Kandidatuppsats
Vilken påverkan har Instagram på unga tjejers självidentitet?
En kvalitativ studie om hur sociala medier påverkar unga tjejers självidentitet
Författare: Hanin Shaker Handledare: Aylin Akpinar Examinator: Johan Vaide Termin: VT20
Ämne: Sociologi Kurskod: 2SO301E
Abstract
Title: Which effect has Instagram on young girls’ self-identity? – A qualitative study of how social media affect young girls’ self-identity.
Author: Hanin Shaker
The impact of technology through social media has contributed alot to the world, changing the way we live our lives. This is because individuals have a continuous flow of information through mass media. Today, the social forum, Instagram has a major impact on the everyday lives of young girls. Since many young girls are constantly connected to the Internet, this may result in certain criteria about how these girls should behave and how their lifestyles should look like.
The purpose of the study is to get an understanding of how Instagram can affect young girls’ self-identities. A qualitative method is used in the study whereby six interviews areconducted with teenage girls. The data is analyzed mainly with the help of Giddens theory on reflexive identity in late modern age together with Cooley’s concept about ”looking-glass self”. In order to point out the gender aspect in self-identity constructions whereby teenage girls reproduce the normatively accepted femininity in Instagram, West & Zimmerman’s theory on ”doing gender” has been used. The aspects of consumer society whereby Instagram functions as a virtual platform and the ways in which demarcation between real and virtual becomes blurred in teenage girls’ identity constructions has been analyzed by the help of Baudrillard’s theory on consumer society.
The results of the study show that Instagram has several significant effects in terms of young girls’ self-identity constructions. The young girls do not present their true self-images on Instagram, they only show the "perfect" aspects of their daily lives. That means that they reshape and refine their appearances. The results also show that the experience for all interviewees is that they felt that there was a further norm for females on Instagram, like the importance of having an ideal body type. Instagram proved to be strongly linked to how young girls think about their bodies and looks.
Nyckelord: Unga tjejer, sociala medier, självidentitet, Instagram
Förord
Jag vill börja med att tacka min handledare Aylin Akpinar som har varit till stor hjälp. Tack Aylin för alla dina råd och ditt stöd. Tack även för de lärorika
handledningstillfällen som vi har haft. Jag vill även tacka samtliga tjejer som har ställt upp och visat sitt intresse för att dela med sig av sina erfarenheter till denna studie.
Maj 2020 Hanin Shaker
Innehållsförteckning
1. Inledning………..4
1.1 Bakgrund……….………….……..…….4
1.2 Problemformulering……….………...…6
1.3 Syfte ……….………...6
1.4 Frågeställning………..…....6
2. Tidigare forskning……….…………...….…..…..7
2.1 Den ökade spridning av sociala medier….…………..…………7
2.2 Kroppsideal………..………..…..8
2.3 Självidentitet i förhållande till sociala medier……….…..10
2.4 De ”normala” gemenskaper……….……….………….11
3. Teori………..………..12
3.1 Val av teorier……….13
3.2 Skapandet av kön………..………….13
3.3 Senmodernitet och självidentitet…………..………..15
3.4 Självuppfattning……….………16
3.5 Konsumtionssamhället……….…………..…………..………..17
4. Metod……….………….…………18
4.1 Urval & tillträde………..……….………….19
4.2 Intervjuguide………..………20
4.3 Bearbetning av empiriskt material & analysmetod…………...21
4.4 Genomförande………...………22
4.5 Etiska överväganden……….23
5. Resultat och Analys……….………..24
5.1 Framställningen av självidentiteten……….………..24
5.2 Den perfekta kroppen som norm……….………..26
5.3 Bekräftelse i form av likes och kommentarer………28
5.4 Uppfattningen om att vara tjej…………..……….………30
6. Slutdiskussion……….33
6.1 Förslag till vidare forskning………...………36
Referenser………...……37
Bilagor……….39
6.1 Bilaga 1. Publicerat inlägg på Facebook…….………..39
6.2 Bilaga 2. Intervjuguide………..………40
1. Inledning
I detta avsnitt kommer bakgrunden till denna rapport att presenteras.
Syftet och avgränsningar redogörs tillsammans med frågeställningen och problemformuleringen som är grunden för denna studie.
1.1
BakgrundEn undersökning från Internetstiftelsen i Sverige (ISS) som är utförd år 2019 visar att det är cirka 95 procent av landets invånare som använder sig av Internet1. Av dessa internetanvändare är det en majoritet på 83 procent som använder sociala medier. Undersökningen visar även att det är 86 procent av kvinnor och 79 procent av män som använder sociala medier som bland annat Instagram. Bland internetanvändare är det ungefär 61 procent av dem som använder Instagram, som är den näst största sociala nätverkssajten sedan 2010, det år som Instagram lanserades. Den största nätverkssajten är Facebook2.
Unga individer spenderar mycket av sin tid framför sociala medier och
vardagslivet blir allt mer präglat av sociala nätverk. Sociala nätverk av olika slag har under en lång tid varit en del av individers vardag. På grund av teknikens utveckling och dennes stora omfattning har den därför en stor betydelse i dagens samhälle. Att tekniken har utvecklats så pass mycket bidrar även till att
samhället är i konstant förändring. Individer har kontinuerligt ett
informationsflöde av massmedier bland annat via smarta telefoner, datorer och press3.
Idag är Instagram en av dem sociala medier som har fått ett stort inflytande i unga tjejers vardagsliv. Detta blir synligt i en undersökning från
Internetstiftelsen i Sverige, som visar att den mest extrema användningen av Instagram är bland tjejer som är mellan 12-15 år då 89 procent av dessa tjejer är uppkopplade dagligen4. Då de flesta av dessa tjejer konstant är anslutna till Internet kan det resultera i att det uppstår vissa normer på hur dessa unga tjejer
1 Internetstiftelsen. (2019). Meningsfull tid på nätet - och det digitala samhällets fram- och baksidor.
2Internetstiftelsen. (2019). Antalet användare av sociala medier börjar plana ut.
3 Lalander,P & Johansson, T. (2012). Ungdomsgrupper i teori och praktik. s. 185
4 Internetstiftelsen. (2017). Kommunikation och sociala plattformar.
ska bete sig och även hur deras livsstilar ska se ut. Dessa normer kommer att lyftas upp och diskuteras i denna uppsats5. Instagram är en webbplats som är en kostnadsfri mobil- och datorfunktion. Instagram infördes år 2010 och är en informationskanal som syftar till att individer kan ta foton och göra videon samt att de kan redigera dem med olika filter för att sedan publicera det på sitt flöde.
Andra konton som har åtkomst till ens profil kan kommentera och gilla det som man har offentliggjort på sin profil. Användare som har Instagram kan således kommentera och gilla andras bilder. Det som även är möjligt att göra på
Instagram är att man kan följa personer och dessa kan också följa tillbaka. Varje gång det publiceras en bild eller video kommer det att synas på följarens
nyhetsflöde. Det går att besöka Instagrams hemsida för att läsa mer om funktionen6.
Med tanke på att det är flest unga tjejer som yttrar sina tankar genom både bild och text är det av intresse att undersöka hur Instagram kan påverka 15-åriga tjejers självidentitet. Eftersom vi lever i ett samhälle som ständigt präglas av nya normer och värderingar som flödar via media, kan detta ämne anses vara
sociologiskt intressant. Mitt intresse av den snabba spridningen av normer och värderingar bland unga tjejer via Instagram, och hur detta påverkar deras självidentitet, är grunden i mitt arbete.
