Självständigt arbete (15hp)
Krigsvetenskap; metod och självständigt arbete
18 högskolepoäng, OP 09-‐12
Författare: Kd Rebecka Haendler SA VT 2012
Program: OP 09-‐12
Handledare: PhD Pia Molander Kurskod: 1OP147
Antal ord: 13843
Krigföringsförmåga
Svensk doktrin och dess stöd i internationella teorier
Sammanfattning:
Att mäta och värdera motståndarens och sin egen krigföringsförmåga är angeläget i alla typer av militära konflikter. Svensk doktrin presenterar pelarmodellen som ett verktyg för detta. Med tanke på att den svenska försvarsmakten genomgått stora förändringar sedan pelarmodellen först introducerades i de svenska doktrinerna är det möjligt att den inte fyller sin funktion i de typer av militära konflikter som Sverige nu deltar i. I denna uppsats genomförs en teoriprövande studie av modellen i syfte att undersöka om den fortfarande är tillämpbar i sin befintliga form. Modellen prövas mot teorier av David Galula och John Warden vilka beskriver två typer av militära operationer som den svenska försvarsmakten deltar eller nyligen har deltagit i.
Undersökningen visar att de faktorer som ingår i pelarmodellen också
förekommer i Galulas och Wardens teorier samt att pelarmodellen fortfarande är tillämpbar i sin befintliga form. Dock kan modellen tolkas på en mängd olika sätt och betydelsen av dess ingående faktorer skiljer sig för olika typer av konflikter. För att öka användbarheten krävs kompletterande förklaringar kring modellen och begreppet krigföringsförmåga samt ett förtydligande av hur de fysiska, konceptuella och moraliska faktorerna är beroende av varandra.
Nyckelord: Krigföringsförmåga, doktrin, pelarmodell, Galula, Warden
Warfare capability
Swedish doctrine and its support in international theories
Abstract:
To measure and evaluate the opponent’s and your own warfare capability is essential in all types of military conflicts. Swedish doctrine presents the column model as a tool for this. Given that the Swedish armed forces have undergone major changes since the column model was first introduced in the Swedish doctrines, it is possible that it doesn’t fulfill its role in the types of military conflicts that Sweden is now participating in. In this paper it is carried out a theory testing study of the model in order to study if it is still applicable in its existing form. The model is tested toward the theories of David Galula and John Warden which describes two types of military operations that the Swedish armed forces are or have recently participated in.
The study shows that the factors included in the column model also are present in Galula’s and Warden's theories and that the column model still applies in its existing form. However, the model can be interpreted in a variety of ways and the importance of its constituent elements are different for different types of conflicts. To enhance the usability additional explanations about the model and the concept of warfare capability is needed as well as a clarification of how the physical, conceptual and moral factors are interdependent.
Keywords: Warfare capability, doctrine, column model, Galula, Warden
Innehållsförteckning
1 Introduktion ... 5
1.1 Bakgrund ... 5
1.2 Problemformulering ... 6
1.3 Syfte och frågeställningar ... 6
1.4 Avgränsningar ... 7
1.5 Tidigare forskning ... 7
1.5.1 Internationellt ... 7
1.5.2 Försvarshögskolan ... 9
1.5.3 Pelarmodellen i kontext till internationell forskning ... 10
1.6 Disposition ... 10
1.7 Centrala begrepp ... 11
2 Metod ... 12
2.1 Forskningsdesign ... 12
2.2 Tekniker ... 12
2.3 Insamling av empiriskt material ... 13
2.3.1 Material och källkritik ... 13
2.4 Metoddiskussion ... 15
2.5 Validitet och reliabilitet ... 16
2.6 Forskningsetik ... 16
3 Doktrinanalys som teoretiskt ramverk ... 17
3.1 Diskussion kring krigföringsförmåga som teori ... 18
3.2 Krigföringsförmåga ... 18
3.3 Fysiska faktorer ... 19
3.4 Konceptuella faktorer ... 20
3.5 Moraliska faktorer ... 21
3.6 Operationalisering av pelarmodellen ... 21
4 Empiri ... 22
4.1 Galula och krigföringsförmåga ... 22
4.1.1 Fysiska faktorer ... 22
4.1.2 Konceptuella faktorer ... 24
4.1.3 Moraliska faktorer ... 25
4.2 Warden och krigföringsförmåga ... 26
4.2.1 Fysiska faktorer ... 27
4.2.2 Konceptuella faktorer ... 28
4.2.3 Moraliska faktorer ... 28
5 Resultatredovisning ... 30
5.1 Galula och pelarmodellen ... 30
5.2 Warden och pelarmodellen ... 31
5.3 Svar på frågeställningarna ... 31
6 Slutkapitel ... 33
6.1 Slutdiskussion och slutsatser ... 33
6.2 Fortsatt forskning ... 37 7 Referenslista ... 38 7.1 Litteratur ... 38 7.2 Metodlitteratur ... 38 7.2.1 Tryckt ... 38 7.2.2 Otryckt ... 38 7.3 Doktriner ... 38
7.4 Tidigare uppsatser ... 39
7.5 Internetkällor ... 39
7.6 Propositioner och artiklar ... 39
7.7 Övriga källor ... 39
1 Introduktion
1.1 Bakgrund
I alla militära operationer finns en önskan att mäta och värdera motståndarens krigföringsförmåga. Att veta vilka resurser, vilka styrkor, motståndaren har, vilka ”spelregler” motståndaren följer och vad som driver denne till strid är av stor vikt för att kunna hantera motståndaren. Det är också viktigt att själv ha insikt i vad för resurser den egna styrkan har, vilka regelverk och riktlinjer som måste följas samt av vilken anledning den militära operationen äger rum. Inom den svenska försvarsmakten finns en modell för att värdera krigföringsförmåga vilken återfinns i de svenska doktrinerna.
