Fanan den är röd/ The red banner

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Individ och samhälle

15 poäng

Fanan den är röd

Historisk symbolik i arbetarrörelsens fanor i Landskrona

1890-1906

The red banner

Historical symbolism in banners of the labour movement in

Landskrona 1890-1906

Peter Liljekvist

Historia med kulturanalys 60-90 Handledare: Ange handledare

2010-08-25

Examinator: Nils Andersson Handledare: Ulrika Holgersson

Sammanfattning

Symbolbruket i arbetarrörelsens fanor skiljer sig åt beroende på var någonstans i Sverige den har sitt ursprung. Denna studie har i avsikt att synliggöra likheter och skillnader i bruket av historiska symboler mellan de olika arbetarföreningarna i Landskrona under perioden 1890-1906. Undersökningens grund ligger i komparation av den historiska symbolik som avbildas i fanorna.

Innehållsförteckning

2.6 Fanor i övriga Sverige ... 16

3. UNDERSÖKNING ... 17

3.1 Symboler i fanorna ... 17

3.2 Undersökningens fanor analyseras ... 21

3.3 Fanorna kompareras och analyseras ... 28

3.4 Tabell över symbolbruk i arbetarrörelsens fanor ... 32

3.5 Kostnader, skötsamhet och arbetsgivare ... 33

3.51 Landskrona – Säbyholms Sockerfabriks arbetarförening ... 33

Protokoll fört vid extra sammanträde den 13 december 1897 ... 33

3.52 Svenska Skrädderiarbetareförbundets avdelning i Landskrona ... 34

Protokoll fört vid sammanträde den 24 mars 1901... 34

3.53 Svenska Träarbetareförbundet avdelning 155 Landskrona Borstfabriksarbetarna ... 34

Protokollet fört vid sammanträde den 1 juni 1899 ... 34

4. SLUTDISKUSSION ... 38

Källor och litteraturförteckning ... 42

1. Inledning

Det som ligger till grund för undersökningen är uppsatsskrivarens intresse för fanor. Intresset har sina rötter i de gamla journalfilmerna, där man kan se arbetare på den 1 maj som tågar förbi kameran, stolt bärande på sina föreningars fanor. Som betraktare av ett sådant skådespel, fångas man av den totala uppslutningen bland föreningens medlemmar för att gå under sin fana. Bilden som finns kvar i mitt sinne blir drivkraften till undersökningen.

Under min tid som student vid lärarutbildningen vid Malmö högskola fick jag möjlighet att fördjupa mig i arbetarrörelsens fanor i Landskrona. De flesta böcker kring symboliken i arbetarnas fanor har en generaliserande bild av bruket och tenderar till att endast beskriva de större städerna samt de tongivande landskapen. I mitt fall öppnade detta en dörr för en lokal undersökning av arbetarrörelsens fanor i Landskrona.

1.1 Bakgrund

Fanan eller standaret har en lång och obruten historia som sträcker sig ett flertal tusen år tillbaka i tiden. I det gamla Egypten har man spårat fanor och standar inom det militära bruket så långt tillbaka som ca 5000 år.1 Fanan eller standaret har till största delen burit på just en militär eller religiös innebörd för de som använt sig av den som ett samlingstecken. Många fanor har samma innebörd som samlingstecken i dagens samhälle som de hade vid denna tid. Större delen av Europa har de gamla romarna att tacka för fanans spridning som samlingstecken.2 Romarrikets europeiska utbredning banade vägen för fanan och standarets bruk inom kyrka och militär i det hedniska Europa.

I Olaus Magnus Historia om de nordiska folken vilken utgavs 1555 berättas det om de hedniska folken i norr som i sin avgudadyrkan använde sig av ett rött tygstycke spetsat på en lans för sin tro.3 Detta röda tygstycke tillbads i tron om att detta skulle ge anhängarna lycka och välgång. Den gudomliga kraften kom från dess röda färg vilken

1 _{Veikko Jauhiainen 1987 Fanor i bruk och förvar. s. 5} 2

Veikko Jauhiainen 1987 Fanor i bruk och förvar. s. 6 3 _{Clas Thor 1982 Med fanor i täten. s. 25}

kopplades samman med djurblodets, som också hade färgen röd. En annan symbolisk innebörd i färgen var att den stod för bekämpandet av fienden och att mobilisera sina anhängare enligt Olaus Magnus. Symboliken i fanorna har alltid funnits där, även om den kanske inte varit uppenbar i alla fall. Men den har alltid varit närvarande och är fortfarande i vår tid högst aktuell när man tar fram en ny fana. Så trots tidens gång har innebörden av själva synen på vad en fana eller ett standar skall symbolisera inte märkbart förändrats trots att den övriga utvecklingen av civilisationen har varit progressiv. Framför allt har bruket varit för att visa tillhörighet till något eller någon vilket oftast ger värderingar kring vem som skall ges en fördel framför sin kontrahent.

I modern tid använder sig föreningar, sällskap och politiska grupperingar ofta av fanor samt standar som samlingstecken. Anledningarna till att samlas under en fana kan vara för att mobilisera sina anhängare eller för att visa tillhörighet. Fackföreningsrörelsen i Sverige tillhör en av de tidigaste och flitigaste brukarna av fanor om man bortser från militären och det statliga bruket av fanor.

Strävan att samlas under något för att visa tillhörighet har följt människan genom hela dess evolution. Att skapa sig en identitet för att nå ett medvetande om sig själv i den samhälliga kontexten. För att konkretisera samhörigheten har fanan blivit en del av samhällsbilden för befästa den enskilde individens tillhörighet i gruppen. För att tydliggöra och förstå fanans betydelse för den grupp den representerar bör fanan som och den underliggande symboliken lyftas fram.

Landskronas fackliga förenings fanor med en historik som sträcker sig tillbaka från mitten av 1800-talet kan stå som en bra representanter för de strömningar av socialism som samhället överskylldes av i slutet av 1800-talet.4 Oftast var fackföreningarnas fanor röda vilket hade blivit socialismens signum. Men där fanns även fanor som hade en annan grund än röd men detta var inte lika utbrett bland de fackliga rörelserna. Varför har då arbetarrörelsen tagit till sig de röda fanorna och endast i enstaka fall valt en annan färg? Kan man finna svaren i Olaus Magnus Historia om de Nordiska folken eller är svaren så mångfacetterade att det är svårt att finna entydiga svar. Säkerligen har både färg, symbolik och utformning en större betydelse för de som levde i den tidsanda

som rådde när fanan såg dagens ljus för första gången än vad det har på någon som betraktar den idag. Men en del symbolers värden är konstanta trots tidsepokernas variation, likaså är det med en del färger. Trots detta bör man gå varligt fram med att läsa in för mycket symbolik och betydelse i gamla fanor och standar eftersom vi aldrig ser hela bilden för framtagandet av fanan eller standaret.5

Landskrona var vid slutet av 1800-talet en bra grogrund för socialistiska tankar och strömningar för ett bättre samhälle ur ett arbetarperspektiv. Socialismen hade gjort sig gällande som en maktfaktor eftersom deras mål och strävan var att organisera arbetarna samt förbättra deras villkor på bekostnad av kapitalet. Av automatik får då fanan och det den representerar en politisk relevans. Särskilt här i Sverige där fackföreningarnas ställning var nära bundet till det socialdemokratiska partiet. Fanan fick en form av kollektiv förmedlare av kommunikation mellan arbetare och samhälle.6 Hur valde då arbetarna i Landskrona att förmedla sitt budskap till allmänheten genom sina fanor. Den här uppsatsen kommer att inrikta sig på Landskrona arbetarföreningars bruk av historiska symboler i deras fanor mellan åren 1890-1906.

1.2 Syfte

Syftet med uppsatsen är att genom Landskrona arbetarföreningars fanor försöka belysa bruket av historisk symbolik i fanor. Lyfta fram skillnader och likheter mellan de olika förbunden inom arbetarrörelsen i Landskrona samt försöka visa hur de valde att profilera sig.

En del empiriska frågor dyker upp kan komma att behöva besvaras. Varifrån har arbetarrörelsen i Landskrona hämtat sitt historiska symbolbruk? Är det ett generellt bruk som genomlyser alla fanorna eller är varje fana unik med en egen särprägel? Är skillnaderna större än likheterna eller är det tvärtom?

Överarbetar man betydelsen av det historiska bruket av symboler som kan finnas i materialet?

