Vi inser att vårt empiriska underlag inte är särskilt brett, med tanke på att vi endast använt oss av tre informanter. Vi har endast gjort en intervju med enbart en efterföljande observation hos respektive lärare och har därmed inte kunnat dra några långtgående slutsatser kring informanternas praktik. Vi har bara kunnat dra slutsatser utifrån vad som pågick vid de tillfällen då vi genomförde våra observationer.
Syftet med vårt examensarbete var att ta reda på hur tre KME-lärare ser på estetik, hur de ser på det möjliga lärandet genom estetik och hur de omsätter den synen till sin verksamhet. Vidare ville vi också ta reda på hur deras syn förhöll sig till utbildningens (Huvudämnet 2008) syn på estetik. Vi valde att polarisera estetikbegreppet enligt Thavenius (2004) modesta och radikala estetik. Som vi tidigare nämnt har huvudämnet KME (2008) anspråk på radikal estetik, och vi ville ta reda på hur utbildningens intentioner hade omsatts i tre KME lärares undervisning.
Vi har kommit fram till att den modesta estetiken ibland är ett hjälpmedel för att komma fram till en djupare syn på estetik. Genom intervjun och observationen med Christian upptäckte vi att inslag av en modest estetik kan vara en möjlig väg för att nå fram till anspråk på en radikal estetik.
Det framkom under intervjuerna att Agnes hade svårt att finna utrymme för modest estetik, samt att Christian upplevde svårigheter att finna utrymme för anspråk på radikal estetik fullt ut i sin undervisning. Emil däremot upplevde inga svårigheter i att finna utrymme för anspråk på radikal estetik i undervisningen, men vid observationen av hans lektionspass upplevde vi inga radikala anspråk. Samtidigt som Agnes och Christian hade visioner kände de sig förhindrade av påbud och riktlinjer ovan ifrån om vad som ska uppfyllas inom ämnena. Vi lade under Christians intervju märke till en intressant vinkling i synen på estetik. Han menade på att man som människa har estetiken inom sig och att det är upp till pedagogen att fånga det
autentiska hos en elev när tillfället uppenbarar sig. Om det upplevs som problematiskt att bedriva radikala anspråk på estetik i vissa skolämnen, är det kanske medvetenheten och viljan som är det mest väsentliga. I stunden, under lektionen kan uttalande om svåra ämnen göras av en elev, då är det viktigt att inte förbise det. Christian såg marknadsestetiken och populärkulturen som positiva delar att ta in i skolan, när det handlade om elevernas erfarenheter, vilket skiljer sig från vad Persson (2004) kallar skolans svartvita och avståndstagande syn på marknadsestetiken. Detta ser vi som positivt.
Vidare har vi utifrån att observera Emils lektionspass, fått upp ögonen för reflektionens betydelse för att anspråk på den radikala estetiken ska vidareutvecklas. Med reflektion menar vi inte enbart ett bearbetande av elevernas reflektioner utan att man som pedagog också ifrågasätter och reflekterar öppet inför eleverna. För att kunna ge sig utanför gränserna (se huvudämnet 2008) anser vi att en bearbetning av innehållet är en förutsättning. Om man som pedagog är en förebild och inte bara ifrågasätter elevernas tankar utan också visar exempel på reflektioner, upplever vi att det blir mer konkret för eleverna vad som förväntas av dem. För att anspråk på radikal estetik ska kunna bedrivas, måste man få eleverna att känna att fördjupad reflektion är väsentlig och viktig för att de ska kunna göra om kunskap till sin egen. För att anspråk på radikal estetik ska kunna råda ser vi reflektion och bearbetning som en förutsättning. Man kan inte prata om, som det ofta är inom den radikala estetikens anspråk, svåra och erfarenhetsgrundade saker om man inte bearbetar dem. Om eleverna lär sig att ifrågasätta, göra innehållet till sitt eget, framför att kopiera och imitera ett kunskapsinnehåll upplever vi att villkoren för radikala anspråk på estetiken kan få en större plats i skolan. På utbildningen lär vi oss som studenter att bli ifrågasättande och att reflektera. Om man kopplar det till vår framtida yrkesroll upplever vi att om man som pedagog ifrågasätter det eleverna säger men samtidigt visar en nyfikenhet inför hur de tänker, leder det till en mer medveten reflektion hos eleverna. Vi menar att det är viktigt att ta med sig det som pedagog och göra detsamma i sin skolklass med och till eleverna. Därför upplever vi att den radikala estetiken och reflektion inte kan åtskiljas.
I ett vidare skolutvecklingsperspektiv inom KME utbildningen, hoppas vi att en diskussion kan bildas om hur den radikala estetiken och praktiken kan sammanföras. Är anspråk på den radikala estetiken möjlig i skolans i alla ämne? I en vidare undersökning skulle det vara intressant att se hur stor plats reflektionen egentligen får på olika skolor och hur
förhåller sig pedagoger till elevernas erfarenhetsvärld egentligen? Handlar det om skenbar demokrati eller finns det en genuin öppenhet för reflektion om elevernas erfarenhetsvärld?
Referenslista
Aulin-Gråhamn, Lena, Thavenius, Jan, Persson, Magnus (2004) Skolan och den radikala
estetiken, Lund, Studentlitteratur
Bergöö, Kerstin (2005) Vilket svenskämne? Grundskolans svenskämnen i ett
lärarutbildningsperspektiv, Malmö högskola
Emsheimer, Peter (2005) Den svårfångade reflektionen, Lund, Studentlitteratur
Gustavsson, Mattis (2006) KME!? Estetiska lärprocesser på Segevångsskolan, Malmö, Myndigheten för skolutveckling
Lärarutbildningen - kultur, språk, medier (2008) Kultur, medier, estetik – en
Huvudämnespresentation, Malmö högskola
Malm, Helena (2006) Mellan Visioner och traditioner: Att konstruera sig själv som KME-
lärare, Stockholm, Konstfack
Repstad, Pål (1987) Närhet och Distans: Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap, 2006, Lund, Studentlitteratur
Selander Staffan (red.), Lindstrand, Fredrik (2009) Estetiska lärprocesser, Lund, Studentlitteratur
Säljö, Roger (2005) Lärande och kulturella redskap: om lärprocesser och det kollektiva
minnet, Nordstedts akademiska förlag
Vygotskij, Lev, Fantasi och kreativitet i barndomen (1930) Göteborg, 1995, Bokförlaget Diadalos AB
Internet
Läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet, Lpo94: http://www.skolverket.se/publikationer?id=1069’
Rapporter och utredningar om Kultur i skolan (KOS): http://kanelett.net/avhandlingen/