Högskolan i Halmstad
Sektionen för Lärarutbildning Utbildningsvetenskap 61-90 hp
Nyutbildade lärares psykiska hälsa
En kvalitativ studie om fyra nyexaminerade lärares uppfattning om hur den första tiden i yrket påverkar deras psykiska hälsa
Examensarbete i utbildningsvetenskap 15 hp Slutseminarium 090113
Författare:
Charlotta Göranson 840430 Christina Tegsved 800119
Handledare: Ingrid Nilsson och Catrine Brödje Examinatorer: Ole Olsson och Torbjörn Jansson Huvudexaminator: Anders Nelson
FÖRORD
Vi har upplevt det som mycket intressant och inspirerande att skriva vårt examensarbete, främst eftersom vi själva snart skall ut och arbeta som nyexaminerade lärare. Vi hoppas även att detta arbete skall ge stöd och kunskap till andra lärarstudenter under deras första tid i yrket.
Under arbetets gång har vi valt att dela upp vissa områden mellan oss för att processen ska löpa smidigare. Sammanfattningen fick Christina ansvara för medan Charlotta fick inledningen som ansvarsområde. Problembakgrunden är ett annat område som Charlotta i huvudsak ansvarat för. Den teoretiska referensramen är ett annat exempel på där vi valde att ansvara för olika områden. Charlotta ansvarade för krav och förväntningar på läraryrket, svårigheter för nyutbildade lärare samt stöd för nyutbildade lärare. Christinas ansvarsområden blev då den yrkesetiska kompetensen och relevanta hälsobegrepp för studien. Andra områden som Christina i huvudsak har ansvarat för var metoddelen. Även i resultatanalysen valde vi att fördela arbetet mellan oss. För att vi skulle bli väl insatta i varandras asvarsområden gällande teoridelen ansvarade Charlotta för materialet kring den psykiska hälsan medan Christina ansvarade för analysen kring läraryrket och upplevt stöd. Slutdiskussionen har vi valt att framställa ihop eftersom vi fann det tillvägagångssättet som mest givande för att få fram en bra text. Trots vår uppdelning har vi ändå under arbetets gång haft en god förståelse för och en tydlig insyn i varandras ansvarsområden och därmed för arbetet som helhet.
Vi vill rikta ett stort tack till de fyra intervjupersoner som delgav oss om deras upplevelser som nyutbildade lärare. Vi vill också tacka våra handledare Ingrid Nilsson och Catrine Brödje samt de studiekamrater som hjälpt oss under processens gång. Tack också till de familjemedlemmar som stöttat oss och gett oss råd i vår process.
TACK!
Halmstad december 2009
Charlotta Göranson Christina Tegsved
ABSTRACT
This case study is based on the thesis by Arja Paulin (2007), in which she presented some of the challenges newly graduated teachers experienced during the first period of work. Based on her thesis, our aim with this case study is to investigate if, and how these challenges have an effect on the physiological health of the teachers, during their first period of work as teachers. We have also chosen the topic of this case study due to the shortage of studies in this field. The case study is based on the empirical findings from four teaches, two female and, two male. This case study is also based on a qualitative method and a hermeneutical approach.
The results of our case study show that all teachers in our study, have experienced stress during their first period of work as certified teachers. Our results are similar to the results presented by Paulin (2007) who also covered the challenges teacher experience during the first period of work as certified teachers. Another result we found, is that all teachers in the case study have experienced a shortage of ethical skills training during their time as students.
Key words: Coping strategy, first period of work, newly certificated teacher, stress, psychological health.
SAMMANFATTNING
Detta examensarbete bygger till stor del på Arja Paulins avhandling från 2007 där hon i sin studie visar vissa av de svårigheter nyutbildade lärare möter under sin första tid i yrket.
Utifrån de svårigheter som Paulin redogör för är vårt syfte med examensarbetet att skapa förståelse kring om och i så fall hur den psykiska hälsan påverkas hos nyexaminerade lärare.
Vi har även valt detta ämne på grund av den avsaknad som vi anser finns inom forskning kring denna företeelse. I studien har fyra nyexaminerade lärare, två kvinnliga och två manliga, intervjuats. Arbetets studie bygger på en kvalitativ metod med utgångspunkt från det hermeneutiska synsättet.
Resultatet i vår studie påvisar att alla intervjuade lärare har upplevt stress i olika situationer under sin första tid i yrket. Angående studiens slutsatser kan tydliga paralleller också dras till Paulins (2007) avhandling angående de svårigheter hon menar nyutbildade lärare möter under sin första tid i yrket. En annan slutsats i studien är de brister som de intervjuade lärarna upplevt i sin utbildning, där ibland avsaknad av de yrkesetiska kompetenserna.
Nyckelord: Copingstrategi, första tid i yrket, lärarutbildning, nyexaminerade lärare, psykisk hälsa, stress.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 INTRODUKTION...1
1.1 Litteratursökning och problembakgrund... 1
1.1.1 Forskning med relevans mot studien ... 2
1.2 Problemformulering ... 3
1.2.1 Frågeställningar ... 4
1.3 Syfte ... 4
2 TEORETISK REFERENSRAM ...5
2.1 Förväntningar och krav på läraryrket ... 5
2.1.1 Lärarens yrkesetiska kompetens... 6
2.2 Svårigheter för nyutbildade lärare... 9
2.3 Stöd för nyutbildade lärare... 10
2.4 Relevanta hälsobegrepp för studien ... 11
2.4.1 Psykisk hälsa/ohälsa ... 12
2.4.2 Stress och individens copingstrategier ... 13
2.4.3 Psykiska effekter av stress... 14
3 METOD...16
3.1 Forskningsansats ... 16
3.1.1 Kvalitativ metod ... 16
3.1.2 Hermeneutik ... 17
3.2 Datainsamlingsmetod ... 17
3.3 Procedur ... 18
3.2.1 Framtagande av intervjuguide samt intervjuteknik ... 18
3.2.2 Urval ... 20
3.3 Dataanalys ... 20
3.4 Validitet... 21
3.5 Reliabilitet ... 22
3.6 Etik ... 22
4 RESULTATANALYS...23
4.1 Första tiden i yrket... 23
4.2 Upplevt stöd under första tiden i yrket... 26
4.3 Planering... 28
4.4 Stress och copingstrategier... 29
4.5 Slutsummering av resultatanalys... 34
5 SLUTDISKUSSION...35
REFERENSER ...39 BILAGA 1. INTERVJUGUIDE
1 INTRODUKTION
En persons psykiska hälsa är något som alltid intresserat oss. En god hälsa anser vi är avgörande för att individen ska kunna leva ett gott liv och känna välbefinnande i kropp och själ. När vi under lärarutbildningen stötte på begrepp såsom hälsa och stress väcktes intresset för psykisk hälsa i läraryrket. Vi har genom utbildningens verksamhetsförlagda utbildning (VFU) och olika kurser fått bekanta oss närmare med detta viktiga och avgörande område. Vi kan båda vittna om, genom erfarenheter från VFU, hur betydande den psykiska hälsan är hos barn och lärare för en fungerande verksamhet.
Inför vårt kommande examensarbete visste vi rätt så omgående att undersökningen på något sätt skulle beröra den psykiska hälsan i läraryrket. Men om vi skulle fokusera på barnet eller läraren behövde vi grubbla vidare på. Inför vår kommande yrkesutövning har det dykt upp många frågeställningar om hur en lärares första tid i yrket ser ut och dessa frågor har bara växt sig starkare. I det ögonblicket stod det genast klart för oss att vi skulle fokusera vårt arbete på nyexaminerade lärares psykiska hälsa. På så sätt fick vi chansen att slå ihop två aspekter som engagerade oss, det ena ett allmänt intresse vi länge haft och det andra ett område som intresserar oss eftersom vi själva kommer att bli berörda av det. I samband med bestämmandet av vad vi ville undersöka hittade vi Arja Paulins (2007) avhandling som berör lärares första tid i yrket. Fokus i hennes avhandling ligger på de svårigheter som hon menar att lärare stöter på under deras första tid i yrket. Detta blev en bra utgångspunkt för vår studie. Vi kunde däremot inte hitta sambandet psykisk hälsa och nyexaminerade lärare i avhandlingen samt i annan relevant forskning kring vårt ämne. Därför blev vårt bidrag till forskningen tydligt.