Självidentitet är inte endast givet som ett resultat av kontinuiteten i en människas handlingssystem utan det är något som bygger på en reflexiv förståelse, som ständigt behöver formas och upprätthållas genom människors reflexiva beteenden. Sociologen Anthony Giddens definierar självidentitet som hur självet reflexivt tolkas av individen baserat på hens biografi som
förekommer i ett sammanhang av flera valmöjligheter i det senmoderna samhället. Reflexiviteten har blivit möjlig i den senmoderna epoken för att individer kan se och följa andra livsstilar på exempelvis sociala medier vilket därmed kan öka chansen att se på sig själv och justera eller ändra sina val på ett reflexivt sätt. Med detta sagt betyder det att individer har flera valmöjligheter i
5 Deuze, M. (2011). "Media life". Journal of Media, Culture & Society. s. 137-148.
6Instagram. (2019). About us.
det senmoderna samhället7. Människan avgör själv vem den vill vara och på vilket sätt den vill att andra personer ska se hen som. Innebörden med reflexiva beteenden gäller individens framställning och upprätthållning av sin egna identitet och självsäkerhet8.
1.2 Problemformulering
Idag är en stor del av samhället präglat av sociala medier och under de senaste åren är det allt fler individer i alla generationer som använder sociala forum9. Sociologen Manuel Castells hävdar att det omfattande nätverkssamhället genomsyras av en kultur som han kallar för “culture of real virtuality” som handlar om att individer lever i ett uppdelat system som består av
informationsnätverk där innebörden av det förblir människors alldagliga praktik och tolkade realitet. Individer letar också efter att hitta samhörighet bestående av familj, vänner och närstående10. Castells menar att den sociala vardagen som individer lever i avgörs i stor omfattning av informationsflödets “real virtuality”
och med det menar han att individer utser sin livsstil efter individuella erfarenheter än efter traditionella11.
1.3 Syfte
Syftet med studien är att få en ökad förståelse för betydelsen av Instagrams effekt på unga tjejers självidentitet. Studien kommer därav endast att skapa förståelse över informanternas upplevelser om hur Instagram kan ha en påverkan på deras självidentitet.
1.4 Frågeställning
Hur upplever unga tjejer vid 15-års åldern att det sociala forumet, Instagram, påverkar deras självidentitet?
7 Giddens, A. (1999). Modernitet och självidentitet: självet och samhället i den senmoderna epoken.s. 67–68
8 ibid. s. 220
9 Cornell, P. (2019). Har sociala medier nått sin peak? SE, Stiftelsen för internetinfrastruktur.
10 Castells, M. (1999). Nätverkssamhällets framväxt. s. 116–117
11 ibid. s. 122
2. Tidigare forskning
För att få en större inblick i uppsatsens tematik har jag valt att fördjupa mig i hur tidigare forskning har resonerat kring sociala medier och identitet. Nedan
presenteras sociala mediers ökning bland individer och hur dessa sociala forum kan påverka människors identitet samt även hur viktigt det är att ha en identitet som individer kan definiera sig med för att kunna bli accepterade av
omgivningen. Sökmotorer som användes var bibliotekets sökfunktion via Linnéuniversitetet där resultaten begränsades till vetenskapligt granskade artiklar och litteratur. I sökningen användes orden ”identitet”, ”sociala medier”,
”självidentitet”, ”kroppsideal” och ”normer” i olika kombinationer på både engelska och svenska.
2.1 Den ökade spridningen av sociala medier
Idag har sociala medier spridit sig markant och allt fler individer är uppkopplade till Internet dagligen. I artikeln “Social identity dimensions and consumer behaviour in social media” skriven av Tien Wang framgår det att den snabba spridningen av sociala medier har medfört ett ändrat konsumentbeteende. Från en studie utförd år 2012 påvisades att individer i alla åldrar som bor i Förenta Staterna och som använder sociala medier spenderar ungefär 6,5 timmar om dagen på sociala medier för att vara i kontakt med personer från deras sociala nätverk. Det förändrade beteendet har medfört en radikal ökning av människors beroende av sociala medier12.
Vidare skriver Wang att användningen av sociala medier sker mest bland
ungdomar som lever i den digitala sfären, det vill säga de ungdomar som är mest uppkopplade till sociala medier. Wang i sin artikel pekar ut en studie som visar att personer som är mellan 8 till 18 år i genomsnitt tillbringar mer än 6,5 timmar på sociala medier till skillnad från barn mellan 8 till 12 år som spenderar lite mer än 4,5 timmar13.
Denna undersökning är en tydlig förklaring till att sociala medier har blivit en väsentlig del i människors vardag för både vuxna och unga. Wang visar även att
12Wang, T. (2017). Social identity dimensions and consumer behaviour in social media. s. 45
13 Ibid. s. 45
tonårstjejer använder sociala medier mer än killar i ett genomsnitt av 40 minuter.
Ungdomarnas svar till deras användande av sociala medier är bland annat att de vill kolla om deras publicerade inlägg får likes (gillningar), om deras vänner lämnar dem utanför eller säger negativa påståenden om dem14.
Denna artikel är relevant till denna studie då det påvisar att ungdomar spenderar en stor del av sin vardag på sociala medier dagligen samt att unga tjejer även använder Instagram för att interagera med varandra. Det är på så vis intressant att undersöka effekterna av Instagram.
2.2 Kroppsideal
Temat om kroppsideal uppmärksammas och lyfts upp i detta avsnitt då jag har funnit detta tema i min insamling av empiri då tjejerna vid ett flertal tillfällen berättat hur de har anammat flera kändisars kläd- och sminkstilar och på vilket sätt de strävar efter idealkroppen.
Hur individer uppfattar sin kropp och vilka kroppsideal som finns går att förklaras med hjälp av Carita Bengs studie ”Looking good: a study of gendered body ideals among young people” som handlar om hur den social konstruerade idealkroppen förstås och upplevs av 167 ungdomar vid åldrarna 13, 15 och 17 som bor i Umeå kommun i Sverige. Bengs skriver att massmedier och reklam är två betydelsefulla faktorer för konsumentkulturen samt även de väsentligaste redskapen för kropps- och skönhetsideal. Dessa två redskap framhåller de kosmetiska och hälsofördelarna med tillsyn av kroppen, vilket anses som ett ansvar för människor då detta underhållsarbetet är ett sätt att granska kroppen och utseendet15.
Bengs diskuterar resultaten i hennes studie om föreställningen av hur kroppen ska se ut och menar att det som presenteras för unga individer är att kroppen ska vara attraktivt, fit och i god form och hälsa. Bengs skriver att detta är ett
önskvärt mål i bland annat reklamfilmer och i innehåll som presenteras i media.
Massmedias kraftfulla engagemang för den perfekta kroppen bidrar till att konstruera en bild av kroppen som problematisk, det vill säga att det finns en
14 ibid. s. 45-46
15 Bengs, C. (2000). Looking good: a study of gendered body ideals among young people. s. 61
risk att en person inte passar in i de perfekta bilderna, att sakna korrekt storlek eller form, att inte vara frisk nog samt även att inte ha potential att verkställa det som krävs av dem16.
Att kroppen anses vara problematisk är vanligt förekommande i många annonser och reklamfilmer. Där introduceras ett avgränsat antal kroppsdelar som anses vara de idealiska kropparna och bidrar till att urskilja den prefererade och den problematiska kroppen, samt också den ”kulturella stereotypen” exempelvis som fläckar eller annat som behöver redigeras. I flertal liknande annonser och
reklamfilmer utmålas de kvinnliga kropparna i synnerhet som problematiska17.
Resultaten av Bengts studie indikerar även på att det var dubbelt så många tjejer än killar (43 tjejer respektive 17 killar) som uppgav att de var missnöjda med sin kropp. Dessa könsskillnader stärktes vid granskning av ålder. De mest
effektfulla könsskillnaderna förekommer i gymnasieskolan, där i princip hälften av tjejerna är missnöjda, till skillnad från killarna där bara fem procent är det.