Bild 1. Pelarmodellen som den ser ut i Militärstrategisk doktrin.1
Den så kallade pelarmodellen visar att krigföringsförmågan kan värderas utifrån fysiska, konceptuella och moraliska faktorer. En del forskare inom ämnet
krigsvetenskap, som Milan N. Vego2, Gary Williams3 och Martin van Creveld4,
pekar på att moraliska faktorer har större betydelse för krigföringsförmåga än fysiska och konceptuella. Rent bildligt verkar pelarmodellen sätta likvärdig betydelse till sina tre pelare vilka är skilda åt.
Krigföring idag kan se ut på många olika sätt. Det finns stora variationer i konflikter och många olika typer av militära operationer. Den svenska
försvarsmakten deltar i ett antal internationella operationer. Två exempel som kommer att prägla den här uppsatsens utformning är den svenska närvaron i Afghanistan där det pågår en irreguljär konflikt; de stridande parterna har inte samma förutsättningar vad gäller bland annat materiel, ledningsstruktur och att följa krigets lagar. Detta exempel belyses genom att ta utgångspunkt i David Galulas teorier om upprorsbekämpning och asymmetriska konflikter i boken
1 Militärstrategisk doktrin, Försvarsmakten, Stockholm, 2002, s. 75.
2 Vego, Milan, Joint operational warfare: theory and practice, 1. ed., National Defence College, Stockholm, 2008.
3 Williams, Gary, The power of many: the human factor and air power. Air Power Studies Centre, RAAF Fairbairn, Canberra, 1996.
4 van Creveld, Martin, Fighting power: German and U.S. army performance, 1939-‐1945, Greenwood Press, Westport, 1982.
Counterinsurgency warfare: theory and practice5. Det andra exemplet är det
svenska deltagandet med luftstridskrafter i Libyen. Där syftade deltagandet till att upprätthålla en flygförbudszon över Libyen6. Detta exempel lyfts fram genom
en utgångspunkt i John Wardens teorier om luftoperationer och fienden som ett system i boken The air campaign: planning for combat7 och artikeln ”The enemy
as a system”8. Trots att dessa insatser skiljer sig åt till både typ och inriktning är
det i bägge fallen angeläget att göra en bedömning av både den egna och motståndarens krigföringsförmåga.
1.2 Problemformulering
Militärstrategisk doktrin är den första svenska publikationen i sitt slag och det är
där pelarmodellen först introduceras. I och med att pelarmodellen inte återfinns bland tidigare forskning verkar den sakna teoretisk förankring. Modellen är därav enbart sammankopplad med begreppet krigföringsförmåga och inte med relevanta teorier som rör själva ämnet. Den militärstrategiska doktrinen är en avkomma av den säkerhetspolitiska utvecklingen efter kalla krigets slut, vilket för den svenska försvarsmakten innebar stora förändringar9. Militärstrategisk
doktrin utkom år 2002 och sedan dess har inriktningen för den svenska
försvarsmakten förändrats väsentligt, bland annat i och med avskaffande av värnplikten och den nya inriktningen mot ett insatsförsvar istället för ett
invasionsförsvar10. Dagens konflikter är internationella och mångfacetterade till
karaktären. Med tanke på Sveriges deltagande i ISAF11 i Afghanistan och OUP12 i
Libyen samt inför framtida insatser kan det vara aktuellt att undersöka problemområdet huruvida pelarmodellen fortfarande är tillämpbar i sin befintliga form.
1.3 Syfte och frågeställningar
Militärteoretikerna David Galula och John Wardens respektive teoretiska verk beskriver de ovan nämnda typerna av militära operationer. Syftet med denna uppsats är att pröva pelarmodellen som teori genom att undersöka vilken förankring de fysiska, konceptuella och moraliska faktorerna har i Galulas och Wardens teorier samt hur det inbördes förhållandet mellan pelarna ser ut. För att reda ut detta har ett tre frågeställningar formulerats:
• Hur ser det inbördes förhållandet ut mellan pelarna i pelarmodellen?
5 Galula, David, Counterinsurgency warfare: theory and practice, Praeger Security International, Westport, CT, 2006[1964].
6 Utrikesdepartementet, ”Svenskt deltagande i den internationella militära insatsen i Libyen”, Regeringens proposition 2010/11:111, Stockholm, 2011, s. 7f.
7 Warden, John A. III, The air campaign: planning for combat, Rev. ed., toExcel, San Jose, 2000[1988].
8 Warden, John A. III, ”The enemy as a system”, i Airpower Journal, Spring, 1995. 9 Johan Hederstedt, (Förord) i Militärstrategisk doktrin, 2002.
10 Försvarsdepartementet, ”Ett användbart försvar”, Regeringens proposition 2008/09:140, Stockholm, 2009.
11 International Security Assistance Force 12 Operation Unified Protector
• Vilket stöd har pelarmodellen i Galulas och Wardens teorier?
