Slutdiskussion

I följande avsnitt kommer slutsatser att diskuteras och presenteras. Syftet med studien var att undersöka betydelsen av Instagrams effekt på unga tjejers självidentitet. Denna slutsats kommer därav att baseras utifrån studiens frågeställning:

Hur upplever unga tjejer vid 15-års åldern att det sociala forumet, Instagram, påverkar deras självidentitet?

Resultatet av studien visade att Instagram har en påverkan på intervjupersonernas självidentitet. En återkommande egenskap hos

intervjupersonerna är att de inte framställer sin sanna självbild på Instagram utan visar endast upp det “perfekta” i sintillvaro. Detta betyder att de ombildar och förfinar sitt levnadssätt. Giddens menar att individer regelbundet inrättar sig efter den omgivning som de lever i och det har att göra med hur människor vill framstå som, det vill säga vem de egentligen vill vara, vilket har att göra med individens reflexiva beteende. Intervjupersonerna vill i denna mening visa de positiva händelserna som händer i deras vardag för att låta deras följare på

Instagram tro att de lever ett “lyckligt” och “positivt” liv, då detta även är en ny norm som har utvecklats i det senmoderna konsumtionssamhället som tjejerna upplever finns på Instagram. Det skulle därför gå emot normen om de visade det negativa som händer i deras tillvaro samt även för att de vill upprätthålla

illusionen om det “perfekta” livet. Genom att upprätthålla en självbiografi som hänger ihop på Instagram resulterar det i att det bildas en säker och trygg tillfällig självidentitet, eftersom intervjupersonerna är medvetna om att det som visas på Instagram endast är tillfälligt och inte är riktigt ”sant”.

Upplevelserna för samtliga intervjupersoner är att de ansåg finnas en ytterligare norm som kan kopplas till det senmoderna konsumtionssamhället på Instagram, vilket är betydelsen av att ha den “perfekta” och ideala kroppen. Tjejerna kände oftast stress över sina kroppar då de inte uppfyller kriterierna för det ideala i förhållande till de “perfekta” kropparna som andra användare på Instagram visar upp, vilket medför att intervjupersonerna blir missnöjda med sina kroppar och strävar efter en mer “perfekt” kropp. Detta leder till att det kan påverka stabiliteten i uppfattningen om hur de ser på sig själva. Genom att de jämförde sig med andra användare på Instagram skapades känslan hos de om att de är otillräckliga till en viss grad. Detta är en indikation på att intervjupersonerna inte har uppnått sina mål om hur de skulle vilja se ut och som på så sätt kan resultera i att deras självidentitet påverkas negativt.

Instagram visade sig vara starkt kopplat till vad tjejerna tycker och tänker om deras utseende. Detta genom att intervjupersonerna uppger att det är viktigt att få bekräftelse i form av likes och kommentarer av sina vänner och familj på Instagram då det ger de en bekräftelse på att de är “fina”. Om de inte får många likes på Instagram beskrev tjejerna det som att man är “ful” och borde därför inte ha kvar en bild som de har publicerat på sig själva. Det här går att kopplas till att likes och kommentarer ger tjejerna en självbekräftelse om vad de tycker om sitt utseende, vilket kan vara en både positivt och negativ effekt på deras självidentitet beroende på om det får kommentarer som antingen är negativa eller positiva samt antalet likes de får av sina vänner och familj.

Hur tjejer gör sitt kön på Instagram är genom att intervjupersonerna blir inspirerade av andra användare vad gäller bland annat smink samt kläder och köper därför liknande kläder och smink som kändisar och influensers för att “följa strömmen” och inte avvika från andra användare på Instagram. Några av intervjupersonerna har även blivit inspirerade av kändisar när det kommer till att bli mer självsäkra samt även känna samhörighet och acceptans från andra

personer på Instagram. Genom att inte avvika från andra användare på

Instagram och genom att känna samhörighet och acceptans kan det leda till att tjejerna inte upplever utanförskap utan att de istället tillhör en gemenskap vilket kan leda till en positiv påverkan på deras självidentitet.