5

Veikko Jauhiainen 1987 Fanor i bruk och förvar. s. 24 6 _{Margareta Ståhl 1999 Vår fana röd till färgen. s. 13}

Är det möjligt att läsa in alla dessa tankar i den historiska symboliken som brukas i fanan eller förblir de efterkonstruktioner utan relevans till den verklighet som rådde vid tillkomsten av fanan.

1.3 Frågeställning

Min frågeställning är:

Hur speglas likheter och skillnader i bruket av historiska symboler mellan de olika arbetarföreningarnas fanor i Landskrona under åren 1890-1906?

1.4 Hypotes

Mitt arbete har utgått från hypotesen att bruket av historisk symbolik i de olika arbetarföreningars fanor är differentierat beroende på vilken kategori av arbetare fanan representerar. I boken ”Vår fana röd till färgen” antyder Margareta Ståhl att de skånska fanorna har ett liberalt symbolspråk som skiljer sig från arbetarrörelsen i övriga Sverige.7 Det liberala bildspråket skulle vara en kvarleva sedan skråväsendet tid. I Skåne var dess traditioner extra starka och levde därmed kvar längre i landskapet enligt Margareta Ståhl. Det är möjligt att detta inslag av tradition fortlever i de fanor den här undersökningen har som mål att granska, vilket i så fall borde göra undersökningen tydligare i sitt resultat.

Jag har även tagit i betraktning att det finns skillnader i hur olika föreningar och förbund väljer att uttrycka sig visuellt genom sitt historiebruk. Det borde även vara så att symbolbruket skiljer sig åt mellan de yrkesutbildade arbetarna och de som saknar utbildning. Grovarbetarna fana torde rimligtvis inte ha samma symbolbruk som målarna.

I kontexten av framtagande av en fana finns där en del variablerna att ta hänsyn till. En variabel kan vara arbetarföreningarnas samt fackföreningarnas strävan att låta

skötsamheten få en central roll för sina medlemmar i deras relation med arbetsgivaren.8 I mitt tycke skulle då en även fanans utformning speglas av denna relation. Det är möjligt att det inte hade någon inverkan alls på valet av symboler men jag låter frågan vara öppen.

Kostnaden för framtagandet av en fana var en stor utgift för arbetarföreningarna, vilket skulle kunna vara en annan variabel för hur dess utformning kom att gestalta sig. Olika yrkeskategorier hade skilda förutsättningar för att finansiera en fanas tillkomst beroende på sina medlemmars utkomst. Många som målade fanor hade som riktmärke för sin produktion att priset för en fana skulle vara humant.9

1.5 Teori

För att kunna positionera sig i samhället var arbetarrörelsen tvungen att kommunicera med de övriga samhällsmedborgarna. En del av denna kommunikation löpte genom arbetarrörelsens fanor som fick stå som symbol och identitetsbärare för de olika yrkeskategorierna i samhället de representerade. För att visa på sin identitet som arbetare i ett kollektiv använde sig arbetarrörelsen av historiska symboler för sin profilering vilket antyder om ett aktivt historiebruk Arbetarrörelsens fanor skulle stå som en symbol för arbetarnas strävanden för bättre villkor i samhället.

1.51 Historiekultur

Peter Aronsson menar på i sin bok Historiebruk - att använda det förflutna att de tre begreppen historiebruk, historiekultur och historiemedvetande kan jämföras med grundläggande kategorier som social, kultur, mentalitet och genus vad det gäller deras potential att anlägga samt förändra perspektiv på världen och det förflutna.10 Dessa begrepp har förnyat synen på det kulturvetenskapliga undersökningsfältet och gett förnyade perspektiv på hur man kan närma sig historien. Om begreppen historiebruk, historiekultur och historiemedvetande får samma genomslagskraft inom historia återstår att se.

8 _{Ronny Ambjörnsson 2001 Den skötsamme arbetaren. s. 98} 9

Clas Thor 1982 Med fanor i täten. s. 14

Historiekultur är de källor och artefakter som ger oss en möjlighet att binda samman relationen mellan dåtid, nutid och framtid. Källorna eller artefakter skall kunna referera till det förflutna för att möjliggöra att relationen skall kunna härledas. Källorna behöver inte vara fysiska utan kan även vara påståenden om det förflutna eller ritualer samt sedvänjor som knyter an till det förflutna.11 Fanorna räknas som artefakter vilket är föremål som formats av människan och inte av naturen.12 Artefakter räknas inte som traditionella handlingar och har därför i många fall lösgjorts från sitt arkivaliska sammanhang och hamnat på museum medan arkivbeståndet har lämnats till arbetarrörelse- eller folkrörelsearkiv.13

1.52 Historiebruk

Historiebruk är enligt Peter Aronsson de processer då delar av historiekulturen aktiveras för att forma bestämda meningsskapande och handlingsorienterade helheter.14 Det finns flera vägar att bruka historien på för att uppnå sina syften eller mål. Existentiellt historiebruk används för att människan skall känna en gemensam identitet samt sammanhållning inom gruppen. I uppsatsen är det arbetarna i Landskrona som söker gemensam identitet och sammanhållning. Det historiska bruket har därför en identitetsbildande funktion som samtidigt skall säkerställa en politisk positionering i samhället för dem det representerar.15 Existentiellt historiebruket står även i nära släktskap med individen och kollektivets identitet samt minnen. I detta sammanhang kopplas gärna historiebruket ihop med begrepp som förankring och trygghet.16 Grunden till det existentiella historiebruket är behovet av att minnas eller glömma. Det existentiella bruket förknippas ofta med ett privat bruk vilket kan vara att skriva dagbok, släktforska eller att fotografera familjen. Ett djuplodande existentiellt historiebruk gör att händelser som minnet registrerat framträder tydligare. Traumatiska händelser som drabbat ett flertal människor samtidigt kan leda till att grupper bildas för att bearbeta traumat genom ett existentiellt historiebruk. Estonias förlisning låg till

11 _{Peter Aronsson 2004 Historiebruk - att använda det förflutna. s. 17} 12

Margareta Ståhl 1999 Vår fana röd till färgen. s. 28 13 _{Margareta Ståhl 1999 Vår fana röd till färgen. s. 28}

14 _{Peter Aronsson 2004 Historiebruk - att använda det förflutna. s. 17-18} 15

Klas-Göran Karlsson & Ulf Zander 2004 Historien är nu Introduktion till historiedidaktiken, s. 27 16 _{Ulf Zander 2001 Fornstora dagar, moderna tider. s. 54}

grund för det existentiella historiebruk som en stor del av de efterlevande sätter sin tillit i sitt fortlöpande sorgearbete efter dem som följde fartyget i djupet.17 Ett liknande bruk återfinns i Hiroshima och inbegriper här hela staden Hiroshima som ett resultat av amerikanernas atombombsfällning över staden i slutet av andra världskriget. Vid större katastrofer där många människor blivit lidande kan det bildas minnessamhällen, Hiroshima är ett sådant.

I sin bok Historiebruk – att använda det förflutna skriver Peter Aronsson att den betydelsefulla historien skapas genom att den förmår bidra till att ge mening, legitimitet och hantera förändring av oss själva och verkligheten.18 Alla dessa grundläggande syften går att härleda till alla former av historiebruk. Att ge mening är så grundläggande att det är en förutsättning för att legitimitet och hantera förändring skall kunna komma till stånd enligt Peter Aronsson.19 Förutsättningen för att mening skall uppstå, kräver att enskildheter placeras i ett sammanhang. Den konstruktionen ger en tidslinje där historia skapas i form av en berättelse. Berättelsen i sin tur svarar på frågan om meningen med vår existens.20

1.6 Metod

Som löntagare var man vid den här tidpunkten djupt sammankopplad med den arbetsplats som gav arbetstagaren sin utkomst. Innan organiseringen av arbetarna var dessa starkt beroende av arbetsgivarens goda minne och stod därför i en ställning av beroende till honom. Organiseringen av arbetarna gav dem en möjlighet att individuellt göra sina röster hörda genom kollektivet.21 För bli nå denna acceptans krävdes det skötsamhet från arbetaren, vilket innefattade att han inte drog ont blod över arbetarföreningen och arbetarklassen22 Fanorna symboliserar och står som identitetsbärare för de olika arbetarföreningarna i Landskrona och kommer att kompareras med varandra för att om möjligt synliggöra skillnader och likheter i dess användning av historisk symbolik.

