Jag upplevde att självporträttuppgiften blev en bra och givande uppgift att arbeta med. Frågor kring manligt och kvinnlig väckte många tankar och eleverna börjar reflektera på nya sätt i klassrummet. Att arbeta laborativt med bilder varvat med samtal var mycket givande för oss alla, elever och läraren samt mig som forskare. Det blev både intressanta bilder, idé- och uttrycksmässigt, samtidigt som diskussionerna på lektionerna blev lärorika för oss lärare och för eleverna själva. Jag upplever det också som positivt, att vi vuxna kan bidra med att unga människor vågar bryta könsnormer och börja reflektera över vem de vill vara på många olika sätt.
Många av deras reflektioner kring tjejer och killar var mycket spännande och tankeväckande för mig och jag lärde mig mycket av mina informanter. Flera saker som tjejerna upplevde som könsneutrala företeelser idag eller inte enbart ”killiga” blev jag positivt överraskad av. De ville göra och gör saker som tidigare ansågs manliga. Jag blev glad att de bröt normer då och då och att de upplevde att de kan bli samma saker som killar idag. Könsneutralt var ett uttryck som en del av mina informanter använde i denna
undersökning och det var nytt för mig att höra ungdomar använda.
Flera gånger kände jag igen mig när de pratade om sig själva som tjejer, bl.a. i deras tankar om självförtroende, att inte vara nöjd med sig själv och att jämföra sig med andra. Jag blev beklämd över deras fördömande av yngre tjejer, fjortisen, och tyckte det var intressant att ta del av hur de resonerade kring behovet av att prata och på vilket sätt de själva ibland spred rykten. Jag blev också frustrerad över den kroppsfixering som råder idag och hur stor inverkan utseende och vikten av att vara snygg har på unga människor. Detta känner jag igen från min tonårstid men jag upplever att den fixeringen har ökat och nu gäller bägge könen.
Jag fick ännu en gång bekräftat vilken inverkan Populärkulturdiskursen har på unga människor idag.
Det är både angeläget och viktigt för oss bildpedagoger att tillsammans med våra elever verka och delta i de visuella kulturer som finns inom den diskursen med tillhörande diskurser. Detta för att förstå våra elever lite bättre men även för att kunna arbeta med de bildvärldar eleverna lever med.
De nya diskurserna som jag analyserat fram plockade mycket från amerikansk populärkultur, där TV-serien Sex and the city är skapat i ett land med konservativa värderingar, kommersialism och nyliberalism.
Sex and the city–serien kanske kan ses som diskurs som framträdde och integrerade med andra diskurser i deras diskursiva praktik. Denna upptäckt i mitt material skulle kunna generera andra intressanta
frågeställningar i andra uppsatser. Den TV-serien handlar om kvinnlig vänskap och samspelet mellan de fyra kvinnorna i serien. Detta samspel såg jag även i min undersökning och upptäckte att det var berikande både för dem som för mig. Jag ansluter mig till Ambjörnssons tankar om hur berikande det blir att
undersöka det samspelet för att bättre förstå ett identitetsarbete av och med tjejer.
Tjejer som agerande subjekt analyserade jag fram i deras diskursiva praktiker. Diskursen att köra sitt eget race uttryckte det starka Jaget. Mycket i deras prat handlade om, att stå för något själv, då var det OK.
Informanterna uttryckte ofta att det var viktigt och bra att köra sitt race och stå upp för sig själv. Det handlade oftare om dem som personer mer än dem som tjejer - att vara en person mer än en att vara tjej.
Jag såg en röd tråd av individualism i deras identitetsskapande, där det mer handlade om att göra individ än att göra tjej. Detta ligger i tiden nu när mycket handlar om individen och att klara sig själv och stå för dess konsekvenser.
Slutord
Gjord tonårstjej
”Hon ” är en fräsch person med en balanserat smal och tränad snygg kropp och ett lagom sminkat ansikte
(”för att det är kul”)
”Hon” är en framgångsrik advokat som bloggar om sitt liv och peppar andra genom detta.
”Hon” pratar bara när ”hon” har behov av det, spelar TV-spel, har ofta sex med killar ”hon” själv väljer ut och skiter i vad andra tycker om allt detta.
”Hon” kör sitt race och ”hon” står för det.
Och ”hon” ”skiter i” denna uppsats och vad andra som t.ex. en kandidatstudent som jag själv analyserat och skrivit om ”henne”.
”Hon” har säkert redan intagit flera nya subjektspositioner i äkta socialkonstruktionistisk anda Dessa är olika possible selfes som passar just ”henne”
”Hon” kallar sig nog inte ens ”hon” och ”tonårstjej” längre.
Den enda jag tror är att ”hon” är en individ som kör sitt eget race och att” hon” står för det.
Källförteckning
Tryckta källor
Alskans Monica (2010) Flickor och kameramobil – en studie kring unga flickors mobilbilder, D-uppsats i Bildpedagogik, Stockholm, Konstfack, Institutionen för bildpedagogik
Ambjörnsson Fanny (2003) I en klass för sig - Genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer, Stockholm: Ordfrontförlag
Borgström Maria (2002) Sociokulturell identitetsutveckling och idolers betydelse för skapandet av deras identitet i boken Idol, image och identitet, Stockholms universitet: Centrum för barnkulturforskning
Burr Vivien (2003) Social konstruktionism, 2:e edition, London: Routledge
Butler Judith (2007) Genustrubbel – feminism och identitetens subversion, 3:e upplagan, Göteborg:
Daidalos.
Elgqvist Nikie (2011) Genusrepresentationerna i Sex and The City – banbrytande eller stereotypiska ?, C-uppsats, Stockholms Universitet, Institutionen for journalistik, medier och kommunikation (JMK), Engström Sara (2008) Skitsnack eller Girltalk - En kritisk diskursanalys om kvinnlig vänskap i Sex and the City, C-uppsats i Medie- och kommunikationsvetenskap, Luleå tekniska universitet, Institutionen för Musik och medier,
Göthlund Annette (1997) Bilder av tonårsflickor – Om estetik och identitetsarbete, Upplaga1:1, Linköpings universitet: Tema kommunikation
Göthlund Annette (2006) "Mellan dröm och verklighet - Mellan nu och sen", Utställningskatalogen för utställningen Tonårstjejer, Arbetets Museum, Norrköping 9 sept. - 19 nov
(2005) Ser vista, ser alguien, Querétaro, Mexico.: Museo de la Cuidad, 09.12.2005 – 04.02.2006, Celaya, Gto. Mexico
Harper Douglas (2002) Talking about pictures: a case for photo elicitation, Visual Studies, Vol. 17, No. 1, London: Routledge
Kullberg Birgitta (2004) Etnografi i klassrummet, Lund: Studentlitteratur
Lindgren Simon (2009) Populärkultur – teorier, metoder och analyser, 2:a upplagan, Malmö: Liber AB Rose Gillian (2007) Visual Methodologies 2:e edition, London: Sage
Smedler Ann-Charlotte, Drake Karin (2006) Identitet och kön i boken Ungdomar och identitet Ann Frisén, Philip H Wang(red), Stockholm: Natur och Kultur
Wahren Josefin (2012) Ta plats – ett designprojekt där unga tjejer utforskar att plats på egna villkor, Examensarbete, Stockholm, Konstfack, Institutionen för bildpedagogik
Winther Jørgensen Marianne, Phillips Louise (2000) Diskursanalys som teori och metod, Upplaga1:9, Lund: Studentlitteratur