Detta påvisar att faktorer som kön och ålder är väsentliga för hur man bedömer sin kropp. Däremot har tjejer en tendens att utveckla sitt missnöje med sina kroppar ju äldre de blir18.
Bengts studie om den socialt konstruerade idealkroppen bekräftar om tjejernas missnöje med deras kroppar samt om hur massmedier visar upp det som anses vara den perfekta kroppen. Detta har en koppling till studiens samlade empiriska material då tjejerna som har intervjuats också strävar efter idealkroppen och har åsikter om hur de istället skulle vilja se ut. På så sätt är denna avhandling relevant för denna studie då det bekräftar hur idealkroppen synliggörs och eftertraktas på Instagram.
16 ibid. s. 80
17 ibid
18 ibid. s. 84
2.3 Självidentitet i förhållande till sociala medier
Sociala medier har blivit en viktig funktion i individens sociala liv. Författaren Jin-Young Kim skriver i sin artikel “A study of social media users’ perceptional typologies and relationships to self -identity and personality” att det är flertal personer som använder sociala medier för självpresentation och för att erhålla information om andra personer genom att bland annat scrolla på deras profiler i sociala medier. Individer framställer en känsla av vilka de är genom att använda sociala forum och detta genom att utlämna möjligheter till självutlämnande, vilket har en betydelse i människors utveckling av deras identitet. Vilka åsikter eller konstateranden individer har på hur andra identifierar sig, responsen som tas emot på dessa åsikter och hur dessa människor beskådar sina egna profiler parallellt till hur andra profiler ser ut är en tänkbar faktor i människors identitet.
Därmed befinner sig självidentiteten i detta sammanhang bakom mänskliga relationer och informationsutbyten och dessutom i relationer som äger rum online19.
Vidare skriver Kim att sociala medier bistår med att hålla användarna underrättade om hur den angelägna situationen ser ut för ens kontakter i sitt nätverk, presenterar sin identitet via privata profiler genom att bland annat dela tankar, inlägg och arrangemang. På så sätt kan individens individuella identitet utvecklas på sociala forum då människors personliga och kollektiva identiteter både synliggörs och marknadsförs20.
Människor använder sociala medier för att bibehålla, framföra och diskutera om identitet genom de preferenser och engagemang som de förmedlar. Utöver detta främjas presentationer av identitet även av användares kommentarer. I artikeln framkommer det att flera studier påvisar att individer offentliggör information i sociala medier som är ensidiga för vad de väljer att publicera för inlägg som innefattar positiva känslor, medgång och lycka än att de offentliggör inlägg som förmedlar motsättningar, nedgångar och misslyckanden21.
19 Kim, J-Y. A study of social media users’ perceptional typologies and relationships to self - identity and personality. s. 768
20 ibid. s. 770
21 ibid
Onlinekommunikation har blivit en betydelsefull faktor för att bevara vänskap.
Kim hävdar i sin artikel att studier har påvisat att användare på sociala medier känner sig mer säkra på sig själva, verksamma och bekväma med online-
samspel över sedvanliga ansikte-till-ansikte aktiviteter. Denna företeelse är även omtalad för ”social kompensation hypotesen”. Ungdomar som är blyga av sig är mer villiga att skapa vänskap online för att kompensera för sina svaga sociala kompetenser. Ungdomar som däremot är extroverta och utåtriktade och som vågar ta plats brukar också medverka i onlinekommunikation för att utveckla sina sociala färdigheter online22.
Tidigare forskning inom det temat är väsentlig för denna studie då det bekräftar att självidentiteten konstrueras på ett reflexivt sätt inom kontexten av social media och synnerligen i Instagram. Detta kan på så sätt uppfattas som en kontinuerlig process där de unga tjejernas självidentitet kan påverkas både negativt och positivt.
2.4 De “normala” gemenskaper
Vad tjejer anser vara normalt och vad uppmärksamhet betyder för de går att förklaras med hjälp av genusvetaren Fanny Ambjörnssons avhandling “I en klass för sig”. Det handlar om en studie om tjejers vardag och villkor. Tjejerna som Ambjörnsson har undersökt är 16 och 18 år gamla som går på två olika gymnasieprogram. Ambjörnsson skriver i sin avhandling att tjejer i massmedia får mycket uppmärksamhet kring besvär som tjejerna upplever. Några av dessa besvär är bland annat en ökad fixering på kropp och utseende, den bekräftade svaga självförtroendet och om deras sexuella utsatthet. Att klassificeras som tjej betyder att man har ett specifikt förhållande till sin ”kropp, sexualitet och identitet”23. I studien framkommer det att tjejerna anser att det är viktigt att följa de allmänna utseendekoderna för att bli mer socialt mottagliga och intressanta.
Även för att man ska kunna ingå i en gemenskap. Tjejerna menar att om man
22 ibid. s. 770-771
23 Ambjörnsson, F. (2004). I en klass för sig - genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer.
s. 30
ska kunna ingå i samma gemenskap är det viktigt att man delar samma intressen24.
Ambjörnsson menar att flickor som är i processen till att bli kvinnor, inplaceras tidigt i genusordningar som är förknippade med ideal, uppfattningar och
beteenden som hör ihop till sexualitet. Detta leder till att de lägger sin energi på formen av deras kroppar och utseendet. Tjejerna förenas i en struktur som karaktäriseras av “kroppslig självövervakning”25. Tjejerna konstruerar även genus genom att omforma kroppen genom att exempelvis noppa sina ögonbryn, sminka sig, rätta till håret och måla sina naglar, vilket är några av de normer som tjejer behöver förhålla sig till för att tillhöra det kvinnliga könet26.
Denna avhandling är relevant för denna studie då det handlar om hur viktigt det är för tjejer att bli accepterade och kunna ingå i en gemenskap där de delar samma intressen och åsikter. Detta genom att de bland annat blir utseende- och kroppsfixerade. Det går att koppla till denna studie då det är intressant att
undersöka om studiens intervjupersoner känner samma press från Instagram och om det finns normer som de behöver förhålla sig till för att tillhöra det kvinnliga könet.
3. Teori
I detta kapitel kommer teoretiska utgångspunkter att presenteras som har använts i analysen av det empiriska materialet i studien. Då syftet är att undersöka hur Instagram kan ha en påverkan på unga tjejers självidentitet är det relevant att använda sig av teorier som förklarar hur identitet skapas och konstrueras samt vilka faktorer som kan ligga bakom.
24 ibid. s. 167-168
25 ibid. s. 172
26 ibid. s. 158
3.1 Val av teorier
Denna studie kommer bland annat att utgå från Candace West och Don H.
Zimmermans teori om hur kön skapas, vad som anses vara kvinnligt och hur det synliggörs i samhället. Denna teori kommer vara till en hjälp för att förstå på vilket sätt tjejerna behöver anpassa sig för att leva som det “kvinnliga könet” för att inte avvika från sin omgivning. Den andra teorin kommer att avhandla Anthony Giddens teori om senmodernitet och självidentitet för att belysa hur individers identiteter formas av de normer och värderingar som förmedlas till individer via sociala medier i det senmoderna samhället, vilket i detta fall är utifrån Instagram. Den tredje teorin kommer att redogöra för Charles Horton Cooleys teori om spegeljaget som innebär att man skapar en självbild utifrån hur man tror att andra uppfattar en själv som, som används för att stödja Giddens teori om reflexividentiteten, då båda teorierna handlar om identitetskonstruktion.