17 _{Lena Johannesson 2007 Arbetarrörelse och arbetarkultur-Bild och självbild. s. 11} 18

Peter Aronsson 2004 Historiebruk - att använda det förflutna. s. 57 19 _{Peter Aronsson 2004 Historiebruk - att använda det förflutna. s. 57} 20 _{Peter Aronsson 2004 Historiebruk - att använda det förflutna. s. 57} 21

Margareta Ståhl 1999 Vår fana röd till färgen. s. 237 22 _{Ronny Ambjörnsson 2001 Den skötsamme arbetaren. s. 98}

Thomas Denk visar på i sin bok Komparativ metod – förståelse genom jämförelse att det finns tre olika typer av komparativa studier: beskrivande studier, förklarande studier och prediktionsstudier. Beskrivande studiernas mål är att beskriva likheter och/eller skillnader, de förklarande studierna söker att förklara varför dessa likheter och/eller skillnader existerar och prediktionsstudiernas syfte är utifrån dessa likheter och/eller skillnader att om möjligt förutspå hur framtida situationer kommer att gestalta sig.23 Mitt mål är att försöka tydliggöra likheter och skillnader i symboliken i fanorna från de olika arbetarföreningarna i Landskrona. För att uppnå detta mål anser jag att den beskrivande komparativa metoden är den metod som ligger mest i linje med vad min studie ämnar undersöka och därför blir den mitt val av metod.

1.7 Forskningsläge

Den som skrivit mest om arbetarrörelsens fanor i Sverige är Margareta Ståhl. Hennes arbete inför sin filosofie doktorsexamen vid Linköpings universitet tillhör en av hennes större. Här behandlas fanans betydelse i fyra olika perspektiv med början i det socialhistoriska för att sedan gå över i ett kommunikations perspektiv vilket avlöses av det bildsemiotiska som sedan avslutas med ett kulturvetenskapligt24. Boken är välskriven och ger läsaren oavsett förförståelse en god inblick i fanans historia samt dess bruk.

Även om Ståhl har ett social och kulturhistoriskt perspektiv med i sin avhandling så belyses inte den enskilde arbetsgivaren som en aktör vars relation till arbetstagarna kan ha varit en faktor som påverkade utformning, devis samt användandet av symboler i fanan. Här får man säga till Ståhls försvar att avgränsningen i hennes arbete är gjord på ett sådant sätt att den inte behöver vara med i avhandling. Men jag saknar den som komplement till hennes övriga forskning. Dels därför att hennes huvudsakliga fokus bygger utifrån ett arbetarkollektivs uppfattningar om sig själva, där man skalar bort preferenser av andra aktörer som deltar i samma process. Trots att dessa aktörer är med och indirekt påverkar utformningen av fanan, genom sin blotta närvaro Med detta menar jag att man inte kan ta bort en sådan viktig aspekt, som arbetsgivaren är i

23

Thomas Denk 2002 Komparativ metod – förståelse genom jämförelse s. 8-12 24 _{Margareta Ståhl 1999 Vår fana röd till färgen. s. 19-27}

relationen mellan denne och arbetstagaren25. Svårigheten är att påvisa att denna aktör har en inverkan på fanans utformning samt symbolik.

Ståhl skriver att vid 1880-talets slut hade svenska arbetarrörelsen ett stort antal av alternativa symboler att tillgå för att sprida sitt budskap samt att skapa en egen identitet för den inhemska arbetarrörelsen.26. Margareta Ståhls bok är omfattande och spänner över ett stort område. Sidantalet verkar otillräckligt trots att det är nästan 400 sidors läsning.

Clas Thor har skrivit boken ”Med fanorna i täten” vilket är en schematisk skiss över fanornas tillkomst och bruk i Sverige. Boken är inte lika djuplodande som Margareta Ståhls bok men ger en god inblick i fanornas tillkomst. Clas Thor centrala punkt i sin bok är fanmålare Viktor Lindblads ateljé i Örebro. Från den spinner boken vidare mot fanornas tillkomst och dess användningsområden. Kritiken mot boken skulle vara dess bredd som tar kraft ifrån djupet av bokens innehåll. Boken gör vissa speciella nedslag i symbolbruket i fanorna men bortser helt från en del symboler och förlorar därmed också helheten i kontexten. Symbolen Marianne tillskrivs ett helt kapitel medan man hoppar över andra typiska arbetarsymboler. Nu är boken inte skriven som en avhandling utan mer som en litterär läsning för dem som vill fördjupa sig i fanornas historia.

1.8 Materialdiskussion

Jag har i min undersökning använt mig av källor i form av fanor samt protokoll från arbetarrörelsens arkiv i Landskrona. Protokollen är ifrån arbetarföreningarnas möten i samband med fanans inskaffande. Avgränsningen i tid är gjord utifrån Landskrona arbetarföreningars stiftande. I min undersökning vill jag lyfta fram skillnader och likheter i symbolbruket i arbetarrörelsens fanor i Landskrona. I undersökningen använder jag mig av yrkeskategorierna, grovarbetare & fabriksarbetare samt de som har hantverksyrken. Anledningen till valet av dessa tre kategorier är jag får en bra bredd och en god indikator på historiebruket inom arbetarrörelsen vid tidpunkten för

25 _{Ronny Ambjörnsson 2001 Den skötsamme arbetaren. s. 98} 26

undersökningen. Många av de organiserade arbetarna tillhörde någon av ovan nämnda yrkeskategorierna.

Fanorna analyseras utifrån sitt bruk av historiska symboler samt innebörden av dessa. Till hjälp för att tolka enskilda symboler i fanorna använder jag mig av Margareta Ståhl samt Clas Thors arbeten. Mitt bidrag är tolkning av symbolernas samverkan i fanorna och dess visuella budskap. Tolkningen av helheten i fanan är därmed min egen utifrån deras arbeten. Analysen av fanorna skall försöka tydliggöra vilka olika former av symbolik som arbetarrörelsen i Landskrona hade i sitt historiebruk.

I arbetet med att tyda texterna i protokollen har svårigheten varit att bläcket mer eller mindre försvunnit på vissa ställen i protokollen. Detta i kombination med att språket är ålderdomligt har föranlett mig att nedteckna de delar av protokollet som är av vikt för undersökningen. Protokollen finns i sin helhet i Arbetarrörelsens arkiv i Landskrona.

Svårigheten i undersökningen har varit att plocka ut ett källmaterial som skulle vara representativt för arbetarna i Landskrona. De fanor från Landskrona som jag har valt att ta med i undersökningen representerar fabriks och grovarbetarna samt fanor från en del olika hantverksyrken. Mina ambitioner var från början att försöka ta med fanor från samma årtal och inom de kriterier som jag tidigare nämnt men uppgiften blev omöjlig att genomföra, vilket fick till följd att jag valde att låta undersökningen löpa under åren 1890-1906. Detta dels därför att stiftelseåren skiftade kraftigt inom varje förbund. Jag valde komparativ metod eftersom jag kände att den gav mig en större rörelsefrihet med det källmaterial jag arbetade med. Arbetet med fanorna som källa var logistiskt sätt ganska svårarbetat eftersom fanorna skulle beställas för visning och deras storlek var ansenlig. Med Margareta Ståhls tankar om ett för Skåne eget symbolbruk i arbetarrörelsens fanor i förhållande till övriga Sverige har mina tankar kretsat kring skillnader och likheter mellan de olika arbetarföreningarna i Landskrona. Jag har försökt via en komparativ studie nå ett resultat. Fanorna har analyserats för sitt bruk av symboler samt helheten i fanans underliggande budskap. Till min hjälp med analysen har jag använt mig av Margareta Ståhls bok ” Vår fana röd till färgen” och Clas Thors bok ” Med fanor i täten” samt E.J. Hobsbawn ”Massproducerade traditioner”. Jag har även tagit hjälp av boken ”Det förflutna är inte vad det en gång var” av Knut Kjelstadli för att komplettera Margareta Ståhls tolkningar av symbolerna.

2. Historisk bakgrund

I samhället vid tidpunkten för min undersökning var arbetarrörelsen på stark frammarsch i Sverige och Europa. Nya uppfinningar förändrade och påverkade samhällsutvecklingen på ett positivt sätt för arbetarna och den växande arbetarrörelsen. Makthavare började inse att arbetarrörelsen var en aktör som både kunde och ville organisera arbetarna. För arbetarna var det nu viktigt att synas och att ha en visuell kommunikation med övriga samhället samt att visa på sammanhållning inom rörelsen. Nedan följer en kort sammanfattning om strömningarna i samhället vid tidpunkten för min undersökning samt fanornas historik gällande arbetarrörelsen i Skåne samt Sverige.