• Vilken betydelse tillskriver Galula respektive Warden de fysiska, konceptuella och moraliska faktorerna?
1.4 Avgränsningar
Avgränsning i denna uppsats syftade till en början att enbart beröra svensk doktrin och svenska beskrivningar av begreppet krigföringsförmåga enligt pelarmodellen. Det har dock visat sig att den svenska begreppsförklaringen i detta sammanhang inte är tillfredsställande och det har varit nödvändigt att använda sig av andra beskrivningar än svenska av vad beträffar de ingående faktorerna i begreppet krigföringsförmåga. Dock står avgränsningen till svensk doktrin kvar i den bemärkelsen att uppsatsen behandlar enbart de faktorer som ingår i begreppet krigföringsförmåga enligt svensk doktrin.
Eftersom de utvalda teoretikerna hör till mark-‐ respektive luftarenan har en avgränsning gjorts att inte använda Doktrin för marina operationer.
De teoretiker som behandlas är David Galula och John Warden. I uppsatsen kommer inte deras teorier att beskrivas som helhet utan endast i tillämpliga delar där de berör begreppet krigföringsförmåga och de ingående faktorerna i pelarmodellen.
Uppsatsen berör de teorier av David Galula som återfinns i boken
Counterinsurgency warfare: theory and practice, samt de teorier av John Warden
som återfinns i boken The air campaign: planning for combat samt artikeln ”The enemy as a system”, också skriven av John Warden.
1.5 Tidigare forskning
Nedan presenteras tidigare forskning inom ämnet krigföringsförmåga.
1.5.1 Internationellt
Milan N. Vego, professor vid Naval War College, skriver om krigföringsförmåga, ”combat power” i sin bok Joint operational warfare: theory and practice. Vego delar upp ”combat power” i konkreta och abstrakta faktorer. De konkreta faktorerna är fysiska element såsom antalet personal, vapen, utrustning, den fysiska rörligheten, eldkraft, logistik, ledningsorganisation och kvalitén på vapen och utrustning. Gemensamt för de konkreta faktorerna är att de är mätbara medan de abstrakta faktorerna är betydligt svårare att mäta. Dessa är mänskliga element såsom sammanhållning, stöd av hemmaopinion, kvalitén på det
nationella och militära ledarskapet, moral och disciplin, träning, stridsvilja, motivation och en sund doktrin. Vego diskuterar betydelsen av dessa faktorer och belyser vikten av att utvärdera dem i planering och utförande av militära operationer13. Begreppet ”combat power” som Vego skriver om är
innehållsmässigt mycket likt det svenska begreppet krigföringsförmåga; den
största skillnaden är att Vego har en annan uppdelning av innehållet. Vego nämner även att den mänskliga faktorn och de abstrakta faktorerna ofta är mycket viktigare faktorer än de konkreta när man värderar och bedömer krigföringsförmåga14.
Den israeliske militärteoretikern Martin van Creveld har i sin bok Fighting Power gjort en tolkning av krigföringsförmåga som skiljer sig från Vego. Van Creveld menar att definitionen av krigföringsförmåga, ”fighting power”, är den totala summan av mentala kvalitéer som får arméer att strida. Han menar att
krigföringsförmågans natur inte förändras med vapen och metod.15 Enligt van
Creveld är det militära värdet av en armé lika med kvantiteten och kvalitén av dess utrustning multiplicerad med dess ”fighting power”16. Van Crevelds
beskrivning av ”fighting power” skiljer sig således från begreppet
krigföringsförmåga enligt svensk doktrin. Hans definition innehåller det som återfinns i pelaren med moraliska faktorer enligt den svenska modellen. Därmed tillskriver van Creveld de, enligt pelarmodellen, moraliska faktorerna större betydelse än de fysiska och konceptuella.
Joint Doctrine Publication 0-‐01 British Defence Doctrine, Fourth Edition, den
brittiska doktrinen, ägnar ett kapitel åt krigföringsförmåga, ”fighting power”. Den brittiska modellen är innehållsmässigt lik den svenska då den också består av tre delar, ”components”. Dessa är ”conceptual component, physical
component” och ”moral component” som översatt till svenska motsvarar de tre pelarna som krigföringsförmåga är uppbyggd av enligt pelarmodellen. 17
Innehållet i delarna skiljer sig marginellt mellan den brittiska och svenska modellen. Dock har den brittiska doktrinens modell för ”fighting power” utseendemässigt inga direkta likheter med pelarmodellen.
14 Vego, 2008, s. III-‐41.
15 van Creveld, 1982, s. 3. 16 Ibid, s. 174.
17 Joint Doctrine Publication 0-‐01 British Defence Doctrine, Fourth Edition, Ministry of Defence, Swindon, 2011. (Digital utgåva), s. 4-‐1.
Bild 2. Baserad på modellen om ”fighting power” i Joint Doctrine Publication 0-‐01 British
Defence Doctrine, Fourth Edition.18
I doktrinen beskrivs utförligt hur ”fighting power” alltid ska ses i en kontext bestående av; situationens karaktär, miljö, motståndare, allierade, partners och andra parter, kultur och historia19.