Utifrån studiens slutsatser går det att diskutera vidare om nätverkssamhället som finns i det senmoderna samhället. Som Castells har resonerat kring har

nätverkssamhället gjort det möjligt för tjejerna att använda sig av plattformen Instagram och gettdem utrymme för olika valmöjligheter med vad de vill använda denna plattform för. Detta har resulterat i det har ökat chansen för tjejerna att beskåda och följa olika livsstilar som därmed kan ha gett inspiration om hur de vill att deras livsstil ska se ut genom sina individuella erfarenheter. Detta genom bland annat deras val av konsumtion, som exempelvis smink och kläder som tjejerna har nämnt ovan som resulterar i att de blir en del av

konsumtionssamhället. Det är på så sätt samhället som skapar de dynamikerna om exempelvis hur en tjej ska se ut och vara, vilket studiens resultat även bekräftar. Det går även att tydliggöra att teknologin som Instagram inte skapar identitet utan det fungerar endast som ett hjälpmedel för hur det konsumeras men att Instagram kan ha en påverkan på hur tjejer uppfattar sig själva, det vill säga ha en effekt på hur starkt eller svagt självidentitet de har. Sociala medier kan även resultera i att gränsen mellan det ”verkliga” och ”virtuella” suddas ut och vad som uppfattas verklighet eller inte verkligt blir svårt att tolka.

Denna studie har resulterat i en större förståelse kring intervjupersonernas upplevelser av Instagrams påverkan på deras självidentitet. Eftersom att empirin endast består av sex intervjupersoner är studiens slutsatser inte generaliserbart, det hade möjligtvis kunnat vara det om det hade varit ett större urval. Det som också har uppmärksammats i denna studie är hur andra användare på Instagram

kan påverka intervjupersonernas uppfattning om sig själva och betydelsen av vad andra personer tycker och tänker omdem. Detta kan leda till stress över deras levnadssätt samt också till andra ytterligare konsekvenser. Det kan även vara så att det leder till att de blir mer självsäkra och känna samhörighet med andra användare på Instagram, såsom det har nämnts ovan av

intervjupersonerna, om deras framgångsrika idoler som har samma ”hudfärg” alternativt samma ”etnicitet” som dem.

6.1 Förslag till vidare forskning

Människor grundar samhället och bibehåller de normer som finns. Likadant inträffar på Instagram, möjligtvis i större omfattning då internet i allmänhet och Instagram i synnerhet gör att tjejer kan kopplas till människor i alla hörn i världen. Genom att allt fler individer inrättar sig efter det mönstret och enbart offentliggör det som anses vara tillåtet på Instagram, ju mer kommer denna perception att stärkas. Ett förslag på vidare forskning skulle kunna vara att undersöka hur användare på Instagram skulle känna sig eller uppfatta sig själva om de lägger upp både det som anses vara negativt och positivt på Instagram. Detta med tanke på att studiens resultat visar på att tjejerna bland annat känner stress och inte känner sig fullt tillräckliga då de endast ser de förfinade bilderna på andra användare. Det skulle därför vara intressant att undersöka användares välmående genom att fokusera på ifall det kan ha en påverkan på deras hälsa om de publicerar det som de tidigare inte har ansett passar in på Instagram.

Referenser

Tryckta källor:

Ahrne, G & Svensson, P. (2011). Handbok i kvalitativa metoder. (1 uppl.). Liber.

Ambjörnsson, F. (2004). I en klass för sig - genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer. Ordfront förlag, Stockholm.

Baudrillard, J. (1998). The consumer society, myths and cultures. Sage publication London.

Bengs, C. (2000). Looking Good. A study of gendered body ideals among young people. Doctoral Dissertation i Sociology, Faculty of Social Sciences, Umeå University.

Braun, V & Clarke, V. Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology.

Bryman, A. (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber

Castells, M. (1999). Informationsåldern: ekonomi, samhälle och kultur. Nätverkssamhällets

framväxt. Göteborg: Daidalos

Cooley, C.H. (1967). Human nature and the social order. New York, Schocken Books.

Dalen, M (2007). Intervju som metod. Malmö: Liber

Deuze, M. (2011). "Media life". Journal of Media, Culture & Society, 33(1),

Giddens, A. (1999). Modernitet och självidentitet: självet och samhället i den senmoderna

epoken. Göteborg: Daidalos

Hallin, A. & Helin, J. (2018). Intervjuer. Studentlitteratur AB: Lund

Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun uppl. 3:3. Lund: Studentlitteratur AB

Lalander, P. & Johansson, T.(2012) Ungdomsgrupper i teori och praktik (4.uppl.). Lund: Studentlitteratur

Rennstam, J. & Wästerfors, D. (2015). Från stoff till studie: om analysarbete i kvalitativ

forskning 1. Uppl. Lund:Studentlitteratur.

West, C & Zimmerman, D. (1987). Gender & society - Doing gender. Sage, Newbury Park, Calif.

