Att vara tonårstjej i en visuell kultur
en undersökning av tjejers identitetsarbete och visuella kommunikation
av Karin Domeij
..hon är ju så himla såhär energisk och bara gör vad hon vill
och bara kör
och bara pratar om konstiga saker och det är
typ jag såhär och bara såhär gör vad jag känner för...
Konstfack, Institutionen för bildpedagogik
KANDIDATKURS I BILDPEDAGOGIK, 61-90 hp, 2011/12 Examensarbete 30 hp
Handledare: Cecilia Andersson Opponent: Ann-Charlotte Säfbom Datum för examination: 20120524
Abstrakt
Syftet med denna studie är att undersöka vilka diskurser som tjejer producerar, återskapar och påverkas av i sin syn på sig själv i att vara tonårstjej idag. Jag vill ta reda på mer om vilka roller som prövas i förhållande till rådande normer och ideal och på vilka sätt en heteronormativ genusordning spelar in.
Detta gör jag genom att följa en estetisk produktion i form av en självporträttuppgift i fotoundervisningen på en gymnasieskola.
Samtidigt syftar denna uppsats till att bidra med ökad förståelse för unga tjejers bildskapande i relation till deras identitetsarbete, där jag ser hur estetisk produktion kan fungera som ett verktyg för att förstå sig själv och den man vill vara för stunden. Utgångspunkten för studien är ett socialkonstruktionistiskt och feministiskt synsätt och min undersökning görs med inspiration av etnografiska verktyg och diskursanalytiska begrepp.
Jag upptäckte bildelicitering som ett fruktbart verktyg och glädjen över att arbeta med informanter i ett
forskningssammanhang. Min undersökning visade på diskursers kraft och vikten av att ytterligare problematisera genusfrågor. Individualiseringen är stark idag och skapar nya diskurser i människors diskursiva praktik.
Normalisering och normbegreppet behöver undersökas mer och fokus på tjejers samspel emellan ger många nycklar till nya frågeställningar.
Nyckelord:
Identitet, subjektspositioner, självporträtt, bildelicitering, feminina genuspositioner, tonårstjej.
Being a teenage girl in a visual culture
an examination of the identity - girls and visual communication Keywords:
Identity, subject positions, self portrait, photo elicitation, feminine gender positions, teenage girl.
Innehållsförteckning
1 Inledning...1
1.1 Introduktion... 1
1.2 Bakgrund ... 1
1.3 Syfte ... 2
1.4 Frågeställningar ... 2
1.5 Urval och avgränsningar... 2
Informanter...2
Tonårstjejer...3
Etiska aspekter ...3
Reflexivitet...3
1.6 Empiri ... 4
1.7 Metod ... 4
Etnografiskt inspirerad metod ...4
Analysmetod ...7
Metoddiskussion...7
1.8 Teori och tolkningsram... 8
Socialkonstruktionism...8
Diskursteori...8
Identitet och subjektspositioner...9
Visuell kultur och populärkultur ... 10
Genus och feministisk teori... 11
1.9 Tidigare forskning ...12
2 Bearbetning och analys...13
2.1 Självporträtten...13
2.2 Diskursanalytiska verktyg ...14
Nodalpunkten Kroppen... 15
Nodalpunkten Snygg... 16
Nodalpunkten Jag... 18
Flytande signifikanter ... 19
2.3 Heteronormativ genusordning ...19
2.4 Normer och normbrott...22
2.5 Tjejers samspel ...22
2.6 Diskursiv praktik ...24
3 Tolkning och resultat ...26
3.1 I förhållande till någon annan ...26
3.2 Populärkulturdiskursen...27
3.3 Nya diskurser i informanternas diskursiva praktik ...27
Vara snygg och ha en snygg kropp-diskursen... 28
Köra sitt eget race-diskursen ... 28
3.4 Göra kön – göra tonårstjej...28
4 Slutdiskussion ...30
Slutord...31
Gjord tonårstjej ...31
Källförteckning ...32
Tryckta källor...32
Bilagor ...33
Bilaga 1 ...33
Kursplan för FBL1203 - Fotografisk bild C... 33
Bilaga 2 ...34
Deras bilder från självporträttsuppgiften – min manliga sida ... 34
Bilaga 3 ...35
Deras bilder från självporträttsuppgiften – overkill me ... 35
Bilaga 4 ...36
Inbjudan till intervju ... 36
1 Inledning
1.1 Introduktion
Idag lever vi och verkar i en visuell kultur, där mycket av kommunikationen sker med bilder. Internets möjligheter skapar helt andra förutsättningar för unga i sitt prövande av olika utseende och uttryck. Det innebär också att vi oftare kan iaktta oss själva utifrån på bild och inte enbart i spegelnnär man testar hur man vill se ut och den man vill vara för stunden. På den skola jag arbetar, har jag sett många foton där tonårstjejer poserat som fotomodeller på bilder som liknar vad jag är van vid att se från olika modemagasin.
Att framställa sig själv som snygg och sexig har tidigare varit det vanligaste uttrycket som förmedlats genom elevers bilder jag sett. Därför väckte några fotografier denna höst min nyfikenhet då de visade upp annorlunda sätt att framställa sig själv på som tjej. Jag fick se bilder på tjejer som inte var lockande och utmanande i miner och kroppsspråk. Där fanns uttryck av en annan typ av självsäkerhet och aktivitet och något som jag tolkade som ett inåtvänt reflekterande och även ett ointresse för betraktaren. Jag blev positivt överraskad av dessa lite annorlunda bilduttryck och att få se bilder på tjejer som förmedlade annat än skönhet och modetrender. Det gjorde mig också nyfiken på hur dessa bilder kommit till och vilka tankar som låg bakom tillblivelsen av dem. Det fick mig att vilja ta reda på mer om hur unga tjejer representerar sig själva på bild och varför det kan se så olika ut.
1.2 Bakgrund
Arbetet har sin plats inom det bildpedagogiska fältet med särskilt fokus på visuell kultur,
ungdomskulturforskning med inriktning på tjejer, samt feministisk forskning. Jag ville ta reda på mer vilken roll den visuella kulturen har och hur det kan inverka på ungdomars bildskapande. Tjejers förhållande till genusfrågor var också intressant att undersöka i en tid med nya perspektiv på kön.
Socialantropologen och feministforskaren Fanny Ambjörnssons avhandling I en klass för sig, skriver om många dolda regler och normer som finns för vad som ses som kvinnligt respektive okvinnligt och hur olika tjejer reagerar och förhåller sig till dessa regler och normer. 1 Jag ville även pröva hur ett estetiskt verktyg kan användas i ett identitetsarbete och försöka synliggöra hur några tonårstjejer gör kön genom ett bildskapande.