1.1 Litteratursökning och problembakgrund
För att stärka vår kunskap och förståelse kring läraryrket och dess innebörd har vi genom böcker och artiklar läst på om ämnet. För vår del handlade det om att få en bred bas om vad läraryrket innebär och vilka krav från omvärlden som finns på yrket. I grund och botten handlade det om att få fram en givande forskning som kunde ligga till bas för vårt arbete och en förståelse kring relevanta begrepp som berör den psykiska hälsan. Vi utgick från att leta efter väsentlig litteratur på Högskolans bibliotek samt Halmstads stadsbibliotek. Vi tog hjälp av respektive biblioteks sökmotorer såsom Hulda, Libris och Academic Search Elite. Artiklar och annat lämpligt material kom vi kontakt med genom djupsökning på olika universitets och högskolors hemsidor.
Vi fann det svårt att finna forskningsmaterial berörande sambandet mellan lärarens första tid i yrket och deras psykiska hälsa. Däremot har det forskats en del kring lärares första tid i yrket.
Vi har här tänkt presentera de olika forskarna för att i nästa stycke mer ingående lägga fram vad de forskat kring. Arja Paulin är lärarutbildare och forskare i forskargruppen didaktikdesign vid lärarhögskolan i Stockholm. Hon har i sin avhandling (Paulin, 2007) studerat vilka svårigheter nyutbildade lärare stöter på under sin första tid i yrket. Någon annan som gjort undersökningar kring lärares första tid i yrket är forskaren och läraren Göran Fransson (2006). Han har bland annat i sin avhandling om kommunikativa arenor och yrkesblivande för nyblivna fänrikar och lärare behandlat frågeställningar om hur yrkesrollen formas och om det sker någon yrkesintroduktion och i så fall hur på den nya lärarens arbetsplats. Göran Fransson är även verksam vid högskolan i Gävle där det bedrivs olika forskningsprojekt kring lärares första tid i yrket. Forskare har även uppmärksammat lärares psykiska hälsa, bland annat Gunnar Aronsson (1999), stressforskare vid Arbetslivsinstitutet.
Ytterligare forskning kring lärares psykiska hälsa har däremot varit svår att finna.
1.1.1 Forskning med relevans mot studien
Paulin (2007) har i sin avhandling bearbetat övergångstiden från student till lärare, med fokus på de svårigheter lärare möter den första tiden i yrket. Övergripande frågeställningar i hennes studie är vilka svårigheter de nyexaminerade lärarna möter i deras första tid i yrket och vad som är orsakerna till dessa. Paulin har bearbetat sin studie ur en hermeneutisk ståndpunkt där resultatet av avhandlingen visar att det som verkar framkalla mest bekymmer för de nyutbildade lärarna mycket handlar om deras brister i den sociala kompetens som krävs för att hantera relationer och konflikter. Relationer med föräldrar, kollegor och elever orsakar stora svårigheter för de nyexaminerade lärarna. Paulin (2007) anser att lärarutbildningen kan utvecklas till att bättre motsvara de behov som nyutbildade lärare har, främst de färdigheter som ingår i den sociala kompetensen. Hon lyfter även fram yrkesintroduktion och mentorskap som en viktig del för lärare under deras första tid i yrket. Paulin (2007) poängterar vidare att lärares första tid i yrket i stor del består av tidsbrist och stress som leder till att de får psykosomatiska problem såsom magont och huvudvärk. Aronsson har i en studie som redogörs i tidsskriften Skolliv (nr 2, 1999) granskat lärares arbetssituation och de stressrelaterande sjukdomar som kan uppkomma via yrket. Studien visade att 49 procent bland kvinnliga lärare i teoretiska ämnen känner någon form av negativ stress i arbetet och uppgav att de får dåligt stöd av sin chef. Detta anser Aronsson är en hög siffra bland de undersökta yrkesgrupperna då medelvärdet ligger på knappt 40 procent hos övriga
undersökta. Aronsson syftar dock på att läraryrket är ett yrke som alltid kan göras bättre.
Samhälliga problem så som svårigheter inom familjer och arbetslöshet har i allt högre utsträckning påverkat skolan och dess arbetsgång. I många fall får pedagoger gå in och vara socialarbetare i större utsträckning än vad de får använda sin lärarroll. Aronsson menar därför att det skulle fordras fler psykologer, kuratorer och specialpedagoger som med sin yrkeskunskap kan avlasta lärarna så fokus kan läggas på deras uppdrag, att utbilda och undervisa.
Fransson (2006) har i sin avhandling jämfört nyblivna fänrikar och lärare under deras första tid i yrket. Studien bearbetar bland annat förutsättningar för ett yrkesblivande. Fransson har belyst olika aspekter av yrkesblivande. Han anser att yrkesblivande bland annat kan ses som utveckling och förändring av handlingsmönster, normer, värderingar och föreställningar. En annan aspekt av yrkesblivandet är utvecklingen av såväl kollektiva och individuella identiteter. Avhandlingen bearbetar i stor grad det stöd nyblivna fänrikar och lärare har rätt till i deras yrkesblivande. Franssons studie har i grund och botten som uppgift att bidra till kunskap om vad det innebär att komma som nyutbildad lärare till en skola.
På institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi vid Högskolan i Gävle (www.hig.se) bedrivs sedan i slutet av 1990-talet forskning kring nyexaminerade lärares första tid i yrkesverksamheten. Det övergripande syftet med forskningen är att öka kunskapen om nyexaminerade lärares första tid i yrket. En stor del av forskningen går ut på att utveckla stöd och mentorsprogram för nya lärare men det läggs även fokus på yrkesprofessionalisering och relationen akademisk yrkesutbildning och yrkespraxis. På senare år har forskningen vidgats från att fokusera på nyutbildade lärare till att även omfatta andra yrkesgrupper som till exempel ingenjörer, officerare och sjuksköterskor. Institutionen använder sig av det internationella begreppet ”induction” som syftar till att ta hand om, stödja och introducera nya lärare i yrket.
1.2 Problemformulering
Efter den litteraturgenomgång som redovisas ovan i problembakgrunden kan vi konstatera att en lärares första tid i yrket kan upplevas som en hektisk period med många nya intryck och omställningar för den nyutbildade läraren. Det som däremot inte framkommer av forskningen
är hur nyutbildade lärares psykiska hälsa påverkas under deras första tid i yrket. Därför har vi valt i vårt examensarbete att belysa denna aspekt.
Vår undersökning kan vara ett viktigt bidrag till forskningen och för vidare studier gällande förutsättningar för och aspekter av nyexaminerade lärares psykiska hälsa eftersom forskning kring detta specifika ämne är svårt att finna.
Mot bakgrund av den ovannämnda problembakgrunden avser denna studie besvara följande forskningsfrågor.
1.2.1 Frågeställningar
Hur har den nyutbildade läraren upplevt sin psykiska hälsa under den första tiden i läraryrket?
Hur uppfattar läraren att hans/hennes psykiska hälsa har påverkats av individens nya yrke och hur har detta i så fall visat sig?
Vilka faktorer uppfattar läraren påverkar och är avgörande för den nyutbildade lärarens psykiska hälsa?
Hur hanteras eventuella symptom på ohälsa enligt den nyutbildade läraren?
1.3 Syfte
Vi vill i vårt examensarbete, utifrån de svårigheter som Paulin (2007) redogör för att nyutbildade lärare kan möta under deras första tid i yrket, undersöka hur den psykiska hälsan ser ut hos en nyexaminerad lärare. Syftet är att närmare granska hur den psykiska hälsan själv upplevs av den nyexaminerade läraren under första tid i yrket och hur denna påverkar individen. Arbetet kommer även belysa hur läraren hanterar eventuell uppkommen ohälsa.
2 TEORETISK REFERENSRAM
För att kunna undersöka vårt syfte måste vi klargöra vad det innebär att vara nyutbildad lärare samt redogöra för vad psykisk hälsa är och hur den kan påverkas av yttre faktorer. Inledande i detta kapitel beskrivs yttre krav och förväntningar på läraryrket som har som uppgift att ge en bild av läraryrket. Detta följs av en genomgång av svårigheter som nyutbildade lärare kan stöta på när de kommer ut i yrket. Det stöd till nyutbildade lärare som det talas om i litteraturen bearbetas dessutom kort. Förutom detta behandlas även hälsobegrepp såsom stress, copingstrategier och psykiska effekter för att ge en bra grund för läsaren att stå på inför studiens kommande analys och diskussion.
