Med utgångspunkt från arbetets syfte att undersöka hur den psykiska hälsan upplevs hos nyexaminerade lärare kommer vi i detta kapitel att lyfta fram studiens slutsatser. Vi kommer blanda arbetets teoretiska referensram och tidigare forskning med insamlad data och framtagna analyser. Vi kommer även att väva in våra personliga tankar kring arbetet.
En tydlig slutsats av studien kan göras från intervjuerna då alla lärarna upplevt någon form av stress under sin första tid i yrket. Denna känsla har däremot utspelat sig på olika sätt och i olika situationer men framkommit som en röd tråd i analysdelen. Utifrån de svårigheter som Paulin (2007) anser att en lärare stöter på under sin första tid i yrket kan vi utifrån vår undersökning påvisa att även den psykiska hälsan påverkas. Trots att undersökningen endast baseras på fyra nyexaminerade lärares svar anser vi ändå att studiens reliabilitet är hög. Detta med tanke på de likriktade svar som framkommit av intervjuerna och de starka paralleller som kunnats kopplas samman med tidigare forskning och arbetets teoretiska referensram. Vi har insett genom arbetets gång att begreppet psykisk hälsa är ett stort begrepp med en stor innebörd. Intervjudeltagarna visade detta bland annat genom att ordet stress var den infallsvinkel som de mest fokuserade på och kunde relatera till gällande begreppet psykisk hälsa. Andra aspekter inom området psykisk hälsa behandlades alltså inte nämnvärt.
Framkommandet av många intressanta och givande aspekter när lärarna berättade om sina upplevelser av stress utsåg vi att inte belysa andra delar av den psykiska hälsan. Detta ställningstagande valde vi att ta eftersom vi ansåg att på så sätt kunde få fram mer djupgående och väsentligt material för vår studie. Vi bedömde att detta val skulle hålla oss väl sammanlänkade med studiens syfte. Som tidigare nämnts infann det sig en upplevd stress från första tiden i läraryrket hos alla våra intervjupersoner.
Den framarbetade intervjuguide som innehåller väsentliga frågeställningar för undersökningen baseras på den relevanta forskning och den teoretiska referensram som arbetet grundas på. Vi anser därför att de frågeställningar som använts under intervjuerna stärker arbetets validitet då dessa har en god återkoppling till arbetet. Den återkoppling och grundförståelse som redovisas i arbetets teori- och forskningsdel ger en grundläggande utgångspunkt vilket Kvale (1997) anser ger en hermeneutisk förståelse. Genom denna genomgång grundar sig vår delförståelse som vidare byggts på genom intervjuerna och den förståelse som bildat vår helhet kring arbetets frågeställningar. Det vi i efterhand har insett är
att vår intervjuguide har haft större betydelse under intervjuerna än vad vi inledningsvis tänkt oss. Eftersom intervjuerna inte fortlöpte så naturligt som vi tänkt oss blev vi mer beroende av våra nedskrivna frågeställningar. Detta har i efterhand varit till stor fördel då vi kunnat ställa de framkomna svaren mot varandra i vår resultatanalys.
När de fyra lärarna tillfrågas om de upplevt några speciella symptom på stress menar männen på att stressen inte påverkat dem i någon högre utsträckning medan kvinnorna kan ge tydliga exempel på olika symptom på stress. Vi har tidigare nämnt att detta fenomen kan ha att göra med Cassidys (2003) responsmodell som grundar sig på hur individen själv upplever en situation och hur kraven som vi ställs inför hanteras. Det är svårt, snarare helt omöjligt att generalisera när deltagarna i vår undersökning enbart är fyra, men tankar såsom skillnader mellan kvinnor och män gällande hur man hanterar stressfyllda situationer har väckts. Kanske kan detta ha att göra med de krav, normer och värderingar som ställs på individen i samhället där kvinnor och män skall bete sig olika. Ett annat synsätt kan vara att detta fenomen beror på de undersökta männens personliga värderingar. Till exempel kanske de anser att de ska visa sig starka utåt sett och inte visa tecken på någon slags svaghet i psyket. Det kan även bero på att de inte har lika lätt att öppna upp sig i intervjun. Denna företeelse hade varit lättare att urskilja om antalet deltagare i undersökningen varit större. Vi kan alltså inte urskilja några större mönster med detta fenomen, enbart antyda.
