De fanor som analyserats i undersökningen har alla en egen karaktär för varje specifik förening den representerar. Bruket av symbolerna kan vara högst skiftande utifrån kategorin av arbetare, föreningen eller förbundet representerar. En symbol som alla föreningar och förbunden har gemensamt är den röda färgen. Den är bärare för alla arbetares identitet. Protokollen från arbetarföreningarnas möten speglar också vikten av att färgen är viktigare än fanans symbolik.
Identitet var en central del för arbetarrörelsen existens vilket antas ha blivit synligt i undersökning. Tillhörighet till något nytt måste sökas om man skall lägga något gammalt bakom sig.112 Att bli någon, eller ta del av ett kollektiv kräver en aktivitet från den som söker. Arbetarna sökte identitet och fann den genom arbetarrörelsen. Föreningarna och förbunden i Landskrona har alla röda fanor och det vittnar om att de har gemensamma politiska värderingar och mål samt en mening med deras strävan.113
Margareta Ståhls teori om att det finns en tydlig liberal symbolik i de Skånska fanorna kan enligt henne härledas till att i den skånska myllan hade skråväsendet en stark ställning. De fanor som ingår i undersökningen visar alla upp drag av liberal symbolik och skulle i så fall stödja hennes teori. Det finns dock tveksamheter gällande Sv. Grov och fabriksarbetare – förb. avdelning. No 58 Landskrona eftersom grovarbetarna inte har något arv efter skråväsendet och därför borde deras fana inte vara så rik på liberala symboler som den är. Sv. Grov och fabriksarbetare – förb. avdelning. No 58 Landskronas fana rikedom på symboler och utsmyckning står i kontrast till bildandet av föreningen som är 1893 vilket är tre år efter arbetarrörelsens stora genombrott. Denna fana borde ha fler socialistiska förtecken än bara den röda färgen eftersom grovarbetare generellt sätt organiserade sig sent vilket borde synas i form av tydligare socialistiska inslag.114 Tydligare socialistiska inslag i fanorna består i att de är mer eller mindre rena från historisk symbolik. En senare organisering av arbetarna fick oftast till följd att fanan vid anskaffandet var röd och innehöll färre symboler.
112 Knut Kjeldstadli 2006 Det förflutna är inte vad det en gång var s. 24 113
Peter Aronsson 2004 Historiebruk - att använda det förflutna. s. 57 114 Margareta Ståhl 1999 Vår fana röd till färgen. s. 180
Generellt antas stridsfrågan mellan liberalism och socialism inom arbetarrörelsen i Sverige pågått under flera decennier.115 Användandet av nationsflaggan i Landskrona – Säbyholms Sockerfabriks arbetarförenings fana gör det möjligt att skönja identitetsproblematiken inom arbetarrörelsen. Unionsflaggan ansågs snarare vara ett samlingstecken för det svenska folket än för arbetarrörelsen. Tydligen vill man lyfta fram lite nationalistiska tankar vilket ligger mer i linje med ledningens intresse än arbetarnas. Detta fenomen skulle kunna vara ett resultat av en interaktion mellan arbetare och ledning. Synligheten av interaktionen stärks också av de protokoll som förts vid arbetarföreningens möten vid Landskrona – Säbyholms Sockerfabrik. I protokollen användes det i vördnadsfullt språk då man talar om fabrikens direktör samt dess ledning. I protokollen framgår det också att man kräver en skötsamhet av medlemmarna i föreningen vilket föreningens styrelse i sin tur använder sig av som argument i dialogen med fabrikens ledning. Interaktionen mellan parterna fullbordas då den avskedade arbetaren återgår till sin tidigare syssla vid fabriken.