2.1 Förväntningar och krav på läraryrket
Lindström & Pennlert (2004) diskuterar skolans förändring samt skolans utveckling och kvalitet. Det pedagogiska arbetet ställer idag allt högre krav på den enskilde läraren. Nya uppgifter och mer ansvar för barn och ungdomar i samhället har lagts på skolan och lärarna.
Carlgren & Marton (2002) poängterar vidare att läraren inte enbart förväntas vara en genomförare av läroplanerna utan lika mycket den som skapar miljöer för lärande och konstruerar elevernas läroplaner. Medan lärararbetet tidigare omfattat planering av aktiviteter och material till skolarbetet omfattar det nu också ramarna för verksamheten. Samtidigt anser Bergem (2000) att förväntningarna är många på vad lärarna ska kunna åstadkomma, dels hos föräldrarna men även hos politiker. Lärarna måste acceptera att det ställs kritiska och närgångna frågor om såväl deras kompetens och engagemang som kvaliteten på det arbete de utför. Lindström & Pennlert (2004) påpekar att läraryrket bygger på samhällets tillit och fordrar ett stort yrkesansvar.
Vidare redogör Bergem (2000) för de krav han anser att läraryrket innebär, nämligen samhällets krav och förväntningar samt skolkulturens krav. Kraven från samhället finns till en början formulerade i lagar, reglementen och läroplaner. Bergem (2000) uttrycker sig så här gällande läroplanerna:
”Läroplanerna är förpliktigade för skolans lärare, och de är föräldrarnas garanti för att arbetet i skolan utförs i enlighet med de lagar och intentioner som finns formulerade. Kännedom om lagar, regelverk och andra styrdokument är ett grundvillkor för varje lärares yrkesutövning” (Bergem, 2000, s. 87).
Att ha kännedom om och följa läroplanerna är enligt Bergem alltså ett viktigt krav på lärarna men samhällets krav består även i föräldrarnas och elevernas önskemål och förväntningar.
Enligt Bergem (2000) tycks strävan efter att utveckla en lärmiljö byggd på trivsel och trygghet vara en viktig aspekt för föräldrar. Att hjälpa eleverna i deras personliga utveckling samt utveckla elevernas kunskaper och färdigheter är enligt föräldrar andra viktiga delar som skolan bör lägga vikt vid. Trivsel och trygghet tycks vara något som även eleverna ser som ett viktigt krav hos läraren att utveckla. Men det allra viktigaste för eleverna enligt Bergem (2000) är att lärarna ska bry sig om dem och ta dem på allvar oavsett rådande omständigheter.
Eleverna efterlyser ett stort engagemang hos lärarna angående eleverna som personer och deras skolarbete.
Bergem (2000) menar vidare att även skolkulturen har krav på läraren. Han menar att det är den som bildar grunden för kvaliteten på skolans arbete och den utgör ett ramverk för det lärande och den socialisation som sker bland både lärare och elever. Skolkulturen består bland annat av olika värderingar såsom elevsyn, kunskapssyn, människosyn med mera. Dessa är alla avgörande för den skolkultur som råder. Värderingarna präglar bland annat relationerna mellan lärarna, mellan lärarna och eleverna, mellan lärarna och föräldrarna och så vidare.
Lindström & Pennlert (2004) anser att lärare har ett viktigt uppdrag i samhället, att ansvara för kommande generations grundläggande utbildning och fostran. I läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo94) beskrivs det vidare att skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de grundläggande värden som vårt samhällsliv vilar på. Det anses vidare att skolans uppgift också är att låta varje enskild elev finna sin unika egenart och därigenom kunna delta i samhällslivet genom att ge sitt bästa i ansvarig frihet.
2.1.1 Lärarens yrkesetiska kompetens
Bergem (2000) menar att de yrkesetiska frågeställnigarna allt mer kommit upp inom lärarkåren. Det samhällsbeställda uppdraget som lärare skall innefatta både undervisning och fostran men även ta hänsyn till de elever och föräldrar som läraren möter och kommer i kontakt med i yrket. Bergem (2000) menar därför att det måste utvecklas en kompetens för lärarna som ger dem stöd och kraft i att handla på ett sätt som kan försvara det kunskapsmässiga, pedagogiska samt det etiska handlandet i sitt agerande som lärare. Denna yrkesetiska kompetens bör redan introduceras på lärarutbildningen för att på så vis ge de
blivande lärarna utrymme att reflektera och analysera de olika yrkesetiska frågeställningar som lärare möter i sin vardag. Det centrala element som den yrkesetiska kompetensen grundas i kan precis som övriga kompetenser byggas upp och stärkas bara den lyfts upp och sätts i sitt sammanhang (Bergem, 2000).
Figur 2:1: ”Element som ingår i lärarens yrkesetiska kompetens” (Bergem, 2000, s. 33).
Yrkesetisk medvetenhet
I detta sammanhang hänvisar yrkesetisk medvetenhet till kunskap och förståelse om de etiska förpliktelser och det ansvar som ingår i lärarens yrkesuppdrag. Utvecklingen av denna medvetenhet förutsätter arbete med de pedagogiska grundvalsfrågor och de yrkesetiska problemställningar som ständigt återkommer inom läraryrket, exempelvis relationsproblem mellan elever, värdegrundsarbeten men även gällande undervisningsämnet.
Social sensitivitet
Social sensitivitet avser förmågan om att kunna se andra individers behov. Det handlar om att ha en god empati till sina elever och på ett professionellt sätt fånga upp de signaler som eleverna sänder ut. Som lärare handlar det om att reagera utifrån en helhetsbedömning av vad som bäst stärker klassen eller den enskilda individen.
Moralisk omdömesförmåga
I läraryrket behövs en god moralisk förmåga både i sitt tänkande och i sina bedömningar men även förmågan att bedöma konsekvenserna av olika handlingsalternativ i en given situation.
Den moraliska omdömesförmågan bör ses som ett centralt begrepp i den yrkesetiska kompetensen. Inom läraryrket är det mycket som pekar på att ens generella förmåga att tänka och handla ur ett moraliskt perspektiv i vissa fall är avgörande vid bedömningar i de yrkesetiska dilemman som kan utspela sig inom skolan så som konflikter och elevhanterande.
Pedagogisk kunskap
Under denna kompetens innefattas den handlingsberedskap som en lärare bör besitta för att nå ut till alla oberoende kunskapsnivåer. Det handlar om att utifrån elevernas tidigare kunskaper tillsammans med lärarens innehavda kunskaper forma en givande och stimulerande inlärningsmiljö och nivå som främjar elevernas utveckling.
Yrkesrelaterade attityder
De attityder som läraren har till sina elever, positiva som negativa, har många gånger en avgörande betydelse för vilket sätt vi bemöter och samspelar med eleverna. Det är viktigt att läraren fattar en egen uppfattning om eleven. I många fall understryks att läraren skall möta eleven med tillit och respekt och bygga på en positiv tro på människans inre krafter och möjligheter.
Yrkesetisk vokabulär
Den vokabulär som läraren förhåller sig till speglar den förståelse av de grundförutsättningar som yrkesutövandet vilar på. Det handlar om att ha en förförståelse kring olika begrepp som läraryrket vilar på och använda sig av detta inom yrket. Det metaspråk som förekommer inom skolans personal höjer förståelsegraden under pedagogiska samtal.
Motivation och karaktärsstyrka
Läraren bör lägga stor vikt vid att förklara och få eleverna att förstå vikten av den nödvändighet det är att lösa en konflikt eller en spänd situation. Att ha en stark motivation och karaktärsstyrka handlar om att läraren har ett reaktionssätt när problem i skolvardagen uppkommer. I dessa situationer handlar det om att ta sitt ansvar som vuxen förebild och inte sopa problemen under mattan.
Avsikten med de yrkesetiska kompetenserna är att de skall stärka lärarens förmåga att hantera olika situationer i läraryrket. Den helhetsförmåga som läraren måste besitta för att på bästa sätt ta sig an och förstå eleverna olika behov kräver att pedagogen innehar dessa olika yrkesetiska element som i sin helhet ger en god kompetens som lärare utöver sina ämneskunskaper (Bergem, 2000).