Hur denna teori är väsentlig i denna studie är genom att undersöka hur intervjupersonerna uppträder på sociala medier utifrån hur deras följare på Instagram förväntar sig av de. Den fjärde och sista teorin handlar om Jean Baudrillards teori konsumtionssamhället, om hur individer använder sina kroppar som konsumentobjekt för att förfina dem.
3.2 Skapandet av kön
Hur kön skapas och vad som anses vara kvinnligt och manligt kan beskrivas utifrån Candace West och Don H. Zimmerman teori om “doing gender”. Enligt West och Zimmermans teori har både könen avsiktlig och oavsiktlig kunskap om vad det egentligen menas med att vara en man och kvinna. De menar att dessa skillnader varken är biologiska, nödvändiga eller naturliga. Detta resulterar till att individer konstruerar en tankemodell om vad som uppfattas vara manligt och kvinnligt27.
I artikeln ”Doing Gender” nämner West och Zimmerman olika exempel där man har kategoriserat utifrån om det är man eller kvinna. Ett av exemplen som de lyfter upp är herr- och damtoaletter. De menar att både män och kvinnor använder toaletten till samma ändamål men ändå sorteras toaletterna in i två
27 West, C & Zimmerman, D. (1987). Gender & Society – Doing gender. s. 137
olika grupper, en grupp för kvinnor och den andra gruppen för män. Samt behöver de två olika könen anpassa sig efter det. West och Zimmerman menar att individer anpassar sig efter dessa indelningsgrupperna med anledning av att det är det som de har anammat under deras uppväxt28.
Detta exempel uppmärksammar West och Zimmerman för att tydliggöra att det finns saker och ting som uppfyller samma funktion men som indelas i kategorier utifrån vad som anses vara för män och kvinnor29. Att göra kön bibehåller den sociala strukturen om vad som anses vara det som är det vardagliga och ordinära sättet att leva livet på. Teorin om “doing gender” handlar på så vis om hur kön görs till och vilka konsekvenserna kan vara med att göra kön. Det som West och Zimmerman vill synliggöra är hur det som anses vara manligt och kvinnligt görs till och vad det kan resultera till.
West och Zimmermans teori har tagit avstamp i Erving Goffmans fallstudie om den transsexuella tjejen som upplevde att hon tillhörde en annan könstillhörighet än hennes egna och som vid 17 års åldern fick gå igenom ett könsbyte, till ett kvinnligt kön. Under denna process försökte hon att lära sig hur det är att leva som en kvinna, allt utifrån beteende till utseende. Goffman menar att det är viktigt att ha vetskap om hur en tjej ska leva för att kunna bli accepterad av omgivningen. På så sätt var det nödvändigt för den 17-åriga tjejen att inhämta kunskap om hur en kvinna gör sitt kön, det vill säga “doing gender”. Detta menar Goffman, genom att lära sig om hur normer kring hur en kvinna ska vara framhävs i samhället. Därmed är det viktigt att Agnes följer de normer som finns för att hon ska falla in i den kvinnliga kategorin30.
Teorin om ”doing gender” är väsentlig i form av hur tjejer gör sitt kön på
Instagram för att bli accepterade av andra användare och samt även hur det visas upp.
28 Ibid. s. 137
29 ibid
30 ibid. s. 131
3.3 Senmodernitet och självidentitet
Sociologen Anthony Giddens hävdar att senmoderniteten har resulterat i att de senmoderna institutionerna har ändrat det alldagliga sociala livets egenskap och har effekt på människor genom ändrade normer och värderingar. Dessa
senmoderna institutioner har att göra med hur teknologins utveckling har bidragit till fler möjligheter för informationsöverföring, affärsrörelse samt även rörelsen över hela världen som förut inte har varit möjlig. Utifrån den
möjligheten av globalisering har detta blivit en verklighet för människor.
Giddens menar att det centrala inom senmoderniteten ligger i grund för hur individer uppfattar de strukturer som finns i samhället i förhållande till hur självet beskådar sig själv i relation till omgivningen. Giddens skriver att de elektroniska medierna får allt mer betydande roll i hur självidentiteten framställs genom människors reflexiva beteenden31. Senmoderniteten har gett individer motivering till att behöva stärka den personliga identiteten för att konstruera den ontologiska tryggheten som har en koppling till reflexivitet som Giddens skriver om. Han menar att reflexivitet har att göra med hur människor regelbundet inrättar sig efter den omgivning som de lever i och har också att göra med om hur människor vill framstå som, det vill säga vilka de egentligen vill vara genom att de har flera valmöjligheter som Giddens hävdar32. Ett tydligt exempel som Giddens förklarar, om hur människor anpassar sig är genom att nämna att inom senmodernitet ställer man sig frågan om hur man ska leva dagligen och besvarar frågan genom att ta beslut om på vilket sätt man ska uppföra sig, vilka kläder man ska sätta på sig, vilken mat man ska äta och så vidare. Giddens menar att frågan som “hur ska jag leva” besvaras utifrån den tillfälliga självidentiteten33. Denna teori är lämplig för att synliggöra på vilket sätt tjejerna utvecklar och konstruerar sin självidentitet på Instagram. Eftersom att vi lever i den sena moderniteten där reflexivitet är en av dem viktigaste egenskapen i denna tid, det vill säga att människor har olika valmöjligheter att relatera till i konstruerande av sina identiteter blir denna teori väsentlig i förhållande till denna studie. Jag är
31 Giddens, A. (1999). Modernitet och självidentitet: självet och samhället i den senmoderna epoken. s. 9–13
32 ibid. s. 29-30
33 ibid. s. 24
medveten om att denna teori utvecklades innan sociala medier skapades men däremot påstår jag att denna teori är relevant för den här studien för att Instagram kan betraktas ett senmodernt socialt forum inom ramen för social media samt för att koncentrationen ligger på hur unga tjejers själviddentitet påverkas av detta sociala forum. Teorin uppmärksammar även hur självidentitet formas på ett reflexivt sätt vilket också är relevant då det kan definiera hur självidentitet kan konstrueras tillfälligt av unga tjejer inom ramen för den sociala plattformen vid namnet Instagram.
3.4 Självuppfattning
Hur människor uppfattar sig själva och sin egna identitet beskrivs av ett begrepp som mikrosociologen Charles Horton Cooley kallar för spegeljaget. Spegeljaget uppstår av förlopp som bildas genom samspel i de sociala miljöerna som därmed är resultat av människors identitet och självbild. Inom denna tankegång är människan uppväxt med en otydlig självbild som man därmed har potential att stärka genom samspel med och insikt för andra individer som finns i ens omgivning. Inom begreppet är det även väsentligt hur en människa bedömer att övriga personer ser på hen då det är förknippat till en människas
självmedvetande. Detta kan liknas med att en individ speglar sig och blir sedan tillfredsställd eller missnöjd på grund av hur man tror att andra personer
kommer att tolka det som de beskådar eftersom att det kommer att ha en effekt på hur man kommer att se på sig själv34.
Cooley anser även att anledningen till att individen känner högmod och vanära uppkommer inte enbart utifrån sig själv utan det är också vad man visualiserar utifrån vad andra tycker och tänker. Med det menas att man skapar känslor utifrån hur man tror att andra individer betraktar en. Vem som däremot kan påverka en persons självuppfattning hävdar Cooley beror främst på kontext och miljö. På sätt och vis påverkas individers handlingar av hur man uppfattar sig själv utifrån människorna i ens omkrets35.
34 Cooley, C.H. (1967). Human nature and the social order. s 17
35 Ibid. s. 19
Det som kommer att lyftas fram ur Cooleys teori är hur de 15-åriga tjejerna stärker och ändrar sin självidentitet i samspel med andra individer på Instagram.
