6 Slutkapitel 33
6.1 Slutdiskussion och slutsatser 33
En rent bildlig tolkning av pelarmodellen ger uppfattningen av att fysiska, konceptuella och moraliska faktorer är av lika stor betydelse för den samlade krigföringsförmågan, pelarna är lika tjocka. Doktrinen säger att om en av pelarna är svag riskerar krigföringsförmågan att kollapsa127. Dock kan man också tolka
bilden som att den mittersta pelaren inte fyller något egentligt syfte, om den skulle försvinna skulle de andra två pelarna fortfarande kunna bära upp taket. En annan syn på bilden är att den mittersta pelaren är av större betydelse för takets bärighet än de andra två. Om en av de yttre pelarna skulle försvinna skulle taket börja luta och troligtvis falla samman. Den enda pelaren som självständigt skulle kunna balansera taket är just den mittersta. Utifrån den senare förklaringen kopplat till tidigare forskning som Vego, van Creveld och Williams, borde då den moraliska pelaren vara den mittersta eftersom den skulle vara mest
betydelsefull. Men van Creveld visar i sin ekvation (där kvantiteten och kvalitén av en armés utrustning multiplicerat med dess ”fighting power” är lika med arméns militära värde) att moral och material båda ingår i ekvationen och utan varandra skulle de vara värdelösa128 (ekvationen blir noll om en av faktorerna är
noll). Om pelarmodellen skulle också kunna sägas att ifall en pelare brister kommer trycket på de andra två pelarna att öka. Därmed påverkar pelarna varandra, precis som denna undersökning har visat.
Det som denna undersökning har kommit fram till är att en bildlig tolkning av pelarmodellen inte gör den rättvisa. Det finns för många olika sätt att tolka modellen på vilket gör att den lätt skulle kunna både bestyrkas och avfärdas, helt beroende på den subjektiva uppfattningen. Genom den kvalitativa teoriprövning som förestått i denna uppsats har uppdagats att pelarmodellens ingående
faktorer är relevanta och har stöd i empirin. Liksom Vego, van Creveld och Williams lägger Galula och Warden stor vikt vid faktorer ingående i den
moraliska pelaren. Men att sätta ett värde på varje pelare var för sig är svårt på grund av de ingående faktorerna. Inom den fysiska pelaren kan man exempelvis ha mycket personal men lite fordon och vapen. Inom den moraliska pelaren kan det finnas mycket vilja men ingen värdegrund. Detta gör det svårt att säga om den fysiska pelaren i detta fall är stark eller svag, eller ifall den moraliska pelaren är motståndarens svaghet eller rentav deras styrka på grund av att den ser ut som den gör. Frågan kvarstår om pelarmodellen i sig gör det svårare att sätta ett värde på dessa faktorer. Om faktorerna inte var sammankopplade i pelarna hade det varit enklare att värdera dem. Men modeller är förenklingar som ska göra det lättare att förstå verkligheten.
127 Doktrin för luftoperationer, 2005, s. 8. 128 van Creveld, 1982, s. 174.
”We all use models daily and we all understand that they do not mirror reality. They do, however, give us a comprehensible picture of a complex phenomenon so that we can do something with it.”
John Warden129
Pelarmodellen samlar de olika faktorerna och kategoriserar dem i tre olika pelare så att analysen och värderingen av krigföringsförmåga blir mer begriplig. Wardens ord i citatet ovan beskriver en viktig utgångspunkt vid kontakt med modeller. Det är viktigt att ha i åtanke att modellen inte speglar verkligheten men att den kan vara till hjälp när man försöker förstå verkligheten.
Pelarmodellen är en modell som hjälper till att förstå det komplexa fenomenet krigföringsförmåga.
