Av resultatet att döma så anser samtliga lärare att rim, ramsor och sånger är viktigt att använda sig av i förskoleklass. De menar att det är en lustfylld aktivitet som bidrar till gemenskap och sammanhållning i klassrummet. Detta kanske betonas mer än vad rim, ramsor och sånger gör för språk- och läsutveckling. Samtidigt anser alla lärare att det gynnar språk- och läsutveckling och deras kreativitet bidrar till att både ordförståelse, läsförståelse och avkodning används i samband med dessa texter. Samtliga lärare var positiva till rim, ramsor och sång och hur de såg detta som mer eller mindre självklara inslag i lektionerna. Många av lärarna berättade om hur de tillägnat sig en bred repertoar av ramsor och sånger från att de var yrkesverksamma i förskolan samt från deras utbildning vilket var intressant, då detta inte är något jag själv kan instämma i som blivande lärare i årskurserna F-3. Detta för tankarna vidare på hur viktigt det är att arbeta kollegialt i sitt arbetslag för att kunna dela med sig av de olika erfarenheter som finns. Positivt var också att lärarna upplevde att det var lätt att få råd och inspiration via sociala medier.
32 Denna studie har bidragit till att jag fått en inblick i hur det går att arbeta med rim, ramsor och sånger. Detta är något jag kommer att ta med mig in i min kommande yrkesroll. Jag inser dock att det finns en hel del mer att lära och ta del av inom området. Särskilt intressant vore att veta mer om hur det går att arbeta med ordförståelse och läsförståelse med sångtexter och ramsor då jag insett en stor vinst med deras korta format men då innehållet kan vara desto djupare. Då min tanke från början inte var att ställa frågor inriktade mot elever med annat modersmål fick jag heller inte något resultat om hur lärare kan arbeta språkutvecklande med rim, ramsor och sånger och med elever med annat modersmål. Däremot dök tanken upp att detta hade varit intressant att undersöka vid ett annat tillfälle då två lärare beskrev hur de gjorde vissa anpassningar för att samtliga elever skulle vara delaktiga i undervisningen. För vidare forskning vore det därför intressant att undersöka hur rim, ramsor och sånger kan användas för att arbeta språkutvecklande med flerspråkiga elever.
33
Referenslista
Back, C., & Berterö, C. (2015). Interpretativ fenomenologisk analys. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys. (2., utök. uppl.) (s. 162–174). Liber.
Berg, E. (2011). Läs- och skrivundervisning: teorier, trender och tradition. (1. uppl.) Studentlitteratur.
Bergsten, S. & Elleström, L. (2004). Litteraturhistoriens grundbegrepp. (2., [rev.] uppl.) Studentlitteratur.
Bhide, A., Power, A., & Goswami, U. (2013). A Rhytmic Musical Intervention for Poor Readers: A Comparison of Efficacy with a Letter-Based Intervention. Journal Compilation, 7(2), 113–123.
Brinkmann, S. & Kvale, S. (2015). InterViews: learning the craft of qualitative research interviewing. (3., [updated] ed.) Los Angeles: Sage Publications.
Bryant, P.E., MacLean, M., Bradley, L.L., & Crossland, J. (1990). Rhyme and Alliteration, Phoneme Detection, and Learning to Read. Developmental Psychology, 26(3), 429–438. Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Liber.
Carver Sekeres, D., & Gregg, M. (2007). Poetry in third grade: Getting started. The Reading Teacher, 60 (5), 466–475. https://doi.org/10.1598/RT.60.5.6
Carver Sekeres, D., & Gregg, M. (2008). The Stealth Approach: Geography and Poetry. Journal of Geography, 107 (1), 3–11. https://doi.org/10.1080/00221340801910129
Dahlbäck, K. (2011). Musik och språk i samverkan - En aktionsforskningsstudie i årskurs 1. (Licentiatavhandling). Hämtad från GUPEA.
Elleström, L. (1999). Lyrikanalys: en introduktion. Studentlitteratur.
Fleer, M. (1990). Scaffolding Conceptual Change in early Childhood. Reaserch in Science
34 Gough, P.B., Tunmer, W.E. (1986). Decoding, Reading, and Reading Disability. Remedial
and Special Education, 7 (1), 6–10.
Gärdenfors, P. (2010). Lusten att förstå: om lärande på människans villkor. (1. utg.) Stockholm: Natur & kultur.
Herrlin, K., Frank, E. & Ackesjö, H. (2019). Förskoleklassens didaktik: möjligheter och utmaningar. (Andra utgåvan). Natur & kultur.
Elbro, C., Fridolfsson, I., Herkner, B., & Häggström, I. (2018). Avkodning. I S. Norén (Red.),
Lära barn att läsa- Vägen från fonologisk medvetenhet till god läsförståelse (s. 163–191).
(Andra upplagan). LegiLexi.