Gällande Paulins (2007) studie anser vi att vi kan dra många paralleller till vårt eget framkomna material. Den sociala kompetens som Paulin (2007) anser är den största svårighet som en nyutbildad lärare ställs inför kan mycket väl vara orsak till att de lärare vi intervjuat upplever stress under deras första tid i yrket. Till exempel visade det sig att undersökningsdeltagarna hade något svårt med elevrelationer. Dessutom poängterar Paulin (2007), efter att ha granskat nyexaminerade lärare i deras första tid i verksamheten, de brister som finns i lärarutbildningen. Lärarutbildningen är något som samtliga av våra intervjupersoner kritiserat och tyckt till om. Av de genomförda intervjuerna framkom det att den yrkesuppfattning som infann sig under studietiden hos våra intervjupersoner om läraryrkets innebörd inte varit stor. Lärarutbildningen ses därför som en skyddad verkstad hos några av våra utfrågade pedagoger som anser att mer verklighetsförankring genom verksamhetsförlagd utbildning, VFU, men även under lektionstid på högskolan måste inskaffas i utbildningen. På så vis kan detta ge kunskap i lärarens yrkesetiska kompetenser
och dess innebörd, men även få en bättre förståelse kring yrkets helhet. Även Paulin (2007) anser att lärarutbildningen kan utvecklas till att bättre motsvara de behov som nyutbildade lärare har, främst de färdigheter som ingår i social kompetens. Genom att själva upplevt lärarutbildningen som studenter ger vi medhåll i att utbildningen har brister i verklighetsförankring som gynnat ens personliga utveckling till att bli en så kompetent lärare som möjligt inför sin yrkesdebut. Vi anser att den upplevda stress och oro som den första tiden har inneburit hos de undersökta lärarna hade kunnats minskas om utbildningen hade varit mer inriktad på pedagogik. Som även nämns i arbetets resultatanalysdel framkom ett oväntat resultat då vi utav intervjupersonernas svar kunde dra en parallell till den ökande styrka som vuxit hos lärarena under deras tid i yrket. Intervjupersonerna har successivt byggt upp en inre trygghet hos sig själva för sitt yrke vilket gjort dem mer bekväma i sin yrkesroll.
En önskvärd tanke som vi anser är att denna självtillit skulle börja utvecklas under tiden på lärarutbildningen för att sedan vidareutvecklas under yrkeslivet.
2006 tog Sveriges regering fram ett förslag på behov av en auktorisation bland lärarna och dess utbildning. Syftet med denna utredning är att stärka den kompetens och det behörighetskrav som måste råda bland Sveriges skolors lärare. Svårigheterna kan bero på de glapp som finns idag mellan utbildningen och verksamheten vilket behövs utredas och nya tankar om lärarutbildningens tillvägagångssätt måste ses över (www.regeringen.se). Vi anser att denna kompetensutredning är ett steg i rätt riktning för att minska det glapp som idag råder mellan dagens utbildning och yrkets verklighet.
En annan aspekt som vi tror är avgörande för den nyutbildade lärarens psykiska hälsa är det stöd på arbetsplatsen som ska underlätta för den nyexaminerade läraren och ge en smidig ingång i yrket. Överlag har våra undersökningsdeltagare upplevt en hel del stöd under sin första tid i yrket. Två av lärarna har haft tillgång till en mentor som har kunnat stötta dem under deras inledande tid i yrket, men alla poängterar mer eller mindre att de har fått mycket stöd och hjälp från erfarna kollegor. Vi anser att detta stöd och hjälp är viktigt för den nyexaminerade läraren att uppleva eftersom vi tror att detta kan främja den psykiska hälsan genom att stressnivån och oron över olika aspekter inom läraryrket minskar.