Den australiensiske officeren Gary Williams har skrivit boken The power of many:
the human factor and air power på uppdrag av RAAF’s20 Air Power Studies
Centre. Boken föklarar hur den mänskliga faktorn på olika sätt påverkar ”combat effectiveness”21 vilket är en del i begreppet krigföringsförmåga. Williams tar upp
ett antal mänskliga faktorer som har inverkan på ”combat effectiveness” kopplat till luftstridskrafter men boken är applicerbar även på andra stridskrafter på grund av att de faktorer Williams tar upp påverkar människor inom alla
vapengrenar. Många av de faktorer som Williams tar upp i sin bok skulle passa väl in i den moraliska pelaren enligt den svenska modellen. Williams tillskriver den mänskliga faktorn, och därmed de moraliska faktorerna, stor betydelse och inverkan på ”combat effectiveness”.
1.5.2 Försvarshögskolan
Gustaf Dufberg undersöker i sin C-‐uppsats ”Krigföringsförmåga”, från
Chefsprogrammet 03/05, vad tidigare teoretiker som Sun Zi, Carl von Clausewitz, Antoine Henri de Jomini och Mao Tse-‐tung har för koppling till pelarmodellen.22
Dufberg undersöker på vilket sätt svensk doktrin är baserad på dessa teoretikers teorier om krig och krigföring genom att undersöka förekomsten av fysiska,
18 Joint Doctrine Publication 0-‐01 British Defence Doctrine, Fourth Edition, 2001, s. 4-‐1. 19 Ibid, s. 4-‐1 – 4-‐3.
20 Royal Australian Air Force. 21 Williams, 1996, s. 121.
22 Dufberg, Gustaf, ”Krigföringsförmåga”, Försvarshögskolan, Stockholm, 2005.
Conceptual Component
• Principles of war
• Doctrine • Conceptual Innovation Physical Component • Manpower • Equipment • Collective performance • Sustainability • Readiness Moral Component • Moral cohesion • Motivation • Leadership
konceptuella och moraliska faktorer i deras teorier. Dufberg kommer fram till att den svenska doktrinen är baserad på dessa teorier. Han presenterar även en egen modell som enligt honom själv bättre illustrerar förhållandet mellan de fysiska, moraliska och konceptuella faktorerna23.
1.5.3 Pelarmodellen i kontext till internationell forskning
I denna uppsats har inspiration tagits från Dufbergs idé om att sätta den svenska doktrinen i en teoretisk kontext. Skillnaden är att denna undersökning har ett tydligt fokus på typer av militära operationer som den svenska försvarsmakten deltar eller i närtid har deltagit i. Dufberg använder sig av militärteoretiker som behandlar begreppen krig och krigföring medan denna uppsats även är baserad på tidigare forskning om begreppet krigföringsförmåga, vilket pelarmodellen säger sig beskriva. Eftersom pelarmodellen som modell inte förekommer i tidigare forskning finns en avsaknad av teoretisk förankring hos modellen. Uppsatsen bidrar till att knyta ihop svensk doktrin med internationell forskning vilket kan komma att ligga till grund för senare utveckling av svensk doktrin.
1.6 Disposition
Denna uppsats består av 7 kapitel. Nedan presenteras kapitlens innehåll kortfattat.
Kapitel 1 -‐ Introducerar forskningsämnet samt dess problemställning och syfte. Här tydliggörs vad som avses avhandlas i uppsatsen och varför. I kapitlet
presenteras även tidigare forskning kring ämnet och centrala begrepp förklaras.
Kapitel 2 -‐ Behandlar den metod som är vald för att uppfylla syftet. Här beskrivs hur processen kring uppsatsen har gått till samt en metoddiskussion förs. Begreppen validitet och reliabilitet berörs i detta kapitel.
Kapitel 3 -‐ Tar upp svensk doktrin som teoretiskt ramverk och analyserar pelarmodellen utifrån dess ingående faktorer. Pelarmodellen operationaliseras för att kunna prövas som teori.
Kapitel 4 -‐ Redovisar den empiriska undersökningen.
Kapitel 5 – Presenterar och diskuterar resultatet av teoriprövningen. Frågeställningarna besvaras.
Kapitel 6 -‐ Diskuterar uppsatsämnet och undersökningens resultat utifrån problemformulering, metodval och tidigare forskning. Slutsatser från undersökningen presenteras och förslag till fortsatt forskning ges.
Kapitel 7 -‐ Består av referenslista.
23 Dufberg, 2005, s. 33.
1.7 Centrala begrepp
Nedan följer förklaringar till ett antal begrepp som förekommer i uppsatsen.
Krigföringsförmåga: Resurser i form av stridskrafter, samt vilja och kunskap att använda dem när det så behövs.24
Luftoperation Militär insats som genomförs av luftstridskrafter.25
Luftöverlägsenhet Kontroll över luftrummet under en viss tid eller över ett visst område som är så omfattande att
motståndarens luftstridskrafter inte kan påverka egna luftoperationer på ett avgörande sätt.26
Center of gravity Tyngdpunkt. Där motståndaren hämtar sin kraft och vilja att bjuda motstånd. Tyngdpunkten kan vara både konkret och abstrakt.27
Irreguljär konflikt Okonventionell, revolutionär. Asymmetriska
förhållanden mellan de stridande parterna. Motsats till en reguljär konflikt där inblandade parter har liknande eller samma förutsättningar. Irreguljära trupper är de som inte tillhör den lagenligt organiserade krigsmakten28.
Insurgent: Upprorsman29, rebell.