Denna teori kommer att vara intressant vid analysen av tjejernas reflekterande om de tycker att andra följares åsikter är viktiga för att där kommer det att bli tydligt om spegeljaget styrker deras motivering kring detta.
3.5 Konsumtionssamhället
Sociologen Jean Baudrillards teori om konsumtionssamhället är väsentlig till denna studie då studiens empiriska material tyder på att samtliga tjejer som har intervjuats inspireras av andra personer på Instagram vad gäller deras utseende.
De brukar exempelvis köpa liknande klädesplagg och smink som kändisar har eller som de har sponsrat på sina Instagramkonton, vilket gör att tjejernas kroppar blir konsumenter av sina egna kroppar då de spenderar mer pengar på dem samt även uppmärksamhet.
På vilket sätt människokroppen anses vara ett konsumentobjekt och vad som går att uträtta med kroppen kan förklaras utifrån sociologen Jean Baudrillards teori om konsumtionssamhället. Baudrillard hävdar att kroppen framstår som något som går att användas för att sälja varor och tjänster samtidigt som kroppen är ett konsumentobjekt. Kroppen har blivit ett objekt som individer spenderar mer uppmärksamhet och pengar på. Med det sagt menar Baudrillard att människor har blivit konsumenter av sina egna kroppar på så sätt att man förbrukar ett antal olika produkter och tjänster för att förfina de36. Vidare skriver Baudrillard att skönhet för kvinnor är något som är självklart och att det inte längre är något naturligt utan det är det huvudsakliga, essentiella kvaliteten som man behöver, precis som för människor som tar hand om sin själ37. För att vara en del av konsumtionssamhället behöver man inrätta sig för att hålla sig “uppe i fart” som Baudrillard kallar det för. Det han menar är att man ska förhålla sig till det som är aktuellt. Han tar mode som exempel där han menar att mode är temporärt och som individer själva väljer men att det inte bidrar med något till människans medfödda egenskaper38. Människor vill köpa materiella ting som består av
36 Baudrillard, J. (1998). The consumer society, myths and cultures. s. 13-14
37 ibid. s. 132
38 Ibid. 100
märken för att känna sig viktiga. Detta för att individer känner välmående och glädje när de lyckas med detta39. Det Baudrillard även menar är att människor som är en del av konsumtionssamhället behöver ständigt köpa om bland annat kläder varje år, månad eller säsong. Han menar att om man inte gör det, det vill säga köpa om i detta fall kläder, är man inte en riktig invånare i
konsumtionssamhället40.
4. Metod
I detta avsnitt presenteras den metod som har använts i denna studie och på vilket sätt det har använts för att sammanställa den färdiga uppsatsen genom urval av intervjupersoner, tillträde till fältet, intervjuguidens utformning, tillvägagångssätt, bearbetning av det empiriska materialet samt vilken analysmetod som har använts. Slutligen presenteras genomförandet av intervjuerna samt studiens etiska överväganden.
För att kunna få en större förståelse över unga tjejers upplevelser om hur Intagram kan påverka deras självidentitet har en kvalitativ metod använts i denna studie. En kvalitativ metod tillämpas för att kunna uppfatta det sociala samspelet samt betydelsen av vissa sociala fenomen, som är väsentlig för studiens syfte eftersom att det sociala samspelet har uppkommit mellan mig och de unga tjejerna under intervjun41. Under det sociala samspelet som har skett under intervjun mellan mig och de unga tjejerna, hade de möjlighet att redogöra för om sociala medier såsom Instagram har haft en effekt på deras självidentitet och deras upplevelser på effekterna av sociala medier som Instagram. Genom tjejernas redogörelser av sociala mediers effekt på deras självidentitet har jag uppmärksammat de sociala fenomen som de unga tjejerna ville klarlägga som går att anknytas till det som Rennstam och Wästerfors avser, att den kvalitativa
39 Ibid. 15
40 ibid. s. 100
41 Rennstam, J. & Wästerfors, D. (2015). Från stoff till studie: om analysarbete i kvalitativ forskning. s. 13
metoden är ett verktyg för förståelsen av vilken innebörd dessa sociala fenomen kan ha i det sammanhanget som det uppstår42.
Studiens frågeställning utmynnar i en kvalitativ metod då det handlar om hur unga tjejer upplever att Instagram påverkar deras självidentitet och det var därför mest rimligt att samla in det empiriska materialet genom att använda sig av kvalitativa intervjuer eftersom det ger utrymme för att granska emotioner, tankar och intentioner vilket den kvantitativa metoden inte kan undersöka på samma sätt43. På så sätt anser jag inte att den kvantitativa metoden är av betydelse i denna studie då syftet är att skapa större förståelse över hur unga tjejer upplever att Instagram påverkar deras självidentitet och det hade därför varit svårt att göra det med kvantitativ ansats då det används när man
exempelvis vill räkna ut ett eller flera samband44. 4.1 Urval & Tillträde
Mina kriterier för val av informanter är att det är unga tjejer som är i 15-års åldern. Samtliga av intervjupersonerna läser årskurs 8-9 i grundskolan. Eftersom engagemang ligger hos en speciell grupp, unga tjejer vid årskurs 8-9,
publicerade jag flera inlägg på olika grupper på Facebook (se bilaga). Namnet på dessa grupper är, “Honey & the bees”, “Girltalk” och “Pinkroom”. Det var flera tjejer som kontaktade mig på Facebook, både av de som själva var 15 år samt av andra tjejer som kände tjejer i den åldern.
Anledningen till varför jag valde att intervjua tjejer i 15-års åldern är för att studiens tidigare forskning visar att det är främst tjejer som använder sociala medier i större utsträckning än vad killar gör samt även att det är tonårstjejer som spenderar ungefär 40 minuter på det mer än killarna. Jag har även valt den målgruppen för att en undersökning från Internetstiftelsen som nämndes i tidigare avsnitt av inledningen, bekräftar att Instagram används mest bland yngre än äldre, främst av tjejer som är mellan 12–15 år. På så sätt ansåg jag det vara sociologiskt intressant att undersöka unga tjejer som är 15 år. Dessa tjejer
42 ibid. s. 14–18
43 Ahrne, G & Svensson, P. Handbok i kvalitativa metoder. s. 10
44 ibid.
kan även valfritt avgöra om de vill delta i intervjun eller inte utan målsmans tillstånd.
Totalt gjordes sex intervjuer med unga tjejer som är 15 år. Mitt urval av informanter var slumpmässigt på så vis att jag inte visste hur många tjejer som skulle vara intresserade av att delta i intervjun fram tills att tjejerna kontaktade mig på Facebook.
När jag skulle välja intervjupersoner som jag ville intervjua var en av mina målsättningar att inte intervjua personer som ingår i samma krets eller är vänner med varandra då det finns en stor chans att de skulle uppge samma svar på frågorna, vilket jag helst ville undvika. Jag ville istället intervjua personer som har olika kompiskretsar för att samla in olika svar och upplevelser från alla intervjupersoner. För att genomföra en bestämd form av forskning är det nödvändigt för forskaren att föreställa ett specifikt slag av intervjupersoner45. Min tanke från början var att jag skulle komma i kontakt med tjejer från flera olika skolor men eftersom att risken är stor att tjejerna är vänner i skolorna samt även att det var svårt att nå dem via skolrektorerna då skolorna inte tog emot besök på grund av omständigheterna runt Coronaepidemin, fick jag därför ändra min plan och skriva inlägg på sociala medier såsom Facebook istället och hitta informanter där.