Frylmark, A. (2018). Avkodning. I S. Norén (Red.), Lära barn att läsa- Vägen från
fonologisk medvetenhet till god läsförståelse (s. 103-118). (Andra upplagan). LegiLexi.
Imsen, G. (2006). Elevens värld: introduktion till pedagogisk psykologi. (4., rev. uppl.) Studentlitteratur.
Jakobsson, I. & Nilsson, I. (2019). Specialpedagogik och funktionsvariationer: att möta barn och unga med funktionsnedsättningar i en utvecklande lärmiljö. (Andra utgåvan, omarbetad utgåva). Natur & Kultur.
Larsen, A.K. (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. (1. uppl.) Gleerup.
Larsson, S. (1986). Kvalitativ analys (Elektronisk resurs) exemplet fenomenografi. Studentlitteratur.
Manger, T., Lillejord, S. & Nordahl, T. (2013). Livet i skolan: grundbok i pedagogik och elevkunskap. 2 Lärarprofessionalitet. (1. uppl.) Studentlitteratur.
Nationalencyklopedin. (u.å.1). Ramsa. Hämtad 21 april 2021 från https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/ramsa
Nationalencyklopedin. (u.å.3). Rim. Hämtad 21 april 2021 från https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/rim
35 Nationalencyklopedin. (u.å.2) Sång. Hämtad 21 april 2021 från https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/sång
Lundberg, I. & Herrlin, K. (2014). God läsutveckling: kartläggning och övningar. (3., utök. uppl.) Natur & Kultur.
Lundberg, I. (2007). Bornholmsmodellen: vägen till läsning : språklekar i förskoleklass. (1. uppl.) Natur & kultur.
Lundberg, I., Rydkvist, M. & Strid, A. (2018). Bornholmsmodellen: språklekar i
förskoleklass. (Tredje upplagans första tryckning). Natur & kultur.
Nilsson, I. (2001). Krakel Spektakel, hör hur det låter!: studier i Lennart Hellsings språkvärld (Doktorsavhandling). Kalmar Högskola.
Pramling Samuelsson, I. (2008). Konsten att lära barn estetik: en utvecklingspedagogisk studie av barns kunnande inom musik, poesi och dans. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
Rasinski, T.V., Rupley, W.H., Paige, D.D., & Nichols, W.D. (2016). Alternative Text Types to Improve Reading Fluency for Competent to Struggling Readers. International Journal of Instruction, 9 (1), 163–178. https://doi.org/10.12973/iji.2016.9113a
Rasinski, T., Homan, S., & Biggs, M. (2009). Teaching Reading Fluency to Struggling Readers: Method, Materials, and Evidence. Reading & Writing Quarterly, 25 (2–3), 192–204. https://doi.org/10.1080/10573560802683622
Skolverket (2019b). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: Reviderad 2019. Skolverket
Svensson, A. (2005). Språkglädje: språklekar i förskola och skola. (2., [rev.] uppl.) Studentlitteratur.
Svensson, A. (2009). Barnet, språket och miljön: från ord till mening. (2., omarb. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
36 Stange, T. V., & Wyant, S. L. (2008). Poetry proves to be positive in the primary grades. Reading Horizons, 48 (3), 201–214.
Stensson, B. (2006). Mellan raderna: strategier för en tolkande läsundervisning. Daidalos. Säljö, P. (2020). Den lärande människan- teoretiska traditioner. I U.P. Lundgren, R. Säljö, & C. Liberg (Red.) Lärande, skola, bildning. (Femte utgåvan). Natur & Kultur.
Tjernberg, C. (2018). Processinriktad läs- och skrivundervisning: en väg till inkludering?. (Första upplagan). Liber.
Wengelin, Å. & Nilholm, C. (2013). Att ha eller sakna verktyg: om möjligheter och svårigheter att läsa och skriva. (1. uppl.) Studentlitteratur.
Westlund, I. (2015). Hermeneutik- Tre inriktningarinom hermeneutisk teori. I A. Fejes & R. Thornberg (Red.), Handbok i kvalitativ analys. (2., utök. uppl.) (s. 71–88). Liber.
Westlund, B. (2017). Aktiv läskraft: att undervisa i lässtrategier för förståelse : fk-årskurs 3. (Första utgåvan). Natur & Kultur.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning [Elektronisk resurs]. Vetenskapsrådet.
Wolf, L. (2004). Till dig en blå tussilago: att läsa och skriva lyrik i skolan. (2., [utök.] uppl.) Studentlitteratur.
38
Bilagor
Bilaga – Intervjuguide
- Presentation av studien samt om vem jag är.
- Information om den intervjuades samtycke samt rätten att avbryta sitt deltagande. - Den intervjuade får även information om att den inte behöver svara på alla frågor. - Den intervjuade ger tillåtelse för ljudinspelning.
