I detta kapitel följer en reflektion över resultatet av min studie och huruvida mina frågeställningar besvarats.
5.1 Resultatdiskussion
Jag anser att mitt syfte med examensarbetet har uppfyllts eftersom jag utifrån mitt resultat och analys fått svar på mina frågeställningar. Sammanfattningsvis drar jag slutsatsen att förskollärarna upplevt förändringar i sitt yrke efter läroplanens tillkomst. Utifrån tidigare forskning (Henckel, 1990) framgår att före läroplanens spelade styrdokumenten en mindre roll för förskollärarna, och även i en annan studie (Ekström, 2007) som genomförts efter läroplanens tillkomst framgår samma resultat. Resultatet i min studie visar att läroplanen spelar en stor roll för förskollärarnas arbete och att de använder målen som är utformade.
Förskollärarna lade fram tankar om att synen på barn har förändrats och detta kan man urskilja i förskolans läroplan idag. Av tidigare undersökningar (Hensvold, 2003) framgår liknande resultat där förskollärare talar om en förändrad barnsyn, och att arbetet idag bedrivs mer utifrån barnens intresse och erfarenheter, även Johanssons (2003) undersökning visar att förskollärarna uttryckte att det är viktigt att ta tillvara på barnens tankar. En annan studie (Sheridan & Pramuelsson, 2003) resulterar å andra sidan att tradition och historia har sin påverkan och att det många förskolor forftfarande präglas av ett vuxenperspektiv. Min studie visar att det skett en tydlig förändring och att förskollärarna i sitt arbete idag utgår mer utifrån barnen och barns intressen i jämförelse med tiden före läroplanen fanns, då de syftar på att verksamheten var mer vuxenstyrd.
I resultatet gällande förskollärarnas syn på lärande och omsorg ser jag ett tydligt mönster i förskollärarnas svar. De talar alla om att omsorg alltid funnits med som en grund aspekt i förskoleverksamheten men att fokus skiftat till att lärande fått en större roll sedan läroplanens tillkomst. Jag tolkar det som att de arbetar utifrån ett ”edu-care” tankesätt vilket också läroplanen grundar sig på, omsorg och lärande går inte att dela på utan går ihop och bildar en helhet. Förskollärarna diskuterade även 36
lärande i relation till förskollärarens roll och här blev det tydligt att det har skett en stor förändring sedan Lpfö, 98. Före läroplanen var det de vuxna som skulle förmedla kunskapen de fått från sin utbildning, det handlade alltså om att de vuxna var de som hade något som skulle föras över till barnen. Idag handlar det mer om att lära tillsammans, skapa stimulerande situationer för att främja utveckling. Skolverket (2008) menar att läroplanen har fått genomslag i förskoleverksamheten men det framgår att alla pedagoger dock inte tagit till sig de mål som handlar om barnens lärande utan prioriterar omsorg . Utifrån min undersökning framgår snarare motsatsen, nämligen att förskollärarna tagit till sig målen om lärande och själva upplever att lärande har en större roll än omsorg idag.
Av tidigare studier framgår att aktörer på förskolan styrs av traditioner och arbetssätt som är framtagna utifrån en lång process och därför kan det vara svårt att förändra de föreställningar som funnits (Persson, 2008). Detta visar även mitt resultat då förskollärarna uttryckte att de inte upplevde att det var lätt att förändra sitt tankesätt och de upplevde att en del mål var svårare att implementera i verksamheten. Min slutsats utifrån resultatet är att pedagogisk dokumentation var det som förskollärarna kände var den största förändringen de upplevt i samband med läroplanens tillkomst, men utifrån svaren framkommer att de snarare upplevde verktyget som ett krav än som ett hjälpmedel. Av skolinspektionens granskning (2011) framkommer också att förskollärarna känner osäkerhet kring pedagogisk dokumentation. Min tolkning av anledningen till att det har varit svårt att använda pedagogisk dokumentation som verktyg för förskollärarna är att de inte vet hur de ska göra. De uttrycker själva att det är en process och att det tar tid att förankra nya verktyg och tankesätt i verksamheten. Utvärderingen ”Förskola i brytningstid” (Skolverket, 2004) visar att dokumentation i förskolan vanligtvis inte blev en pedagogisk dokumentation utifrån den intention läroplanen föreskriver. Detta uttryckte även förskollärarna jag intervjuade, de anser att det tagit tid för att förstå hur verktyget ska användas och innan det var använde de sig bara av dokumentation, inte en pedagogisk sådan. Min slusats om yrkets status är att läroplanen bidragit till att höja förskollärares status. Förskollärarna uttrycker under intervjuerna att genom att förskolan fått en egen läroplan har de ett synbart dokument som de kan visa på, det upplever de som ett lyft. De talar vidare om att förskola börjar ersätta dagis i den allmänna debatten i 37
media, vilket också betonar att förskolan är en del ”i det livslånga lärandet”. Forskning (Berntsson, 2006) inom området visar i enighet med mitt resultat att yrkets status ökat i samband med läroplanens tillkomst. Mitt resultat visar att det bland annat har att göra med att förskollärarnas arbetsuppgifter förtydligats och att i läroplanen betonas idag huvudansvaret för det pedagogiska uppdraget till förskolläraren. Genom att belysa förskollärarnas kompetens har yrkets status höjts.
