Syftet med denna uppsats var att undersöka elevers olika attityder till skolans ämnen utifrån ett genusperspektiv. För att nå detta mål har tre övergripande metoder använts. För det första gjordes en genomläsning av tidigare forskning, för det andra genomfördes intervjuer av eleverna för att på bästa sätt komma åt barnsperspektivet och för det tredje har iakttagelser gjorts. Huvudfrågan för att belysa syftet var:
• Finns det könsrelaterade skillnader i elevernas attityder till olika skolämnen och hur tar sig dessa attityder uttryck?
Utifrån min studie har jag kommit fram till att det i praktiken finns attityder som tyder på att vissa ämnen är mer könsrelaterade än andra, och att det i vissa ämnen råder en hierarkisk struktur. Den hierarkiska strukturen visades sig speciellt i ämnena matematik, och träslöjd. Ämnen som vidare visade på en könsrelaterad skillnad var bild och svenska.
Diskussion
I elevernas attityder och kring mina iakttagelser har jag noterat att pojkarnas ageranden i vissa fall tyder på ett slag självförsvar där de gör uppror mot jämställdheten som hotar den djupt rotade hierarkiska ordningen. Där har den manliga överordningen varit normen och den ligger fortfarande djupt förankrad i vårt samhälle, och då även i skolans värld. I undersökningen kunde konstateras att pojkarna visar en högre självkänsla i de flesta ämnen. Som lärare på min skola ingår det i mina uppgifter att vara rastvakt och då har jag lagt märke till att det är pojkarna som tar de centrala platserna. De regerar på kingplanen (ett bollspel), fotbollsplanen och basketplanen. Flickorna å sin sida agerar på utkanten av skolgården, de spelar kula intill en vägg, andra flickor leker i sandlådan som ligger längre bort från skolgårdens mittpunkt, de agerar helt enkelt i periferin Det ska sägas att det visserligen finns avvikelser både vad det gäller pojkar och flickor men att det över lag ageras på detta vis är ett faktum. Vad som har slagit mig under uppsatsen gång är att det även i denna uppsats är pojkarna som tagit största utrymme vad gäller diskussionsunderlag. Vad i ligger då problemet? Ett av könen är på väg att förlora sin hierarkiska plats och det är då naturligt att en reaktion uppstår.
När flickor vill ha mer av lärarens tid tar de tid som pojkarna är vana vid att få. När flickorna kräver andra aktiviteter i gymnastiksalen än de som pojkarna är vana vid att ha så tar de aktiviteter från pojkarna. När kvinnorna vill väljas in i styrelser där män är vana att sitta själva tar de styrelseplatser från män. Gullbrandsen (1993 s.123)
Utifrån min undersökning visar elevernas attityder (speciellt pojkarnas) också på att i de undersökta skolorna råder en stark tendens av en anti-pluggkultur. Den verkar ge pojkarna ett slags försvar till sina ageranden där de vid många tillfällen inte strävar mot sitt eget bästa. Där har vi som lärare men även i rollen som vuxna en viktig uppgift att leda pojkarna in i tanken om att det i dagens samhälle inte passar in med en sådan kultur. Det handlar också om en intressekonflikt, där det råder en kamp om att bestämma och om att ha makten. Idag råder det ett förtryck mot kvinnorna i samhället och jag är rädd för att det även avspeglar sig i skolan. Pojkar säger att flickor är duktiga i syslöjd, det är det enda pojkarna har att säga gällande flickorna i positiv bemärkelse. Pojkarna märker inte, ser inte, att flickorna är duktiga i många ämnen, kanske till och med alla ämnen enligt PISA undersökningen (Skolverket (2003a). Här tycker jag mig se en antipluggtendens som pojkarna så att säga lutar sig mot där de tror att man inte behöver prestera i vissa ämnen. Vad som är märkbart och som kom fram i intervjuerna är att flickorna lovordar pojkarna i hög grad. Vad som är intressant här är att flickorna tycker att pojkarna är duktigare och bättre i matematik och man kan fundera på hur flickorna ser på saken. Visserligen arbetar