En sådan lockelse i detta att få skapa bilden av sig själv! För att få syn på sig själv, eller för att få teckna bilden tydlig för någon annan. Sådan jag är nu, eller sådan jag vill vara. 2
Så inleder Anette Göthlund texten i utställningskatalogen till fotografen Anna-Lena Lundqvists bilder av tonårstjejer i Sverige och Mexico. Detta blev något av min utgångspunkt för min undersökning av några tonårstjejers identitetsarbete utifrån ett eget estetisk skapande.
1 Fanny Ambjörnsson (2003), I en klass för sig–Genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer, Stockholm: Ordfrontförlag
2 Anette Göthlund (2006) "Mellan dröm och verklighet - Mellan nu och sen", Utställningskatalogen för utställningen Tonårstjejer, Arbetets Museum, Norrköping 9 sept. - 19 nov. 2006, s. 1
1.3 Syfte
Mitt syfte var att undersöka vilka diskurser som tjejer producerar, återskapar i sin syn på sig själva och i att vara tonårstjej idag. Samtidigt syftar studien till att bidra med ökad förståelse för unga tjejers bildskapande i relation till deras identitetsarbete. Jag vill ta reda på mer om vilka roller som prövas i förhållande till rådande normer och ideal och på vilka sätt en heteronormativ genusordning spelar in.
1.4 Frågeställningar
Hur talar unga tjejer om identitet, representation och presentation med utgångspunkt i ett bildarbete på gymnasiet?
Vilka diskurser synliggörs i undersökningen och hur förhåller sig tjejerna till dessa?
Hur görs tjej av några tonårstjejer i denna undersökning?
1.5 Urval och avgränsningar
Jag har följt fyra tjejer i 18-årsåldern, som går sista året på gymnasiet och som jag tidigare har undervisat.
Mitt urval baseras på att jag gärna ville känna eleverna sen tidigare, för att få en mer avslappnad och naturlig kontakt med dem som informanter. Att de fortfarande studerade på den skolan jag själv arbetar på för tillfället underlättade för mig att kunna träffa dem och följa deras undervisning.
Fototundervisningen på denna skola håller en mycket hög nivå, tekniskt såväl som bildspråkligt, så jag anade att elevernas bilder kunde bli en intressant ingång för mig i denna undersökning.
Informanter
Tjejerna kallar jag informanter, vilket är ett vedertaget begrepp inom etnografi och kvalitativ forskning och syftar till att de personer som ingår i en kvalitativ studie bidrar med kunskap och förståelse till
forskningen. ”Vissa av undersökningspersonerna benämns informanterna. Dessa är några av de personer i en större grupp genom vilken etnografen söker information om det som studeras.” 3
Kortare uttryckt så kan man säga att informanterna lär forskaren mer om ett visst undersökningsområde.
Mina informanter studerar just nu, år 2012, på ett kommunalt gymnasium i en mindre stad i Stockholms län. Dessa tjejer, som jag benämner som E, J, L, M har valt fotografi som sin fördjupning i utbildningen på medieprogrammet. 4 De läser tre kurser under två år; Fotografisk bild A och Fotografisk bild B i årskurs 2 och Fotografisk bild C under sista året. I sista kursen arbetade de med en självporträttsuppgift under några veckor, vilket också blev mitt undersökningsområde. I kursbeskrivning i fotografisk bild, finns mål om att utveckla ett eget bildspråk och få experimentera och arbeta mer individuellt med sitt bildskapande. 5
3 Kullberg Birgitta (2004) Etnografi i klassrummet, Lund: Studentlitteratur, s. 13
4 Dessa elever började sin utbildning hösten 2009 i det gamla gymnasiesystemet. (GY-94) Medieprogrammet erbjuds inte längre i och med nya gymnasieskolan (GY-11) som startade hösten 2011.
ß5 Fotografisk bild FBL 1203, 200 poäng, Inrättad 2008-05 SKOLFS: 2008:15
Tonårstjejer
Som bild- och mediepedagog möter jag också väldigt många tonårstjejer i min vardag. På de fyra skolor och medieprogram jag undervisat på har det alltid varit en majoritet av tjejer i klasserna. Jag valde att koncentrera mig på tjejer i årskurs 3 eftersom jag uppfattar att de befinner sig i gränslandet mellan att vara tonåring och bli vuxna och det är detta gränsland jag är intresserad av. Jag väljer att kalla dem tjejer då ordet flicka för mig konnoterar barn och ordet kvinna konnoterar vuxen. Tonårstjej skriver jag ibland för att förtydliga att de är tonåringar också. I min tolkning förhåller jag mig annorlunda till ordet tjej och problematiserar det bland annat utifrån genusteorier.
Etiska aspekter
Jag har beaktat de forskningsetiska principernas fyra huvudkrav: Informationskravet, Samtyckeskravet, Konfidentialitetskravet, Nyttjandekravet. Tjejerna har informerats om mitt syfte med undersökningen, min uppsats och min roll som forskare. Då de är över 15 år räcker det med deras samtycke att delta och att de kan välja att avbryta sin medverkan om och när de vill. Jag har anonymiserat dem i texten och nämner inte orten de bor i, skolans namn eller annat som kan identifiera vilka de är. Deras självporträttsbilder finns med i uppsatsen som bilagor. Deras självporträttsbilder ägs och nyttjas för övrigt bara av dem.Alla fyra ovan nämnda principer gäller även den lärarekollega, vars undervisning jag följt och vars lektionsuppgifter jag har med som bilaga i denna uppsats. 6
Reflexivitet
Det är viktigt att inta en kritisk hållning och vara medveten om den roll man själv har i sin undersökning.
För eleverna är jag deras lärare i bild och medieproduktion från årskurs 1 samtidigt som jag i denna undersökning hade rollen som forskare och observatör. Jag är också kvinna med egna minnen och tankar om min tonårstid och att ha varit tonårstjej. Samtidigt är jag också mamma till en tonårsdotter. Dessa roller är olika positioner från olika sociala kontexter, som gett mig fler perspektiv på mitt material. Allt detta har betydelse för mitt sätt att förhålla mig till tjejerna och deras tankar, vilket såväl berikade mitt analysarbete, som styrde det åt vissa håll. Mina informanter agerade säkert på vissa sätt utifrån deras tolkningar av mig och min positionering som forskare och sina egna positioneringar som informanter i ett forskningsprojekt som denna kandidatuppsats. De tjejer som jag följt har, precis som jag själv, flera roller i sina liv där de inför mig i första hand intar subjektspositionen som elev utifrån en skoldiskurs och jag positioneras som lärare. Mot en annan lärare förändras den subjektspositionen delvis och mellan varandra intar de andra subjektspositioner och hemma i familjen ytterligare nya positioner. Jag själv har positionerat mig som både lärare och forskare i relation till dem, men även som kvinna och en som minns min egen tid som tonårstjej.