Counterinsurgency (COIN) Bekämpningen av insurgenter. Betydelsen av ordet
counterinsurgent är den sida i en revolutionär
konflikt som bekämpar upprorsmän.30 I denna
uppsats kommer counterinsurgent att översättas till upprorsbekämpare. Counterinsurgency översätts därmed till upprorsbekämpning.
24 DGemO doktrin för gemensamma operationer, Försvarsmakten, Stockholm, 2005, s. 59. 25 DLuftO doktrin för luftoperationer, Försvarsmakten, Stockholm, 2005, s. 53.
26 Ibid, s. 23. 27 Ibid, s. 70.
28 Svenska Akademiens Ordlista,
http://www.svenskaakademien.se/svenska_spraket/svenska_akademiens_ordlista/saol_pa_nate t/ordlista (Hämtad 12-‐04-‐11), s. 395.
29 Ibid, s. 388.
2 Metod
Under uppsatsskrivandet har förhållningssättet varit hermeneutiskt31 i det
avseendet att forskningen har varit en levande process och resultat och problemställning har omvärderats efterhand. Allteftersom det teoretiska och empiriska materialet har bearbetats har förståelsen för ämnet fördjupats i och med att ytterligare kunskap har tillägnats uppsatsförfattaren. Som en effekt av detta har nya frågor dykt upp och behandlats. Det hermeneutiska
förhållningssättet syftar till att skapa en fördjupad förståelse. För att uppnå detta har kvalitativa metoder legat till grund för uppsatsen.
2.1 Forskningsdesign
I uppsatsen används en kvalitativ metod som enligt Rydén syftar till att skapa en djupare förståelse32, i detta fall för pelarmodellen och om krigföringsförmåga.
Esaiasson m.fl. beskriver forskningsmetoden teoriprövande studie vilket är vad denna uppsats är33. En teoriprövande studie kännetecknas av att det är själva
teorin som står i centrum för prövning. Det material eller de fall den testas på skall kunna motiveras och vara omsorgsfullt utvalda. Den på förhand utvalda teorin i denna uppsats är pelarmodellen om krigföringsförmåga enligt svensk doktrin. Diskussion föreligger ifall den kan anses vara en teori eller ej vilket behandlas i kapitel 3. Materialet som teorin prövas på är David Galulas och John Wardens teorier om krigföring.
I teoridelen genomförs en doktrinanalys. Därvid analyseras begreppet krigföringsförmåga ur ett svenskt doktrinperspektiv. Därefter följer en operationalisering av modellen. Enligt Denk innehåller alla empiriska studier någon form av operationalisering34. Operationaliseringen skall tydliggöra vad
det är som skall analyseras i de två empiriska fallen; här Galula och Warden. Operationaliseringen i denna uppsats består i att tydliggöra innehållet i pelarmodellen för att kunna pröva den som teori.
2.2 Tekniker
Den huvudsakliga teknik som används i uppsatsen är textanalys. Rydén beskriver tre sorters textanalys:
-‐ innehållsanalys, -‐ argumentationsanalys -‐ idé-‐ och ideologianalys.35
I uppsatsen används den förstnämnda med en kvalitativ ansats för att ta reda på vilket stöd pelarmodellen har i Galulas respektive Wardens teorier. Eftersom det
31 Petersson & Åselius i Hallenberg, Jan m.fl. (red.), ”Om konsten att tänka, granska och skriva på ett vetenskapligt sätt – En introduktion i metodlära”, Försvarshögskolan, 2004, s. 47f.
32 Rydén, i Hallenberg m.fl. (red.), ”Om konsten att tänka, granska och skriva på ett vetenskapligt sätt”, 2004, s. 12ff.
33 Esaiasson, Peter, m.fl., Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad, 4., [rev.] uppl., Norstedts juridik, Stockholm, 2012, s. 40.
34 Denk, Thomas, Komparativ metod: förståelse genom jämförelse, Studentlitteratur, Lund, 2002, s. 49.
35 Rydén i Hallenberg m.fl. (red.), ”Om konsten att tänka, granska och skriva på ett vetenskapligt sätt -‐ En introduktion i metodlära”, 2004, s. 14ff.
är svårt att kategorisera faktorerna i Galulas och Wardens texter har en kvantitativ metod valts bort till förmån för den kvalitativa. Innehållsanalysen syftar då till att hitta faktorerna utifrån sammanhanget i texten och för det krävs en djupare förståelse för innehållet, vilket den kvalitativa metoden ger utrymme för.
Den deskriptiva tekniken36 används för att beskriva pelarmodellen utifrån de
begrepp den innehåller. För att kunna beskriva de olika begreppen har ett antal olika författare och deras verk använts; dels för att det har varit svårt att hitta en tydlig svensk beskrivning men också för att minska risken för felaktiga
tolkningar.
2.3 Insamling av empiriskt material
Enligt Esaiasson m.fl. finns det tre sätt att samla in material: -‐ att fråga människor
-‐ att observera människor
-‐ att observera fysiska spår och resultat av mänskliga aktiviteter (någon form av skriftligt material).37
Det tredje alternativet är det som har stått till grund för insamlingen av material till denna uppsats. Insamlingen har skett genom litteratursökning. Litteratur enligt Ejvegård är i stort sett allt tryckt material: böcker, artiklar, rapporter, uppsatser, essäer mm38. Insamlingen har främst skett genom biblioteksbesök
men även genom internet och från tidigare utdelat kurslitteratur från Officersprogrammets tidigare kurser.