pojkarna snabbt men är det ett bevis på framgång? Ännu märkligare blir flickornas positiva attityder kring pojkarnas matematik då det faktiskt är så att pojkarna stör flickorna genom sina ageranden. Är detta då ett tecken på popularitet och att flickorna har en acceptans för pojkarnas livlighet? Är det något som tyder på manlighet och något som flickorna så att säga faller för? Kanske anti pluggkulturen inte är så tokig ändå, sett ur pojkarnas perspektiv. Men är det då så synd om flickorna? Det är ju ändå flickorna som når de högsta betygsresultaten i skolan. Men drar vi det ännu längre är det ju faktiskt så att männen når de höga positionerna i sportsammanhang, som företagsledare och så vidare. Vilken är då den stora meningen med livet? Nå den högsta positionen, den högsta hierarkin, tjäna mest pengar? Ja, samhället bygger på det. Vi västerlänningar (och många länder med oss) uppfostras i den tron, den ligger djupt förankrat i våra traditioner kring hur ett framgångsrikt liv ska se ut. Vad som är märkligt är att kvinnorna måste hävda sig för att synas. Ett exempel på detta är dessa Kvinnor kan mässor, vad jag vet finns det inga Män kan mässor, kvinnorna måste hela tiden bevisa sin existens för att ha en chans i jämställdheten. Kvinnorna lever just nu i skenet av att samhället skulle vara jämställt vilket det inte
är och så visar även denna undersökning. I uppdraget vi åtagit oss finns det en viktig uppgift som innebär att vi måsta jobba för att bryta stereotypa könsmönster där pojkar ska vara duktiga i idrott och flickorna ska vara bra på hemkunskap. Att beakta är också det historiska perspektivet, där det till en början var mannen som stod för arbetskraften och kvinnan som tog hand om hemmet, det är en struktur i samhället som idag inte råder. Jag har också i min undersökning kunna märka att det bland pojkarna fanns en viss rädsla för att gå över gränsen, en rädsla att bli för kvinnlig vilket inte skulle te sig bra i den viktiga homogena pojkgruppen. Detta kunde speciellt märkas i pojkarnas ovilja att diskutera kring syslöjden Alla måste ges en ärlig chans i samhället, detta gäller kvinna som man. Regeringen agerar i sin jämställdhetspolitik (regeringen, 2011) genom att arbeta för att samhället inte ska styras av genusföreställningar. Den 11 november 2011 gav regeringen i ett beslut gällande jämställdheten ett uppdrag till landets universitet där ett ökat anslag skulle ges för mer forskning inom området.
Sverige ska vara en framstående kunskaps- och forskningsnation som präglas av hög kvalitet. Det övergripande målet i regeringens jämställdhetspolitik är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sitt eget liv. Målen sammanfaller på så sätt att då kvinnor och män har samma möjligheter och villkor i akademin kan båda könens kompetens tas till - vara fullt ut (regeringsbeslut 11:2)
Detta är ett steg i rätt riktning som förhoppningsvis kommer att leda till att skolan får en större kunskap om hur arbetet gällande jämställdheten på bästa sätt kan bedrivas. Utifrån denna undersökning kan jag se att det finns avvikelser där dessa beslut inte följs därför måste det i skolan ständigt pågå en diskussion där jämställdhetsfrågan måste lyftas och begrundas. Min förhoppning med denna undersökning är att leda frågan vidare och att ge ett redskap till ett fortsatt arbete i fortsatt forskningen.
Referenslista
Litteratur:Bell Judith (2009). Introduktion till forskningsmetodik. Studentlitteratur AB: Lund.
Berge, Britt – Marie (1999). The maternal nurturance trap. Ansvar & protest. Kjönn, klasse og
utdanning i senmodernisteten. Sociologisk institutt: Universitetet i Bergen.
Bjereld Ulf, Demker Marie & Hinnfors Jonas (2002). Varför vetenskap? Lund:. Studentlitteratur Esaiasson, Peter, Gilijam, Mikael, Oscarsson, Henrik & Wägnerud Lena (2010). Metodpraktikan –
konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Nordstedts Juridik AB.