2.2 Svårigheter för nyutbildade lärare
Carlgren & Marton (2002) beskriver följande angående de svårigheter nyexaminerade lärare kan uppleva när de kommer ut i yrket:
”Att börja sitt arbete som lärare beskrivs som att direkt kastas ut i vattnet utan att ha fått lära sig simma.
Det man har lärt sig på utbildningen uppfattas inte vara relevant för de frågor man måste hantera som lärare.” (Carlgren & Marton, 2002, s.77)
Några andra som beskriver det som Carlgren & Marton (2002) ovan talar om är Fransson &
Morberg (2001) som har mångårig erfarenhet av läraryrket och båda är forskare och lärarutbildare vid högskolan i Gävle. De har studerat lärares första tid i yrket och menar att bara själva övergången från att vara student till att börja arbeta som lärare innebär stora omställningar i hela individens livsstil. Detta kan i sin tur leda till svårigheter och problem innan individen ens trätt in i läraryrket. Till exempel ställer arbetslivet andra krav på tider och genomförande av arbetsuppgifter än livet som student. De menar även att läraryrket innebär ett ökat ansvar och ökande arbetstid vilket sätter press på individen. Fransson (2006) påpekar i sin avhandling om nyutbildade lärare och fänrikar att lärare i hög grad måste förhålla sig till motstridiga mål, ambitioner, krav och förväntningar. Exempel på detta finns i styrdokument eller från aktörer på olika nivåer. Detta är en anledning till att lärare har svårt att koppla av från arbetet samt att de upplever arbetet som oavslutat. Samtidigt menar Fransson & Morberg (2001) att många lärare och forskare vittnar om att nyutbildade lärare inte är förberedda på den arbetsbelastning och det ansvar de förväntas klara av i skolan. Oftast stämmer inte deras egna föreställningar om yrket överens med verksamhetens verklighet vilket leder till en oro över arbetssituationen för de nyutbildade lärarna. Paulin (2007) menar att det höga tempot och tidsbristen leder till att de nyutbildade lärarna inte heller hinner ta ställning till olika situationer och analysera över dem utan använder omedvetna, oreflekterade modeller från erfarenheter när de själva var elever. Paulin (2007) poängterar vidare att det finns tydliga svårigheter för nyexaminerade lärare när de kommer ut i yrket. Hon har kategoriserat dessa
svårigheter i tre delar: den sociala kompetensen, pedagogiskt och didaktiskt arbete samt egen arbetssituation. Paulins (2007) avhandling visar, som tidigare nämnt, att den största svårigheten för en nyutbildad lärare är den sociala kompetensen. Lindström & Pennlert (2004) menar att social kompetens är en viktig kvalifikation för läraren att besitta. Bland annat är det viktigt att läraren skall kunna skapa och upprätthålla god kommunikation med eleverna. Även Fransson & Morberg (2001) syftar på hanterbarheten av de sociala relationerna som särskilt problematiskt för nyutbildade lärare. Paulins (2007) avhandling visar vidare att det pedagogiska och didaktiska arbete lärare utför kan vara en annan svårighet för nyexaminerade lärare. Hon menar då främst frågor om långtidsplanering, motivation och individualisering kombinerat med inlärningsproblem. De nyutbildade lärarna har bland annat svårigheter att hantera bristande motivation. Carlgren & Marton (2002) anser att lärare inte fått någon intellektuell beredskap för att förstå det man stöter på och en lärares uppgifter. Den didaktiska kunskapen om hur läraren borde bete sig kommer i motsättning till det faktiska beteendet. En tredje svårighet är enligt Paulin (2007) lärarens egen arbetssituation. Studien påvisar att det tar lång tid att få grepp om den egna arbetssituationen och att kunna skapa struktur i den.
Speciellt svårt angående den egna arbetssituationen för nyutbildade lärare tycks vara att se de möjligheter som faktiskt finns i arbetet. Förutom de svårigheter som Paulin (2007) redogör för menar Fransson & Morberg (2001) att det även finns en hel del andra svårigheter. Vanligt förekommande är enligt dem klassrumssituationen och disciplinfrågor, rätt nivå på undervisningen, stress, föräldrakontakter, pappersarbete, betygsättning och värdering av elevarbeten, elevkonflikter, variation av undervisningsmetoder, hantering av elevernas färdighetsspridning samt känslan av otillräcklighet.
2.3 Stöd för nyutbildade lärare
Paulin (2007) anser att en orsak till de svårigheter som nyexaminerade lärare stöter på under sin första tid i yrket är brister i skolans mottagande av nyutbildade lärare. De 25 nyexaminerade lärare hon i sin studie har följt upplever att de får klara sig på egen hand utan det stöd och den hjälp de behöver under deras första tid i yrket. Angående detta stöd syftar Fransson & Morberg (2001) på en del i det skolutvecklingsavtal som gjorts mellan Kommunförbundet och lärarnas fackliga organisationer. Denna del handlar om att nyutbildade lärare skall ha rätt till en introduktion bestående av en mentor och ett introduktionsprogram under det första året i yrket. Fransson & Morberg (2001) anser vidare att mentorn är en jämbördig kollega som kan berika den nyexaminerade med sin erfarenhet och att hans eller
hennes uppgift är att stödja och introducera den nyutbildade läraren i yrket. Lena Vestlin, redaktör på tidningen Lärarstudenten (nr 4, 2008), har intervjuat nyexaminerade lärare som vittnar om betydelsen av att ha en mentor under deras första tid i yrket. En av lärarna menar att alla kringuppgifter tar så mycket tid och energi och att hon därför höll på att gå över stressgränsen under hennes första år, men hennes mentor hjälpte henne att bryta den trenden.
En annan av lärarna påpekar att mentorn lärde henne att säga nej till en del av de saker hon annars hade stressat sig till att försöka hinna med.
Gällande introduktionsprogram arbetas det bland annat vid högskolan i Gävle (www.hig.se) med att ta fram detta. Högskolan samarbetar med kommuner i Gävleborgs län i ett nätverk som syftar till att utveckla stöd och olika introduktionsprogram för nyexaminerade lärare.
Vi har ovan valt att belysa de förutsättningar som är avgörande för en lärares psykiska hälsa.
Det finns dels de yttre krav och förväntningar som kan vara extra påtagligt för en nyexaminerad lärare, men även det stöd den nyexaminerade läraren upplever är avgörande för hans/hennes psykiska hälsa. De svårigheter nyutbildade lärare kan stöta på under deras första tid i yrket kan bero på dessa förutsättningar. Eftersom aspekter av den psykiska hälsan berörs kontinuerligt i vår studie har vi vidare valt att klargöra områden såsom relevanta hälsobegrepp, copingstrategier och stress.
2.4 Relevanta hälsobegrepp för studien
Enligt Morrison & Bennett (2006) är hälsa ett ord många människor använder ovetandes om att det hyser olika mening för olika människor, i olika kulturer, i olika sociala klasser, i olika tidsepoker. Detta gör att ordet hälsa innehåller en rad olika meningar beroende på befinnandet, vilket gör ordet svårdefinierbart. Folkhälsorapporten (2005) beskriver att synen på ordet hälsa hör ihop med samhällets rådande värderingar och kulturmönster vilket gör det svårt att definiera beroende på samhällets konstanta förändring.
World Health Organization (WHO) gjorde år 1948 en definition av hälsa som ett tillstånd där fullständig fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande är grundpelarna och inte bara en avsaknad av sjukdom och svaghet. Enligt Rydén & Stenström (2004) fick denna definition stor kritik då den ansågs som något statisk, som ett definitivt tillstånd. I WHOs senare beskrivning kring begreppet hälsa beskrivs ordet mer som en resurs eller aktivitet. I ett senare
skede valdes begreppet hälsa att ses utifrån ett biologiskt, psykologiskt och socialt sammanhang som vidare kunde utgå från individens helhet.
”En viktig konsekvens av ett bio-psyko-socialt synsätt på hälsa och sjukdom är att det leder till att andra än rent naturvetenskapliga kunskaper om människan får en tydlig plats i hälso- och sjukvården och till en ökning av tvärvetenskaplig forskning på detta område. Ett flerdimensionellt sjukdomsbegrepp lyfter också fram förändringsaspekten: man är aldrig helt sjuk eller frisk utan alltid i rörelse längs flera dimensioner på väg mot ökad hälsa eller mot sjukdom” (Rydén & Stenström, 2000, s.7).
