Syftet med den här uppsatsen var att undersöka om fastighetsmäklarföretag använder sig av färger och typsnitt på det sätt som litteraturen föreskriver, och om potentiella kunder uppfattar företaget på det sätt som eftersträvas.
Vårt resultat var av blandad natur. Svenska Mäklarhusets vision är att framstå som ett modernt företag, dock är logotypen av klassisk stil och har inte fått en enda röst i kategorin “mest moderna logotypen”. Detta innebär alltså att Svenska Mäklarhusets logotyp inte framstår på det sätt de önskar, troligtvis eftersom logotypens utformning inte ligger i linje med tidigare forkning kring färgval och typsnitt.
När det kommer till Notar Mäklare stämmer deras val överens med tidigare forskning, och de har valt en grön färg för att framstå som seriösa (Labrecque & Milne 2012) samt ett typsnitt bestående av endast små bokstäver för att framstå som ungdomliga och påhittiga. Detta är alltså helt korrekt enligt teorin, och vår undersökning resulterade i att de fick flest röster när det kommer till att framstå som ungdomliga och alltså har de lyckats förmedla sin vision. Dock anser inte respondenterna att logotypen är seriös eller påhittig, så här säger resultatet emot tidigare forskning.
Svensk Fastighetsförmedling vill framstå som pålitliga och professionella, men har misslyckats med detta enligt vår undersökning. Däremot har de valt helt rätt typsnitt för ändamålet, precis som den svarta och den blå färgen. Vad som går emot teorin är att de valt en tredje färg, gult, vilket enligt tidigare forskning är en färg för mycket (Zaichkowsky 2010). Vårt resultat stämmer på så sätt överens med just den delen av teorin, och vi kan konstatera att även om de valde rätt färg i form av blått och svart, och även rätt typsnitt, så kan resultatet påverkats av den tredje, gula färgen.
Resultatet för Skandia Mäklarna var neutralt. De har angett att de vill framstå som exklusiva och professionella, och när det kommer till exklusiviteten säger teorin att de borde välja en kursiv (Doyle & Bottomley 2004) och svart
40 logotyp (Labrecque & Milne 2012). Istället har de valt en rak stil i grön färg, vilket strider mot tidigare forskning gällande exklusivitet. Däremot är detta rätt val för ett företag som vill framstå som professionellt, då tidigare forskning kopplar samman raka typsnitt och gröna färger med styrka, trygghet och pålitlighet (Labrecque & Milne 2012). I kategorin exklusivitet har företaget inte fått en enda röst, vilket går i linje med vad tidigare forskning påstått. När det kommer till att framstå som professionell ligger de på en tredje plats på kvinnornas lista och en delad femte plats bland männen. Detta är ett relativt mediokert resultat, men det talar åtminstone för att de föredras av kvinnor, vilket även det var ett av företagets mål.
Mäklarringen är det företag som respondenternas valt flest gånger på den slutgiltliga frågan, vilket vi främst tror beror på det moderna typsnittet skrivet i små bokstäver, och den röda färgen som förknippas med styrka och aktivitet (Labrecque & Milne 2012). Företagets vision är att framstå engagerade och genuina, vilket de lyckats relativt bra med. De har, av både män och kvinnor, röstats fram som den mest engagerade logotypen, och av männen även röstats fram som den mest genuina logotypen (kvinnorna placerade dem på en tredje plats). Vi kan alltså konstatera att det, i detta fall, lönar sig att utforma sin logotyp i enlighet med tidigare forskning.
Företaget Erik Olsson Fastighetsförmedling har den logotyp som mest skiljer sig från konkurrenternas, då de är det enda företag som använder sig av ett kursivt typsnitt. De vill framstå som exklusiva, och enligt teorin har de gjort helt rätt val när det kommer till det kursiva typsnittet (Doyle & Bottomley 2004), men helt fel val när det gäller den oranga färgen (Zaichkowsky 2010), då dessa helt emotsäger varandra. Trots detta har de lyckats bra och är det företag som placerats högst upp på både männens och kvinnornas lista över mest exklusiva logotyp. Vi kan alltså säga att typsnittet vägde tyngre i detta fall. De vill även ses som utstickande och har lyckats relativt bra även här, då de är högt placerade på båda listorna.