Einarsson Charlotta (2003). Lärares och elevers interaktion i klassrummet. Lund:studentlitteratur. Ekengren Ann – Marie, Hinnfors Jonas (2006). Uuppsatshandbok – hur du lyckas med din uppsats.
Holmbergs i Malmö AB.
Einarsson Jan, Hultman Tor G (1984). God morgon pojkar och flickor. Malmö: Gleerups förlag.
Fischbein Siv (2007). Specialpedagogik i ett historiskt perspektiv. I C. Reflektioner kring
specialpedagogik – sex professorer om forskningsområde och forskningsfronter. Vol. 5:2007. Stockholm:
Vetenskapsrådet.
Gannerud Eva, Rönnerman Karin (2007). Att fånga lärarens arbete – bilder av vardagsarbetet i förskola
och skola. Stockholm: Liber AB
Grahn Karin (2008). Flickor och pojkar i idrottens läromedel - konstruktion av genus i
ungdomstränarutbildningen.Göteborg : Universitatis Gothoburgensis,cop.
Gulbrandsen Jorun (1993). Är skolan till för Karin eller Erik? Lund: Studentlitteratur
Helkama Klaus, Myllyniemi Rauni, Liebikind Karmela (2000). Socialpsykologi - en introduktion. Karlshamns: Lagerblads tryckeri AB.
Hellerstedt Linus. (2011) Flygande start för flickorna - pojkarna hinner inte ikapp. Stockholm: Alfa 04. Lärarförbundet.
Hirdman, Ywonne (1988). Genussystemet – om det stabilas föränderliga former.. Kvinnovetenskaplig
tidskrift nr 3.
Ivarsson Pia - Maria (2003). Barns gemenskap i förskolan. Stockholm: Elanders Gotab
Odelfors Birgitta (1998). Förskolan i ett könsperspektiv- att göra sig hörd och sedd . Lund: Studentlitteratur
Olofsson Eva (1989). Har kvinnor en sportslig chans- den svenska idrottsrörelsen och kvinnorna under 1900
talet. Kungälv: .Goterna,
Skolverket (1985). Svensk. Författningssamling. Skollagen Stockholm: Skolverket (1985:1100) Skolverket (1994). Flickors och pojkars olika förutsättningar och villkor. Stockholm: skolverket Skolverket (2003). Könsskillnader i måluppfyllelse och utbildningar. Stockholm: skolverket Skolverket (2003a). Pisa 2003 - Skolverket (2003).
Skolverket (2005). Nationella utvärderingen av grundskolan – slöjd (NU-03). Stockholm: skolverket Skolverket (2009). Drygt åtta av tio lärare har lärarexamen . Stockholm: skolverket
Skolverket (2012). Sveriges officiella statistik om förskola, fritidshem, skola och vuxenutbildning. Del 1,
2012. Stockholm: skolverket
SOU 2009:64 Flickor och pojkar I skolan - hur jämställd är det? DEJA – delegationen för jämställdhet i skolan. Stockholm.
SOU 2010:51 Könsskillnader i skolprestationer – idéer om orsaker. DEJA – delegationen för jämställdhet i skolan. Stockholm.
SOU (2010:66) (2010). Barns perspektiv på jämställdhet I skolan- en kunskapsöversikt. Deja - delegationen för jämställdhet i skolan. Stockholm.
Svaleryd Kajsa (2002). Genuspedagogik En tanke- och handlingsbok för arbete med barn och unga. Stockholm: Liber
Tallberg Broman Ingeherd (2002). Pedagogiskt arbete och kön – med historiska och nutida exempel. Lund: Studentlitteratur
Utbildningsdepartementet (1994). Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, Lpo94. Stockholm: Fritzes
Utbildningsdepartementet (2011) Läroplanen för grundskolan, förskolan och fritidshemmet 2011.
Lgr 11. Stockholm: Fritzes
Wernersson Inga. Könsskillnader i skolprestationer. Föreläsning, Stockholm den 25 november 2011.
http://www.Skolverket.se/polopoly_fs/1.53615!Menu/article/attachment/webb%2520inlagan (2012-04-04)
http//www.Skolverket.se/publikationer?id=1416, (2012-04-12)