Denna studie har varit oerhört lärorik och gett mig en inblick i den parallella värld internet bidragit till att skapa och som den största delen av våra barn och unga befinner sig i.
Jag valde att bygga min undersökning på fem informanters svar på mina frågor. Inledningsvis var tanken att intervjua cirka åtta pedagoger men då jag strävade efter djupa resonemang och en intervju som skulle fungera som ett samtal insåg jag ganska fort att fem informanter är mer passande.
Jag har valt att intervjua lärare och fritidspedagoger och är nöjd med mitt val av informanter, de har alla visat engagemang och entusiasm inför intervjuerna. Jag upplever det som att samtliga informanter upplevde mitt val av undersökningsämne som intressant och relevant. Mina informanters erfarenheter av internet har varierat beroende på deras ålder. Nu i efterhand kan jag tycka att jag borde lagt extra fokus på att spegla hur just åldern kan ha en inverkan på hur pedagoger förhåller sig till internet.
Precis som det framkommer i inledningen har jag, bland annat genom mina erfarenheter som lärarvikarie förstått att jag som blivande pedagog behöver ha insyn i barns och ungas
internetkonsumtion för att på bästa möjliga sätt kunna möta mina blivande elever på deras villkor och bistå med det stöd de behöver. Forskningen, och framförallt mina informanter, har gett mig en ganska tydlig bild av hur internetfenomenet påverkat våra yngre generationers interaktion och inlärning och att många av de inlärningssätt vi vuxna är vana vid ofta känns obekanta och ålderdomliga för barn och unga.
Jag anser att all den forskning som jag använt som utgångspunkt för samtalen med
pedagogerna gett mig en bredare förståelse för den generella ”pedagogens” tankar och åsikter kring barn, unga och internet samt vilken inverkan internet har på det pedagogiska uppdraget. Det har ständigt funnits en samstämmighet mellan den forskning jag tagit del av och
pedagogernas intervjusvar. De erfarenheter, åsikter och tankar som pedagogerna i min
undersökning gett uttryck för har på många sätt liknat varandra. När jag påbörjade detta arbete undrade jag om det överhuvudtaget skulle gå att få fram en någorlunda generell bild av
pedagogernas tankar och upplevelser av internet, i samband med undersökningen lärde jag mig dock att det är fullt möjligt. Undersökningen har verkligen gjort det tydligt för mig att dagens pedagoger har insikt i vilken position IT tekniken har i det moderna samhället.
38
Intervjuerna samt forskningen jag tagit del av har gjort mig mer medveten om att de barn och unga som Buckingham (2008) benämner som internetgenerationen verkligen är en generation som vuxit upp med IT och nätet som ett ständigt ett närvarande fenomen. De intervjuade pedagogerna beskriver i samförstånd med forskningsöversikten kompetenta barn och ungdomar med IT kunskaper som vuxenvärlden ofta saknar. Den omvälvande
samhällsförändring som i sin tur bidragit till förändring av barns och ungas sätt att lära, socialisera och interagera är en utmaning för alla pedagoger.
Det har dock även framkommit att det trots pedagogernas samstämmiga bild av internet som ett viktigt fenomen i barns och ungas liv finns skillnader i hur man använder sig av internet i skolan och vilken självsäkerhet och insikt man uppvisar i samband med internetanvändning i undervisningen. Åldern och personlig erfarenhet av IT och nätet har visat sig ha en stark inverkan på hur man väljer att arbeta med internet. Fritidspedagogerna Martin och Liselott illustrerade detta ganska väl i sina intervjusvar.
I samband med denna undersökning har det blivit oerhört tydligt för mig hur komplext internetfenomenet är och hur svårt det är att avgöra vilken inverkan fenomenet egentligen har på skolan, eleverna och pedagoger. Det har även blivit påtagligt hur mycket den enskilda pedagogens tankar, föreställningar och tekniska kunskaper påverkar inställningen till internet och huruvida man väljer att integrera fenomenet i sin undervisning samt vilken nytta man anser att det gör.