2.1 Arbetarna organiseras

Att organisera sig inom något fackförbund runt sekelskiftet kunde för arbetaren betyda avsked och svartlistning.27 Dessa var de grundläggande skälen till varför det var så svårt att få arbetarna att organisera sig. De borgliga negativa tankarna och uppfattningarna kring socialismen fördärv hade säkerligen inte gått många arbetare förbi som då hellre avstod från att organisera sig.28 Runt sekelskiftet var endast var sjätte arbetare organiserad i något förbund.29

2.1 Socialkonservatism

I slutet av 1800-talet försökte den svenska staten med olika subventioner och projekt förbättra arbetarnas villkor i Sverige.30 Det dels för att förhindra en fortsatt utvandring från Sverige samt för att motverka de växande socialistiska strömningar som fanns i Sverige vid den här tiden.31 Det var viktigt för Sveriges och dess industri att man behöll yrkeskunnig personal inom landets gränser. Samtidigt lyftes också arbetarfrågor fram i riksdagen för att försäkra arbetare mot framtida arbetsskador och som ett svar på det

27

Lars Olsson & Lars Ekdahl 2002 Klass i rörelse s. 23 28 _{Lars Olsson & Lars Ekdahl 2002 Klass i rörelse s. 23}

29 _{Christer Ahlberger & Lars Kvarnström 2004 Det svenska samhället 1720-2000 s.223} 30

Christer Ahlberger & Lars Kvarnström 2004 Det svenska samhället 1720-2000 s.212 31 _{Christer Ahlberger & Lars Kvarnström 2004 Det svenska samhället 1720-2000 s.212}

inrättades Riksförsäkringsanstalten.32 Över Europa sköljde socialkonservativa krafter fram under slutet av 1800 - talet med budskapet att nöjda arbetare är lojala.33

2.4 Infrastruktur

Den framväxande industrin i Sverige hade dåliga kommunikationer och det fanns ett stort behov av en förbättrad infrastruktur.34 Flertalet av de första järnvägsbyggena var av privat karaktär eftersom det fanns privata intressen för en sådan utbyggnad.35 Vikten av förbättrade kommunikationer gjorde att staten gick in som finansiär och ansvarade för det nya järnvägsnätet som växte fram. Järnvägsnätet var samtidigt också delaktig till socialismens spridning inom Sveriges gränser eftersom agitatorer för arbetarrörelsen ofta färdades med tåg till de olika städerna. Det nya Sverige växte fram på grund av att den svenska staten var starkt engagerad i att modernisera Sverige.36

2.5 Fanorna i Skåne

Tiden före fackföreningsrörelsen genombrott i Sverige så hade Skåne redan en utbredd tradition där man använde sig av fanor för olika begivenheter.37De användes vid bröllop och begravningar samt vid olika föreningars festligheter.38 Det sydligaste landskapet i Sverige hade under 1800-talet mitt redan en föreningstradition gällande fanor. Dessa fanor hade inslag av lokala differentieringar.39 De skillnader som fanns i Skåne kunde härledas till de större kuststäderna.40 Anledningen till särdragen i fanorna var att nya idéer från utlandet spreds tidigare via sjövägen än landvägen.41 Idéerna kom oftast från Danmark och Tyskland där arbetarrörelsen hade kommit längre i sin progression.42 Skåne behöll länge de liberala färgerna i sina arbetarföreningars fanor eftersom fantraditionen i Skåne var så stark. De liberala färgerna vit samt blå hade gått i arv från

32 _{Christer Ahlberger & Lars Kvarnström 2004 Det svenska samhället 1720-2000 s.213} 33

Christer Ahlberger & Lars Kvarnström 2004 Det svenska samhället 1720-2000 s.214 34 _{Christer Ahlberger & Lars Kvarnström 2004 Det svenska samhället 1720-2000 s.215} 35 _{Christer Ahlberger & Lars Kvarnström 2004 Det svenska samhället 1720-2000 s.215} 36 _{Christer Ahlberger & Lars Kvarnström 2004 Det svenska samhället 1720-2000 s.216} 37 _{Margareta Ståhl 1999 Vår fana röd till färgen. s. 240}

38

Lena Johannesson 2007 Arbetarrörelse och arbetarkultur-Bild och självbild. s. 148 39 _{Margareta Ståhl 1999 Vår fana röd till färgen. s. 243}

40 _{Margareta Ståhl 1999 Vår fana röd till färgen. s. 239} 41

Margareta Ståhl 1999 Vår fana röd till färgen. s. 49 42 _{Margareta Ståhl 1999 Vår fana röd till färgen. s. 244}

nykterhetsrörelsen och den liberala arbetarrörelsen.43 Den vita färgen står för renhet samt den blå färgen för trohet. I Skåne bidrog ofta arbetsgivarna med medel för inköp av fanor till arbetarrörelsen vilket avspeglas i den liberala karaktären i färgsättningen av fanorna.44 Arbetsgivarna föredrog de liberala färgerna före den röda i fanorna. Medel från arbetsgivare till arbetarrörelsens föreningar kunde ske om färgen i fanan inte blev röd.

2.6 Fanor i övriga Sverige

År 1890 fanns landets flesta fanor med röd bakgrund i Stockholm. Detta var mer än det dubbla antalet än någon annan stad i Sverige vid den här tidpunkten. Dessa fanor var föreningsinvigda vilket innebar att fanan hade invigts via en offentlig tillställning som annonserats ut i dagspressen.45 Invigningen var en viktig del av fanas symbolik för den grupp den representerade. Själva invigningen kunde ske i tysthet men oftast var den offentlig där allmänheten bjöds in. Den tidigare arbetarrörelsen håll oftast interna invigningar men när fanan blev politisk blev offentligheten ett måste.46 Den rituella inslaget och formen kunde ses som ett led i kampen för ett synliggörande av arbetarrörelsen. Alla större industristäder i Sverige hade vid ingången till 1890-talet en stark representation av röda fanor. De röda fanorna hade börjat fasa ut de liberalare fanorna och nästan alla nyanskaffningar av fanor hade färgen röd.47 Troligtvis är det så att agitatorerna valde industristäderna för att nå ett större antal åhörare under sina resor runt i Sverige. Därmed lägger de också grunden för den röda fanans spridning. Industristäder som Norrköping, Göteborg och Sundsvall samt några till hade i sina fanor precis som Skåne en lokal särprägel i sin symbolik.

43

Clas Thor 1982 Med fanor i täten. s. 75

44 _{Margareta Ståhl 1999 Vår fana röd till färgen. s. 243} 45 _{Margareta Ståhl 1999 Vår fana röd till färgen. s. 266} 46

Margareta Ståhl 1999 Vår fana röd till färgen. s. 266 47 _{Margareta Ståhl 1999 Vår fana röd till färgen. s. 188}

3. Undersökning

I undersökningens inledande del vill jag ge läsaren en inblick i symboliken och dess ursprung i fanorna utifrån Margaretha Ståhl och Clas Thors arbeten. Sedan går jag igenom fanorna som ingår i undersökningen genom att försöka tydliggöra den underliggande symboliken i respektive fana. I nästa fas av analysen kompareras och analyseras fanorna symbolik med varandra för att lyfta fram likheter och skillnader i

deras bruk av historiska symboler. Slutligen analyseras protokoll från

arbetarföreningars möten gällande skötsamhet, kostnader samt arbetsgivarens inverkan på utformningen och symbolbruket i fanan.

3.1 Symboler i fanorna

Av alla de allegoriska kvinnogestalter som pryder arbetarrörelsen fanor är den mest kända gestalten Marianne. Allegorisk betyder att en bild har en eller flera dolda innebörder. Marianne är symbolen som de flesta förknippar med ordet frihet i alla dess former.48 För arbetarklassen stod kvinnogestalten Marianne mer för arbetet än friheten. Känd ifrån Eugene Delacroix målning ”Friheten på barrikaden” där hon personifierar revolutions anda. Hon är inte revolutionen, men är snarare den efterföljande republikens representant, vilket då gör henne till enväldet samt fåväldets motståndare. I Sverige föreställer de allegoriska kvinnogestalter ofta moder Svea eller en nordisk sköldmö men även bilder av antikens gudinnor kan förekomma. I avbildningarna där Marianne förekommer på fanorna så är det mer hennes attribut i form av klädsel eller utsmyckning som anger tonen för symboliken i bilden. 49 Bär Marianne en fackla i sin hand kan det antyda om att hon bär upplysningens fackla med sig vilket skall förbättra arbetarklassens livsvillkor.50 Det viktigaste kännetecknet för Marianne är den frygiska mössan. Detta attribut är en kvarleva från den franska revolutionen. Skulle kvinnogestalten vara utan den frygiska mössan anses hon vara en syster till Marianne och kan ha en annan innebörd än den upproriska.51De flesta bilder av Marianne innehåller flera olika symboler i samma bild vilket får till följd att tolkningen av betydelsen blir mer komplex.