Det ligger en styrka i att uppsatsen främst är baserad på skriftliga källor eftersom det är lätt att gå tillbaka till ursprungskällan och kontrollera
referenser39. Det finns risker med att använda källor från internet40, bland annat
att internet ständigt förändras och texter och artiklar hämtade därifrån kan ha ändrats eller tagits bort. De internethämtade texter och artiklar som förekommer i denna uppsats har alla skrivits ut vid hämtningsdatumet och det har inte
använts andra texter än sådana som varit skrivskyddade. Det innebär att textredigeringen på dokumentet är låst och ingen obehörig kan ändra dess innehåll.
2.3.1 Material och källkritik
Att det är David Galulas och John Wardens teorier som representerar empirin i denna uppsats är ett medvetet val. Denk skriver att varje empirisk undersökning av studier består av ett antal enheter, men eftersom det inte är möjligt att
studera alla enheter vid alla tidpunkter måste det göras ett urval41. Valet av
teoretiker grundas i att de har flera gemensamma faktorer. En faktor är att deras
36 Ejvegård, Rolf, Vetenskaplig metod, 4. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2009, s. 34. 37 Esaiasson m.fl., 2012, s. 193.
38 Ejvegård, 2009, s. 47.
39 Denscombe, Martyn, Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna, 2. uppl., Studentlitteratur, Lund, 2009, s. 316.
40 Ibid, s. 442. 41 Denk, 2002, s. 50f.
utvalda verk beskriver just de operationer som den svenska försvarsmakten nyligen deltagit i. ISAF i Afghanistan är ett exempel på vad Galula kallar ”counterinsurgency warfare” och i OUP i Libyen deltog den svenska
försvarsmakten genom FL01 och FL0242 vilka är vad Warden benämner ”air
campaigns”, luftoperationer. Wardens teorier låg även till grund för den amerikanska insatsen i Gulfkriget 1991 vilket visar att teorin är prövad med framgång. Enligt Ejvegård kan två empiriska fall få representera verkligheten trots att de bara är en liten del av ett stort förlopp43. De utvalda teorierna som
representerar empirin i denna uppsats behandlar olika typer av militära operationer som är den svenska försvarsmaktens verklighet idag.
2.3.1.1 Counterinsurgency warfare: theory and practice
Den franska överstelöjtnanten David Galula skrev boken Counterinsurgency
warfare: theory and practice på Center for International Affairs på Harvard. Han
hade då deltagit i irreguljära krig i Kina, Grekland, Indokina och Algeriet.
Dessförinnan stred han även i Nordafrika, Italien och Frankrike.44 Galulas bok är
baserad på hans erfarenheter och i den skriver han instruktioner för hur en counterinsurgency-‐operation, upprorsbekämpning, bör gå till i åtta steg45. Galula
skriver också om något han kallar ”the insurgency doctrine”46, upprorsdoktrinen.
Vidare skriver han i samma bok om upprorsbekämpning i kalla revolutionära krig och varma revolutionära krig. I kalla revolutionära krig agerar insurgenten lagligt och utan våld medan varma revolutionära krig är när insurgenterna går över till att använda våld och öppet illegala handlingar.47
Galula har stor personlig erfarenhet av irreguljär krigföring. Boken utgör en del av kurslitteraturen på Officersprogrammet men är omdiskuterad då det kan anses att Galulas teorier är föråldrade. Att boken kommer att ligga till grund för en del av empirin i denna uppsats är främst på grund av att den beskriver den irreguljära krigföringens och det revolutionära krigets natur på ett konkret och tydligt sätt. Det går att dra paralleller från boken till exempelvis det svenska deltagandet i ISAF i Afghanistan. Det är också troligt att kommande svenska insatser kommer att vara i områden där denna typ av konflikter utspelar sig48.
2.3.1.2 The air campaign: planning for combat och ”The enemy as a system”
Amerikanen och översten John Warden har skrivit boken The air campaign:
planning for combat samt artikeln ”The enemy as a system”. År 1990 fick Warden
presentera sitt verk för generalerna Norman Schwarzkopf och Colin Powell, vilket sedan ledde till att dessa generaler gav äran åt Warden för att ha utformat luftoperationen som låg bakom den amerikanska segern i Gulfkriget.49 Wardens
bok beskriver hur man planerar och genomför en luftoperation utifrån olika
42 Flyginsats Libyen 01 och 02. 43 Ejvegård, 2009, s. 35.
44 John A. Nagl, (förord) i Galula, 2006 (1964), s. vii. 45 Galula, 2006 (1964), s. 75ff.
46 Ibid, s. 29ff. 47 Ibid, s. 41.
48 Försvarsdepartementet, 2009, proposition 2008/09:140.
typfall. Begreppet ”air superiority”, luftöverlägsenhet, förklaras och Warden beskriver vikten av att ha luftöverlägsenhet för att lyckas med en luftoperation50.
Vidare beskriver han skillnaden mellan defensiva och offensiva operationer och tar upp ett antal centrala begrepp för planering och genomförande av
luftoperationer. Warden tar också upp begreppet ”center of gravity”, tyngdpunkt, som han sedan utvecklar i artikeln ”The enemy as a system” där han också
presenterar sin femringsmodell51 vilken beskriver hur en motståndare kan
angripas.