4.2 Intervjuguide
Under intervjuerna har jag använt mig av semistrukturerade intervjuguide (se bilaga). Detta på grund av att informanterna skulle vara flexibla i sina svar samt kunna utveckla sina förklaringar om de har något annat som de ville tillägga som exempelvis upplevelser eller tankar som skulle ge fördel för att besvara studiens forskningsfråga. Enligt Alan Bryman innebär semistrukturerade intervjuer att forskaren har en intervjuguide som hen utgår ifrån. Vidare skriver Bryman att intervjupersonerna har rätten till att själva bestämma över hur de vill formulera sina svar. Frågorna som finns i intervjuguiden behöver inte följas i rätt ordning och frågor som inte finns med kan även tillkomma under intervjun,
45 Kvale, S & Brinkman, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. s.128
om intervjuaren förknippar svaren utifrån vad intervjupersonen har angett46. Det positiva med en semistrukturerad intervjuguide är att det är möjligt att få svar på frågor som inte finns med i intervjuguiden och detta är genom att ställa öppna frågor som betyder att intervjuaren kan förhålla ordningen på frågorna utifrån sammanhang47. Intervjuguiden består av fem teman såsom användning av Instagram, påverkan, bekräftelse, popularitet och normer och värderingar.
Denna tematisering har varit välplanerad och detaljerad48. Dessa teman har uppkommit genom inspiration från studiens tidigare forskning. Genom att tematisera intervjuguiden medför det att det blir enklare att klargöra studiens syfte samt vilket tema det är som ska studeras49.
Första temat användning av Instagram, utsågs för att få en bättre uppfattning om hur länge tjejerna använder Instagram per dag och vad anledningen till att de har Instagram är. Det andra temat, påverkan, handlar om det finns andra
individer på Instagram som tjejerna inspireras av och om de har en påverkan på tjejerna av något slag. Temat bekräftelse, tillför information om tjejerna brukar redigera sina bilder och vilka förväntningar de har när de lägger upp bilder på Instagram. Det fjärde temat, popularitet, avhandlar om tjejerna bryr sig om
“likes” på det som de laddar upp på Instagram och om de bryr sig om antalet
“likes” och kommentarer och vad det beror på. Samt även om andra personers åsikter är viktiga. Det femte och sista temat, normer och värderingar, fick tjejerna berätta om de anser att det finns normer och värderingar på Instagram som de behöver förhålla sig till.
4.3 Bearbetning av empiriskt material & analysmetod
Under intervjun spelades alla intervjuer in via en applikation på mobiltelefonen som spelar in ljud, röstmemon. Det positiva med inspelning av intervjuer är att det blir enklare vid transkriberingen av alla intervjuer, att man kan höra varje specifikt ord som intervjupersonerna använder, tonfall samt när de tar korta uppehåll som man därefter kan återvända till om man behöver lyssna om på intervjuerna. Genom att spela in intervjuerna gör det enklare för forskaren att
46 Bryman, Alan. (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. s. 415
47 Hallin, A & Helin, J. (2018). Intervjuer. s. 43
48 Kvale, S & Brinkman, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. s. 152
49 ibid, s. 148
fokusera på vad intervjupersonerna berättar under intervjutillfället50. Efter att jag hade transkriberat alla intervjuer gick jag vidare till att sortera allt material genom att läsa transkriberingarna noggrant för att därefter hitta betydelsefullt material i form av mönster och kopplingar bland intervjupersonerna. Att
forskaren går igenom sitt empiriska material ordentligt för att hitta mönster är en metod för att sortera och sätta samman materialet, som även ingår i
kodningsprocessen51. Genom att transkribera materialet resulterade det till att det skapades en djupare förståelse av det insamlade materialet52.
Den metod som användes i analysen är tematisk eftersom den är relevant för en kvalitativ analysmetod. Denna metod medför ett anpassningsbart
tillvägagångssätt när man ska koppla studiens teoretiska begrepp i det empiriska materialet som tas upp i analysavsnittet53. Med denna metod är det möjligt att använda studiens valda teorier fritt för att kunna framställa en utförlig
presentation av det insamlade materialet. Syftet med en tematisk analys är att likställa, analysera samt tolka mönster och motiv som går att hitta i det insamlade empiriska materialet54.
4.4 Genomförande
Studien består av sex semistrukturerade intervjuer med sex intervjupersoner sammanlagt. Intervjuerna har utförts individuellt med varje person via Skype.
Under intervjun spelades samtalet in som därefter transkriberades till textform.
Tiden för intervjun tog ungefär 45–50 minuter för varje person. Anledningen till varför jag valde att genomföra intervjuerna via Skype är för att de unga tjejerna tyckte att det skulle vara smidigare om vi tog det via Skype då de hade andra sysselsättningar under dagen och därför fick Skype bli en lösning. Under intervjun fick de unga tjejerna även berätta sina åsikter om hur de tyckte att samtalet gick och om de har lärt sig något nytt efter intervjufrågorna. En fördel med att använda Skype som hjälpmedel under intervjun är att det är möjligt, förutom att det finns både ljud och bild, att man även kan få en bättre
50 ibid. s 218
51 Dalen, M. (2007). Intervju som metod. s. 74
52 Braun, V & Clarke, V. Using thematic analysis in psychology. Qualitative Research in Psychology. s. 6
53 ibid. s..8
54 ibid.
uppfattning på informanternas reaktioner på det som tas upp under intervjun.
Sådana sociala indikationer kan ha betydelse i hur samtalet fortsätter vidare55. 4.5 Etiska överväganden
Denna studie har tagit hänsyn till Vetenskapsrådets krav på de fyra grundläggande forskningsetiska kraven. Dessa krav är nyttjandekravet, konfidentialitetskravet, samtyckeskravet och informationskravet56. När jag publicerade inlägg på Facebook om studiens huvudsyfte, att intervjupersonerna får frivilligt delta och att samtligt material som samlas in till studiens skall vara sekretessbelagt. Denna information förmedlades även till tjejerna vid
intervjutillfället, studiens syfte förklarades återigen för att säkerställa att de vet vad intervjun kommer att behandla samt att de är helt anonyma på så sätt att deras fullständiga namn är påhittade i studien för att det inte ska kunna gå att identifiera dem och att inspelningen av intervjun kommer att raderas bort efter att transkriberingen av samtalet är klart. De blev även informerade om att det är helt frivilligt att delta samt att de kan avbryta sitt medverkande när de vill för att uppfylla informationskravet och samtyckeskravet. Alla tjejer som blev
intervjuade var 15 år och på så sätt hämtades samtycket från dem. Eftersom informanterna fick ta del av att deras uppgifter inte kommer att redogöras i studien för att det inte ska gå att identifiera dem samt att inspelningarna kommer att raderas bort uppfylldes konfidentialitetskravet. Även att datamaterialet endast kommer att användas i undersökningssyfte och nyttjandekravet kommer på så sätt att beaktas57.
55 Hallin, A & Helin, J. (2018). Intervjuer. s. 63–64
56 Vetenskapsrådet. (2002). s. 8–10
57 ibid. s. 6–14
5. Resultat och analys
I följande avsnitt kommer det empiriska materialet presenteras utifrån intervjupersonernas upplevelser kring hur Instagram kan ha en påverkan på deras självidentitet. Det empiriska materialet kommer att analysera tjejernas berättelser med hjälp av de teorier som har presenterats tidigare samt även försöka skapa bättre förståelse genom att jämföra min empiri med empirin från den tidigare forskningen.