- Vad som menas med rim, ramsor och sånger.
- Syftet med studien är att undersöka hur lärare arbetar med rim, ramsor och sånger i förskoleklass, Jag vill få en bild av hur lärare kan arbeta med detta och vilka för- och nackdelar de ser kring arbetet med rim, ramsor och sånger. Jag antecknar, datum/tid- plats/ omgivning – Respondent.
Frågor
a. Hur gammal är du?
b. Hur länge har du arbetat i förskoleklass? c. Vilken behörighet har du?
d. Har du arbetat i förskola eller skola innan detta arbete?
2. I klassrummet
a. Arbetar du med någon av rim, ramsor eller sånger i din undervisning? Om ja – finns det någon av dem (rim, ramsor och sånger) som du använder mer än de andra? Någon du inte använder alls? Varför?
b. Har detta ändrats över tid? Något av rim, ramsor eller sånger som tagit mer eller mindre plats i din undervisning? Om nej, varför inte?
3. Undervisningen
a. Kan du beskriva hur du brukar arbeta med rim, ramsor och sånger? b. Hur mycket tid ägnar du åt sång, rim och ramsor?
39 c. Kan du ge exempel på någon gång du arbetat med eleverna och det blev väldigt uppskattat eller lyckat?
4. Lärarens roll
a. Hur agerar du i situationer med rim, ramsor och sånger? Sjunger du med i sånger? Rör du dig till musiken? Är det lätt att få med barnen i denna typ av aktivitet?
b. Använder du några tekniska hjälpmedel eller annat material så som Youtube-klipp eller instrument? Vad för något?
c. Om både tekniska hjälpmedel och annat material används- Hur ser fördelningen ut?
d. Vad tycker du om att delta i aktiviteterna? Är det roligt? Jobbigt? Pinsamt? Om det är jobbigt eller pinsamt, hindrar det dig till att delta?
e. Tror du att eleverna påverkas av sättet du deltar på när ni sjunger/ramsar/rimmar?
f. Om du arbetat i förskolan tidigare. Skiljer sig arbetet med rim, ramsor och sånger i förskolan mot förskoleklassen? Vad har du tagit med dig in i skolans värld?
5. Material
a. Använder du material (utöver det tekniska som berörts i fråga 3b) i arbetet med rim, ramsor och sånger? Så som läromedel, sånghäften, sidor på internet. Om ja- Vad för något?
b. Anser du att det är lätt att hitta material? Hur ser du på utbudet?
6. Elevens utveckling
a. Tycker du att arbetet med rim, ramsor och sånger påverkar elevernas motivation? Om ja, hur?
40 b. Tycker du att arbete med sång, rim och ramsor påverkar elevernas språkliga utveckling? Så som fonologisk medvetenhet och bättre ordförråd? Om ja, hur?
7. Kunskap
a. Brukar du läsa studier om sång, rim och ramsor? Om ja, varför? Om inte, varför?
b. Upplever du att du själv hade behövt mer kunskap inom detta område? Hur har du lärt dig det du kan om rim, ramsor eller sånger?
1
Bilaga – Samtyckesblankett
Hej!
Jag studerar till grundlärare med inriktning F-3 och ska nu skriva mitt examensarbete. Temat för mitt examensarbete är att undersöka hur lärare arbetar med rim, ramsor och sånger i
förskoleklassen.
Jag skulle vara tacksam om du kunde tänka dig att vara med i studien, där jag kommer att
presentera mitt arbete och hur intervjun kommer att gå till. Intervjun kommer att ta ca 30 minuter och kommer att spelas in.
Allt inspelat material kommer att avidentifieras. Dessutom kommer materialet att förvaras på ett säkert sätt hos mig så att inga obehöriga kan komma åt det. Materialet kommer bara att användas för min studie.
Deltagandet är frivilligt och du har rätt att avbryta ditt deltagande när som helst och utan att ange någon anledning.
Om du har frågor om studien, hör gärna av dig till mig. Hälsningar
Anna Norman
Kontaktuppgifter
noan1783@student.ju.se
Genom att skriva under här nedanför intygar du att du tagit del av informationen. Accepterar du att delta i studien?
1. Ja, jag har tagit del av ovanstående information och accepterar att delta i studien. Om du deltar i studien, godkänner du att dina personuppgifter behandlas för utbildningsändamål i enlighet med ovanstående information?
Ja, jag har tagit del av ovanstående information och godkänner att mina personuppgifter behandlas för utbildningsändamål i enlighet med ovanstående information.
Om du deltar i studien, godkänner du att dina personuppgifter behandlas för forskningsändamål i enlighet med ovanstående information?
Ja, jag har tagit del av ovanstående information och godkänner att mina personuppgifter behandlas för forskningsändamål i enlighet med ovanstående information.
Namnteckning: Namnförtydligande: