Svenska Träarbetareförbundet avdelning 155 Landskrona

Protokollet fört vid sammanträde den 1 juni 1899

I protokollet finns det ett flertal punkter som behandlar skötsamheten hos en del av medlemmarna. En punkt i protokollet tar specifikt upp hur en Stig Svensson varit berusad och uppträtt störande. Medlemmen som inte är närvarande skall kallas till nästa möte för att förklara sig angående sitt berusade tillstånd som en del andra medlemmar uppmärksammat. En av punkterna är kostanden för anskaffandet av en

98 _{Svenska Skrädderiarbetareförbundets avdelning i Landskrona sammanträde, protokoll daterat 24/3-} 1901, Landskrona, 1901

fana. Föreningen har möjlighet att överta en gammal fana men väljer att köpa en ny. Från början ville medlemmarna ha en broderad fana men kostnaden visade sig att vara dubbelt så stor som en målad fana, så mötet beslutar om en målad fana på röd botten av tyg. Kostnaden beräknades till ca 150 kr vilka skulle finansieras genom basarer och frivilliga bidrag. Fylleriet bland föreningens medlemmar skulle stävjas för att inte dra föreningens namn i skam. Senare protokoll visar på att Stig Svensson aldrig kom till mötet utan var avflyttad.99

I protokollen finns det stöd för att en interaktion existerar mellan arbetare och fabriksledning.100. Utifrån protokollen är det möjligt att tolka in två olika perspektiv varav det ena är ett konfliktperspektiv och det andra är ett interaktionsperspektiv. I relationer mellan olika samhällsklasser väljer man ofta att tolka in ett konfliktperspektiv.101 Oavsett vilket perspektiv man väljer så måste den process eller situation som parterna befinner sig med kontrahenten skapa ett mervärde för båda parterna.102 Om kontrahenterna ligger inom ramen för deras tolerans gällande motpartens acceptans så lever en interaktion mellan parterna. En förutsättning i den här processen är att människorna agerar utifrån sina egna intressen oavsett klasstillhörighet.103 Protokollen har drag av att stödja interaktion mellan arbetare och arbetsgivare eftersom olika sakfrågor vandrar mellan de två parterna utan att skapa djupgående konflikter. Protokollet från Landskrona – Säbyholms Sockerfabriks arbetarförening pekar också på den arbetare som trots varningar, fortsatt att arbeta med för honom ej tillåtna arbetsuppgifter egentligen varit arbetsvillig. Han hade trots en skada fortsatt att arbeta och ej undanhållit sig arbete vilket pekar på skötsamhet. En annan sida av saken är den att Nils Andersson inte lyder arbetsledningens order och därmed missköter sig. Nästa mötesprotokoll visar på att konflikten mellan arbetsledningen och Nils Andersson har löst sig och han är åter i arbete med de tidigare arbetsuppgifterna.104 Frida Persson är i en liknande situation men återfår enligt de

99 _{Svenska Träarbetareförbundet avdelning 155 Landskrona – Borstfabriksarbetarna sammanträde,} protokoll daterat 1/6 - 1899. Landskrona, 1899

100 _{Knut Kjeldstadli 2006 Det förflutna är inte vad det en gång var s. 67} 101

Knut Kjeldstadli 2006 Det förflutna är inte vad det en gång var s. 67 102 _{Klas Eklund 2004 Vår ekonomi s 41-43}

103 _{Stig Ekman, PerThullberg, Klas Åmark 2003 Metodövningar i historia 1 s. 27}

104 _{Landskrona – Säbyholms Sockerfabriks arbetarförening sammanträde, protokoll daterat 18/12-1897.} Landskona, 1897

protokoll jag analyserat aldrig sin anställning. Hon blir istället avskedad som en följd av skadan vilket föreningen tar upp med arbetsledningen men i det här fallet får de ej något gehör för sin framställan. Troligtvis är det maskinmästarens ord, om att Persson varit berusad vid olyckstillfället som väger tungt i sak. Arbetaroffentligheten vill mot samhället visa att var förmögen att organisera sig och leva upp till de ideal man satt upp.105 I fallet med Persson var det kanske hennes bruk av rusdryck som gjorde att man tog avstånd från en konflikt med arbetsgivaren. Persson bröt mot idealen och därför förlorade hon stödet från arbetarrörelsen. Arbetaridentitet skulle förknippas med skötsamhetsideal och ett ökat klassmedvetande vilket gör att profileringen i fanan borde styras mot att tydliggöra även ett avståndstagande från kapitalet.106 Vilket man kan se i protokollet från Landskrona – Säbyholms Sockerfabriks arbetarförening där man väljer att inte använda sig av den redan befintliga blå fanan som var skänkt av ledningen vid fabriken. Ett tydligt ställningstagande för en form av frigörelseprocess från arbetsgivaren samtidigt som man i protokollet respektfullt avböjer nyttjandet av den blå fanan. Vikten av symboliken i själva fanan verkar enligt protokollen legat hos fankommittén och kan därför anses ha ringa betydelse i jämförelse med färgen. Beslutet om färgen tog stämman där alla medlemmar kunde säga sitt men själva utformningen med dess symbolik låg hos den förtroende valda fankommittén.