Jag har förklarat begreppet subjektsposition under teorikapitlet 1.8
Mål för kursen; Kursen ska ge fördjupade kunskaper och erfarenheter av fotografisk teknik och ytterligare utveckla förmågan till kreativt bildskapande. Se hela kursplanen som en bilaga 1, under bilagor
6 Under Bilagor, Bilaga 5
När det gäller betraktande av tjejernas bilder tog jag med mig Gillian Rose råd från Visual Methodologies.
Enligt Rose är det viktigt att inte glömma bort att reflektera över sig själv och vem man själv är, när man betraktar bilder och vara kritisk till vad som påverkar ens seende och tolkningar. 7 Detta är en viktig synpunkt när man forskar i och om bilder och seende liksom dess inbördes relation.
1.6 Empiri
Empirin består av olika delar, insamlade med olika metoder. Undersökningsmaterialet består av följande:
Fältanteckningar från mina observationer av tjejernas arbete med sina självporträtt i fotokursen. Elevernas loggböcker som de skrev i under självporträttsuppgiften. Elevernas självporträtt från uppgiften i fotokursen.
En transkriberad gruppintervju.
Den viktigaste empirin är informanter själva och hur de pratade under en gruppintervju. Därför blir det sistnämnda materialet som kom från intervjun det jag lagt tonvikten på i min bearbetning. Det övriga materialet blev som en slags katalysator och en lång bearbetningsresa för både informanterna och mig som forskare. Jag diskuterar detta under kapitlet Metod och metoddiskussion.
1.7 Metod
Jag har använt flera metoder för att kunna arbeta med mina frågeställningar och min undersökning.
Metoder för insamlande av undersökningsmaterial och metoder för bearbetning och analysarbete.
Etnografiskt inspirerad metod
Detta är en kvalitativ undersökning med etnografisk ansats. Jag har följt tjejernas bildskaparprocess genom att jag deltagit under vissa lektionspass. Sen avslutade jag med att träffa tjejerna i en informell
gruppintervju. Forskaren Birgitta Kullberg diskuterar i Etnografi i klassrummet olika sätt att vara
observatör, alltifrån att själv delta hela tiden och samtidigt observera till att enbart vara iakttagande. Hon hänvisar till den amerikanska forskaren i etnografi, Harry F. Walcott, som beskriver tre olika typer av observatörer; den aktiva deltagaren, den priviligierade observatören och den begränsade observatören:
Den aktiva deltagaren har ett arbete att utföra i undersökningsrummet förutom sitt forskningsarbete; den
privilegierade observatören är en person som är känd och som man litar på, och som lätt får tillgång till information om sammanhanget; och den begränsade observatören slutligen, den roll som de flesta av oss spelar, observerar, ställer frågor och bygger upp ett förtroende med tiden. 8
För att bättre kunna koncentrera mig på forskarrollen och så lite som möjligt pendla mellan lärare och forskare under arbetet, valde jag att följa en kollegas undervisning. Jag får då allra mest en iakttagande roll.
Eftersom jag har undervisat tjejerna i andra kurser känner jag dem delvis och min roll blir en blandning av privilegierad observatör och begränsad observatör. Jag har fältantecknat under introduktionspasset och redovisningstillfället. Jag var intresserad av vad de frågade om, vad de tyckte om sina bilder och resultat
7 Gillian Rose, (2007) Visual Methodologies, 2:e edition, London: Sage, s. 12
8 Birgitta Kullberg (2004) Etnografi i klassrummet, Lund: Studentlitteratur, s. 96
och hur de pratade om egna och andras bilder under lärarekollegans bildsamtal på lektionerna.
Genom att utgå från bilder under samtalet använde jag bildelicitering som är ett visuellt etnografiskt verktyg ochdet är den ”försvenskade” termen för det ursprungliga ordet photoelicitation. Bildelicitering är en metod där man vid intervjutillfälle samtalar runt och med hjälp av bilder och kan bli ett hjälpmedel för en diskussion. Bilder skapar associationer och kan underlätta för att få fler saker att komma upp i ett samtal, som i vanliga fall inte skulle göra det och man kan på så sätt reflektera över fler saker i samtalet.
Forskaren i visuell sociologi Douglas Harper skriver;
The difference between interviews using images and text, and interviews using words alone lies in the ways we respond to these two forms of symbolic representation. This has a physical basis: the parts of the brain that process visual information are evolutionarily older than the parts that process verbal information.Thus images evoke deeper elements of human consciousness that do words; exchanges based on words alone utilize less of the brain’s capacity than do exchanges in which the brain is processing images as well as words. 9
Forskaren Gillian Rose skriver om styrkor och svagheter med denna metod och menar att just bilder beskriver saker som inte ord kan göra och kan då uttrycka eller berätta andra saker för forskaren. Hon menar vidare att bilder behöver befinna sig i en kontext med stöd av ord för att kunna tolkas. 10
Jag började min undersökning med att närvara under fotolektionerna för att observera och anteckna.
Läraren inledde projektet med att muntligt informera om självporträttuppgiftens syfte och kriterier och skrev sen upp informationen på tavlan i klassrummet. Uppgiften innebar att eleverna skulle arbeta med självporträtt och presentera två bilder var. Bilderna skulle utgå från två olika teman, men samtidigt hänga ihop i ett gemensamt manér och uttryck. Temana kallades för: 1) Självporträtt – min manliga sida 11
2) Självporträtt – Overkill me / För mycket jag.
Tanken med den första uppgiften var att få tjejerna och killarna, i fotogruppen, att resonera kring ord som kvinnligt och manligt. De fick reflektera över genusfrågor och sen fundera över manliga respektive kvinnliga sidor hos sig själva för att sen försöka uttrycka det i bild. 12 Den andra uppgiften handlade om det som de uppfattade som tydligast hos sig själva. Idén att de skulle överdriva något hos sig själva i ett självporträtt var ett annat sätt att arbeta med identitetsfrågor genom bildskapande. Viktigt att poängtera att de skulle göra just självporträtt, där den egna personen skulle finnas med och uttryckas i bild oavsett övriga kriterier.
Den inledande fotolektion innehöll också ett samtal och en diskussion kring några bilder som fotoläraren valt ut. Det var bilder som han ansåg skulle kunna vara mångtolkningsbara när det gäller normen för kvinnligt och manligt idag. Jag har inte upphovsrätt till dessa bilder och beskriver därför några av dem här i texten. En bild var en bokframsida från Harlequin-serien med ett heterosexuellt kärlekspar i en
9 Douglas Harper (2002), Talking about pictures: a case for photo elicitation, Visual Studies, Vol. 17, No. 1 London: Routledge, s. 1
10 Rose (2007) s. 256
11 Killarna i fotogruppen fick istället en uppgift som hette Självporträtt - min kvinnliga sida. De är inte med i denna undersökning och uppsats.