5.2 Metoddiskussion
Jag är nöjd med mitt val av att använda en kvalitativ metod för min studie. Detta främst på grund av att jag ville ha fram intervjupersonernas personliga tankar och åsikter i ett ämne. Djupintervjuerna hjälpte mig också att få svar på mina frågeställningar, och gav mig möjlighet till att ställa frågor utöver de som var utformade i intervjuguiden. Jag har haft funderingar på om jag borde ha intervjuat flera förskollärare. En nackdel med att ha få intervjupersoner är att jag inte kan dra några generella slutsatser och inom kvalitativ forskning brukar det tillsammans med att det är svårt att replikera studien tas upp kritik. Detta eftersom det inte går att generalisera resultat som utgått ifrån enskilda individer å andra sidan är inte syftet med min undersökning att dra generella slutsatser utan att få fram olika förskollärares uppfattningar om Lpfö -98. Därför är jag nöjdmed att ha gjort fyra djupintervjuer. Medan kvantitativa studier når representativitet genom statistiska urval uppnår kvalitativa studier trovärdighet och möjligheter till generalisering på andra sätt (Ahrne & Svensson 2011). Om min undersökning hade gjorts på nytt av någon annan hade det inte gett exakt samma resultat då jag använt mig av fyra intervjupersoner, vilket inte gör undersökningen alltomfattande.
5.3 Vidare forskning
Förhoppningsvis leder min undersökning till att diskussionen om läroplanen hålls levande och att verksamma förskollärare får en större insyn på de förändringar som skett i samband med läroplanens tillkomst. Jag tycker det är otroligt viktigt att arbetet på förskolor bedrivs på rätt sätt utifrån de mål som utformats. Jag har genom 38
min studie fått svar på förskollärares uppfattningar om arbetet före och efter läroplanens tillkomst. Som förslag på vidare forskning tycker jag det vore intressant att undersöka föräldrars uppfattning på läroplanen och dess betydelse för förskoleverksamheten. Hur mycket vet föräldrar om läroplanen? Vad är deras uppfattning om vad som är viktigt för barnen under deras vistelse på förskolan, och hur de hänger ihop med målen i förskolans läroplan.
6. Litteraturlista
Ahrne, Göran & Svensson, Peter (2011). Handbok i kvalitativa metoder. 1. uppl. Malmö: Liber.
Alvesson, Mats & Sköldberg, Kaj (2008). Tolkning och reflektion: vetenskapsfilosofi
och kvalitativ metod. 2.uppl. Lund: Studentlitteratur.
Asplund Carlsson, Maj., Pramling Samuelsson, Ingrid. & Kärrby, Gunni. (2006). Strukturella faktorer och pedagogisk kvalitet i barnomsorg och skola en kunskapsöversikt. Enskede.
Berthelsen, Donna, Brownlee, Jo & Johansson, Eva (red.) (2009). Participatory learning in the early years: research and pedagogy. New York: Routledge.
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber.
Berntsson, Paula (2006). Lärarförbundet, förskollärare och statushöjande
strategier: ett könsperspektiv på professionalisering. Diss. Göteborg : Göteborgs
universitet, 2006
Samverkan för utveckling: om förskolan, skolan och skolbarnsomsorgen. (1997).
Stockholm.
Dewey, J. (2004). Individ, skola och samhälle. Stockholm: Natur och Kultur.
Englund, Tomas, Forsberg, Eva & Sundberg, Daniel (red.) (2012). Vad räknas som
kunskap?: läroplansteoretiska utsikter och inblickar i lärarutbildning och skola. 1.
uppl. Stockholm: Liber
Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.