Många arbetsplatser hade liberala fanor som arbetsgivarna hade skänkt för att undvika att arbetarföreningarna skaffade röda fanor. Dessa fanor var oftast blå. Att då arbetarna inte väljer att överta den blå fanan från sin arbetsgivare är ett ställningstagande för en egen identitet som grupp samt rättigheter för sin samhällsklass.107 Arbetarna ser det viktiga i att profilera sig och därmed blir valet av en röd fana naturligt.108 I en del föreningar uppstod det dock tvister om färgen på fanans botten. Dessa löstes genom omröstning där den falang som fick flest röster avgjorde färgen på fanans botten. Många gånger så kunde tvisten om färgen avgöras med så liten marginal som en röst men efter att omröstningen var avgjord så ställde alla arbetare upp bakom den färg stämman beslutat om. Svårigheten med att få en djupare insikt i hur tongångarna har gått i respektive förening inför anskaffandet av en fana grundar sig på att föreningarna

105 _{Lars Olsson & Lars Ekdahl 2002 Klass i rörelse s. 27} 106 _{Lars Olsson & Lars Ekdahl 2002 Klass i rörelse s. 27} 107

Peter Aronsson 2004 Historiebruk - att använda det förflutna. s. 57 108 _{E.J. Hobsbawn 2002 Massproducerade traditioner s. 9}

tillsatte en fankommitté för framtagandet. Kommittén i sin tur förde inga protokoll vid sina möten utan redovisade sina resultat med den färdiga fanan.

Kostnaden för införskaffandet av fanan var av sekundär karaktär enligt protokollen. Föreningarna finansierade inte enbart fanan genom medlemmarnas bidrag utan anordnade olika sammankomster för att täcka kostnaden för fanan. Från en kostnad på några få kronor ända upp till ca 500 kronor var en summa som arbetarföreningarna fick kalkylera med som utgift för en fana. Svenska Träarbetareförbundet avdelning 155 Landskrona – Borstfabriksarbetarnas fana beräknades till ca 150 kronor. De hade möjlighet att överta en fana och komma undan med några få kronor i kostnad men valde ett dyrare alternativ i form av en helt ny fana. Landskrona – Säbyholms Sockerfabriks arbetarförening hade också en möjlighet att få en fana gratis men avböjde. Om det var för att fanan var blå eller att den var skänkt av ledningen vid fabriken går inte att utröna. Det kan dock tolkas som om att arbetarföreningen ville ha en röd fana eftersom det var den färgen man valde till den nya fanan. Kommittén valde ett liberalt bildspråk i fanan vilket kan antyda om goda relationer mellan arbetsledningen och arbetarföreningen. Hade föreningen valt ett mer socialistiskt bruk i symboliken skulle detta möjligen kunnat ha speglat underliggande konflikter mellan parterna. Ett visuellt tydligt socialistiskt symbolbruk visar på en skiljelinje mellan arbetare och arbetsledning. Denna markering har ett samband med att arbetarklassen utmanar borgarklassen om dess kontroll över allmän plats.109 Första maj- demonstrationerna var den första arenan där borgarklassen utmanades av den organiserade arbetarrörelsen och dess symboler.110

Ett liberalt bildspråk tolkar Ståhl in som ett arv från den tidiga arbetarrörelsen.111 Jag anser att protokollen ger stöd åt mina tankar, om där det existerar en viss interaktion mellan ledning och arbetare samt att den kan skönjas i fanans symbolik under specifika förhållanden. Ståhl generaliserar kring det liberala symbolspråket i Skåne och verkar bortse från att finns lokala differentieringarna i symbolbruket vilka skulle kunna härledas till relationen arbetsgivare och arbetstagare. Protokollen lyfter fram antydningar om en interaktion mellan arbetare och ledningen vid en del fabriker i Landskrona.

109 _{Lars Olsson & Lars Ekdahl 2002 Klass i rörelse s. 27} 110

Lars Olsson & Lars Ekdahl 2002 Klass i rörelse s. 27 111 _{Margareta Ståhl 1999 Vår fana röd till färgen. s. 240}