Stress och copingstrategier

4.4 Stress och copingstrategier

Vi har tidigare beskrivit att undersökningsdeltagarna upplevt stress under deras första tid i yrket. Under samtalen där det diskuterades olika aspekter av läraryrket benämndes ordet stress kontinuerligt av de nyexaminerade lärarna. Vi valde därför att be undersökningsdeltagarna att definiera vad ordet stress innebar för dem. På så vis ansåg vi att det skulle bli tydligt i undersökningen vad deras utgångspunkter står för när denna aspekt diskuterades. Vi ansåg också denna synpunkt viktig för vårt syfte med studien eftersom avsikten är att undersöka hur den psykiska hälsan påverkar de nyutbildade lärarna. Intervjuperson 1 ser stress som både en negativ och en positiv faktor.

”- Jag ser det som negativ stress och positiv stress. Negativ stress det är något som man inte vill göra.

Orkar inte gå till skolan. Orkar inte gå till jobbet. Man sover dåligt på nätterna, man mår inte bra helt enkelt. Men sedan positiv stress. Man är lite pirrig fast men känner att man har en del att göra men det är inget som man mår dåligt av. Jag är en sådan person som jobbar bäst under stress tycker jag. När jag har mycket att göra så fungerar strukturen i hjärnan. Men det måste vara positiv stress” (Intervjuperson 1).

Gällande denna lärarens benämning på negativ stress kan paralleller dras till de psykiska effekter av stress som Ekman & Arnetz (2002) talar om, nämligen den nedstämdhet, oro eller ångest som kan komma av utsättning för påfrestning. Intervjudeltagaren talar om den brist på ork som han menar kan framkomma av negativ stress. Han talar också om sömnsvårigheter och ett allmänt tillstånd av att inte må bra. Detta kan antas bero på den oro, ångest och nedstämdhet som Ekman & Arnetz (2002) talar om. Oron som kan uppkomma i sin tur kan tänkas bero på det som Fransson & Morberg (2001) talar om, nämligen att lärarnas egna

föreställningar om yrket inte stämmer överens med verksamhetens verklighet. Detta kan leda till en oro över arbetssituationen för de nyutbildade lärarna. Även kommande beskrivning på stress kan relateras till den ångest som Ekman & Arnetz (2002) redogör för. Intervjuperson 2 beskriver även fysiska effekter av stress, i detta fall som en känsla av ont i magen.

”- Alltså jag skulle vilja säga så här att jag väntar in i det sista innan jag ska fixa en sak. Det blir lite ångest av att det inte blir ordentligt gjort och att man får den där känslan av ont i magen och någon sorts adrenalin i kroppen som känner att detta är inte gjort ordentligt. Det skulle jag vilja säga att stress är för mig” (Intervjuperson 2).

Paulin (2007) poängterar att den tidsbrist och stress som kommer med läraryrket kan leda till att lärarna får psykosomatiska problem såsom magont och huvudvärk. Stress kan även uppstå på andra sätt. Ett exempel på detta ges av intervjuperson 4 som betecknar stress som en förmåga som påverkar individen och individens omgivning.

”- Sen finns det ju både positiv och negativ stress. En positiv stress kan ju öka din prestationsförmåga att klara det där lilla extra. Det är en positiv belöning sen när man fixar det. Sen den negativa är ju när man får en frustation över att man inte orkar med och inte klarar av det och så att man känner sig lite oövervinnerlig. Det är väl en förmåga kanske som kan vara positiv eller negativ. Som påverkar mig då och min omgivning. Sen kan det vara på många olika sätt. Att klara av hus och hem och barn eller sköta sitt jobb” (Intervjuperson 4).

Paralleller kan dras till Cassidy (2003) som anser att stress och psykisk ohälsa kan påverka relationer, såsom till exempel minskning av det sociala stödet. Stress kan också förklaras genom brist på tid eller kunskap vilket intervjuperson 3 belyses i följande citat.