(2002). Stockholm: Vetenskapsrådet
Forssell, Anna (red.) (2005). Boken om pedagogerna. 5., [rev. och utök.] uppl. Stockholm: Liber
Förskola i brytningstid: [nationell utvärdering av förskolan]. (2004). Stockholm: Skolverket
Ekström, Kenneth (2007). Förskolans pedagogiska praktik: ett verksamhetsperspektiv. Diss. Umeå : Umeå universitet, 2007.
Förskolans pedagogiska uppdrag [Elektronisk resurs]. (2011). Stockholm: Skolinspektionen.
Hammersley, Martyn (1992). What's wrong with ethnography?: methodological explorations. London: Routledge.
Henckel, Boel (1990). Förskollärare i tanke och i handling: en studie kring begreppen arbete, lek och inlärning. Diss. Umeå : Umeå universitet, 1990.
Hensvold, Inger,1943. Fyra år efter examen Diss. Stockholm.
Jianhong Wang, James Elicker, Mary McMullen & Shuyang Mao (2008), Chinese and American preschool teachers’ beliefs about early childhood curriculum.
Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid Omsorg – en central aspekt av förskolepedagogiken. (2001)
Kihlström, Sonja (1995). Att vara förskollärare: om yrkets pedagogiska innebörder = [Being a pre-schoolteacher] : [on the pedagogical meanings of the profession]. Diss. Göteborg : Univ.
Lenz Taguchi, Hillevi (2000). Emancipation och motstånd: dokumentation och kooperativa läroprocesser i förskolan. Diss. Stockholm : Univ., 2001.
Lenz Taguchi, Hillevi (2013). Varför pedagogisk dokumentation?: verktyg för
lärande och förändring i förskolan och skolan. 2., [rev. och uppdaterade] uppl.
Malmö: Gleerup
Lundgren, U.P. (1983). Att organisera omvärlden- en introduktion till läroplansteori.Stockholm: Liber Förlag.
Lärandets grogrund : perspektiv och förhållningssätt i förskolans läroplan / Ingrid Pramling Samuelsson, Sonja Sheridan Diss: Lund.
Meeuwisse, Anna, Swärd, Hans, Eliasson-Lappalainen, Rosmari & Jacobsson, Katarina (red.) (2008). Forskningsmetodik för socialvetare. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur.
Möten för lärande [Elektronisk resurs] : pedagogisk verksamhet för de yngsta barnen i förskolan / Eva Johansson.
Nisbett, Richard E. (2010). Intelligence and how to get it: why schools and cultures
count. New York: W W Norton & Co.
Persson, Sven (2008). Forskning om villkor för yngre barns lärande i förskola, förskoleklass och fritidshem. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Simmons-Christenson, Gerda (red.) (1981). Tankar om små barns fostran: texter ur
förskolepedagogikens historia. Stockholm: Natur och kultur.
SOU 1994:45. Grunden för ett livslångt lärande. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Sverige. Utredningen om en ny lärarutbildning (2008). En hållbar lärarutbildning: betänkande. Stockholm: Fritze.
Vallberg Roth, Ann-Christine. (2013). De yngre barnens läroplanshistoria didaktik, dokumentation och bedömning i förskola /. Johanneshov: MTM.
Wehner-Godée, C. (2010). Att fånga lärandet: pedagogisk dokumentation med hjälp av olika medier. Stockholm: Liber.
Utbildningsdepartementet. Lpfö 98, rev 2010 Läroplan för förskolan. Stockholm.
Utbildningsdepartementet. Lpfö 98 (1998) Stockholm. Regeringskansliet
Åberg, Ann & Lenz Taguchi, Hillevi (2005). Lyssnandets pedagogik: etik och
demokrati i pedagogiskt arbete. 1. uppl. Stockholm: Liber.
7. BILAGA
DJUP-INTERVJU GUIDE
Intervjupersoner
: 4 FörskollärareInledande samtalsfras
: Tack för att du tog din tid för att göra denna djupintervju med mig. Syftet är att få en bild av vilka skillnader de förskollärare jag intervjuar upplever i sitt arbete före och efter läroplanens tillkomst.Teman: Läroplan Yrke
Likheter/Skillnader
Öppna frågor:
Vad har läroplanen betytt för förskoleverksamheten?
Vad är dina erfarenheter av arbetet innan läroplanen kom?
Vilka jämförelser respektive skillnader har du upplevt i arbetet före/efter läroplanen tillkom?
Har läroplanens tillkomst ökat kraven på förskollärares arbete?
Har läroplanen påverkat yrkets status i samhället?
Hur påverkar dagens stora barngrupper arbetet utifrån Lpfö, 98?
Slutgiltig fras:
Är det någon du skulle vilja lägga till eller uttrycka? Tack för att du tog din tid för denna djupintervju.