Med utgångspunkt från arbetets syfte att undersöka om den psykiska hälsan upplevts under första tiden i yrket hos nyexaminerade lärare finner vi att vi fått en givande redogörelse
de svar och paralleller som kunnats återkoppla till tidigare forskning och teori. Vi anser ändå att vidare forskning inom vårt ämne behövs för att en generell slutsats till syftet skall kunna dras. Vidare forskning kan även vara att fokusera på upplevd stress under lärarens första tid i yrket. Eftersom det framkommit och redogjorts om djupare tankar kring stress så anser vi det vara intressant med liknande studier inom detta område. Relevant forskning med utgångspunkt från vårt arbete kan även vara att undersöka hur glappet kan minskas mellan utbildningen och verksamheten med utgångspunkt från Regeringens tillvägagångssätt.
Vi anser att vår studie personligen har gett oss mycket inför vår kommande yrkesutövning. Vi är nu medvetna om hur den psykiska hälsan kan påverkas av de olika aspekter under första tiden i läraryrket och tänker ha detta i åtanke när vi själva träder in i verksamheten. Vi har också insett vikten av att uppleva stöd i yrkesutövningen under den första tiden för att kunna bibehålla en god hälsa och kunna göra ett bra jobb som lärare.
REFERENSER
Bergem, Trygve. (2000). Läraren i etikens motljus. Studentlitteratur.
Carlgren, Ingrid & Marton, Ference (2002) Lärare av i morgon. Lärarförbundet Cassidy, Tony (2003). Stress, kognition och hälsa. Studentlitteratur
Denscombe, Martyn (2004). Forskningens grundregler – samhällsforskarens handbok i tio punkter. Studentlitteratur
Ekman, Rolf & Arnetz, Bengt (2002). Stress. Molekylerna – individen – organisationen – samhället. Liber AB
Ejvegård, Rolf. (2003). Vetenskaplig metod. Studentlitteratur
Fransson, Göran (2006). Att se varandra i handling. En jämförande studie av kommunikativa arenor och yrkesblivande för nyblivna fänrikar och lärare. (Doktorsavhandling vid
lärarhögskolan i Stockholm)
Fransson, Göran & Morberg, Åsa (2001). De första ljuva åren – lärares första tid i yrket.
Studentlitteratur
Jacobsen, Dag Ingvar (2002). Vad, hur och Varför? Om metodval i företagsekonomi och andra samhällsvetenskapliga ämnen. Studentlitteratur
Johansson, Bo & Svedner, Per Olof. (2006) Examensarbetet i lärarutbildningen – undersökningsmetoder och språklig utformning. Kunskapsföretaget i Uppsala AB
Kostenius, Catrine & Lindqvist, Anna - Karin (2006). Hälsovägledning – från tanke till ord och handling. Studentlitteratur
Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Studentlitteratur
Lindström, Gunnar & Pennlert, Lars Åke (2004) Undervisning i teori och praktik. –En introduktion i didaktik. 2:a upplagan. Umeå universitet
Morrison, Val & Bennett, Paul (2006). An Introduction to Health Psychology. Pearson Education Limited, Essex.
Nylén, Ulrica (2005). Att presentera kvalitativa data. Framställningsstrategier för empiriredovisning. Liber AB
Paulin, Arja (2007). Första tiden i yrket – från student till lärare. En studie av de svårigheter nyblivna lärare möter under sin första tid i yrket. (Doktorsavhandling vid lärarhögskolan i Stockholm)
Rydén, Olof & Stenström, Ulf (2000). Hälsopsykologi. Psykologiska aspekter på hälsa och sjukdom. Bonniers
Salpolsky, Robert M. (2003). Varför zebror inte får magsår? Natur och Kultur
Stukát, Staffan (2005) Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Studentlitteratur Utbildningsdepartementet (1998). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet,
förskoleklassen och fritidshemmet. Lpo94. Skolverket/Fritzes
Vestlin, Lena (2008). Mentorer i Söderhamn minskar praxischocken. Lärarstudenten, Nummer 4, s.7-9.
Socialstyrelsen (2005). Folkhälsorapporten 2005. Edita Norstedts Tryckeri.