5.1 Framställningen av självidentiteten
Utifrån det empiriska materialet som har samlats in går det att finna ett mönster bland samtliga intervjupersoner, vikten av hur självidentiteten presenteras och formas på Instagram. Det finns ett mönster i att identiteten som
intervjupersonerna visade upp överensstämmer inte med hur det egentligen ser ut utanför Instagram, när de är frånkopplade. Alla intervjupersoner framställer sitt liv på Instagram som det “perfekta” då det är något som är socialt
eftertraktat i deras omkrets. De visar endast en liten del av sig själva där de enbart väljer att visa det positiva som händer i deras vardag och inte exempelvis när de är ledsna eller när de inte anser att de ser representativa ut på bland annat deras bilder vilket kan resultera i att de simpelt kan ombilda och förfina deras tillvaro. Precis som Giddens beskriver att människor regelbundet inrättar sig efter den omgivning som de lever i och har att göra med hur människor vill framstå som, det vill säga vem de egentligen vill vara58. Mila, berättar att hon beter sig annorlunda när hon är uppkopplad på Instagram och hennes motivering till varför hon gör det är;
“Jag postar endast bilder när jag gör något exklusivt det vill säga när jag gör en
födelsedagsfest eller är på poolparty eller liknande där det oftast ser bättre ut på bilderna än vad det gör i verkligheten. Därför kan man säga att jag målar upp en bättre bild av min själv än vem jag egentligen är”. (Mila)
Mila postar alltså bara bilder när hon gör något som anses vara “exklusivt” och som passar in i ramen för det “perfekta”. Hon har i Giddens mening lyckats veta
58 Giddens, A. (1999). Modernitet och självidentitet: självet och samhället i den senmoderna epoken. s. 29–30
hur hon vill uppföra sig inom det senmoderna samhället då hon konstruerar den ontologiska tryggheten i form av att endast dela med sig av bilder när hon gör något roligt eller när hon anser att bilderna ser exklusiva ut.
Förutom Mila, anser samtliga intervjupersoner att det är viktigt med vilka val av bilder man publicerar på Instagram för att det är det som påverkar bland annat deras självkänsla.
“För att få flera följare och för att synas mer så tror jag att innehållet på ens instagram profil ska vara lockande och ser man att en person får mycket likes så börjar människor följa en. Så jag tycker att det är väldigt viktigt att mina följare gillar mina bilder, det är också en bekräftelse på att det man lägger upp är fint samt att man ser bra ut och då börjar man må bättre och kommer vara mer självsäker.” (Victoria)
Victoria sammanfattar majoriteten av intervjupersonernas synpunkter här. Alla intervjupersoner vill att bilderna som man delar med sig på Instagram ska vara lockande för ens följare för att det resulterar i hur bra självförtroende och självkänsla man kommer att ha och därför blir innehållet på Instagram av vikt.
Enligt Kims studie påvisar det att individer offentliggör information i sociala medier som är ensidiga för vad de väljer att publicera för inlägg som innefattar positiva känslor, medgång och lycka än att de offentliggör inlägg som förmedlar motsättningar, nedgångar och misslyckanden59. På så sätt är Instagram en plattform där användare enbart väljer att visa det positiva som händer i deras tillvaro och inget av det som anses vara negativt visas upp då det kan ha en påverkan på deras självsäkerhet, vilket intervjupersonerna undviker. Ett tydligt exempel på detta förklarar Sandra.
“Ett exempel är att man ska ha det perfekta livet och att inget ska få vara fel, det vill säga att man ska vara perfekt som människa hela tiden”. (Sandra)
Att framställa sig som “perfekt” är en tydlig norm som finns på Instagram bland intervjupersonerna. De menar att det inte finns många användare på Instagram som visar sina negativa sidor, det vill säga att man exempelvis aldrig lägger upp bilder när man gråter eller när man möter motgångar. För att passa in bland andra användare på Instagram är det därför viktigt för tjejerna att följa de
59 Kim, J-Y. (2018). A study of social media users’ perceptional typologies and relationships to self -identity and personality. s. 770
allmänna utseendekoderna för att bli mer socialt mottagliga och intressanta, såsom Ambjörnssons studie visar. Även för att man ska kunna ingå i en gemenskap. Precis som tjejerna i Ambjörnssons studie menar, att om man ska kunna ingå i samma gemenskap är det viktigt att man delar samma intressen60. Tjejerna konstruerar även genus genom att omforma kroppen där de exempelvis noppar sina ögonbryn, sminkar sig, rättar till håret och målar sina naglar, vilket är några av de normer som tjejer behöver förhålla sig till för att tillhöra det kvinnliga könet samt även flera sätt att uttrycka sitt kön på61.
5.2 Den ”perfekta” kroppen som norm
Det upplevs finnas en norm på Instagram bland intervjupersonerna om att det är viktigt att ha den “perfekta” kroppen som samtliga benämnde det.
Intervjupersonerna upplever oftast stress över att de inte har den kroppen som bland annat kändisar eller influensers har, då dessa personer inspirerar
intervjupersonerna vad gäller bland annat deras “smala” och “fina” kroppar.
Under intervjun fick intervjupersonerna svara om vilka personer som de anser inspirerar dem på Instagram och på vilket sätt de gör det. Följande tre citat från olika intervjupersoner besvarar frågan på detta sätt;
“När jag ser de personerna träna så känner jag att jag också borde göra det för att få den perfekta kroppen som de har”. (Celina)
Celina, berättar att det finns två kändisar som hon inspireras av på Instagram och varje gång dessa personer publicerar bilder eller videos på när de tränar så får hon känslan av att hon också vill göra det då hon vill uppnå samma resultat som de, att ha en kropp som faller under idealet. Nästa citat visar på hur en av intervjupersonerna beskriver idealkroppen som.
“En norm är att ens kropp ska vara ”omänsklig”, det vill säga att den ska vara så perfekt som möjligt utan att man ska ha några ärr, utslag, mycket fett på kroppen eller märken på. Ingen kropp är så men det är en norm som jag upplever finns på Instagram“. (Sandra)
Sandra, pratar här också om en av normerna på Instagram, om idealkroppen som hon kallar för “omänsklig”. Hon menar att tjejer som lägger upp bilder på sina
60 Ambjörnsson, F. (2004) I en klass för sig - genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer. s.
167–168
61 ibid. s. 158
kroppar oftast bara är de personer som är medvetna om att de har kroppar som är vältränade eller som inte har så mycket fett på kroppen. Hon berättar vidare att om man som användare på Instagram inte har en smal och perfekt kropp så skall man inte publicera en bild på sin kropp då andra personer kommer att kritisera ens kropp och man kommer anses vara den “fula” tjejen med den “tjocka”
kroppen, vilket man helst vill undvika. Bengs förklarar att idealkroppen uppvisas för unga individer med en föreställning om att kroppen ska vara tilldragande, fit och i god skick. Instagrams kraftfulla engagemang för den perfekta kroppen bidrar till att konstruera en bild av kroppen som
“problematisk”, det vill säga genom att de unga tjejerna inte känner att de passar in i de “perfekta” bilderna då de saknar korrekt storlek eller form, precis som Sandra hävdade ovan62. Vidare berättar intervjupersonerna om hur de har velat ändra på sin kropp för att passa in i idealet.