48 _{Clas Thor 1982 Med fanor i täten. s. 36} 49 _{Clas Thor 1982 Med fanor i täten. s. 39} 50

Clas Thor 1982 Med fanor i täten. s. 36 51 _{Clas Thor 1982 Med fanor i täten. s. 39}

Den frygiska mössan har sitt ursprung i den franska revolutionen men fick inte sitt genomslag i Sverige som enskild symbol utan enbart som attribut till allegorisk gestalt. Som attribut till Marianne kan den förändra synen på helheten och ge bilden ett anslag av revolutionär karaktär. Den kan även i vissa sammanhang stå för ett förbund vilket den gjorde 1849 när den fick symbolisera Schweiziska edsförbundet.52 Mössan kan härledas tillbaka till 700-talet före Kristus till ett litet kungadöme som kallades Frygien som gränsade till Assyrien.

Solen står för ljus, sanning, visshet, insikt, upplysning och makt. Tillhör en av de äldsta symbolerna som har funnits genom tiderna. Kan spåras tillbaka i Sverige i gamla hällristningar från fornnordisk tid.53 Inom arbetarrörelsen skall solen symbolisera framtidstro och förkunna det nya samhället. Men man kan inte bortse från att de äldre innebörderna kan läsas in i en fana där en symbol av solen är avbildad. Facklan är en annan ljussymbol som sprider kunskap och upplysning samt ett förkunnande om en ny tid för arbetarna.54 Denna symbol har också en anrik historia och går tillbaka till den fallna ängeln Lucifer samt dennes symbolik som ljusbäraren. Lucifer står för morgonstjärnan på latin men trots namnet morgonstjärnan så förknippas namnet Lucifer med Satan sedan medeltida kristna traditioner.55 Facklan som symbol har senare övertagits av företrädare för anarkism och syndikalism där den i de sammanhangen får en omstörtande symbolik.56

Handslaget är tillsammans med Marianne en av arbetarrörelsens mest återkommande symboler i deras fanor. Symbolen har en tradition som sträcker sig över nationsgränser och kulturer samt över flera hundra år. Den symbolik som handslaget visar på kan vara enighet inom rörelsen men även på enighet mellan arbetare och arbetsgivare. Det finns fanor som tydligt avbildar ett handslag mellan arbetare och patron.57 En sådan bild skulle kunna vädja om samförstånd mellan parterna. Budskapet i symboliken i handslaget är tydligt oavsett vem som avbildas, här vill man visa på enighet, broderskap

52 _{Clas Thor 1982 Med fanor i täten. s. 39} 53

Margareta Ståhl 1999 Vår fana röd till färgen. s. 203 54 _{Clas Thor 1982 Med fanor i täten. s. 36}

55 _{Margareta Ståhl 1999 Vår fana röd till färgen. s. 204} 56

Clas Thor 1982 Med fanor i täten. s. 41 57 _{Clas Thor 1982 Med fanor i täten. s. 45}

samt försoning. Över tid kan det ses en förskjutning i symboliken i handslaget men den fundamentala innebörden bör ändå tillskrivas de tre ovanstående egenskaperna.58

Växtsymboler i form av kvistar porträtterandes ek, lager eller oliv har gamla anor. Eken har sedan flera hundra år tillbaka varit uthållighetens, odödlighetens, styrkans samt värdighetens symboltecken.59 Lagerkvisten hade flera betydelser beroende på i vilket sammanhang man väljer att härleda den till. Det kunde vara den militära segern eller en segergudinnas attribut när hon en segrares huvud krönte. Olivkvisten stod för fred och stillestånd men fick inget genomslag inom arbetarrörelsens symbolik i deras fanor. Fanor från andra föreningsverksamheter samt militär hade en under den här tiden en redan etablerad symbolik gällande kvistar i fanor, som arbetarrörelsen välvilligt tog emot.60 I dessa fall verkar användandet av kvistar som symbolik i fanorna ha en schablonliknade karaktär.61

Verktyg var en kvarleva från skråväsendets tid i Sverige. En del föreningar valde att plocka bort dessa symboler från sina fanor men de levde ändå kvar in på 1900-talet. Hantverkarnas fanor var nära besläktade med skråväsendets fanor och dess protektionistiska inställning om yrkets status. Det känns förklarligt pga släktskapet att en del föreningar valde att behålla delar av verktygssymboliken i sina fanor.62 Varje yrkeskår hade sina verktyg som symboliserade deras arbete. Frimurarna hade en del symboler av verktyg gemensamt med vissa yrkeskategorier vilket fick till följd att symbolerna då fick dubbla innebörder. Passaren och vinkelhake hade sin naturliga plats i snickarens vardag men hade även en betydelse i frimurarnas sällskap där den stod för vishet.

Sköldar har två olika innebörder inom arbetarrörelsen i Sverige. En av dem har en dragning åt heraldiken vilket betyder adliga sköldmärken och kommunvapen. Den andra visar på arbetets symboler.63 Kommunvapen anger lokal tillhörighet och är ett arv från militärt bruk av symboler. I Skåne var den skånska gripen vanlig inom

58 _{Margareta Ståhl 1999 Vår fana röd till färgen. s. 197} 59

Margareta Ståhl 1999 Vår fana röd till färgen. s. 209 60 _{Margareta Ståhl 1999 Vår fana röd till färgen. s. 210} 61 _{Clas Thor 1982 Med fanor i täten. s. 41}

62

Clas Thor 1982 Med fanor i täten. s. 40

heraldiken.64 Bruket av heraldik var vanligare i de gamla liberala fanorna än de senare röda fanorna. Det synes ganska naturligt eftersom militär och kungahus var nära besläktade och det var något som arbetarrörelsen, framför allt den socialistiska tog avstånd ifrån.

En arbetskategori som representerade ett kollektivt arbete valde ofta att i sina fanor visa miljön de arbetade och verkade i. Det centrala i dessa bilder är det gemensamma arbetet.65 I arbetsmiljöskildringar lyfts kollektivet fram för att vissa styrka i gemenskapen mellan arbetarna. Grovarbetarna var den icke yrkesutbildade arbetskraften och de var den yrkeskår som var i mest behov av att hävda sin roll i produktionsprocessen. Utan tidigare skråtraditioner eller liknande var de tvungna att skapa sitt eget bildspråk. Ett bildspråk som visade på grovarbetarnas oumbärlighet gällande det tunga arbetet.66 Arbetsmiljöskildringar kan vara utan arbetare men är oftast inte så.

Djurbilder avbildades också i fanorna men inte lika frekvent som andra symboler. 67 Fanor som innehåller avbildningar av örnar har arbetarrörelsen lånat från religionen och de symboliserar från början evangelisten Johannes och ordets makt. I arbetarrörelsens fanor står de för framtiden och socialismen.68 Senare blev örnen den socialistiska ungdomens symbol och symboliserade då den fria tankens flykt mot höjderna.69 Motiv av djur i arbete i produktionsprocessen förekom också och då var det oftast hästar som avbildades.70 Djur kan också förekomma i kommunvapen.

Arbetsprodukter är resultatet av arbetsmomentet och avbildades i de tidiga fackföreningsfanorna.71 Symbolen av arbetsprodukten skall visa på en av socialismens grundtankar, vilket är att arbetarklassen skapar det grundläggande värdet i samhället, men att det är de andra, kapitalisterna som tillägnar sig det.

64 _{Margareta Ståhl 1999 Vår fana röd till färgen. s. 206} 65 _{Margareta Ståhl 1999 Vår fana röd till färgen. s. 217} 66 _{Margareta Ståhl 1999 Vår fana röd till färgen. s. 217} 67

Margareta Ståhl 1999 Vår fana röd till färgen. s. 210 68 _{Clas Thor 1982 Med fanor i täten. s. 45}

69 _{Margareta Ståhl 1999 Vår fana röd till färgen. s. 211} 70

Margareta Ståhl 1999 Vår fana röd till färgen. s. 212 71

3.2 Undersökningens fanor analyseras

I undersökningen ingår 6 stycken fanor. Varje fana är avbildad för att möjliggöra för läsaren att följa uppsatsskrivarens tolkningar av kombinationen av symbolernas samverkan. Yrkeskategorierna har jag försökt hålla så snarlika som möjligt utifrån källornas tillgänglighet.

Fana nr.1

Landskrona – Säbyholms Sockerfabriks arbetarförening

Fanan har en röd botten vilket de flesta fanor hade i slutet av 1890-talet. Den broderade datumen 30/5-1897 står för bildandet av arbetarföreningen och nödvändigtvis inte fanans ålder. Fanan representerar den gemensamma arbetarföreningen för Säbyholms sockerfabrik samt ännu en fabrik som var belägen strax intill kajen i de centrala delarna av Landskrona, därav namnet Landskrona – Säbyholm.

Motivet på fanan ser ut till att vara en arbetsmiljöskildring från fabriken i hamnen. Det som talar mot att det är ett arbetsmiljömotiv är att det finns inga arbetare avbildade. Avsaknaden av arbetare i motivet gör att tolkningen skulle kunna vara att det endast är en bild av fabriken där arbetarna har sin utkomst ifrån, vilket i så fall gör bilden till ett arv från den liberala arbetarrörelsen. Arbetare som avbildades med att göra ett kollektivt arbete var ett nytänkande inom arbetarrörelsen och hade inga historiska rötter inom den liberala arbetarrörelsen.

Handslaget under devisen visar inte på någon interaktion mellan arbetsgivare och arbetare utan står sannolikt för broderskap mellan arbetare. I liberala sammanhang står handslaget för enighet vilket antyder att det inte är en arbetsmiljöskildring.

I bilden synes även den svenska unionsflaggan vilket var ovanligt att man avbildade i fanorna vid den här tiden när socialismen var på frammarsch.72 Unionsflaggan var enligt arbetarrörelsen något som tillhörde borgarklassen och därmed icke förenligt mot de mål som arbetarrörelsen arbetade mot. Först efter den allmänna rösträttens införande började arbetarrörelsen förlika sig med användandet av svenska flaggan inom rörelsen.73

Överlag har Landskrona – Säbyholms Sockerfabriks arbetarförenings fana många liberala drag trots att grovarbetarna inte har några arv efter skråväsende eller hantverk. 74

De liberala dragen stöder Margareta Ståhls teorier om att bruket av historiska symboler i de skånska fanorna levde kvar länge i Skåne. Grovarbetarna organiserade sig sent men anskaffade oftast en röd fana direkt vid föreningens bildande i jämförelse med hantverkarna som oftast behöll sina blå eller vita fanor länge.75 Baksidan av fanan är helt röd.

Landskrona – Säbyholms sockerfabriks arbetare hade en blå fana som var inköpt av arbetsgivaren. Vid bildandet av Landskrona – Säbyholms Sockerfabriks arbetarförening så tillsattes en kommitté för att anskaffa arbetarföreningens nya fana. Arbetarna hade även möjlighet att överta den gamla blå fanan men avstod efter en omröstning.76 Devisen är ”frihet, jämlikhet, broderskap” vilken har rötter i den franska revolutionen och visar på ett samarbete mellan rörelserna i de övriga europeiska länderna. Samarbetet var mest frekvent med den danska arbetarrörelsen vilket berodde på det relativt korta avståndet till Danmark.

72

Margareta Ståhl 1999 Vår fana röd till färgen. s. 92 73 _{Margareta Ståhl 1999 Vår fana röd till färgen. s. 93} 74 _{Margareta Ståhl 1999 Vår fana röd till färgen. s. 217} 75

Margareta Ståhl 1999 Vår fana röd till färgen. s. 180

Fana nr.2

Sv. Grov och fabriksarbetare – förb. avdelning. No 58 Landskrona

Avdelningen är bildad 1893. Fanan har en röd botten med en Marianne avbildad stående på en jordglob. Centralt i mitten av jordklotet finns namnet på orten där avdelningen har sitt säte. Inuti globen finns också ett handslag vilket tillsammans med bilden av jorden antyder om att det inte bara är nationell samhörighet mellan arbetare utan den är global. Eklöven och lagern som omgärdar jordklotet i kombination med den stående Marianne ovanpå syftar antagligen på om en kommande kamp som skall gå i värdighetens tecken och leda till en ny morgon för arbetarna. Den uppgående solen står då för den nya dagen som skall komma. Facklan i Mariannes vänstra hand står för upplysning som tillsammans med de tidigare nämnda symbolerna ger arbetarna framtidshopp genom upplysning.

Fanan har symbolik på bägge sidorna men symboliken på sida två är en upprepning av sida ett. Här återfinns handslaget, solen, jordgloben samt en devis. Devisen är ”Proletärer i alla länder förenen eder” vilket i de här sammanhangen ett avståndstagande för de gamla franska revolutionära deviserna. Grovarbetarna som länge stått utanför skråväsendet och hantverkstraditionen har nu samlats i en och samma klass, arbetarklassen. Den nya klassen tog nu strid för sina rättigheter.77

Fanan nr.3

Svenska Textilarbetare förbundets avdelning no 41 Landskrona

Fanan har en Marianne avbildad stående på ett jordklot. Bakgrunden är röd med en uppåtgående sol. I vänster hand håller hon en vapensköld med tre stycken skyttlar i vapensköldens mitt. Skyttel är ett redskap som användes vid vävning och symboliserar i bilden arbetet inom yrkeskåren textilarbetare. Jordklotet tillsammans med handslaget samt kransen av eklöv och lager runt huvudmotivet, är identiska med grov och fabriksarbetarnas fana. Datering är 1906 och står för förbundets bildande. Baksidan är utsmyckad med en vapensköld flankerad av två facklor samt en krans som motsvarar den på framsidan. Kransen står för inramningen av motivet. Eklöven står i det här sammanhanget troligtvis för värdighet eftersom skötsamheten står i centrum när arbetarklassen skall etablera sig i samhället som en faktor att räkna med.78 Handslaget är inte mellan arbetsgivare och arbetstagare och bör därför symbolisera broderskapet mellan arbetarna.79 Devisen är ” enighet ger styrka ” samt ” rätt åt alla orätt åt ingen”.

78

Lars Olsson & Lars Ekdahl 2002 Klass i rörelse s. 27 79 _{Margareta Ståhl 1999 Vår fana röd till färgen. s. 197}

Fana nr.4

Svenska Skrädderiarbetarnas Förbund – Landskrona

Fanan har förbundets namn, samt datum när förbundet bildades på en av sidorna av fanan. Den andra sidan har ett motiv som består av två olika symboler, devisen samt handslaget. Handslaget har i fanan fått en central roll tillsammans med de två kvistar av ros som omgärdar själva handslaget. Devisen som är belägen som en halvmåne strax ovanför motivet bekräftar den historiska innebörden av handslaget samt vad den symboliserar för arbetarrörelsen. Devisen består av orden enighet, jämlikhet och broderskap. Alla tre orden har ett historiskt förflutet från olika tidsepoker. Enighet och broderskap kan härledas tillbaka till medeltiden medan jämlikhet får sin början inom den franska revolutionssymboliken.80 I den gamla revolutionsdevisen frihet, jämlikhet samt broderskap byter ”Svenska Skrädderiarbetarnas Förbund – Landskrona” ut frihet mot enighet. Fanan saknar tydliga liberala inslag och drar sig mot den socialistiska hållet där fanorna oftast var rena från texter och symboler.81

80

Margareta Ståhl 1999 Vår fana röd till färgen. s. 226 81 _{Margareta Ståhl 1999 Vår fana röd till färgen. s. 157}