”- Stress är för mig när det syns saker som jag inte klarar av som jag känner att jag behöver klara av.

Som jag bör klara av. Eller när det finns saker som jag känner att jag borde göra men jag hinner inte.

Antingen att jag inte hinner eller att jag inte fixar det helt. Jag har inte kunskap eller det går inte. Då får jag stress” (Intervjuperson 3).

Paulin (2007) anser att högt tempo och brist på tid leder till att de nyutexaminerade lärarna inte hinner ta ställning till olika situationer. Samtidigt menar Cassidy (2003) att ett kännetecken för stress kan vara bristande kontrollbarhet av situationen. Angående lärarens

personliga benämning på vad stress är kan den beskrivningen jämföras med den kontrollbarhet som Cassidy (2003) redogör för. Paralleller kan också dras till Fransson &

Morberg (2001) som anser att en vanlig svårighet för en nyutbildad lärare bland annat är känslan av otillräcklighet.

Angående de fyra lärarnas beskrivning av vad stress är för dem har två av dem beskrivit stress utifrån både ett negativt och ett positivt perspektiv. De andra två kan mer upplevas som att de relaterar till något negativt när de hör ordet stress. Vi kan även i svaren urskilja att stress är något som påverkar individer olika. Detta är något som Kostenius & Lindqvist (2006) framhäver då de anser att olika personer tolkar och uppfattar stress på olika sätt, vilket därför leder till olika stressreaktioner. Det är med andra ord väldigt individuellt hur en person upplever en hotfull situation. Detta har vi märkt av från vår undersökning trots att antalet undersökningsdeltagare är begränsat. Vi har bland annat märkt detta genom ovanstående citat men också genom att undersöka om de fyra lärarna har märkt av några speciella symptom på stress. När det kommit fram i undersökningen att lärarna upplevt stress i yrket valde vi att vidare granska om hur de själva upplevt att denna stress visat sig. Intervjuperson 4 upplevde följande symptom på stress:

”- Jag hade väldigt svårt att sova. Tre på natten låg man och grubblade och försökte lösa problemen hemma i sin säng, vilket innebar att då led man av sömnbrist också så det var ju inte riktigt bra det heller”

(Intervjuperson 4).

Även intervjuperson 3 upplevde sömnbrist under den tid hon var som mest stressad. Förutom sömnbrist grät hon också mycket vilket hon trodde berodde på den stress hon då upplevde.

Dessa symptom på stress kan antas bero på det som Fransson (2006) poängterar, det vill säga att pedagoger har svårt att koppla av från sitt yrke samt att de upplever arbetet som oavslutat.

Gällande de övriga två lärarna har de inte märkt av några speciella symptom som kommit av stressen. På frågan om det har upplevts några speciella symptom skiljer sig svaren åt en del.

Intervjuperson 1 använder sig av träning som en strategi i att hantera stress

”- Inte direkt. Som jag har mycket aktivitet på fritiden. Efter jobbet så äter man och tränar så man släpper det. Man tänker inte på det” (Intervjuperson 1).

Liknande tankegångar finns hos intervjuperson 2 som medvetet försöker motverka stress genom att ta det lugnt.

”- Nej det påverkar mig inte för att jag är ganska lugn. Jag försöker att ta det lugnt, inte stressa ihjäl mig” (Intervjuperson 2).

Detta är männens upplevelser av symptom på stress. De menar båda att stressen inte påverkar dem nämnvärt. Paralleller kan dras till Cassidys (2003) responsmodell som går ut på hur individen själv upplever en situation och hur vi hanterar de krav som vi ställs inför.

Som tidigare nämnt har alla fyra undersökningsdeltagare upplevt stress under deras yrkesdebut. Vi har hittills främst belyst de negativa upplevelser intervjupersonerna har upplevt i samband med stress, men på frågan angående hur stressen påverkat dem har lärarna även gett exempel på de positiva aspekter som uppstått i samband med stressfyllda situationer.