“De personer som postar på Instagram om deras kläder, deras kroppar och ansikten ser väldigt bra ut och nästan som att de är orealistiska. När jag har kollat mig själv i spegeln har jag tänkt tänk om jag hade en mindre näsa, eller tänk om mina kinder hade sett ut såhär istället”. (Mila)
I ovanstående citat beskriver Mila, hur hon skulle vilja se ut för att ha idealkroppen. Hon menar att det inte känns bra för henne att se de “fina”
kropparna andra tjejer har som hon själv inte har. Mila, fortsätter berätta att hon upplever att detta är en negativ aspekt som påverkar hennes självidentitet då hon inte uppskattar sin “naturliga” kropp, som hon beskrev det som och strävar konstant efter en kropp som de flesta tjejer vill ha för att få uppmärksamhet från andra samt för att få bekräftelse om att hon har en fin kropp. Detta går att kopplas till Baudrillards teori om konsumtionssamhället då han menar att kroppen har blivit ett objekt som människor spenderar mer uppmärksamhet på samt att skönhet för kvinnor inte är något naturligt längre utan att det är det fundamentala kvaliteten som de behöver63. Att ha tankar om hur man istället skulle vilja se ut genom att exempelvis ha en mindre näsa och annorlunda kinder som Mila beskriver, resulterar i att man inte vill se naturlig ut och att man söker efter uppmärksamhet från andra människor som hon beskrev det som. Detta är också ett sätt att göra kön på i konsumtionssamhället genom att följa normerna
62Bengs, C. (2000). Looking good: a study of gendered body ideals among young people. s. 80
63 Baudrillard, J. (1998). The consumer society, myths and cultures. s. 132
om att exempelvis vara ”fin” samt att satsa på sitt utseende som tjejerna berättar64.
5.3 Bekräftelse i form av likes och kommentarer
För samtliga intervjupersoner är likes och kommentarer eftertraktat då det ger de en bekräftelse på att deras bilder som de publicerar är “fina” och att
intervjupersonerna ser bra ut. Alla nämnde att det är viktigt att deras vänner och familj ska “like:a” deras bilder och de är även referensgruppen som
intervjupersonerna identifierar sig med. Betydelsen med att like:a definierades utifrån två faktorer. Det första är för att man vill vara en bra och lojal vän och därför är det viktigt med att like:a sina vänners bilder. Det andra är att det uppfyller kriterierna för att vara fin.
“En av mina förväntningar är att jag ska få många likes och att mina vänner och de jag står nära ska likea och kommentera. Det handlar om bekräftelse och det är något som vi unga tonårstjejer strävar efter hela tiden. Sociala medier som Instagram har medfört att man kan få mer bekräftelse och att man får det direkt. Genom att få många likes vet man att man ser bra ut och att man uppfyller kriterierna för att vara är fin.”. (Mila)
Enligt Mila, är hennes förväntningar att hennes vänner ska likea och
kommentera hennes bilder. Hon berättade även att om hennes vänner inte like:ar eller kommenterar en bild som hon har publicerat på Instagram så brukar hon skicka privata meddelanden till de för att påminna dem om att de ska göra det.
Enligt alla intervjupersoner var det uppenbart att man ska supporta sina vänners bilder genom likes och kommentarer. För en av intervjupersonerna värdesatte hon kommentarer mer än likes och hennes motivering till det var;
“Jag skulle nog säga att kommentarerna som ens följare skriver på bilderna som man lägger upp är mer viktigare än likes och ger mig mer bekräftelse för att det är något som en person har skrivit i text vilket betyder mer än och bara att få en like för att där får jag inte reda på vad den personen som har likeat tycker om mig”. (Celina)
Enligt Celina, är det viktigare att få veta vad hennes följare tycker om bilderna som hon publicerar i textform än att de bara like:ar för att då sätter de ord på vad de tycker och känner. Precis som Cooley menar, att detta kan liknas med att en
64 West, C & Zimmerman, D. (1987). Gender & Society – Doing gender. s. 131
individ speglar sig och blir sedan tillfredsställd eller missnöjd på grund av hur man tror att andra personer kommer att tolka det som de beskådar eftersom att det kommer att ha en effekt på hur man kommer att se på sig själv65.
Celina, fortsätter berätta hur likes på Instagram stärker hennes självkänsla.
“Likes stärker min självkänsla bara för tillfället. Om man har mobilen nere och tar upp den och ser att en person har kommenterat en bild som man har lagt upp gör det att man blir jätteglad för stunden och det känns genom hela kroppen men en vecka senare finns inte samma känsla kvar i kroppen, det blir som ett beroende, att vilja lägga upp en bild för att känna den känslan av glädje igen”. (Celina)
Intervjupersonen menar att likes är viktiga för ens självkänsla för stunden och inte i längden. Hon menar att hennes självkänsla endast stärks under den dagen eller dagen efter som hon har publicerat en bild och att hon inte känner samma känsla ju längre tid det går från att man har postat en bild på sig själv. Hon beskriver likes som ett slags “beroende” som hon ständigt behöver få för att känna glädje i kroppen. Förutom att Celina känner glädje när hon får likes kände en annan intervjuperson skam när hon inte får många likes och tar därför bort bilderna som inte får många likes.
“Jag kan inte ha kvar en bild som definierar mig som ful, eftersom jag inte skulle få så många likes på bilden. Jag tycker att det är pinsamt att ens följare ser att andra tycker att man inte är så fin därför skulle jag radera bort bilden, för att inte skämma ut mig framför mina följare”
(Helena)
Helena, berättar att man kan skämma ut sig framför sina följare om hon har kvar en bild som inte får många likes för att då definieras man som “ful”. Precis som Cooley menar, anledningen till att individer känner vanära inte enbart
uppkommer utifrån sig själv utan det är också vad man visualiserar utifrån vad andra tycker och tänker. Med det menar Cooley att man skapar känslor utifrån hur man tror att andra individer ser på en själv. På sätt och vis påverkas individers beteende av hur man uppfattar sig själv utifrån människorna i ens omgivning som i detta fall är Instagram66. Att Helena brukar radera bort bilder
65 Cooley, C.H. (1967). Human nature and the social order. s 17
66 ibid. s. 19
som inte får många likes skapar känslor hos henne om att hon inte är tillräckligt fin och detta är hennes uppfattningar kring vad hon tror att hennes följare tycker om henne. Att intervjupersonerna anpassar sig efter vad deras följare tycker och tänker om de handlar i Giddens mening om att de inom senmoderniteten ställer sig frågan om hur de ska leva dagligen och besvarar denna fråga genom att ta beslut om på vilket sätt man bland annat ska uppföra sig, som i detta fall att tjejerna tar bort bilder som de har publicerat på Instagram som inte får många likes67.
Alla andra intervjupersoner hävdade som Helena, att de inte skulle ha kvar en bild på Instagram om den inte fick många likes. Att intervjupersonerna får bekräftelse i form av likes från sina följare går att kopplas till Kims studie om att Instagram bistår med att hålla användarna underrättade om hur den angelägna situationen ser ut för deras kontakter i sitt nätverk, presenterar sin identitet via sina profiler genom att bland annat dela tankar och inlägg. På så sätt kan individens tillfälliga identitet utvecklas på sociala forum då människors personliga och kollektiva identiteter både synliggörs och marknadsförs, som i detta fall är via Instagram68.
5.4 Uppfattningen om att vara tjej
För att ta reda på ifall intervjupersonerna påverkas av andra användare på Instagram, bad jag de berätta om det finns en eller flera personer som de inspireras av. Samtliga intervjupersoner namngav flera personer som de ansåg gav dem olika slags inspiration. Det förekommande var att samtliga blev inspirerade av kändisar och influensers såsom Rihanna, Beyonce, Bianca Ingrosso etcetera. Dessa personer har påverkat intervjupersonerna på olika sätt.
Alla var eniga om att de fick inspiration vad gäller olika klädstilar och smink.
Två citat vad gäller detta presenteras nedan;
“De personerna brukar påverka mig på så sätt att de brukar ha samarbeten med flera olika stora företag och brukar sponsra klädesplagg på sin Instagram, vilket har medfört att jag flera
67 Giddens, A. (1999). Modernitet och självidentitet: självet och samhället i den senmoderna epoken. s. 24
68 Kim, J-Y. (2018). A study of social media users’ perceptional typologies and relationships to self -identity and personality. s. 770