The air campaign: planning for combat har sedan den publicerades 1988, blivit
översatt till mer än ett halvt dussin språk och används som kurslitteratur på militära skolor runt om i världen. Boken och artikeln ”The enemy as a system” låg till grund för den operativa planeringen och genomförandet av den
amerikanska insatsen i Gulfkriget.52 Femringsmodellen i ”The enemy as a
system” är inte bara applicerbar på krigföring, den fungerar som analysmodell för många olika organiska eller oorganiska komplexa system. Wardens teorier beskriver luftoperationer av olika typer, från det att bägge sidor har fullt utvecklade avancerade flygstridskrafter till att den ena sidan inte har några flygstridskrafter överhuvudtaget. Därigenom går det att dra paralleller till det svenska deltagandet i OUP i Libyen. Detta samt att Warden i dessa två verk ger en enkel och konkret beskrivning av luftoperationer gör att de är valda att ligga till grund för empirin i denna uppsats.
2.4 Metoddiskussion
Ett intressant tillvägagångssätt för att komplettera denna undersökning hade varit att använda sig av intervjuer eller enkäter. En mer övergripande bild av pelarmodellens tillämplighet hade då kunnat förvärvas. Dock hade inte
intervjumetoden och/eller enkätmetoden utan stöd av skriftliga källor kunnat svara tillfredsställande på frågeställningarna. Den tillgängliga tiden och de tillgängliga resurserna för denna uppsats har gjort att det inte har varit genomförbart att kombinera studien av skriftliga källor med tidskrävande intervjuer53 och enkäter54.
En annan metod som hade kunnat användas är fallstudiemetoden på en eller flera tidigare genomförda militära operationer. Att koppla krigföringsförmåga till en eller flera specifika insatser och undersöka vilken roll pelarmodellen har spelat hade också kunnat ge svar på ställda problemformuleringar. Metoden valdes bort till förmån för att undersöka teorier och därmed få en mer generell uppfattning om pelarmodellens teoretiska förankring och stöd. Att inte få en inblick i hur pelarmodellen hade fungerat som teori i ett verkligt fall är den största svagheten med vald metod i denna uppsats. Men som tidigare nämnts är
50 Ibid, s. 10ff.
51 Warden, 1995, s. 4ff.
52 Warden, 2000 (1988), s. xiii ff. 53 Denscombe, 2009, s. 268.
54 Rydén i Hallenberg m.fl. (red.), ”Om konsten att tänka, granska och skriva på ett vetenskapligt sätt -‐ En introduktion i metodlära”, 2004, s. 23.
förhoppningen att genom vald metod istället få en förståelse för teorier som ligger bakom dagens militära operationer.
Det hade också kunnat göras en rent kvantitativ undersökning genom att välja ut vissa ord eller meningar utifrån krigföringsförmåga, leta efter dem i Galulas respektive Wardens teorier och därefter jämföra hur ofta de förekommer. En sådan metod anses ge ett missvisande resultat, främst för att begreppen som behandlas i teorikapitlet måste ses i ett sammanhang för att kunna placeras i antingen den fysiska, konceptuella eller moraliska pelaren.
2.5 Validitet och reliabilitet
Med validitet avses om forskaren verkligen mäter det som avses mätas55. I denna
uppsats kommer det att visa sig genom hur väl frågeställningarna kan besvaras, om syftet med uppsatsen uppfylls och huruvida diskussion kring
problemformuleringen kan föras. Genom det tidigare nämnda hermeneutiska förhållningssättet, där problemformulering och frågeställningar har behandlats ett flertal gånger och omprövats efter hand, försöker validiteten i denna uppsats att säkerställas.
Med reliabilitet avses om valda metoder och mätinstrument är tillförlitliga och användbara56, alltså om det sätt som undersökningen genomförs på är lämpligt
för att komma fram till resultatet. Denk skriver att reliabiliteten kan påverkas av bland annat språkkunskaper eller tidigare erfarenheter av undersökningar57.
Källor och litteratur som har legat till grund för denna uppsats har varit till stor del på engelska och eftersom det inte är uppsatsförfattarens modersmål kan det ha gjorts felaktiga tolkningar av texterna. En annan person kan eventuellt komma att tolka texterna på ett annat sätt. Detta inte bara ett rent språkligt dilemma för reliabiliteten utan också ett metodiskt sådant. Valet av kvalitativa metoder gör att det är uppsatsförfattarens subjektiva tolkningar av materialet som styr uppsatsens riktning och skapar den röda tråden. För att öka
intersubjektivbarheten ska en läsare kunna förstå hur uppsatsförfattaren tolkat materialet genom att det är tydligt och enkelt att följa med i dennes resonemang.
2.6 Forskningsetik
De etiska frågorna som skulle kunna uppstå kring denna uppsats handlar om upphovsrätt och plagiering. Därför har notsystem nogsamt använts och citat är tydligt utmärkta i texten. Mailkorrespondens i uppsatsen har använts som referens först efter medgivande från personen i fråga.
55 Ejvegård, 2009, s. 80.
56 Ibid, s. 77ff. 57 Denk, 2002, s. 88.
3 Doktrinanalys som teoretiskt ramverk
I detta kapitel undersöks pelarmodellen och det redogörs för begreppet krigföringsförmåga så som det kommer att användas i uppsatsen.