”- Det är ju positivt nu när man kommer igenom det. Då är det positivt. Då har det stärkt mig. Men när jag var där så var det inte bra. Men nu i efterhand så tänker man Gud vad bra att det hände. Jag kom ut starkare än vad jag gick in liksom så jag var ju svagare i vintras än vad jag är nu. Så man kan säga att jag är starkare nu än vad jag var innan” (Intervjuperson 3).

Denna lärare beskriver positiva konsekvenser som hon anser att hennes upplevda stress lett till. Även följande två intervjupersoner beskriver detta. Intervjuperson 4 anser att den upplevda stressen har haft en stärkande effekt på personligheten.

”- Väldigt mycket negativ stress hade jag i våras delvis på grund av den arbetssituationen vi hade. Visst stärker det en efteråt. Man lär sig att ta med sig godbitarna från det” (intervjuperson 4).

Intervjuperson 1 har beskrivit detta fenomen på liknande sätt som en kontinuerlig utveckling.

”- Ja den har förstärkts stärkts tycker jag, den psykiska hälsan. Man känner att man utvecklas hela tiden både som lärare och som person på det mentala planet. Man möter elever varje dag som stärker en”

(Intervjuperson 1).

Slutsatser som kan dras av dessa ovannämnda kommentarer är att individens inställning och förhållningssätt verkar vara avgörande för den personliga psykiska hälsan. Denna inställning kan jämföras med den modell som Lauzarus redogör för (ur Rydén & Stenström, 2000), närmare bestämt att vi tolkar om situationen är positiv eller negativ för mig. De aktuella undersökningsdeltagarna verkar överlag kunna se sin upplevda stress ur ett positivt perspektiv som efteråt stärker deras psykiska hälsa.

Vidare in i våra diskussioner angående stress med de nyexaminerade lärarna undrade vi hur de tacklar stressfyllda situationer. Även gällande denna aspekt kom det fram väldigt individuella svar. Intervjuperson 3 tacklar stress på följande sätt:

”- Jag ska se allt i disneyfigurer. Alla situationer som jag känner att dom här klarar jag inte riktigt av.

Till exempel om det är en förälder som är vansinnig över mig så klarar jag inte av det hur länge som helst. Då ska jag bara släppa det och då ska jag se honom som en figur till exempel Ursula den här bläckfisken, och låtsas att det är hon som står och skriker på mig. Och det funkar väldigt väldigt bra för då släpper jag det. Jag tar åt mig väldigt lätt men att en stor bläckfisk står och skäller på mig, det tar liksom inte på mig. Den kör jag på alla så den funkar faktiskt väldigt bra. Då har jag inga problem i världen” (Intervjuperson 3).

Ekman & Arnetz (2002) anser att en individs copingstrategier dels kan förändra situationen och ens beteende på grund av vilket synsätt som finns inför händelsen. Denna intervjuperson har lärt sig att se situationen på ett annat sätt innan hon går in i den och kan därför förebygga att situationen blir för svår för henne att hantera och att stressnivån ökar.

Intervjuperson 2 och 4 har ett annat sätt att hantera stressfyllda situationer. På frågan om de har någon copingstrategi och i så fall vilken svarar de på följande sätt. Intervjuperson 2 intresserar sig för sina egna barn

”- Jag har ju mina tre barn som får mig att bli lugn” (Intervjuperson 2).

Intervjuperson 4 använder träning och att avreagera sig som följande strategier för att hantera stress.

”- Träna stenhårt i två timmar. Vilket är lite svårare när man har familj och barn men man kan skälla på gubben också. Skälla gör man inte så mycket men man bollar” (Intervjuperson 4).

Lärarnas copingstrategier är alltså även de väldigt olika och individuella. Enligt Rydén &

Stenström (2000) är, som tidigare nämnts, coping alla de medel som individen tar till för att klara av att stå emot en ansträngande situation. I ovanstående citat har vi sett exempel på olika resurser såsom familj, disneyfigurer och träning som används av de fyra lärarna för att kunna hantera en stressfylld situation.