Liknade händelser kan också utläsas av protokollen från skräddarnas och träarbetarna/borstfabriksarbetarnas föreningar vilka även de avkräver skötsamhet från arbetare när de avviket skötsamhetsidealet. I protokollen stöds ofta arbetarna i relationen mellan arbetstagare och arbetsgivare i händelse av konflikt under förutsättning att skötsamhetskriteriet är uppfyllt. I kontakten med ledningen för fabrikerna väljer ofta arbetarföreningarna att hoppa över ett antal led i befälsgången för att skapa en direktkontakt med chefen för fabriken. Arbetarföreningarna väljer att gå förbi mellanchefer eftersom dessa i deras ögon inte har något inflytande och kanske även framföra klagomål på dessa i samband med besöket hos ledningen. Klagomål på mellanchefer på golvet skulle också kunna vara en ren förhandlingstaktisk manöver i den kommande diskussionen med ledningen.
Kostnaden verkar inte ha varit den avgörande punkten om föreningen skulle ha en fana eller ej. De utlägg som arbetarföreningen fick i samband med anskaffandet täcktes av medlemmarna samt anordnade insamlingar. Fanans material samt vilken form av utsmyckning den skulle ha var det enda som styrdes av en ekonomisk aspekt. Man
valde kanske ett billigare tyg samt en målad fana istället för en broderad för att hålla kostnaden nere.
Devisen från den franska revolutionen användes tidigt av arbetarrörelsen i Landskrona. Frihet, jämlikhet och broderskap är en devis som visar på närhet till kontinenten och hur arbetarrörelsen i Landskrona påverkats av intrycken från Europa. Två av fanorna i undersökningen använder sig av revolutionsdevisen och en fana har en snarlik formulering där endast ett ord skiljer sig från den ursprungliga devisen.
En röd fana med färre symboler och deviser ger fanan ett mer socialistisk samt internationellt symbolspråk. Fanorna ute i Europa vid den här tiden hade färre symboler och tydligare socialistiskt symbolbruk Av fanorna från Landskrona är det Svenska skrädderiarbetarnas förbunds fana som visar de tydligaste spåren av socialistiska drag. Men fanan har även ett liberalt bildspråk som visar på att fanan befinner sig i en transformeringsfas mellan det liberala samt det socialistiska symbolbruket. Skräddarna hade en relativt ren fana med färre symboler, där den röda färgen var det centrala. Fanan placerar två symboler inom ramen för det liberala fältet i tabellen över symbolbruket men i det här fallet skulle det kunna ses som schablonbruk av symbolerna.116 Clas Thor har en tanke om att man kanske inte skall läsa in allt för djupa teorier om det historiska symbolbruket i fanorna. Han menar på att det kan vara svårt att veta var gränsdragningen går mellan symbolisk laddning och rena schabloner. Där finns en risk anser han att urbetydelsen av symbolbruket kanske gått förlorad. 117
I de flesta undersökningar som relateras till arbetare, arbetarklass eller fackföreningar anlägges ett konfliktperspektiv. I den här undersökningen där det historiska symbolbruket ventileras genom arbetarrörelsens fanor har jag funnit att det finns en försonande symbolik i många av arbetarrörelsen fanor som inte manar till kamp och konflikt. Ett exempel är grovarbetarnas fana där det både finnes inslag av socialistiska tecken genom den röda färgen och gamla liberala reliker i form av den allegoriska kvinnogestalten, ljussymboler samt eklöv och lagerkvistar.
116
Clas Thor 1982 Med fanor i täten. s. 41 117 Clas Thor 1982 Med fanor i täten. s. 41
Fanornas symboler visar på hur viktigt det var att symboliken i dem knöt an till yrkesgruppen de tillhörde.118 Det finns skillnader i fanorna men dessa är rent konstnärliga och har inget med innebörden av symboliken att göra. Valet av motiv i fanan kan härledas till den politiska grundsyn arbetarföreningens valar vilade på.119 Över tid förändras arbetarföreningarna och de får en tydligare socialistisk syn på arbetet samt sin profilering i fanorna. Det gör att den röda färgen i fanorna blev viktigare för arbetarföreningarna än dess symboler. Symbolerna blev identitetsbärare för yrkeskåren och fungerade som vattendelare mellan arbetarföreningarna. Det som förenar arbetarna lokalt är symbolerna men internationellt samt nationellt är det den röda färgen. En konklusion av undersökningen skulle kunna vara att arbetarrörelsen först prioriterade den röda färgen i fanan eftersom den skulle stå som kollektiv identitetsbärare för alla arbetare vilket enlig knut Kjeldstadli och Peter Aronsson är ett krav för legitimitet som i sin tur skulle ge rättigheter.