Teorin i uppsatsen bygger på pelarmodellen vilken beskriver hur
krigföringsförmåga kan värderas och den återfinns i de svenska doktrinerna. En doktrin är:
”Ett formellt uttryck för den kunskap och de föreställningar som utgör den
viktigaste grunden för verksamheten inom det militära försvaret.”58
Svensk doktrin är alltså ingen regelbok utan en bok av övergripande karaktär som skall ge förståelse och vägledning. Doktrinen är samlad kunskap och föreställningar där Försvarsmakten kan söka stöd för alla typer av
försvarsplanering, vare sig det gäller insats-‐ och övningsverksamhet eller system-‐ och krigsförbandsutveckling.59
Militärstrategisk doktrin avser att förmedla ett gemensamt förhållningssätt och
nomenklatur för användandet av militära medel och metoder. Den riktar sig till försvarsmaktens centrala ledning, taktiska kommandon, militärdistrikt,
försvarsmaktens skolor och övriga totalförsvarsmyndigheter.60 Den
militärstrategiska doktrinen är överordnad de andra nationella doktrinerna. Direkt under den militärstrategiska doktrinen finns Doktrin för gemensamma
operationer.
Doktrin för gemensamma operationer förklarar och beskriver de
ställningstaganden som den svenska försvarsmakten gjort avseende grunderna för en gemensam operation. Den är avsedd för svenska förband i både nationella och internationella operationer, i både hög-‐ och lågintensiva konflikter.61
Under Doktrin för gemensamma operationer återfinns Doktrin för luft-‐, marin-‐
respektive markoperationer vilka beskriver hur den svenska försvarsmakten
skall genomföra insatser med dess luft-‐, marin-‐ respektive markstridskrafter. Dessa förkortas i dagligt tal till DLuftO, DMarinO och DMarkO.
De svenska doktrinerna är i skrivande stund under omarbetning då nuvarande doktriner är från år 2002 och år 2005. Avsikten med det arbete som pågår är att de fyra doktrinerna DGemO, DMarkO, DMarinO och DLuftO blir en Operativ
doktrin 2013. Då Operativ doktrin fastställs upphävs de andra fyra.62
Då inget utkast i dagsläget finns att ta del av kommer således uppsatsen att bygga på de nu verksamma doktrinerna och det återstår att se om pelarmodellen om krigföringsförmåga kommer att fortsätta vara en del i den nya Operativ
doktrin 2013.
58 Militärstrategisk doktrin, 2002, s. 9. 59 Ibid, s. 10f.
60 Johan Hederstedt, (Förord) i Militärstrategisk doktrin, 2002. 61 Doktrin för gemensamma operationer, 205, s. 9.
Doktrinerna säger sig vara grundade i militärteorin och hänvisar till boken
Militärteorins Grunder. Militärteorins grunder är en bok beställd av den svenska
försvarsmakten som stöd till den militära doktrinen. Den är producerad av Krigsvetenskapliga Institutionen vid Försvarshögskolan i Stockholm och ger en introduktion till militärteori.63
3.1 Diskussion kring krigföringsförmåga som teori
Det råder olika uppfattning om huruvida det som står i de svenska doktrinerna kan räknas som teori eller ej. Med detta i åtanke belyses härmed en beskrivning av begreppet teori:
”En teori är ett påstående om förhållandet mellan saker. En teori är i princip universell, alltid tillämplig och giltig för alla enheter av det aktuella slaget.”64
Pelarmodellen om krigföringsförmåga kan enligt ovanstående beskrivning falla in under begreppet teori då den enligt svensk doktrin beskriver
krigföringsförmågan enligt de tre faktorerna i förhållande till varandra samt ska vara ett analysverktyg för att mäta krigföringsförmågan mellan egna styrkor och fienden. Enligt doktrinen skall modellen gälla för alla typer av militära
operationer. Beroende på vad denna undersökning kommer fram till kommer detta resonemang antingen att styrkas eller försvagas.
3.2 Krigföringsförmåga
”Försvarsmaktens viktigaste uppgift är att utveckla och vidmakthålla sin krigföringsförmåga.”65
För att få en djupare förståelse för denna ”viktigaste uppgift” och vad begreppet krigföringsförmåga innebär i svensk doktrin krävs en analys av begreppet.
Det är tydligt att krigföringsförmågan enligt svensk doktrin är uppbyggd av fysiska, konceptuella och moraliska faktorer. Enligt doktrinen är det den samlade förmågan av de tre faktorerna som leder till optimerad krigföringsförmåga och ifall en av dem är svag riskerar krigföringsförmågan att kollapsa.66 Detta
illustreras genom pelarmodellen där taket, bestående av krigföringsförmåga vilar på tre pelare uppbyggda av fysiska, konceptuella och moraliska faktorer. Modellen är en enkel metafor i form av ett antikt tempel som är lätt att förstå och att finna i doktrinerna, och troligtvis ligger mer tankeverksamhet bakom den än vad som där framgår.
I svensk doktrin står det att krigföringsförmågan är grunden för att
Försvarsmakten ska kunna lösa de av Sveriges regering och riksdag tilldelade uppgifterna.67 Det står även, i Militärstrategisk doktrin, att krigföringsförmåga
63 Widén, Jerker & Ångström, Jan, Militärteorins grunder, Försvarsmakten, Stockholm, 2005, s. vii. 64 Denscombe, 2009, s. 425.
65 Doktrin för luftoperationer, 2005, s. 7.
66 DMarkO doktrin för markoperationer, Försvarsmakten, Stockholm, 2005, s. 8. 67 Ibid, s. 7.