Elektroniska källor
Aronsson, Gunnar. Arbetslivsinstitutet. (Hämtat 08-10-15)
http://www.ufn.gu.se/samverkan/skolliv+/skolan_som_arbetsplats/arbetsmiljo/Tunneln_va rslar_om_fara/
Institutionen för Pedagogik, didaktik och Psykologi vid Högskolan i Gävle (2008).
Inductionforskningen vid Högskolan i Gävle (Hämtat 2008-10-28) http://www.hig.se/p-inst/DIDAKTIK/forsk/i/Induction.html
Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (Hämtat 2008-11-11)
http://www.codex.vr.se/
Regeringen. Tilläggsdirektiv till Lärarutredningen - om behörighet och auktorisation (U 2006:07) (Hämtat 2008-12-14)
http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/98686
Bilaga 1. Intervjuguide Inledning
En inledande presentation kommer att berättas för den vi intervjuar där vi redogör kort om oss själva och bakgrunden till varför vi genomför dessa intervjuer. Inledningsvis på intervjun talar vi först in på bandet intervjuplats och tidpunkt samt medverkande intervjuare. Efter denna inledande fas ställs först de allmänna frågorna och sedan öppningsfrågorna på ämnesområdet.
Öppningsfrågan följs sedan upp beroende på vilka områden som täcks in och följdfrågor ställs för att täcka in samtliga områden som vi vill beröra under intervjun. Observera dock att det inte är säkert att alla följdfrågor som är redovisade i denna bilaga behandlas eftersom endast relevanta frågor för samtalet bearbetas. Icke redovisade följfrågor till de övergripande diskussionsområdena kan dessutom tillkomma under intervjun.
Frågeställningar direkt kopplade till arbetets teori och forskning Öppningsfråga:
• Beskriv din första tid i yrket. Hur har du upplevt din första tid som lärare?
Följdfrågor:
• Planering: Hur ser du på din planering? Tillräckligt med tid till detta? Hinner du med att planera allt du vill? Hur långt innan planerar du? Långtidsplanering, tröskelplanering etc.
• Elevrelation: Hur upplever du kontakten med eleverna? Är du nöjd med den kontakt du har till dem? Hade du lätt att få kontakt direkt när du började ditt yrke? Hur upplever du tilliten till dina elever och deras tillit till dig? Hur upplever du att som lärare anpassa dig efter varje elevs förutsättningar och behov? Hur upplever du din hantering av konflikter som uppstår med elever? Vilket förhållningssätt har du till dina elever? Hur nära kontakt/vilken sorts distans vill du ha till dem?
• Kollegierelation och/eller relation till arbetslag: Hur upplever du relationen till dina kollegor? Har ni lätt för att samarbeta med varandra? Har ni en god kommunikation med varandra? Uppstår det konflikter? Om det gör det, hur tacklar ni detta? Hur stor hjälp anser du att dina kollegor är för dig? Tar ni hjälp av varandras kompetenser?
• Föräldrakontakt: Hur upplever du relationen till föräldrar? Har ni en god kommunikation mellan er och förstår varandra? Har ni lätt för att samarbeta med varandra? Om det uppstår konflikter, hur tacklar ni detta?
• Din psykiska hälsa: Hur upplever du din psykiska hälsa i relation till ditt arbete? Har den förändrats sen du började arbeta? Hur hanterar du din stress om en sådan finns?
Symptom på stress – sömnsvårigheter, huvudvärk med mera. Copingstrategier?
• Kringarbeten: Hur upplever du de kringarbeten som till exempel att ingå i olika grupper med mera? Upplevs dessa som en belastning och orsakar stress?
• Stöd för nyutexaminerade lärare: Har du fått genomgå en introduktionsperiod som bland annat går ut på att få en smidig ingång i yrket? Har du haft tillgång till mentor/
handledare under din första tid som lärare? Vilket stöd anser du att nyutbildade lärare bör vänta sig när de kommer ut i yrket?
• Vilket upplever du har varit den största svårigheten som nyutbildad lärare?
• Är det något du vill ta upp som inte har diskuterats?