12 Killarna funderade över kvinnliga sidor hos sig själva.
omfamning. 13 En annan bild var ett foto med den amerikanska skådespelaren Drew Barrymore i halvbild, iklädd slips och skjorta, med en ”cool” min uttryckt genom krökt mun. En bild var på den nu kända fotomodellen Andrej Pejic, med långt blont hår, iförd endast en boxertrosa och ett bandage lindat om bålen.14
Jag var även med vid andra tillfällen under fotouppgiftens lektionstillfällen, då läraren visade andra fotografers och bildkonstnärers självporträtt för att inspirera eleverna till olika sätt att arbeta med just självporträtt. Dessa konstnärer var fotografen David Chapelle och bildkonstnären Frida Kahlo. 15 Elevernas idéer togs även upp och diskuterades som en hjälp för dem att komma vidare med sitt bildskapande arbete.
Därefter fick eleverna tre veckor på sig att arbeta med sina uppgifter och de två bilderna, som det skulle resultera i. Varken läraren eller jag som forskare deltog under själva fotograferandet då eleverna gjorde det på fritiden utanför skolan och ville arbeta själva.
Eleverna fick också varsin loggbok som de antecknade i varje gång de arbetade med sin uppgift.
Instruktionerna från läraren var att de skulle anteckna ofta i loggböckerna och skriva ner tankar och idéer, som de fick utifrån uppgiften med dess olika teman. Eleverna uppmanades också att klistra in bilder de inspirerades av och stilar som de kanske ville härma. Detta sist nämnda var dock något de inte nappade på.
Jag närvarade även vid redovisningstillfället då de fick berätta om sina färdiga bilder och vad de velat uttrycka med dem.
Nästa steg var att träffa informanterna för en informell gruppintervju. 16 Jag träffade de fyra tjejerna, från fotogruppen, på ett kafé i centrum av orten, som skolan ligger i. Där hade jag bokat ett mindre fikarum så vi kunde sitta för oss själva för att slippa bli avbrutna. Detta gjorde jag för att tjejerna skulle känna sig bekväma och avslappnade, men även underlätta för ljudinspelningen av samtalet.
Utgångspunkten för denna kvalitativa intervju, var de självporträtt som tjejerna arbetat med under några veckor i sin fotoundervisning. Dessa bilder hade jag med till kaféet och vi tittade på dem ibland. Intervjun kretsade kring frågor om kvinnlighet respektive manlighet men också om vad de ansåg som typiskt för en tjej och gränsdragningar för detta när de exempelvis tyckte att något var accepterat att göra för en tjej och när det inte var accepterat för en tjej.
Tjejernas självporträtt handlade om dem själva och hur de vill bli sedda. Identitetsarbete är en process där man provar flera roller eller positioner och visuella uttryck, därför hade jag även efterfrågat några eget utvalda bilder som berättade om dem själva. Detta skulle vara som ett komplement till den styrda
skoluppgiften. De hade inte med sig några fysiska bilder utan visade utvalda bilder på sina mobiler för mig.
13 Harlequin är ett kanadensiskt bokförlag, från 1940-talet, som bl.a. ger ut romantiska kärleksromaner för målgruppen kvinnor. Ibland kallat för kiosklitteratur.
14 Australiensiskafotomodellen Andrej Pejic, som, Marc Jacobs valt som frontfigur för sin vårkampanj för Marc by Marc Jacobs. Modellen Andrej var en del av den androgyna trenden inom modevärlden. Damernas värld skriver bl.a om detta på sin hemsida www.damernasvarld.se.
Sök på http://damernasvarld.se/art/198731/det_androgyna_modet_tar_nya_ut/ (20120516)
15 David Chapelle är en känd amerikansk fotograf inom mode och reklam. Hans bildspråk jämförs ibland med filmregissören Fellinis. Se vidare på hemsidan; www.lachapellestudio.com
Frida Kahlo var en mexikansk konstnär verksam under 1900-talet. Hon var mycket känd för just sina självporträtt. Läs mer om henne på ex.http://www.fridakahlo.com eller ex. i boken Frida Kahlo: The Painter and Her Work av Frida Kahlo, Helga Prignitz-Poda.
16 Inbjudan finns med under Bilagor, Bilaga 4
Jag hade själv med mig några andra bilder som jag visade mot slutet av samtalet. Dessa bilder var
konstfotografier från fotoböcker. Jag hade valt ut bilder av kvinnor och flickor som inte följer normen för tonårstjejer inom populärkulturen idag. Jag visade även bilder på kända svenska elitidrottare som ibland befann sig i andra miljöer utanför sportssammanhang.
Analysmetod
Jag använde delar av diskursanalys som metod för att bearbeta mitt material. Analysbegreppen redogörs för i Teorikapitlet 1.8 under rubriken Diskursteori.
Språkforskaren Norman Fairclough menar att, om man använder intervjuer i sin forskning, ska man överföra talspråket till text och skriva ut delar av den. Min informella intervju med informanterna spelades in på en digital bandspelare och transkriberades i efterhand, vilket betyder att jag skrev av allt ordagrant, där även skratt, hummande och andra ljuduttryck antecknades.Det blev drygt 20 sidor med tjejernas utsagor i samtalet om att vara tjej. Utsagorna gjordes utifrån deras självporträtt, men även mycket genom samspelet dem emellan när de pratade på kaféet. Bearbetningen av undersökningens empiriska material bygger främst på tjejernas samtal. Redan vid transkriberandet skedde första bearbetningen då jag vid lyssnandet och skrivandet, noterade ord och namn som ofta återkom. Jag märkte också tidigt att sättet att prata för just dessa tjejer var att avbryta varandra eller delvis prata samtidigt. Många gånger var de överens och fyllde i meningar åt varandra. Genom att jag i samtalet kunde urskilja mönster i språket och försöka få fram hur ord binds samman i betydelsestrukturer kunde jag med olika diskursanalytiska verktyg identifiera vilka diskurser som reproduceras och omskapas. Detta synliggjordes i deras sätt att prata om sig själva både utifrån bilderna och i samspelet med varandra under intervjun.