Vego menar att konkreta faktorer är mätbara medan abstrakta faktorer är svårmätbara130 vilket också framkommit i denna undersökning. Men att de
moraliska faktorerna skulle ha större betydelse än de fysiska och konceptuella är svårt att bekräfta. Det skulle kunna vara så att de moraliska faktorerna ter sig som mer betydelsefulla just för att de är svårare att analysera och få grepp om. Det är lättare att dra slutsatser utifrån fysiska faktorer och även konceptuella, även om de också kan vara svåra att sätta ett värde på. Men de moraliska faktorerna måste studeras ingående och kvalitativt för att kunna bibringa
kunskap och förståelse som kan nyttjas i en värdering av krigföringsförmåga. En anledning till dessa svårigheter kan vara att den mänskliga faktorn länge har varit förbisedd inom det militära som Williams skriver131. Det finns helt enkelt
mer erfarenhet av att värdera fysiska och konceptuella faktorer. Det var troligtvis lättare att uppskatta de moraliska faktorerna i den konventionella krigföringens tid. Ett starkt ledarskap som strider mot ett svagt ledarskap hade lättare att vinna striden. Men i dagens konflikter är det många andra aspekter av moral som spelar in. Det skulle kunna vara så att de moraliska faktorerna är mer betydelsefulla just därför att de tar mest tid och kraft att utvärdera, det finns inget självklart analysverktyg för dem. Detta förstås genom ett antagande: Antag att ett analysverktyg för de moraliska faktorerna hade funnits, samtidigt som förmågan att räkna och inhämta underrättelser om motståndaren helt saknats. Att värdera de moraliska faktorerna i det här fallet är relativt enkelt, medan att värdera de fysiska i stort sett är omöjligt. I detta fall hade troligtvis de fysiska faktorerna tillskrivits stor betydelse av teoretikerna eftersom de skulle vara de mest svåruppskattade.
Dufberg har i sin C-‐uppsats tagit fram en alternativ modell till pelarmodellen där han låter de fysiska, konceptuella och moraliska faktorerna utgöra hörnen av en triangel. I mitten av triangeln finns krigföringsförmågan som ständigt påverkas av de tre hörnen. Modellen innebär att faktorerna påverkar varandra likväl som de utgör grunden för krigföringsförmågan.132
129 Warden, 1995, s. 4. 130 Vego, 2008, s. III-‐35. 131 Williams, 1996, s. 215. 132 Dufberg, 2005, s. 33.
Bild 4. Baserad på Gustaf Dufbergs modell om krigföringsförmåga.133
Även i denna uppsats kan, efter utredandet av begreppet krigföringsförmåga i teorikapitlet, konstateras att en modell som denna bättre beskriver
förhållandena mellan krigföringsförmåga och faktorerna rent bildligt. Men
återigen beror det på hur man tolkar pelarmodellen. Tolkningen att om en pelare försvagas måste de andra bära mer vikt ger också en beskrivning av att
faktorerna påverkar varandra. Ur den synvinkeln skiljer sig inte Dufbergs modell från pelarmodellen nämnvärt. Man kan ana att Dufberg har varit inspirerad av modellen om ”fighting power” som finns i den brittiska doktrinen134 (bild 2) vid
framtagandet av sin modell.
Det vill härmed hävdas att pelarmodellen fungerar som analysinstrument men att begreppet krigföringsförmåga har givits allt för lite utrymme i doktrinen. I
Joint Doctrine Publication 0-‐01 British Defence Doctrine, Fourth Edition får
konceptet ”fighting power” ett kapitel om 15 sidor tillägnat sig135, och det
redogörs mer utförligt för varje komponent och hur man kan se på begreppet ”fighting power” utifrån olika aspekter. För att ge pelarmodellen ökad
användbarhet skulle det behövas mer förklarande text kring modellen i
doktrinen. Exempelvis skulle den kunna kompletteras med förklarande text om hur man kan se på modellen, hur den svenska försvarsmakten har tänkt sig att man ser på modellen, vikten av att användandet av den anpassas efter kontexten, alltså beroende på den specifika militära operationen, samt ett tydliggörande för hur de fysiska, konceptuella och moraliska pelarna inverkar på varandra. Det kan vara så att pelarmodellen fungerar just därför att den går att tolka på så många olika sätt. Det kan också ses som en ovilja hos den svenska försvarsmakten att ta ställning genom att använda en diffus modell. Å andra sidan kan det vara så att
133 Dufberg, 2005, s. 33.
134 Joint Doctrine Publication 0-‐01 British Defence Doctrine, Fourth Edition, 2001, s. 4-‐1. 135 Ibid, s. 4-‐1 – 4-‐15. MORALISKA FAKTORER KRIGFÖRINGS FÖRMÅGA FYSISKA
modellen är öppen för tolkning för att möjliggöra uppdragstaktik vilken är grunden för all ledning i den svenska försvarsmakten136. Inom uppdragstaktiken
ges den enskilde möjlighet att lösa uppdrag, ta initiativ och göra egna tolkningar.