Elektroniska källor:

Instagram. (u.å.). About us. https://about.instagram.com/about-us

Internetstiftelsen. (2019). Antalet användare av sociala medier börjar plana ut. SE, Stiftelsen för internetinfrastruktur

https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet-2019/sociala-medier/ Internetstiftelsen. Cornell, P. (2019). Har sociala medier nått sin peak? SE, Stiftelsen för internetinfrastruktur.

https://internetstiftelsen.se/nyheter/har-sociala-medier-natt-sin-peak/ Internetstiftelsen. (2017). Kommunikation och sociala plattformar. SE, Stiftelsen för internetinfrastruktur https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet-2017/kommunikation-och-sociala-plattformar/instagram/

Internetstiftelsen. (2019). Meningsfull tid på nätet - och det digitala samhällets fram- och

baksidor. SE, Stiftelsen för internetinfrastruktur

https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet-2019/sammanfattning/

Kim, J-Y. (2018). A study of social media users’ perceptional typologies and relationships to

self -identity and personality. National Institute of Science and Technology 28:3.

https://www-emerald-com.proxy.lnu.se/insight/content/doi/10.1108/IntR-05-2017-0194/full/html

´Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet,

http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

Wang, T. (2017). Social identity dimensions and consumer behaviour in social media”. Institute of international Management 22:1.

Bilagor

Bilaga 1. Publicerat inlägg på Facebook

Mitt namn är Hanin Shaker och jag läser min sista termin på Sociologiprogrammet vid Linnéuniversitetet i Växjö.

Jag kommer att skriva min kandidatuppsats om hur Instagram kan påverka unga tjejer självidentitet, då det är ett ämne som jag är intresserad av att undersöka. Syftet med uppsatsen är att få en ökad förståelse kring tjejernas upplevelser om hur Instagram kan påverka deras självidentitet. För att kunna utföra denna studie behöver jag 6–10 intervjupersoner som skulle kunna tänka sig delta i intervjun som tar ungefär 40–60 minuter. Jag kommer begränsa min studie till endast tjejer som är 15 år och som använder Instagram.

Jag skulle även vilja påpeka vissa punkter.

- Undersökningen sker enbart i utbildningssyfte

- Det är frivilligt att delta vilket betyder att intervjupersonerna kan fritt avbryta sitt medverkande.

- Intervjupersonerna kommer även vara anonyma i hela uppsatsen och inga namn kommer därför att utges eftersom att det inte ska gå att identifiera dem.

Är du som läser detta inlägg 15 år eller känner du någon annan person som är det som skulle kunna tänka sig delta i denna undersökning kan du jättegärna kontakta mig genom att skicka ett privatmeddelande till mig ☺

Mvh

Bilaga 2. Intervjuguide

Intervjuguide Användning av Instagram

- Berätta om dig själv

- Använder du sociala medier - Om ja, hur ofta?

- Vad brukar du göra på Instagram? - Varför har du Instagram?

- Hur ofta använder du Instagram per dag?

- Vad kollar du mest på när du är uppkopplad på Instagram?

Påverkan

- Har du en/flera personer som du inspireras av på Instagram? - Om ja, vem?

- På vilket sätt inspirerar personen/personerna dig?

- Känner du att du har påverkats av den här personen/personerna? - Om ja, på vilket sätt? Gärna utgå från ett konkret exempel som du

kommer på!

- Har det funnits tillfällen då du har velat se ut som de personerna eller vara i deras position?

- Om ja, motivera varför? Gärna utgå från ett konkret exempel som du kommer på!

Bekräftelse

- Brukar du lägga upp bilder på dig själv på Instagram? - Om ja, brukar du använda filter på dina bilder? - Varför tror du att man vill använda sig av filter? - Brukar du redigera dina bilder?

- Vilka förväntningar har du när du lägger upp bilder på Instagram?

Popularitet

- Brukar du bry dig om likes?

- Skulle du ha kvar en bild som du har lagt ut på Instagram om den inte fick många likes?

- Känner du att det är viktigt med bekräftelse i form av likes på Instagram?

- Har du tyckt annorlunda om ditt utseende på en bild som du har laddat upp på grund av att den inte fått många likes?

- Tycker du det är viktigt om vad dina följare eller användare på Instagram tycker om dina bilder?

- Om ja, varför tycker du att andras åsikter är viktiga på Instagram? - Anser du att din självbild stärks genom fler likes på och

kommentarer på bilder som du lägger upp? Eller tvärtom, anser du att din självbild utmanas eller skadas om du inte får likes?

Normer & värderingar

- Tycker du att du är dig lik i verkligheten som du är på Instagram? - Om nej, vad är det som får dig att bete dig annorlunda när du är

uppkopplad på Instagram?

- Anser du att det finns normer som du behöver förhålla dig till på Instagram?

- Om ja, kan du ange några exempel?

- Tycker du att din självidentitet påverkas av Instagram i stor grad? - Om ja, tycker du att det är något positivt eller negativt? Motivera!

Finns det någon episod som har hänt på Instagram som du vill berätta om?

Något du vill tillägga?