Metoddiskussion
Tillvägagångssättet behöver kommenteras i denna uppsats. Som bildpedagog hade jag, ganska naturligt, först tänkt fokusera mer på deras bildskapande och vilka val de gjorde ur ett estetiskt och bildpedagogiskt perspektiv. Mina informanter var fyra tjejer som på flera sätt ville markera sin självständighet och att de går sin egen väg och gör på sitt sätt. En följd av det var att jag aldrig deltog under fotograferandet och deras bildskapande arbete. Den estetiska produktion som pågick i början av denna undersökning blev inte det jag inriktade mig på. Det blev istället en väg för att kunna samtala med eleverna på ett mer berikande sätt utifrån mina frågeställningar. Eftersom informanterna själva skapande bilderna vi använde under bildeliciteringen skulle jag benämna det som en visuell process och praktisk bildeliciteringsmetod, inför den kvalitativa intervjun. Mina anteckningar från lektionerna då eleverna diskuterade och redovisade sina självporträtt för sin lärare och den transkriberade gruppintervjun, blev den empirin som jag la tonvikten på i min bearbetning. Där passade diskursanalytiska verktyg bäst för att besvara mina frågeställningar.
1.8 Teori och tolkningsram
Jag utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, vilket också innefattar diskursteori och diskursanalys.
Jag använder även begrepp från visuell kultur och populärkultur. I bearbetningen av materialet lutar jag mig emot feministisk teori.
Socialkonstruktionism
Socialkonstruktionismen innebär att det inte finns någon objektiv sanning utan kunskap är produkten av hur vi människor kategoriserar världen i olika sammanhang och vid olika tidpunkter, bland annat genom historiska och kulturella företeelser. Det betyder att kunskap förändras och omskapas hela tiden i möten mellan människor och därför måste vi förhålla oss kritiska till kunskap och sanningsanspråk. Vår uppfattning av världen, samhället och oss själva skapas och upprätthålls genom sociala processer.
Ovanstående kan sammanfattas av Vivien Burrs i fyra premisser som beskriver socialkonstruktionism; 1) En kritisk inställning till självklar kunskap. 2) Historisk och kulturell specificitet. 3) Samband mellan kunskap och sociala processer. 4) Samband mellan kunskap och social handling 17
Detta synsätt är antiessentialistiskt, vilket betyder att vi människor inte har fasta inre egenskaper eller essenser som styr hur vi är. Det är istället det sociala samspelet som skapar våra identiteter som tillfälliga roller vi kan agera utifrån. Våra handlingar anses ibland normala och ibland omöjliga och de definieras utifrån olika socialt konstruerande betydelsesystem som skapas mellan människor och kallas för diskurser.
För att synliggöra strukturen av dessa olika betydelsesystem använder man sig av diskursanalys som ett analysverktyg.
Diskursteori
Diskurs förklaras som ett speciellt sätt att tala om och förstå världen eller ett utsnitt av världen.18 En diskurs styr vad vi kan säga och vad vi inte kan säga. Det blir samtidigt något som bestämmer hur vi ska tänka och agera. En diskurs definieras lika mycket med vad den innehåller som vad den begränsar och utesluter och kan beskrivas som ett socialt konstruerat betydelsesystem.
Inom diskursteori definierar forskarna Ernesto Laclau och Chantal Mouffe, diskurs som ”en fixering av en betydelse inom en bestämd domän.”19 De menar vidare att allting är diskurser, där varje diskurs var och en har sitt sätt att tala om och uppfatta den sociala världen. Vid varje muntligt eller skriftligt uttryck eller social handling sker en nybildning av ett teckens betydelse just för att det sätts in i nya betydelsebärande relationer vilket kallas ekvivalenskedjor. Utgångspunkten i diskursteorin är att ingen diskurs är en sluten enhet utan den omskapas ständigt i kontakt med andra diskurser.
Nodalpunkter är de viktigaste tecknen kring vilka andra tecken eller ord ordnar sig kring och får sin
17 Vivien Burr citerad i Marianne Winther Jørgensen, Louise Phillips (2000) Diskursanalys som teori och metod, Lund
18 Ibid, s. 7
19 Ibid, s. 33
betydelse. 20 Vid ett analysarbete så letar man efter möjligheten att kunna fixera en betydelse av ett tecken och försöka hitta hur det tecknet står i förbindelse med andra tecken i ovan nämnda ekvivalenskedjor.
Diskursen tillsluter sina alla tecken i en fast bestämd betydelse genom att utesluta andra möjliga betydelse ett tecken kan ha. De tecken som inte helt fått sin betydelse fixerad av diskursens ekvivalenskedja är tecken som är mångtydiga. De är då öppna för att tillskrivas olika betydelser och plockas upp i andra diskurser och kallas för flytande signifikanter. 21
Identitet och subjektspositioner
Varken inom socialkonstruktionismens idéer eller utifrån diskursteorins tankar, tror man på att det finns en inre kärna hos oss människor som vi ska hitta för att kunna skapa ett ”jag”. Vi intar olika roller eller identiteter beroende på vilken samhällelig och kulturell kontext vi för tillfället befinner oss i och vilka människor vi samspelar med. Inom diskursteorin pratar man om ett subjekt som i grunden är splittrat, fragmenterat och får identitet genom att det representeras diskursivt. 22 Det innebär att identitet konstrueras i sociala processer och vi som subjekt intar olika positioner som finns inom en diskurs.
Vi interpelleras och försätts därmed i bestämda subjektspositioner av diskurserna 23 Vi ingår i flera diskurser och har alltså flera identiteter och identitet är alltid relationellt organiserad ”då man är något eftersom det finns något annat man inte är” 24
Min undersökning handlar om några tonårstjejer och deras identitetsarbete. Min utgångspunkt i
socialkonstruktionism och diskursanalys som teoretiskt analysbegrepp, korresponderar väl med bl.a. hur identitetsfrågor behandlas inom dessa teorier
Annette Göthlund tar upp begreppet possible selves ”möjliga själv” i sin avhandling. Det är ett begrepp som ursprungligen kommer från kognitionspsykologerna Hazel Markus och Paula Nurius och handlar om jagets tidigare erfarenheter i kombination med förväntningar i framtiden om hur man ska representera sig själv. Det beskrivs som en förebild som uttrycker individens önskningar i att vara ett möjligt själv. 25 Göthlund menar vidare att individers möjliga själv är personliga, men även sociala då utgångspunkten ofta är att man jämför sig med andra och trots att man är fri samtidigt befinner sig i en social kontext.26 Detta begrepp är ett annat sätt att beskriva informanternas olika subjektspositioner i ett identitetsarbete.
Diskursteorin menar också att en given identitet är kontingent, vilket innebär att den är möjlig men inte nödvändig. 27 Vi har flera olika möjligheter till identiteter i en bestämd situation och jag har undersökt vilka diskurser som gör att eleverna intog en viss subjektsposition eller hittade ett visst possible self i en viss situation.
20 Ibid s.33
21 Ibid s.35 .
22 ibid s. 51
23 Ibid s 48
24 Ibid, s. 51
25 Anette Göthlund, (1997) Bilder av Tonårsflickor, Linköpings universitet: Tema kommunikation Upplaga1:1, s. 59- 60.
26 Ibid, s 61.
27 Marianne Winther Jørgensen, Louise Phillips (2000) Diskursanalys som teori och metod, Lund:Studentlitteratur, s. 51
Visuell kultur och populärkultur
Gillian Rose menar att visuella kulturer är en del av det sociala livet i dagens samhälle 28 Visuell kultur är den term som används för att beskriva vår bildrika värld idag och vad det innebär för oss människor.
Många människor idag förhåller sig till en enorm mängd bilder som de ser, upplever och använder i olika medier. Bilden är inte bara en avbildning av något utan refererar till andra bilder och kan visa upp
ekonomiska och sociala skillnader mellan exempelvis könen.
Vi måste ha en kritisk inställning när vi betraktar bilder för att förstå vad vi egentligen ser och vad bilder kommunicerar. ”Visual imagery is never innocent; It is always constructed through various practices, technologies and knowledge.” 29 Det finns olika sätt att se på bilder. Man måste utgå från bilden i sig, hur den tekniskt är producerad, men också hur publiken förhåller sig till bilden. Men det räcker inte med ett tekniskt kunnande för att kunna förstå och tolka bilder utan vi behöver en terminologi och kunna sätta in bilderna i en samhällelig- och kulturell kontext.
Forskare och docent i masskommunikationsforskning, Karin Becker problematiseras begreppet visuell kultur ytterligare.
Becker menar att visuell kultur är det specifika förhållandet mellan seende och kunskap och att det är inom detta förhållande som betydelser uppstår ur den mängd olika bilder som genereras och distribueras, som en i alltmeraccepterad om än problematiserad, del av vårt dagliga liv. Becker tillägger att bilder och ny teknologi i sig inte skapar visuell kultur, de är snarare dess artefakter.30
Begreppet populärkultur är stort och svårt att definiera. Forskaren Simon Lindgren diskuterar detta begrepp i sin bok Populärkultur - teorier, metoder och analyser och menar att det är svårt att entydigt definiera var gränserna går. ”Dess ramar kommer att variera beroende på med vilka utgångspunkter begreppet används.” 31Lindgren pratar om populärkultur som kommersiell, lättillgänglig och folklig och något som inte är så intellektuellt krävande. Han hänvisar till sociologen Todd Gitlin som försökt avgränsa begreppet genom fyra punkter. Gitlin menar att populärkultur;
(1) är kommersialiserad och spridd i masskala, (2) är ständigt skiftande, (3) genomsyrar hemmen och fyller det privata rummet med bilder samt (4) förkroppsligar och reproducerar samhällets dominerande ideologi. 32
Jag har valt att utgå från dessa alla fyra kriterier efter Todd Gitlin. Den populärkultur som mest framträder i mitt material är en amerikansk TV- och filmkultur, vilket avgränsar begreppet ytterligare. Här syns allra mest en anglosaxisk, kommersiell kultur med delvis konservativa, men även individualistiska politiska förtecken. Jag diskuterar och kommenterar begreppet populärkultur mer i kapitlen Bearbetning och analys och Tolkning och resultat, där begreppet dyker upp och används.
28 Rose (2007), s 4
29 Ibid s. 26
30 Citerat från D-uppsats,: ”Ja, men vad ska man annars göra i livet” - Om ungdomars bildskapande på fritiden av Torben Freytag, Institutionen för bildpedagogik, Konstfack, s. 12
Ursprungligen not till Becker, Karin (1998) "Bilden i den visuella kulturen" i Xposeptember (red) Heideken, Carl, s.19.
31 Lindgren Simon (2009) Populärkultur – teorier, metoder och analyser, 2:a upplagan, Liber, AB, Malmö
32 Ibid, s. 46
Genus och feministisk teori
Genus är ett begrepp som kommer från engelska termen gender, som kan översättas till ”socialt skapat kön”. Genom att introducera detta begrepp har man lättare kunnat tala om skillnader mellan män och kvinnor och vad som är manligt och kvinnligt utan att behöva hänvisa till biologiska skillnader. 33
I denna studie undersöktes vad som var gemensamt i hur informanterna uttryckte att de just är tjejer och hur de såg på vad som var kvinnligt respektive okvinnligt för dem. Vilka ideal och normer förhöll de sig till och hur såg de feminina genuspostitionerna ut som de intog och förhandlade om. 34
Forskaren Annette Göthlund skriver om sociologen Erwing Goffmans begrepp performance och menar vidare att han skiljer på ett framträdande (performance) och ett framvisande (display). När Goffman diskuterar kön och förhållandet mellan könen talar han ”om ett gender display – ett framvisande av vår könstillhörighet”.35
Den amerikanska filosofen Judith Butler betonar skillnader mellan att tala om ett expressivt gender och ett performativt gender, där ”det expressiva ger uttryck för något som redan existerar; det performativa skapas just genom denna handling”. 36 Butler använder begreppet performativitet för att beskriva att vi iscensätter kön och menar att vi gör kön istället för att vara kön. 37
Socialantropologen Fanny Ambjörnsson är en av de svenska feministforskarna och menar att genus är en effekt av olika sorters handlingar i en pågående process där genus måste återskapas för att vara
övertygande. Hon menar också att genusskapandet ofta kretsar kring ideal och föreställningar knutna till sexualitet där heterosexualitet är normen. Ambjörnsson talar om en heteronormativ genusordning och diskuterar normer i samhället, som beskriver vad man förväntas göra och som har en begränsande och exkluderande funktion. 38 Hon skriver att föreställningar om normalitet även uttrycker maktförhållanden som reglerar vad man inte får göra. 39 I hennes avhandling genomsyras studien av två teoretiska ingångar som är den ovan nämnda heteronormativa genusordningen och begreppet normalisering 40 Dessa två blev inspirerande för mig och blev användbara i min bearbetning av mitt material. Ambjörnsson reflekterade även över Flickforskning med inspiration av Birminghamskolan och nordiska ungdomskulturforskare under 1980 - 1990-talet. 41 Hon betonade vikten av att inte bara undersöka tjejer i förhållande till killar, utan även se på samspelet tjejer emellan, vilket jag också undersökt i min uppsats.
33 Fanny Ambjörnsson (2003), I en klass för sig–Genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer, Stockholm: Ordfrontförlag, s. 12
34 Ibid s.11
35 Goffmans teoribegrepp, skrivet av Göthlund Annette (1997) Bilder av tonårsflickor – Om estetik och identitetsarbete, Upplaga1:1, Linköpings universitet: Tema kommunikation, s.66
36 Judith Butler, skrivet av Göthlund Annette (1997) , Ibid. s. 67
37 Judit Butler citerad i Ann Charlotte Smedler, Karin Drake, (2006) text Identitet och kön från boken Ungdomar och identitet, Stockholm:
Natur och Kultur, s. 56
38 Ibid, s. 11f
39 Ibid, s. 21
40 Fanny Ambjörnsson (2003), I en klass för sig–Genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer, Stockholm: Ordfrontförlag, Hon skriver om detta under Inledning, kapitel 1, s 9-50
41 Ibid s.17
Det är viktigt att påpeka att Ambjörnsson är en av dagens svenska forskare som har skrivit om queerteorin, som får alltmer framträdande plats i samhället och inom forskningen. I denna studie utgår jag inte från den teorin.