Fana nr.5

Svenska Måleriarbetare förbundets avdelning Landskrona

Fanan är en de fanor som har de flesta historiska symboler representerade i fanan. Överst på den ena sidan av fanan står förbundets namn och under finns det centrala motivet. Längst ner på fanan finns det en text som beskriver förbundets lokala tillhörighet, vilket i det här fallet är Landskrona. Det centrala motivet består av en vapensköld som flankeras av två allegoriska kvinnogestalter, där den vänstra gestalten har rättvisans våg i sin högra hand samt maktens svärd i den andra. Den andra allegoriska kvinnogestalten har svekets orm slingrande om sin vänstra arm medan hon har en spegel i sin andra hand. 82 Spegeln representerar Maria och jungfrudomen. 83 Under de båda kvinnorna löper en kvist av ek som huvudmotivet vilar på. I vapenskölden är den skånska gripen avbildad med ett svärd och snett under gripen finns ett fartyg, vilket står för hoppet.84 Det här skulle kunna vara ett motiv från arbetarrörelsens liberala tid men är Landskronas stadsvapen. Fanans andra sida har en devis med orden ”Enighet ger styrka” och strax ovanför den en vimpel med datum för förbundets stiftande. Vimpeln hålls uppe av en tomteliknade figur som i sin vänstra hand greppar en palett med färger samt pensel. Paletten vittnar om bildning och kultur vilket tillsammans med devisen underförstått skulle kunna tolkas att enighet ger styrka men inte utan bildning och kultur. 85 Kombinationen av symbolen samt devisen kan i sin härledas till arbetaroffentligheten och skötsamhetsidealen.86

82

Margareta Ståhl 1999 Vår fana röd till färgen. s. 202

83 _{Knut Kjeldstadli 2006 Det förflutna är inte vad det en gång var s. 198} 84 _{Clas Thor 1982 Med fanor i täten. s. 37}

85

Clas Thor 1982 Med fanor i täten. s. 37

Fana nr.6

Borstfabr:arb:fackföreningen Landskrona

Fanan har en röd botten men ett liberalt bildspråk trots att förbundet är bildat år 1899. Det socialistiska budskapet borde vara tydligare eftersom bildandet av fackföreningen skett så sent som 1899. Devisen tyder på inslag från den franska revolutionen där frihet, jämlikhet och broderskap var den normgivande ingressen.87 Den socialistiska rörelsen slog på allvar igenom i början av 1890-talet och antalet fanor som blev röda vid anskaffandet var i klar majoritet.88 I motivet har olika symboler vävts tillsammans för ge identitet till den grupp den representerar. Centralt i motivet finns en sköldliknande symbol som pryds av två borstar och en pensel. Runt skölden löper två sammanbundna kvistar av lager. Handslaget som ligger längst ner i motivet vittnar om samförstånd mellan arbetare inom landet eftersom inget tyder på att internationella influenser har påverkat symboliken i den delen av bilden. Internationella influenser skulle kunna var en jordglob som skulle stå som representant för sammanhållningen mellan arbetare över hela världen.

Den andra sidan av fanan pryds av landskapsvapnet för Landskrona, placerat på ett podie. Vapenskölden flankeras av två allegoriska kvinnogestalter, där den vänstra gestaltens högra arm har en orm ringlande längs dess längd. Ormen står för svek och ondska men har en underordnad betydelse i sammanhanget eftersom den i motivet inte är dominerande.89 I den andra handen har hon en spegel. Kvinnogestalt nummer två har ett svärd i den högra handen samt rättvisans våg i den andra. Svärdet står för makt och vågen för rättvisa. Svävande i luften ovanför skölden finns en Kungakrona. Kanske en

87 _{Clas Thor 1982 Med fanor i täten. s. 34} 88

Margareta Ståhl 1999 Vår fana röd till färgen. s. 186 89 _{Clas Thor 1982 Med fanor i täten. s. 37}

påminnelse om Landskronas storhetstid med aspirationer på att vara en kungs stad eller det namnet syftar på ”Landets krona”.

3.3 Fanorna kompareras och analyseras

Skillnader och likheter i fanorna analyseras utifrån deras bruk av historiska symboler.

Alla fanorna har röd botten vilket vittnar om socialistiska strömningar vid valet av färg. Oavsett fanans symbolik i övrigt är den röda färgen som är tongivande för gruppens identitet. Man vill visa att man som grupp är homogen. Knut Kjeldstadli skriver i sin bok ”Det förflutna är inte vad det en gång var” att fasen efter identitet är legitimitet. Legitimiteten som följd av identiteten gör att gruppen kan göra anspråk, vilket medför att det blir viktigt för gruppen att profilera sig för att skapa sig en identitet.90 I arbetarrörelsen tidevarv måste anspråken anses vara arbetarnas rättigheter.

Fem stycken av fanorna har en symbol som representerar någon form av växt. Av de fem har endast Svenska Skrädderiarbetarnas Förbund – Landskrona en annan växt än eklöv och lager. I historiska sammanhang har eklöv och lager, anor som ligger långt tillbaka i tiden. Här kan det tänkas att man syftar på att ge legitimitet åt gruppen, genom bruket av växtsymboler eftersom institutioner med tydliga anor tillbaka i tiden har använt sig av symbolen. Ett sådant bruk är det militära. Militärens anknytning till staten förstärker ytterligare förhoppningen om legitimitet. Svenska Skrädderiarbetarnas Förbund – Landskronas fana har en krans av rosor vilket faller utanför gängse symbolik och kan snarast härledas till Clas Thors teorier om att del av symboliken i arbetarrörelsens fanor har förlorat sin innebörd.91

Av alla fanorna är de endast 3 fanor som har sköldar i sin symbolik. Dessa tre sköldar har kommunvapen och står som identitetsbärare för den geografiska anknytningen. 92

Värt att notera är att 2 av fanorna representerar hantverkareyrkena och bägge trycker på den lokala samhörigheten. Den tredje fanan som tillhör textilarbetarna har även en

90 _{Knut Kjeldstadli 2006 Det förflutna är inte vad det en gång var s. 23-24} 91

Clas Thor 1982 Med fanor i täten. s. 41

symbol i form av ett jordklot som visar på en samhörighet med arbetare i övriga världen. Textil arbetarna, grovarbetarna och fabriksarbetarna hade före organiseringen av arbetarna en låg status i jämförelse med hantverksyrkena och var mer beroende av kollektivet. Detta kan vara en anledning till att textilarbetarna väljer att visa en global samhörighet istället för att begränsa sig till en lokal sådan. De första fackliga föreningarna var lokala och hade därför svårt att hävda sig gentemot arbetsgivarna.93 Det verkar troligt att hantverkarna förlitade sig på sin yrkesskicklighet för sin försörjning och att de kunde klara den lokalt.

Fem fanor väljer att ta med handsslaget i sina fanor. Handslaget visar på enighet inom gruppen och borgar för tillhörighet. Att individen är del av något som är större än dem själva.94 Handslaget är ett europeiskt arv och brukades i många av arbetarrörelsens fanor oavsett ort i landet. Optisk granskning av symbolen utan förkunskaper ger handslaget ändå känslan av försonande egenskaper. Måleriarbetarna väljer bort handslaget i sin fana vilket kompenseras i devisen ”Enighet ger styrka”. Handslagets historiska betydelse står för enighet.

Ett arv från den liberala arbetarrörelsen är de allegoriska kvinnogestalterna med Marianne i spetsen. Landskrona – Säbyholms Sockerfabriks arbetarförening och Svenska Skrädderiarbetarnas Förbund – Landskrona har valt att inte ta med denna symbol i sina fanor utan den förstnämnda har valt ett miljömotiv. Här kopplas identiteten tillsammans med fabriken där arbetarna hade sin utkomst ifrån och inte staden Landskrona. Skrädderiarbetarna har valt en renare fana där den röda färgen dominerar över motivet och vittnar om socialismens inflytande på fanans utformning. Tre av de fyra resterande fanorna tillhör hantverkarföreningar och har tydliga liberala drag i sitt symbolbruk. Liberala fanor har en rik utsmyckning av symboler och var ett arv efter skråväsendets tid. Sv. Grov och fabriksarbetare – förb. avdelning. No 58 Landskronas fana visar på ett antal symboler med anknytning till den liberala arbetarrörelsen. Fanan är fullt jämförbar gällande symbolanvändning med hantverkarnas fanor. En tes kan vara yrkesgruppens låga status skall inte synas i dess fanor utan man efterliknar hantverkarnas fanor i deras symbolbruk.