Genom övergripande helhetsgranskning av individens totala hälsostatus kan läkare på så vis få fram en rättvis diagnos av individens hälsostatus ur ett bio-psyko-socialt synsätt (Rydén &
Stenström, 2000). Enligt Folkhälsorapporten (2005) dras slutsatsen, av en omfattande genomgång av litteratur berörande hälsobegreppet, att det finns ett flertal synsätt på begreppet och dess innebörd.
2.4.1 Psykisk hälsa/ohälsa
Folkhälsorapporten (2005) beskriver att liksom termen hälsa ter sig beskrivningen av psykisk hälsa på likande sätt. Ordet kan beroende på olika dimensioner få olika innebörd.
”Psykisk hälsa, psykisk ohälsa, psykiska problem, psykisk störning, psykisk sjukdom och psykiska funktionshinder är ett antal begrepp som idag används för att söka fånga in aspekter av psykiska lidande” (Folkhälsorapporten, 2005, s.131).
Som citatet beskriver kan psykisk hälsa identifieras på olika sätt vilket ger ordet olika innebörd. Ur ett hälsodimensionellt begrundande betonas de subjektiva besvären som beskriver hur personen känner sig. I denna benämning står livsstil och levnadsvanor i centrum. De psykiska besvär som infinner sig grundas i stor del på individens förmåga att balansera olika påverkningsbara stresstillstånd som finns i livsmönstret. Oftast går det med hjälp av ledande träning och vägledning att få bukt med problemet hos individen utan större insatser. Sett ur ett sjukdomsdimensionellt perspektiv läggs tyngden i stället på de biologiska faktorer som kan vara orsaken till att den psykiska hälsan har förändrats hos individen. Den eventuella psykiska störning eller sjukdom som uppstått, främst i hjärnan, är för personen inte på samma sätt lika möjlig att själv påverka utan tillståndet måste behandlas (Folkhälsorapporten 2005). Morrison & Bennett (2006) beskriver att en persons psykiska
hälsa kan påverkas genom tre förhållanden. Dessa tre tillstånd är dels personens biologiska eller kroppsliga uppbyggnad. Det är också miljöns utformning gällande det sociala och materiella planet. Det tredje förhållandet är hennes kognitiva förmåga att förstå och tolka omvärlden för att på så vis kunna hantera dess krav för maximal överlevnad. Svårigheter med att hantera omvärldens krav kan vara en orsak till att en individ upplever stress. För att få en förförståelse kring just stress har vi nedan valt att beskriva detta fenomen och aspekter kring dessa.
2.4.2 Stress och individens copingstrategier
Cassidy (2003) menar att ordet stress kan beskrivas som den fysiska reaktion som sker i kroppen när vi utsätts för olika typer av påfrestning, stressorer. Enligt Kostenius & Lindqvist (2006) är stress ingen ny företeelse utan existerade redan i människosläktets begynnelse.
Omgivningen har förändrats i en rasande takt, men kroppen reagerar fortfarande på ett uråldrigt sätt vid stress. Stress kommer alltid vara en del av livet och är viktig i hur vi anpassar oss till de krav som livet ställer på oss. Cassidy (2003) redogör för tre olika modeller som beskriver begreppet stress. Som individ står vi ständigt inför olika situationer som ställer krav på oss på olika sätt. Stimulusmodellen förklarar stress som omgivningens krav på individen. Dessa yttre krav kallas för stressorer. Responsmodellen förklarar hur individen själv upplever en situation och hur vi hanterar de krav som vi ställs inför. Den tredje modellen, kallad transaktionsmodellen, definierar stress som en transaktion där individen och kontexten, miljön, samverkar i stressprocessen.
Cassidy (2003) redogör för delar av den forskning som arbetats fram kring ämnet stress och har under vägens gång kunnat dela in stressorer i olika kategorier för att överskådliggöra när stress upplevs som stressande. Ett sätt att kategorisera händelserna är utifrån dess allvar, omfattning och varaktighet. Ett kännetecken för stressorer är inslag av bristande kontrollbarhet, låg grad av förutsägbarhet, hot och förlust. En viktig aspekt är frågan om inre kontroll. Händelser och situationer som är hotande eller innefattar förlust brukar vanligen också omintetgöra vår förmåga till kontroll, medan förutsägbara händelser upplevs som tråkiga och inte leder vidare till en upplevd stress. Kostenius & Lindqvist (2006) påvisar att en stressor enbart ger upphov till stress om personen i fråga uppfattar den som stressande, vilket innebär att olika personer tolkar och uppfattar stress på olika sätt vilket därför leder till olika stressreaktioner. Det är med andra ord subjektivt hur varje individ upplever en hotfull situation.
Rydén & Stenström (2000) menar att coping är alla de resurser som individen tar till för att klara av att stå emot en påfrestande situation vilket påvisar att vår kognitiva förmåga spelar en viktig roll för hur våra fysiska och psykiska reaktioner på stress blir. Lauzarus (ur Rydén &
Stenström, 2000) har presenterat en stressteori som förklarar hur vår copingstrategi ser ut vid en stressfull situation. Första steget är att vi först tolkar en situation, det vill säga om situationen är positiv eller negativ för mig. Utifrån den tolkningen ser vi om vi har resurser som är tillräckliga för att klara av rådande situation. Copingstrategierna kan vara både emotionella och probleminriktade, det vill säga antingen förnekelse till situationen eller bemötande av den. Ekman & Arnetz (2002) menar att en individs copingstrategier på så sätt kan dels förändra situationen, dels förändra upplevelsen av och beteendet i situationen på grund av vilket synsätt som finns inför händelsen.
2.4.3 Psykiska effekter av stress
Cassidy (2003) anser att vår psykiska hälsa påverkas av stress på många sätt. Förändringar i vår livsstil speglas i våra försök att handskas med den stress som den nya upplevda situationen eventuellt medför. Upplevelsen av stress påverkar beteendet på flera sätt vilket i sin tur visar sig i vår individuella stressprocess. Stress och psykisk ohälsa kan påverka interpersonella beteenden, vårt normala beteendemönster, och relationer vilket i sin tur kan minska det sociala stödet. Ekman & Arnetz (2002) påvisar att utsättning för påfrestning emotionellt kan leda till nedstämdhet, oro eller ångest. Vissa långvariga påfrestningar påverkar våra kognitiva funktioner vilket kan göra att vi får svårigheter att minnas vissa saker.
Det kan även innebära svårigheter i olika inlärningsprocesser samt försämra vår koncentration.
Sammanfattningsvis är alla delar som vi ovan redovisat i vår teoretiska referensram avgörande för vår studie. De yttre krav och förväntningar på läraryrket är en del av de förutsättningar för hur lärarens psykiska hälsa ter sig. Dessa redovisade aspekter har också som uppgift att skapa en bättre förståelse för studien. De svårigheter och stöd de nyutexaminerade lärarna eventuellt får uppleva under sin första tid i yrket är även dem avgörande faktorer för den psykiska hälsan. Många svårigheter och låg grad av stöd kan till exempel leda till ohälsa hos den nyutbildade läraren. Vidare har vi klargjort de begrepp och fenomen som ingår i den psykiska hälsan med avsikt att göra undersökningen mer
lättförståelig. Den teori vi i detta kapitel redogjort för anser vi, utifrån ovanstående argument, i hög grad vara relevant för våra frågeställningar och syfte med studien.
3 METOD
I detta avsnitt presenteras vår valda metod för undersökningen. Stukát (2005) anser att här ska det lämpliga tillvägagångssättet för att få svar på syftet och frågeställningarna presenteras och motiveras. Detta förklarar han med att läsaren måste få full vetskap om forskarens metodik och motiv för att ha möjlighet till en egen kritisk bedömning. Jacobsen (2002) anser att all undersökning har till avsikt att ta fram ny kunskap och nya infallsvinklar. För att detta skall ske måste det äga rum någon form av undersökning. Strukturen för metoden kan ske på flertal olika sätt. För att få en metod som är grundligt genomförd måste ett samspel ske mellan olika alternativ som redovisas nedan. Ovannämnda tankar har vi tagit hänsyn till när vi bearbetat fram följande avsnitt.