1.9 Tidigare forskning
Jag ansluter mig till Lindgrens tankar om det komplexa begreppet populärkultur och håller med honom i hans kritik mot distinktionen populärkultur och finkultur och den dubbla kodningen som ofta går att hitta i kulturprodukterna. Min studie bidrar till att synliggöra populärkulturens inverkan på identitetsarbete bland unga tjejer.
Göthlunds avhandling från 1997 känns på många sätt aktuell, och flera av de begrepp hon skrev om där var fortfarande användbara för mig och passade i min undersökning. Estetisk produktion som ett verktyg föridentitetsarbete fanns med i bakgrunden i min undersökning, men min tonvikt handlade mer om deras tolkningar av sina bilder.
Jag inspirerades av Ambjörnssons avhandling och använde mig av hennes tankar om en heteronormativ genusordning, som delvis styrande i min bearbetning på mitt material, men fyller på med exempel på normbrott, som tonårstjejerna i denna undersökning gör.
Examensarbete inom Design och lärande på BI, blev intressant som en jämförelse av tjejer som agerande subjekt. Där tog tjejer plats i ord och i mitt material genom bilder i sina självporträtt och genom ord under sina fotolektioner och i intervjun.
Jag ansluter mig till den engelska forskaren Valeri Hey, som gjort en etnografisk studie på tjejers vänskap, och bidrar med min studie om tonårstjejer och samspelet dem emellan.
Judith Butlers namn dök upp i många sammanhang och jag prövade att använda några av hennes teoretiska begrepp. Jag fick en förståelse hur problematiskt det är med genus och kön och hon gjorde mig nyfiken på att ta del av hennes teorier och forska vidare med nya genusglasögon, än de jag hittills upptäckt.
2 Bearbetning och analys
John Bergers tankar från Ways of Seeing, där han menar att kvinnan ofta ser på sig själv som den
betraktade, fanns med i bakgrunden när jag började min undersökning 42 Denna föreställning hade jag med mig in i bearbetningen och längre fram i uppsatsen reflekterade jag utifrån den tanken. Jag har observerat och samlat material från tillfällen när informanterna pratat om andras bilder eller sina egna självporträtt.
2.1 Självporträtten
Självporträttuppgiften resulterade i två bilder per elev. I min studie deltog fyra informanter och tre av dem bidrog med två bilder var och den fjärde tjejen bidrog med en bild. Bilderna finns även med i större format.
som bilagor. Under redovisningarna på fotolektionerna antecknade jag det tjejerna berättade om sina bilder.
Den första uppgiften självporträtt – min manliga sida visar väldigt olika uttryck av informanternas uttryck för deras manliga sidor. Både Bild 1 och Bild 4 visar personer som inte har kontakt med betraktaren och är inneslutna i sina egna känslor eller aktiviteter. Den första bilden (Bild 1) handlar om tung hårdrock, där hörlurarna ska symbolisera musik. Skärpan ligger på kängorna som ska vara en symbol för den
musikgenren och för tuffhet. Personen ” headbangar” till för henne en typisk manlig musik och bilden ska uttrycka hårdhet, ilska och en aktivitet att ”digga” musik, som hennes manliga sidor. Även Bild 4 handlar om en aktivitet som ofta förknippas med killar – spela TV-spel och i detta fall krigsspel. De tre
småbilderna ska uttrycka ett händelseförlopp som berättar om henne där hon under spelandet först är lugn för att sen blir argare och argare. Bildlösningen med tre småbilder ska påminna om snapshot och det ska se ut som om personen på bilden inte alls märker av fotografen. Miljön ska vara en sliten källare som ska likna en ”ungkarlslya” och hon har på sig kalsonger och en tröja med en bild från ett mycket känt TV-spel.
De manliga sidorna här är både tv-spelsaktiviteten som aggressionen och miljön och kläderna. I Bild 2 och Bild 3 får vi ögonkontakt med personerna, men i för dem tydligt utvalda miljöer. Bild 2 ska berätta om självständighet och slutenhet och skogen och den rutiga flanellskjortan var för denna tjej manlig symbolik.
Posen och miljön ska uttrycka en hemlighetsfull och allvarlig person, som ofta är tyst, klarar sig själv och inte berättar så mycket för andra. Bild nr 3 handlar om att inte bry sig och vara oansvarlig, där posen, miljön och föremålen som öl, cigaretter och flanellskjortan alla ska uttrycka de manliga sidorna hos henne.
42 John Berger citerad i Gillian Rose, (2007) Visual Methodologies, 2:e edition, London: Sage, s. 9
Den andra självporträttuppgiften självporträtt - overkill me, handlar om det som är för mycket hos en själv.
Här ser vi bilder med personer som inte har ögonkontakt med oss betraktare. Bild 1 här ska uttrycka ilska och någon som är totalt uppfylld av den känslan, där fotografen valt närbild och centrering av motiven för att vi betraktare ska kunna komma nära och nästan kunna känna känslan hos personen på bilden. Bild 2 handlar om buddism och ska berätta om en fascination för den religionen. Här väljer den fotografen att visa en aktivitet som för henne är symbolisk för religionen och som hon också är något hon tycker om att göra. Bilden ska även uttrycka lugn och harmoni. Den tredje bilden handlar om att plugga mycket och någonting som den tjejen har lätt för, men som inte syns utanpå. Här uttrycks en stereotyp
kallad ”pluggnörden”, med glasögon och en strikt klädstil som hämtas från amerikanska collegefilmer.
Personen är placerad i mitten av två stora staplar med böcker och är beskuren så att böckerna nästan ramlar över henne för att förstärka känslan av för mycket.
Den fjärde bilden i denna uppgift finns inte med i denna studie då den informanten inte var nöjd med sin bild och inte ville ha med den i denna undersökning.
2.2 Diskursanalytiska verktyg
Efter redovisningen på fotolektionen träffade jag tjejerna på ett café och hade en informell gruppintervju med dem som spelades in. Där pratade vi om deras självporträtt och hur de såg på att vara tonårstjej idag och vi diskuterade också utifrån andra bilder på kvinnor och tjejer.
Det transkriberade materialet har jag bearbetat med hjälp av diskursteoretiska analysverktyg. Jag använde också två begrepp från Ambjörnssons avhandling 43; Den heteronormativa genusordningen och begreppet normalisering. Ambjörnssons tredje fokus att undersöka ett samspel tjejer emellan fanns delvis med i min undersökning.