Att internet skapat en parallell värld där barn och unga är aktiva aktörer är en av IT-
samhällets konsekvenser. När vi som vuxna kunna träder in denna parallella värld upptäcker vi hur mycket som pågår i våra barns och ungas liv samt hur det påverkar vardagen utanför nätet, något som blev oerhört tydligt för mig i samband med klassrumsincidenten jag beskriver i inledningen.
39
Referenser
Acker, Victor (2007). The French educator Celestine Freinèt (1896-1966). Lexington Books. Buckingham, David (2008). Youth, identity, and digital media. Massachusetts Institute of Technology.
Buckingham, David (2007). Beyond technology: Childrens learning in the age of digital
culture. Polity Press.
Douglass, Kate (2005). Climbing the Eiffel tower. An activity theoretic analysis of motives in
an individual learner of French. Pro- Quest.
Dunkelz, Elsa (2007). Bridging the distance. Childrens Strategies on the Internet. Umeå Universitet.
Findahl, Olle (2009). Svenskarna och internet 2009. World Internet Institute.
Hartman, Jan (2004). Vetenskapligt tänkande- från kunskapsteori till metodteori. Lund: Studentlitteratur.
Helve, Helena & Holm, Gunilla (2005). Contemporary youth research. Ashgate.
Holme, I & Solvang, B (1991). Forskningsmetodik – om kvalitativa och kvantitativa metoder. Lund: Studentlittertur.
Kernell, Lars- Åke (2002). Att finna balanser. En bok om undervisningsyrket. Lund: Studentlitteratur.
Kowalsky, Robin & Limber, Susan (2007). Cyber Bullying. Wiley- Blackwell. Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt. Gleerups.
Livingstone, Sonia (2009). Children and the internet. Polity Press. Loader, Brian D. (2007). Young Citizens in the Digital Age. Routledge.
Lundqvist, Daniel (2007). Eleverna har blivit mer delaktiga med IT. KK-stiftelsens skriftserie Unga nätkulturer.
Lärarförbundet (2006). Lärarens handbok.
Metzger, Miriam & Flanagin, Andrew (2008). Digital media, youth and credibility. MIT press.
Myndigheten för skolutveckling (2007). Internationell forskningsöversikt kring IT i skolan. Patel, Runa & Davidsson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlittertur.
40
Prensky, Marc (2001). Digital natives, Digital immigrants. MCB University Press. Repstad, Pål (1999). Närhet och distans: Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Skolverket (2000). Internet på gott och ont.
Thomas, Angela (2007). Youth online. Identity and Literacy in the Digital Age. Peter Lang Publishing.
Trost, Jan (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Elektroniska källor www.nationalencyklopedin.se. Tillgänglig 2010-02-27 Sökord: Internet www.brittanica.com Tillgänglig 2011-06-12 Sökord: Internet http://www.europarl.europa.eu/ Tillgänglig 2013-07-12 http://www.europarl.europa.eu/sides/getDoc.do?pubRef=-//EP//TEXT+IM- PRESS+20061129STO00721+0+DOC+XML+V0//SV www.alltomskolan.se
Celestine Freinet och arbetets pedagogik. Tillgänglig 2010-03-30 http://www.alltomskolan.se/pedagogik/artikel/10/
www.ur.se Lundgren, Ulf
Teknik och lärande. Tillgänglig 2014-04-12
41
Bilaga A
1. Vad betyder internet för dig? Vilka tankar och erfarenheter har du av internet?
2. Vad vet du om barns och ungas internetbruk? Vad tror du att barnen gör ute på nätet? 3. Vilken roll anser du att fenomenet spelar i deras liv?
4. Vilka erfarenheter eller kunskaper anser du att barn och unga får genom internet? Hur märks detta i undervisningen?
5. Anser du att barns och ungas internetanvändande har någon inverkan på ditt pedagogiska uppdrag?
6. (Om svaret på föregående fråga är ja). På vilket anser du att ditt uppdrag påverkas? Har du möjligen några konkreta exempel att hänvisa till?
7. Anser du att ni som är verksamma inom skolan bör ta hänsyn till barns och ungas internetbruk när ni formar undervisningen?
8. Anser du att du har de kunskaper du behöver eller skulle vilja ha om Internets inverkan på barns och ungas tillvaro?