3.1 Forskningsansats
I forskningsansatsen presenterar vi den metod vi valt att använda till vår undersökning, nämligen den kvalitativa. Jacobsen (2002) antyder att det är viktigt att tänka igenom vilket metodval som skall användas i själva undersökningsdelen. Det handlar om att ta ställning till vilken av kvalitativ och kvantitativ undersökning som lämpar sig bäst för insamlig av empirin.
Vi har dessutom inspirerats av det hermeneutiska synsättet i vår undersökning vilket förklaras mer ingående i detta avsnitt.
3.1.1 Kvalitativ metod
Till vårt syfte och den problemformulering som arbetet bygger på har vi valt att använda oss av kvalitativ metod. Kvale (1997) understryker att den stora fördelen med kvalitativa intervjuer är den öppenhet som infinner sig i denna undersökningsform. Kvalitativ undersökning baseras inte på några speciella regler eller någon standardteknik som måste ligga som grund.
”För explorativa problemställningar måste vi välja en metod som får fram många nyanser, något som vanligen kräver att man koncentrerar sig på ett fåtal enheter. Sådana metoder lämpar sig för insamling av det vi kallar kvalitativa data” (Jacobsen, 2002, s. 56).
I föregående citat nämns de fördelar som en kvalitativ undersökning besitter. Förståelsen kring ämnet blir djupare men bidrar även till ett snävare innehåll gentemot att använda sig av den kvantitativa modellen. Som tidigare nämnts anser vi därför att den kvalitativa metoden
kommer vara mest lämpad för vårt arbete då intervjuerna ska analyseras med utgångspunkt i det hermeneutiska synsättet.
3.1.2 Hermeneutik
Enligt Kvale (1997) bygger den hermeneutiska tolkningens syfte på att hitta en allmän och godtagbar förståelse kring textens mening. Arbetssättet är en ansats till humanvetenskaparnas förståelseform som genom det muntliga samtal sedan transformeras till text som skall tolkas.
Kvale (1997) påvisar att intervjuforskning kan användas genom att man först lägger fokuseringen på den dialog som ligger till grund för intervjutexterna och sedan genom den kartläggande process som sker då intervjutexten åter tolkas. Genom denna process bearbetas materialet vid flertalet tillfällen vilket ger en förståelse för texten. Tolkningen av en text utgår från ett förlopp där utgångspunkten kommer från textens enskilda delar vilket genom processens gång byggs fram till en befintlig helhet. Denna process benämns som en hermeneutisk cirkel. Eftersom vårt arbete utgår från en delförståelse om nyutbildade lärares arbetssituation i skolan, anser vi att den hermeneutiska vetenskapsteorin är mest lämpad till vårt arbete då vi vill få en helhetsförståelse kring hur den psykiska hälsan påverkas och förändras under den första tiden i yrket. Det skall dock belysas att valet att använda det hermeneutiska angreppssättet kan medföra vissa nackdelar. Kvale (1997) anser att hermeneutiken syftar på samförstånd vid tolkning. Detta samförstånd skall vi som intervjuare vidareutveckla efter intervjun vilket gör att det blir en tolkning med hänsyn till våra tolkningar och utgångspunkter. Detta kan ge intervjutolkningen en något subjektiv bedömning vilket vi ser som en nackdel av valt angreppssätt.
3.2 Datainsamlingsmetod
Följande avsnitt behandlar den metod vi valt för att samla in och bearbeta relevant material för studien. Kvale (1997) menar att användandet av kvalitativa intervjuer resulterar i en bättre inblick i intervjupersonens vardag och dess innebörd. I vår frågeställning är det just lärarsituationen som vi vill utforska vilket gör den kvalitativa modellen lämplig att använda för vårt arbete. Genom intervjufrågor kan samtalet bli mer styrande och med hjälp av relevanta följdfrågor kan vi följa upp intressanta resonemang i samtalet för att nå betydelsefulla svar till arbetet. Jacobsen (2002) beskriver även de brister som kan uppkomma i användandet av en kvalitativ metod. Han menar på att den mänskliga faktorn har ett stort avgörande hur intervjun fortlöper.
”Alla undersökare har sina blanka fläckar, saker de inte ser därför att de inte vet vad de ska leta efter, och ingen undersökare kan samla in all information. Undersökningar ger bara en liten flik av verkligheten” (Jacobsen, 2002, s. 46).
Vår studies blanka fläckar kan bestå i att vi inte kan fokusera på alla aspekter inom den psykiska hälsan. Vi har valt att enbart fokusera på de delar inom den psykiska hälsan som de intervjuade själva berör. En blank fläck kan också vara att undersökningsdeltagarna själva inte är riktigt medvetna om deras egna psykiska hälsa. Detta ämne kan dessutom vara en känslig aspekt som i sin tur kan leda till att de intervjuade inte riktigt vågar öppna upp sig. Om vi jämför intervju som metod med enkätmetodik hade intressanta svar även kunnat komma fram genom fasta frågeställningar i en anonym enkät, men vi anser att vi lättare kommer in på djupet hos våra intervjupersoner med en kvalitativ intervju. Vi anser dessutom att en kvalitativ intervjumetodik passar vårt känsliga ämne bättre. Med dessa blanka fläckar i åtanke är vi medvetna om att det finns brister i användandet av en kvalitativ metod men vi anser trots detta att vi kommer nå arbetets syfte bättre genom att använda oss av denna undersökningsteknik.
3.3 Procedur
Nedan följer vår process och våra tankar inför undersökningen samt de urval vi valt för våra undersökningsdeltagare.
3.2.1 Framtagande av intervjuguide samt intervjuteknik
Som grund för våra intervjufrågor ligger olika aspekter kring den nyutbildades första tid i yrket. Dessa aspekter är också förutsättningar för lärarens psykiska hälsa. Vi har därför valt att enbart belysa ett område som specifikt behandlar den psykiska hälsan eftersom vi anser att vi även får en bra helhet av denna aspekt med hjälp av de andra områdena. Vår tanke är däremot att trycka mest på det område som specifikt tar upp den psykiska hälsan. Enligt Kvale (1997) skall intervjufrågorna ställas med omtanke kring dels den tematiska relevansen som baseras på hur noga frågeställningarna är sammanhängande med arbetets teoridel. Men frågorna skall även ställas med utgångspunkt från den dynamiska relevansen som baseras på det mänskliga samspelet mellan den intervjuade och intervjuarna. Vad gällande dynamisk relevans innefattar detta även frågornas utformning i den grad att de skall vara tydliga och ha en lättförståelighet. Detta har vi tagit i beaktande när vi strukturerat upp vår intervjuguide (se
bilaga 1). Det finns bland annat ett tydligt samband mellan våra intervjufrågor och de resultat som framkommit i Paulins avhandling (2007).
Vi har i vår metod utgått från det som Stukát (2005) kallar för en ostrukturerad intervju. Detta sker ofta med hjälp av en checklista, i vårt fall intervjuguiden med en uppsättning teman eller ämnen. Han beskriver detta som att utifrån ett antal huvudfrågor som ställs likadant till alla, följa upp svaren på ett individualiserat sätt. Denna metodik anser Stukát (2005) ger möjlighet att komma längre och nå djupare.
För att bygga upp ett förtroende och få en öppenhet hos intervjupersonerna har vi valt att använda oss av de tillvägagångssätt som vi ovan nämnt. Med hjälp av en inledande öppen fråga om hur den första tiden i yrket har varit har vi lagt förtroendet hos intervjudeltagaren som själv på så sätt har kunnat välja vad som ska inleda samtalet. Ejvegård (2003) menar att för att få intervjupersonerna att öppna sig och få dem att våga säga allt de vet, så ska man försäkra dem om att materialet kommer att behandlas konfidentiellt. Detta är en annan aspekt som vi har tagit hänsyn till i vår undersökning och som vi anser kan skapa bättre förutsättningar för undersökningsdeltagarna. Jacobsen (2002) anser att det måste skapas ett samspel mellan den intervjuade och de som intervjuar för att ett kunskapsbyte skall ske. För att nå detta kunskapsutbyte har vi valt att före samtalet klargöra vad det är i intervjun som vi vill diskutera. Ejvegård (2003) anser att intervjun skall inledas med en kortfattad presentation, av projektet och hur intervjumaterialet kommer att användas. Detta är något vi har tagit i beaktande inför genomförandet av våra undersökningar. Ett introducerande samtal inleder vår undersökning där vi tillsammans med deltagaren redogör för arbetets syfte och vad det är som vi vill undersöka i vårt arbete. Genom detta inledande samtal anser vi att deltagaren får en givande överblick på vårt arbete och kan på så vis i sina kommande svar utveckla sina tankar och upplevda händelser som lärare. Vi har även valt att berätta inledande hur vi kommer att använda materialet från undersökningarna. Vidare ställs frågan till deltagaren om det är ok att intervjun spelas in. Innan själva intervjun sätter igång informeras det också om att personuppgifter kommer att behandlas konfidentiellt.