Det är svårt att dra generella slutsatser kring pelarmodellen utifrån denna undersökning. Däremot kan denna uppsats ses som en utgångspunkt för vidare forskning om hur man kan analysera krigföringsförmåga. De slutsatser som presenteras ska därmed inte ses som allmängiltiga utan de är en produkt av just denna undersökning, utförd med valda metoder:
• Pelarmodellen i sin nuvarande form kan tolkas på en mängd olika sätt.
• Betydelsen av faktorerna skiljer sig med typ av konflikt och för olika parter i konflikten.
• Pelarmodellen är fortfarande tillämpbar i sin befintliga form men för att öka användbarheten skulle det behövas kompletterande förklaringar av de ingående faktorerna samt hur man bör se på faktorerna i förhållande till den kontext man ska verka i.
• Förhållandet mellan de fysiska, konceptuella och moraliska faktorerna är av stor betydelse då de påverkar och är beroende av varandra.
Under uppsatsskrivandets gång har en ny doktrin som ersätter Militärstrategisk
doktrin har tagits i bruk. Militärstrategisk doktrin 2011 med doktrinära grunder (MSD 12), 2012 års utgåva, har utkommit. Denna doktrin innehåller fortfarande
pelarmodellen137 men ger också en mycket utförligare beskrivning av de fysiska,
konceptuella och moraliska faktorerna138. Trots dessa beskrivningar kvarstår
problemet som behandlas i denna uppsats, pelarmodellen som modell är inte uppdaterad och en utgångspunkt i de nya beskrivningarna hade endast givit ett tydligare svenskt perspektiv på vad som ingår i pelarna. Att det framkommer nytt material och ny forskning på ett forskningsområde medan den egna forskningen fortfarande pågår är ofrånkomligt. Den nya doktrinen hanteras därmed här i slutdiskussionen och att den innehåller utförligare beskrivningar och förklaringar av begreppet krigföringsförmåga och pelarmodellen ses som positivt då det i denna uppsats har identifierats att just detta har saknats. Något som fortfarande saknas i den nya doktrinen är förklaringar kring hur modellen kan tillämpas i en konflikt där de ingående faktorerna är av olika betydelse för framgång hos de stridande parterna. Det saknas också en generell förklaring kring vad en modell är och vilket syfte den fyller, så som hanterats ovan i kapitlet. Detta gäller inte enbart pelarmodellen utan för alla modeller i doktrinerna. Att denna uppsats är av betydelse för doktrinär utveckling blir tydligt när man ser till referenslistan på rekommenderad litteratur i
Militärstrategisk doktrin 2011 med doktrinära grunder (MSD 12). Där återfinns
litteratur som legat till grund för denna uppsats; Martin van Crevelds bok
136 Militärstrategisk doktrin 2011 med doktrinära grunder (MSD 12), Försvarsmakten, Stockholm, 2011. (Digital utgåva), s. 119-‐124.
137 Ibid, s. 56f. 138 Ibid, s. 89-‐140.
Fighting Power, David Galulas bok Counterinsurgency warfare: theory and
practise och Milan N. Vegos bok Joint operational warfare: theory and practice.139
I denna uppsats har utifrån vald metod och avgränsningar gjorts en ansats till att pröva pelarmodellen som teori och att få en fördjupad teoretisk förståelse för krigföringsförmåga samt de enligt modellen ingående faktorerna. Användandet av en kvalitativ metod har möjliggjort just en fördjupad kunskap och förståelse. Det kan nu sägas att det var bra för uppsatsen att den tänkta avgränsningen till svensk litteratur inom ämnet krigföringsförmåga inte kunde realiseras då det har varit värdefullt för undersökningen att ta stöd i internationell forskning inom ämnet. Detta ses som en styrka i uppsatsen. Ifall Militärstrategisk doktrin 2011
med doktrinära grunder (MSD 12) hade funnits tillgänglig från början hade denna
uppsats troligen i större utsträckning vilat på den och inte i samma omfattning i den internationella litteraturen. Denna uppsats har bidragit till att knyta ihop svensk doktrin med internationell forskning och utifrån detta diskutera kring betydelsen av modeller och begrepp. Något som kan utforskas betydligt mer.