93

Christer Ahlberger & Lars Kvarnström 2004 Det svenska samhället 1720-2000 s.223 94 _{Knut Kjeldstadli 2006 Det förflutna är inte vad det en gång var s. 23}

Revolutionsdevis från franska revolutionen återfinns i fanan från Landskrona – Säbyholms Sockerfabriks arbetarförening och Borstfabr:arb:fackföreningen Landskronas fanor. Den här devisen har flera tolkningar varav en kan vara att arbetarna kräver frihet, jämlikhet och broderskap under fredliga former. En annan tolkning kan vara att arbetarna lyfter fram den blodiga franska revolutionen för att genom ett underliggande hot om samhällsomstörtning uppnå devisens innehåll. Arbetarna skall i så fall identifiera sig med borgarna under den franska revolutionen och kräva sin historiska rätt genom legitimering.95 De andra fanorna saknar den här devisen. Resterande fanor använder sig av arbetarrörelsens nya deviser där vissa begrepp från den franska revolutionen finns kvar och i andra fall är helt borttagna.

Två förbund väljer att använda den uppåtgående solen i sitt symbolbruk i sina fanor. Det är två olika kategorier av arbetare, där Sv. Grov och fabriksarbetare – förb. avdelning. No 58 Landskrona har den lägre statusen av dem båda. Svenska Textilarbetare förbundets avdelning no 41 Landskrona har den högre statusen eftersom deras arbete kräver ett visst kunnande. Båda fanorna har för övrigt ett rikt arv av liberala symboler

Skråsymboler finns i fanorna från Svenska Måleriarbetare förbundets avdelning Landskrona och Svenska Textilarbetare förbundets avdelning no 41 Landskrona. Här används symbolerna för att ge identitet till arbetarna inom respektive förbund. Här används symbolerna inte bara för att markera mot arbetsgivaren utan även gentemot andra grupper av arbetare med mindre yrkesfärdigheter. Arbetarna betonar sin särställning inom arbetarrörelsen genom sina symboler av arbetsredskap i fanorna. Här visar tydligt arbetarna vem de är, i förhållande till andra inom samma rörelse. I den här tidens anda kan det kännas som en kontraproduktiv handling då den viktigaste målsättningen för arbetarna borde vara att visa en gemensam front mot arbetsgivaren.

Borstfabr:arb:fackföreningen Landskrona är den enda föreningen som valt att bruka en arbetsprodukt som symbol för sin förening. Arbetsprodukter var vanliga symboler i fanorna och det fanns en uppsjö av dessa i arbetarrörelsens fanor. Dessa fanor var en kompromiss på arbetsplatser där flera olika yrkeskategorier samverkade för att tillverka

en produkt.96 Den här kompromissen gjorde det möjligt för arbetarna att enas under en fana på en arbetsplats. Arbetsprodukten är nära besläktad med de gamla fanorna som skråväsendet använde sig av.

3.4 Tabell över symbolbruk i arbetarrörelsens fanor

Tabellen visar en översikt gällande arbetarrörelsens fanor och dess symbolbruk där varje symbol som finns i respektive fana är registrerad med ett x. De tidigaste liberala symbolerna är placerade längst till vänster i tabellen. Från kolumnen med texten växt t o m kolumnen med texten skrå anses vara typiska liberala symboler. Kolumnerna miljö, arbetsprodukt, röd fana och devis står för mer socialistiska symboler och ligger i den högra delen av tabellen.

Fanor Växt Sköld Hand Allegor isk kvinna Revolut ion devis Ljus symbol Skrå Miljö Arbetet produkt Röd fana Devis 1 x x x x 2 x x x x x x 3 x x x x x x x x x 4 x x x x 5 x x x x x 6 x x x x x x x x Liberalism >>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>>Socialism 1. Landskrona – Säbyholms Sockerfabriks arbetarförening

2. Sv. Grov och fabriksarbetare – förb. avdelning. No 58 Landskrona 3. Svenska Textilarbetare förbundets avdelning no 41 Landskrona 4. Svenska Skrädderiarbetarnas Förbund – Landskrona

5. Svenska Måleriarbetare förbundets avdelning Landskrona 6. Borstfabr:arb:Fackföreningen Landskrona

De mest frekvent använda symbolerna i fanorna är som följer: 1. Den röda färgen – 6 stycken fanor

2. Handslaget och ek/lagerkvistar – 5 stycken fanor 3. Allegorisk kvinnogestalt – 4 stycken fanor

4. Sköld, ljussymbol, devis, revolutions devis – 3 stycken fanor 5. Skrå symboler – 2 stycken fanor

3.5 Kostnader, skötsamhet och arbetsgivare

I det här avsnittet granskas mötesprotokoll från arbetarföreningarna för att om möjligt synliggöra kostnad, skötsamhet samt arbetsgivarens inverkan på symbolbruket i

fanorna. Jag har sammanfattat och förtydligat innehållet från protokollen för att underlätta för läsaren. Analysen följer i direkt anslutning till de tre sammanfattade protokollen.

3.51 Landskrona – Säbyholms Sockerfabriks arbetarförening Protokoll fört vid extra sammanträde den 13 december 1897

I protokollet behandlar dagordningen två större punkter, dels är det Nils Larssons avskedande samt fanans tillkomst. Punkt nummer ett är att Nils Larsson har blivit avskedad eftersom han olovligen arbetat i verkstaden trots ett flertal påpekande från arbetsledningens sida om att han ej fick göra så. Larsson erkänner att han arbetat i verkstaden trots att han uppmanats att inte göra så. Direktör Tranchell låter genom sin ingenjör meddela att Larsson inte kan återinträdda i tjänst. Föreningen accepterar inte beslutet utan ämnar söka upp direktören personligen för att få Larsson åter i arbete. Arbetarföreningen vill med besöket lyfta fram till ledningen att grunden till att Larsson arbetat i verkstaden är att han tidigare ådragit sig en skada, vilket gjort honom oförmögen att arbeta vidare med sina tidigare arbetsuppgifter. Nu är han dock återställd och kan arbeta vidare med sina forna arbetsuppgifter. De tänker också påpeka för Direktör Tranchell att Larsson ådrog sig sin skada på sitt arbete på Landskrona – Säbyholms Sockerfabrik. Till detta möte tänker föreningen även upplysa direktören om missförhållande gällande en maskinmästare. Missförhållandet grundar sig på hur maskinmästaren behandlar arbetarna på golvet. En av de sista punkterna i protokollet tar upp huruvida arbetarna skall ta över den blå fana som direktör Tranchell skänkt till arbetarföreningen eller man ämnar införskaffa en ny röd fana. Stämman beslutar efter förslag från Janne Jönsson att ej anhålla hos direktör Tranchell om att få övertaga den blå fanan.97

97 _{Landskrona – Säbyholms Sockerfabriks arbetarförening sammanträde, protokoll daterat 13/12-1897.} Landskona, 1897

3.52 Svenska Skrädderiarbetareförbundets avdelning i Landskrona Protokoll fört vid sammanträde den 24 mars 1901

Protokollet behandlar främst frågorna kring föreningens kostnader kring lokalhyra samt möjligheter att hyra lokal för sina möten. Hotell Drufvan användes som möteslokal men eftersom fler och fler kvinnor ansluter sig till föreningen anser man att det inte går att hålla sina möten i en sådan ”osnygg” lokal. Hyran ansågs skälig och uppgavs vara 8 öre per medlem och månad. Här tas också upp ett avskedande som arbetarföreningen inte anser det finns skäl för. En Frida Persson skall ha skadat sig under sitt arbete vid fabriken och har därmed inte kunnat återgå till sina vanliga arbetssysslor. Fabriksledningen väljer att avskeda Persson eftersom maskinmästaren uppgett att Persson varit drucken vid tillfället för olyckan och att ett avskedande tillsynes har skälig grund. Här ämnar också föreningen uppsöka arbetsledningen för ett förtydligande gällande avskedandet. Senare protokoll visar inte på att Frida Persson återgått i arbete. En fankommitté är tillsatt för fanan tillkomst. Frågan om fanans bakgrund skall vara röd bordlägges till nästa möte.98

3.53 Svenska Träarbetareförbundet avdelning 155 Landskrona Borstfabriksarbetarna

Protokollet fört vid sammanträde den 1 juni 1899

I protokollet finns det ett flertal punkter som behandlar skötsamheten hos en del av medlemmarna. En punkt i protokollet tar specifikt upp hur en Stig Svensson varit berusad och uppträtt störande. Medlemmen som inte är närvarande skall kallas till nästa möte för att förklara sig angående sitt berusade tillstånd som en del andra medlemmar uppmärksammat. En av punkterna är kostanden för anskaffandet av en

98 _{Svenska Skrädderiarbetareförbundets avdelning i Landskrona sammanträde, protokoll daterat} 24/3-1901, Landskrona, 1901