HusmanHagberg har en vision om att framstå som trygga och har valt en rak stil och en blå färg, vilket stämmer väl överens med teorin (Doyle & Bottomley 2004, Labrecque & Milne 2012). De har lyckats förmedla denna vision väl till respondenterna, som anser att logotypen kändest tryggast. De vill
41 även framstå som genuina, familjära och passionerade. De har lyckats med att framstå som familjära, men då de gått emot allt vad teorin säger om passionerade logotyper (Labrecque & Milne 2012) har de inte lyckats framstå på ett sådant sätt. Resultatet blev alltså enligt teorin som förväntat.
Vi kan över lag konstatera att teorin stämmer väl överens med resultataet av vår undersökning, då raka typsnitt för det mesta uppfattats som trygga, seriösa och pålitliga, medan det kursiva typsnittet uppfattats som passionerat och exklusivt (Doyle & Bottomley 2004). Samma sak gäller färgerna, där grönt framstått som en trygg färg både för Notar Mäklare och Skandia Mäklarna, och där rött och orange framstått som passionerade färger (Labrecque & Milne 2012) gällande både Erik Olsson Fastighetsförmedling och Mäklarringen.
Det finns dock fall då den tidigare forskning som gjorts inom ämnet färg, inte stämmer överens med resultatet av vår undersökning. Teorin säger att en lila färg uppfattas som kunglig och exklusiv (Zaichkowsky 2010), men den logotyp som använde sig av lila (Svenska Mäklarhuset) har endast fått totalt fyra röster i den kategorin. Alltså stämde det i vårt fall inte överens med tidigare forskning.
Den oranga färgen ska enligt teorin uppfattas som billig (Zaichkowsky 2010), men vi kan konstatera att den, i kombination med ett exklusivt typsnitt, inte alls behöver uppfattas på så sätt. I fallet Erik Olsson Fastighetsförmedling uppfattades logotypen till och med som den mest exklusiva av kvinnorna och den näst mest exklusiva logotypen av männen. Alltså har vi här kommit fram till att teorin inte nödvändigtvis stämmer, men det är möjligt att färgen hade haft större påverkan om typsnittet varit ett annat.
Däremot kan vi bekräfta den tidigare forskning som säger att tre färger är för mycket (Zaichkowsky 2010), då det gått överlag väldigt dåligt för Svensk Fastighetsförmedling, som är de enda som använt sig av tre färger, i denna undersökning.
42
6.1. Slutsats
Resultatet av vår undersökning blir att de flesta fastighetsmäklarföretag har helt, eller delvis, utfomat logotyper som följer den tidigare forskning som finns kring färgval och typsnitt i logotyper. Endast en (Svenska Mäklarhuset) av de sju företagens logotyp följde inte alls den tidigare forskningen, och resultatet av detta blev att de inte alls lyckades förmedla den vision de ville förmedla. Överlag har företagen lyckats förmedla sina visioner i de fall då de faktiskt följt teorin. I de fall då logotyperna strider mot tidigare forskning har detta resulterat i att visionerna inte har förmedlats. Men det finns som sagt undantagsfall då teorierna följts men visionerna ändå inte förmedlats, och vice versa.
6.2. Förslag på vidare forskning
I denna undersökning har vi lyft fram sju olika logotyper, dock har endast en av dem en färg som motsäger typsnittet (alltså Erik Olsson Fastighetsförmedling som har en, enligt teorin, billig färg i kombination med ett exklusivt typsnitt). I detta fall vägde typsnittet tyngre än färgen, men frågan är om detta var en engångsföreteelse eller om typsnittet alltid spelar större roll än färgen.
Det vore intressant att genomför att ny undersökning med samma metod som vår, men där samtliga logotyper består av motsägande färg och typsnitt. Skulle det då visa sig att typsnittet alltid väger tyngre än färgen eller kan färgen ha avgörande betydelse? På samma sätt vore det intressant att undersöka logotyper som satsat stort på att framstå som till exempel exklusiva, både genom färgvalet och typsnittet.
43