Sett ur ett risktagande perspektiv kan eventuella svar från intervjupersonen vinklas med tanke på den inledande genomgången kring arbetet. Vi menar att undersökningsdeltagaren kanske vinklar sina svar till arbetets fördel. Detta är något vi måste vara uppmärksamma på under
Vidare in i intervjun kommer den öppningsfråga som redovisats i intervjuguiden att ställas.
Sedan behandlas de områden som ska täckas i varierad ordning beroende på diskussionens gång. Efterföljande följdfrågor tillkommer för att få ett så relevant material och likvärdiga intervjuer som möjligt. Vi är dock medvetna om att alla frågor i intervjuguiden inte kommer bli besvarade utan de fyller sin funktion i att vara ett stöd för en givande intervju. Stukát (2005) menar att ju större utrymmet är som man ger undersökningsdeltagarna desto bättre är möjligheten för att ett spännande material skall komma fram. Detta är för oss en viktig utgångspunkt när vi genomför våra undersökningar. Intervjun avrundas med hjälp av att deltagaren får möjlighet att ta upp sådant som inte tidigare bearbetats i samtalet.
Avslutningsvis tackas undersökningsdeltagarna för deras medverkan.
3.2.2 Urval
Genom kontakter på olika skolor har vi hittat relevanta deltagare till vår undersökning.
Gemensamt för de fyra lärarna som vi har kontaktat är att de högst har arbetat tre terminer som lärare efter sin lärarexamen. Detta kriterium anser vi viktigt för deltagarna att uppfylla eftersom vi menar att det ökar graden av trovärdighet om hur de upplever att den personliga psykiska hälsan har påverkats av deras yrkesblivande.
De fyra intervjupersonerna arbetar med elever från År 2-6 på två olika grundskolor i Hallandsregionen. Snittåldern på våra fyra intervjupersoner är 28,7 år och representeras av två kvinnor och två män. De bedriver alla undervisning i kärnämnen. Den ena skolan där tre av intervjupersonerna arbetar är en privatskola som bedrivs av ett föräldrakooperativ varav den andra skolan är en kommunal. Gällande skolornas olika sätt att bedrivas kommer vi inte att lägga någon tyngd på denna aspekt utan vi kommer att utgå från den enskilde lärarens upplevelser av sin första tid i yrket. En konsekvens som är värt att belysa är just valet av att bara intervjua fyra stycken lärare. Självklart skulle vi se en högre trovärdighet på arbetet om fler nyexaminerade lärare hade fått komma till tals.
3.3 Dataanalys
Stukát (2005) menar att det krävs många upprepande läsningar av intervjuutskrifterna vid bearbetningen och analysen av ostrukturerade intervjusvar. Det gäller att komma under eller bakom det bokstavliga innehållet. Detta har vi tagit till oss i vår analysering av materialet som
kommit fram i våra intervjuundersökningar. Vi har var för sig noga läst igenom materialet flera gånger för att sedan diskutera det tillsammans.
Vi har även funderat noga över det som Johansson & Svedner (2006) påpekar, nämligen att författare som inte tänkt igenom hur de skall bearbeta sina intervjuer lätt hamnar i fällan att redovisa resultaten individ för individ och fråga för fråga. Detta är något vi noga tänkt över.
Nylén (2005) poängterar vidare att det empiriska materialet vid kvalitativ forskning ofta blir mycket omfattande. Hon menar att sällan kan allting presenteras i den form som det samlades in i. Istället måste data av olika slag väljas ut och väljas bort, skrivas om och sammanställas i någon logisk form. Vi har därför valt att utgå från ett av de huvudalternativ som Johansson &
Svedner (2006) menar att man kan välja mellan när man skall bearbeta och redovisa intervjusvaren. Detta alternativ är inriktning på uppfattningar och det är det alternativet vi kommer att använda oss av i vår analys. Detta innebär uppdelning av olika uppfattningar som återkommer i materialet i olika teman. Dessa teman är tydliga i vårt material eftersom vi redan i intervjuguiden arbetade fram olika områden som skulle bearbetas i undersökningen.
Dessa teman kommer vi att utgå från i vår sammanställning av resultatet. Tillvägagångssättet är något som även Stukát (2005) förespråkar. Han anser att det som informanterna säger beskrivs och sedan grupperas deras svar på ett intressant sätt. I arbetet redovisas sedan tydligt tolknings- och grupperingsresonemanget och vi konkretiserar och exemplifierar med välvalda intervjucitat. Vi anser att om vi kategoriserar in de svarsområden som vi bearbetat i vår intervjuguide på ovannämnt sätt tror vi att, förutom de argument som vi redan nämnt i texten ovan, kommer att kunna genomföra en djupare analys av de svarsresultat som vi fått fram genom intervjuerna.
3.4 Validitet
Jacobsen (2002) betecknar innebörden av validitet genom att mäta det som är ändamålet att mäta i undersökningen. Validitet handlar om undersökningens giltighetsgrad och trovärdighet, det vill säga om undersökningen verkligen fokuserat på det som tänktes i utgångsläget.
De valda intervjupersonerna har självmant ställt sig till förfogande att delta vilket vi anser ger en trovärdighet till de svar som framkommit genom samtalen. Vi är dock medvetna om att en svaghet i vår studie kan vara att vi enbart intervjuat fyra stycken lärare vilket riskerar att inte ge studien ett så djupgående resultat. Arbetets validitet avser om vi undersöker det vi har som
avsikt att undersöka. Detta stärks av att vi efter de bandade intervjuerna i egen takt kunde transformera vad som sagts under intervjun till text och på så vis återuppleva vad som påtalats. Tillsammans med de anteckningar som vi gjort under intervjuerna bidrar även dessa till att validiteten stärks då anteckningarna ger en djupgående förståelse om vad som sades under samtalet. Genom vår noggrannhet då vi använt oss både av bandning och anteckning från respektive intervju anser vi att vi har en stark validitet som helhet över vår undersökning.
3.5 Reliabilitet
Jacobsen (2002) menar att med hjälp av reliabilitet påvisas om resultatet kan upprepas och om slutsatsen kan bli samma. Kvale (1997) trycker på att vetenskapliga undersökningar måste kunna göras om vid en annan tidspunkt och på så sätt prövas på nytt. Vi anser att reliabiliteten i vårt arbete är hög och med liknande arbetssätt som vårat skulle undersökningen kunna upprepas. Det som vi ställer oss frågande till är med tanke på den hermeneutiska vetenskapsteori som kommer råda i analysen och slutdiskussionen där vi med utgångspunkt från vår delkunskap kommer analysera fram ett helhetsresultat. Vi anser dock att många jämbördiga parametrar kan användas, det vill säga de områden vi använder oss av i vår intervjuguide, och att på så vis undersökningens utgångspunkter kan omprövas på nytt med hjälp av denna mall.
3.6 Etik
För att kunna genomföra våra intervjuer på ett korrekt sätt har vi tagit del av de forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning som vetenskapsrådet har tagit fram (Vetenskapsrådet, 2008). Vi har planerat utformningen av intervjuerna utifrån de fyra huvudkrav som ställs i de forskningsetiska principerna. Dessa krav består bland annat i att forskaren skall informera undersökningsdeltagaren om projektets uppgifter och syfte. Ett annat krav är konfidentialitetskravet som bland annat går ut på att utomstående inte skall kunna komma åt uppgifter om individer som deltagit i projektet. Detta och de övriga krav som finns formulerade i de forskningsetiska principerna har vi tagit i beaktning inför våra intervjuundersökningar. Vi har även tagit del av Denscombes (2004) checklistor som behandlar vad man bör tänka på som forskare. Till exempel har vi varit extra noga med att inte göra intrång i deltagarens personliga liv eftersom psykisk hälsa kan vara ett känsligt och personligt ämne. Detta anser Denscombe (2004) som en viktig punkt för en forskare att tänka på.
