun, som kommer att vara i cirka en halv timme. Vi önskar att få spela in ljudet från intervjun för att använda som grund till vår transkribering. Allt material kommer självklart att avidentifieras.

Vi förväntar oss inga förberedelser eller efterarbete från er sida. Denna intervju kommer endast att användas till vårt examensarbete och ni får gärna ta del av det slutgiltiga resultatet.

Med vänlig hälsning, Mimmi och Mile