Det finns en antydan om att arbetsgivaren och skötsamheten har påverkat utformning av fanorna men den är svår att belägga utifrån innehållet av texterna i protokollen. Protokollen visar på en viss interaktion mellan parterna vilket skulle kunna styrka deras inverkan på utformningen men en tydlig koppling finns inte. Problematiken ligger i de olika arbetarföreningarnas fankommittéer vilka hade ansvaret för fanans tillkomst. Dessa har enbart redovisat utgifter för anskaffandet men inte nedtecknat tankar rörande utformning av fanan. Inte heller finns någon antecknat gällande kontakterna med fanmålaren eller den som broderat fanan. Medlemmarna röstade om färg och kostnad men ansvaret för själva utformningen låg hos fankommittén.
Undersökningen är utifrån den empiriska basen för begränsad i sitt omfång för att dra generella slutsatser av.
118
Knut Kjeldstadli 2006 Det förflutna är inte vad det en gång var s. 23 119 Margareta Ståhl 1999 Vår fana röd till färgen. s. 312
Källor och litteraturförteckning
Ambjörnsson, Ronny, Den skötsamme arbetaren, Bjärnum, 2001 Aronsson, Peter, Historiebruk - att använda det förflutna, Lund, 2004
Christer, Ahlberger & Lars Kvarnström, Det svenska samhället 1720-2000, Lund, 2004 Eklund, Klas, Vår ekonomi, Stockholm, 2004
Denk, Thomas, Komparativ metod – förståelse genom jämförelse, Lund, 2002 Hobsbawn, E.J, Massproducerade traditioner, Kungälv, 2002
Jauhiainen, Veikko, Fanor i bruk och förvar, Stockholm, 1987
Klas-Göran Karlsson & Ulf Zander (red), Historien är nu Introduktion till historiedidaktiken, Lund, 2004
Kjeldstadli, Knut, Det förflutna är inte vad det en gång var, Lund, 2006 Lars Olsson & Lars Ekdahl, Klass i rörelse, Jönköping, 2002
Lena Johannesson, Ulrika kjellman, Birgitta Skarin Frykman, Arbetarrörelse och arbetarkultur-Bild och självbild, Stockholm, 2007
Stig Ekman & Per Thullberg, red Åmark Klas, Metodövningar i historia 1, Lund, 2003 Ståhl, Margareta, Vår fana röd till färgen, Linköping, 1999
Thor, Clas, Med fanor i täten, Örebro, 1982
Zander, Ulf, Fornstora dagar, moderna tider Akademisk avhandling, Falun, 2001
Tryckta källor
Ramberg, Edvin, Minnesskrift till Sv. Grov & fabriksarb – förb. Avd 26.o.37 50 års jubileum.
Eslöv, 1947
Landskrona – Säbyholms Sockerfabriks arbetarförening sammanträde, protokoll daterat 13/12-1897. Landskrona, 1897
Landskrona – Säbyholms Sockerfabriks arbetarförening sammanträde, protokoll daterat 18/12-1897. Landskrona, 1897
Svenska Skrädderiarbetareförbundets avdelning i Landskrona sammanträde, protokoll daterat 24/3-1901. Landskrona, 1901
Svenska Träarbetareförbundet avdelning 155 Landskrona – Borstfabriksarbetarna sammanträde, protokoll daterat 1/6-1899. Landskrona, 1899