4 RESULTATANALYS
I detta kapitel är vår avsikt att väva samman arbetets teoretiska referensram med de intervjuer som genomförts, detta för att på så vis se om likheter och paralleller kan dras mellan insamlad data. Vi kommer att fördjupa oss inom ämnet med inspiration från hermeneutiken genom att utgå från den delförståelse som framkommer i arbetets teoretiska referensram och genom analysering av vårt intervjumaterial. På detta sätt anser vi att vi lättare kan komma fram till relevant helhetsförståelse kring studiens syfte. Vi har valt att bearbeta de mest relevanta områdena utifrån den framtagna intervjuguide som vi utgått ifrån under intervjuerna. De fyra intervjupersonerna är avidentifierade i kapitlet. Trots detta vill vi ändå redogöra att intervjuperson 1 och 2 är män och intervjuperson 3 och 4 är kvinnor då vi anser att detta kan vara givande för läsaren. Våra intervjudeltagare har alla 100 % tjänst. Med Paulins (2007) forskning som bakgrund samt annan redovisad forskning och litteratur i studiens teoretiska referensram är vår avsikt i arbetets resultatanalys att utvärdera de svar vi fått in från de genomförda intervjuerna. På så sätt kan vi redogöra för hur nyexaminerade lärare upplevt sin första tid i yrket och hur deras psykiska hälsa påverkats.
4.1 Första tiden i yrket
De fyra intervjupersonerna har alla upplevt någon form av stress under sin första tid i yrket.
Denna känsla är förknippad med både positiva och negativa upplevelser vilket är generellt för dem alla. Som Cassidy (2003) redogör är stress något som framkommer i kroppen då man som individ utsätts för nya intryck och upplevelser. När intervjuperson 2 får den inledande frågan som går ut på att beskriva sin första tid i yrket menar han att de nya arbetsuppgifter och de nya upplevelserna gör det svårt att hinna med. Han beskriver det så här:
”- Det känns ibland som man verkligen inte hinner med. Det är så många grejer som skall göras också skall man hitta tid till det. Det blir mycket som man får sitta hemma med och leta och fixa och dona. Det känns stressigt, det gör det definitivt. Man har blivit förvarnad av många vänner som är lärare att första åren är alltid det värsta, att man tar på sig för mycket, ja det är stressigt helt enkelt”(Intervjuperson 2).
På likande sätt har även de tre andra intervjupersonerna formulerat sig, då även när det gäller att engagemanget är stort hos de alla och prestationskraven är höga från dem själva. För att hinna med har tre av de fyra lärarna tagit med sig arbete hem från skolan för att bland annat utveckla de material som skall användas i undervisningen.
”- Jag har haft för mycket jag vill göra och för mycket till att hinna med. Tid är det jag absolut håller med om är en jätte bristvara. Jag tror man vill för mycket och jag har velat för mycket som nyutbildad.
Suttit uppe jättemycket på nätterna men en kopp kaffe. Det är jättebra för då håller man sig vaken. Men man måste sänka sina krav. Man orkar inte annars. Man knäcker sig. Det är faktiskt så. Och sedan är du så mycket mer än bara lärare. Du är psykolog och det är föräldrar som ringer och vill prata ut.”
(Intervjuperson 4).
Cassidy (2003) påpekar även detta beteende då han menar att känslan av att känna sig otillräcklig är en upplevelse som man vill undkomma vilket ter sig i olika beteenden.
Generellt för intervjupersonerna får denna otillräcklighet utlopp i att bland annat sitta hemma med arbetsuppgifter för att hinna med sin undervisning på ett tillfredsställande sätt. Den sistnämnda delen i det ovannämnda citatet som beskriver att läraryrket innehåller så många fler bitar än bara själva undervisningsdelen, är även det något som framkommer av våra intervjuer.
Den elev – och föräldrakontakt som automatiskt läggs på lärarens ansvar anser vi kan kopplas samman till lärarens yrkesetiska kompetens. Bergem (2000) menar att det samhällsbeställda uppdrag som lärare både innefattar fostran och undervisning av eleverna samt ett stort hänsynstagande till de elever och föräldrar som man möter i samband med sin yrkesroll. Vad som framkommer av våra intervjuer är att själva elevkontakten kan upplevas som något svårt för de fyra lärarna men även erfaras som en stor tidsbov. Konflikter och incidenter som uppkommer försöker de lösa på goda tänkbara sätt och det är något som de har lärt sig hantera allt eftersom i sitt yrke. Denna kunskap har de alltså inte fått med sig från lärarutbildningen.
På frågeställningen vad som upplevts som den svåraste biten som lärare hittills i det stora hela får vi bland annat som svar att den utomliggande barnproblematiken har upplevts som en svårighet av intervjuperson 3.
”- Jobbigaste biten skulle jag vilja säga har varit att förändra barnproblematiken som kanske inte hör till skolan egentligen utan som man får ändå eftersom man är i barnets miljö och det hör kanske inte så mycket till skolan egentligen. Det är det här kringgående. Hade man bara fått fokusera på kunskapen och lärandet och det där som ibland känns som en väldigt liten del i mitt yrke” (Intervjuperson 3).
Även faktorn att inte känna att undervisningen når fram till alla är något som oroar.
”- Ja det finns ju dem som har det jättelätt för sig och så finns det de som har det svårt. Vissa är självgående och de andra eleverna undrar hela tiden vad det är man skall göra” (Intervjuperson 2).
Intervjuperson 3 förklarar vidare känslan av att inte kunna nå fram till alla elever.
”- Det är jättejobbigt för en själv också. Det är en frustration när man inte kan hjälpa på en gång fast man vill” (Intervjuperson 3).
Bergem (2000) anser att de yrkesetiska kompetenserna bör introduceras redan under lärarutbildningen för att de bilvande lärarna skall känna sig bekväma i sin roll som vuxen förebild. De centrala element som denna kompetens grundar sig på kan precis som vilken annan kunskap stärkas allt eftersom den används och på så vis stärka den nyutbildade lärarens kännedom kring bemötandet av elever. Bergem (2000) menar på ett den helhetsförmåga som en lärare måste besitta för att kunna ta sig för elevers behov och problem kräver att läraren har de yrkesetiska kunskaperna utöver sina ämneskunskaper.
Vad som redovisats av vårt intervjumaterial är att intervjupersonerna inte känner någon som helst hjälp av sin utbildning i detta avseende utan har genom sin inledande tid i yrket själva försökt bygga upp en kompetens som stärker dem i svårhanterliga situationer med elever och i viss mån även föräldrar. Vi kan då dra tydliga paralleller till Paulin (2007) som anser att lärarutbildningen kan utvecklas till att bättre motsvara de behov som nyutbildade lärare har, främst de färdigheter som ingår i den sociala kompetensen. Ett av de främsta resultaten med Paulins (2007) studie visar att relationer med föräldrar, elever och kollegor orsakar stora svårigheter för de nyutbildade lärarna. Vi kan då jämföra resultatet av hennes studie med vårt eget och se likheter. Det har i vår studie framkommit att de fyra lärarna upplevt det som något besvärligt med elevrelationer vilket kan hänvisas till den sociala kompetensen. Lärarna har även upplevt att de inte fått mycket hjälp av utbildningen angående detta avseende utan fått klara sig på egen hand.
I frågeställningen som berörde om läraryrket är som de hade tänkt sig är det just den pedagogiska biten som kritiseras, då två av intervjupersonerna utan varandras påverkan anser att en stor brist finns i sättet som utbildningen bedrivs. Intervjuperson 4 belyser avsaknad av inlärningskunskap i utbildningen då inte undervisningen fungerar som tänkt.
”- Jag känner inte att jag fick med mig allt från utbildningen, absolut inte. När jag läste så fungerade alltid allt i de fallen som vi tog upp på högskolan. Det var ju inte så mycket problematik om det här som inte fungerade. Barnen lärde sig och man lämnade över allt och frid och fröjd men så är tyvärr inte verkligheten” (Intervjuperson 4).