Ord eller uttryck som jag hittade flera gånger och i flera sammanhang i materialet, benämner jag som nodalpunkter. Jag kunde identifiera två nodalpunkter, som tjejernas prat kretsade kring och det är orden Kroppen och Snygg. Utseende och hur man ser ut, upptar en stor del av tjejernas tankar kring dem själva, där snygg och snygga kroppar är något viktigt och eftersträvansvärt för dem.
43 Fanny Ambjörnsson (2003), I en klass för sig–Genus, klass och sexualitet bland gymnasietjejer, Stockholm: Ordfrontförlag
M) Det här är jätteytligt, men tjejer som är som har såhär, snygga kroppar och sånt.
(J) Min förebild utseendemässigt, det är ju Megan Fox 44 och henne har jag som bakgrund. Jag tycker hon är snyggaste kvinnan i världen. (Hon visar mobilen med bild på Megan Fox)
(De andra skrattar med)
Nodalpunkten Kroppen
(M) Asså man ska ju inte uppmana till varken smal eller för smal eller för tjock liksom, men om, man ska få se ut som man vill.
Kring nodalpunkten Kropp hittade jag ord som, Smal, Tjock, Fet, Vältränad, Kurvig, Ohälsosam, Snygg.
Samtidigt så hittade jag även ord som Ideal, Jämföra, som uttrycken ”Se sjuk ut”, ”Må bra”, ”Gilla sig själv, ”Inte nöjd med sig själv”.
Tjejerna pratade ofta om kroppen i relation till andra kvinnor och tjejer och i jämförelse med andra kroppar eller bilder på kroppar.
(E) Ja men om man tänker kroppsmässigt då är det här med att det ska vara vältränat och smalt och det ska inte vara för smalt. Det ska finnas kurvor.
(De andra) Hmm *Instämmande*
(M) Och man ska, man får gärna träna styrka men inte så att man får sådana bulliga muskler.
(J) Men vi tjejer när vi säger smal då menar vi, ja som du sa, anorexia. Man ser sjuk ut blek .
När de diskuterade kroppen så återkom ord som vältränad, kurvig som positiva egenskaper på en kropp medan för smal och ser sjuk ut var negativt. Det fanns en tydlig balansgång mellan att vara vältränad, men inte för mycket muskler och att vara smal och kurvig samtidigt. Även tankar om att man ska träna för att må bra kom in som uttryck. Här kan jag se att tjejerna förde en kamp mellan ideal, som de ville uppnå, och en acceptans av hur de själva såg ut.
(E) Min låtsasmamma hon är ju såhär storlek 32. Sån är hon och så har det alltid varit. Jag har aldrig kunnat ha samma kläder som henne och då började jag jättetidigt tänka på `gud vad jag är tjock såhär´. Jag tror att det beror jätte mycket på och omgivningen och hur de ser ut.
De jämförde sig ofta med andra kvinnor i sin syn på vad som anses som norm och som rätt. Normen var ibland tjejer och kvinnor i deras närhet men lika ofta kända kvinnor från populärkulturen, som var förebilder för dem.
(E) Men just det. Jag tänkte på det här med filmer och sådant när de säger att den personen är tjock. Där det inte är en person som är tjock utan en person som ser normal ut för oss.
(M) Det är ju samma med den här bilden som las upp på Facebook med tre tjejer. En jättesmal, en i mitten och sen en lite större. Och då vart den som var större kallad för fet liksom, men den var ju inte fet alls. Det vart helt fel.
Referenserna var ofta hämtade från TV- och filmvärlden eller från olika sociala medier där modeller och skådespelare visar på ideal och normer. Deras diskussion under samtalet om orden smal och tjock visade
44 Känd amerikansk skådespelerska, som bl.a. just nu på 2000-talet är med i filmen Transformers
också att de orden definieras olika beroende på vem som gör definitionen. De berättade om exempel från medier där kroppar som de själva uppfattade som normala beskrivs som tjocka. De konstaterade också att det som de som tjejer menade med smal definierades på ett annat sätt av killar.
Nodalpunkten Snygg
L). Asså, man vill ju inte se sunkig ut så pass mycket bryr jag mig. Jag vill se fräscht snygg ut men jag behöver inte liksom vara. Om man ska jämföra med, typ sådana modeller och typ kändisar och sånt, såhär finsnygg.
I min bearbetning av texten hittade jag även ordet Snygg många gånger och jag kunde också hitta en ekvivalenskedja till orden Fräsch och Smink. Att vara fräsch ledde vidare till att alla tjejerna började prata om sminkning som verkade vara en viktig markör för att dem i att vara tjej. Själva ordet snygg kunde även uttryckas som Fräschtsnygg eller Finsnygg eller Sjukt snygg.
(L) Jag skulle inte gå i skolan osminkad för då känner jag mig, typ ofräsch.
(E) Jag brukar sminka mig för att jag tycker att det är jättekul.
(M) Men det här med sminket... jag känner mig mycket bättre med smink.
Det fanns olika tankar om varför de sminkar sig. Ibland var det för att känna sig säker eller för att vara snygg och fräsch och ibland för att det var kul att sminka sig. Om smink och utseende fanns det många åsikter i samtalet och här förhöll de sig ofta till andra tjejer när de pratade om det.
De pratade om olika åldrar när det gäller sminkning och vad de innebär. Tjejerna hade olika erfarenheter om när de själva började sminka sig men var alla tydliga med att det var någonting man inte skulle göra när man var liten som barn eller flicka, utan är någonting som markerar att man är tjej.
(J) Man måste få vara barn
(M) Inte smink och fixa håret och sådant.
L) Jag var sådär extremt superflickig när jag var liten, men det är kanske inte fel, men det hade varit knäppt om min mamma såhär, hade låtit mig sminka mig då och verkligen såhär, gått in för det då.
J) Ibland tänker man på sådana här ja, fjortisar som sover har samma smink i tre dagar.
(M) Det är ju det sättet tjejer vanligtvis fixar sig på annars. Man sminkar sig. Man kanske har löshår liksom, men de bara. De gör ju fel. Ha ha!
(L) Jag tror det är tjejer som vill se äldre och typ snygga ut. Men de vet inte bättre. He he!
(De andra) Mmm.
De uttryckte sig negativt om tjejtypen fjortis. Här förekom ord som klackskor, löshår, smink i flera dagar för att beskriva en fjortis. Hon är tjejen som gör för mycket och då handlade det bl.a. om fjortisens relation till smink och sminkning, men även i hur hon är och vad hon gör med killar. Fjortisen är en tjej som vill se äldre ut än vad hon är. Hon är typen som har börjat sminka sig i en ålder tjejerna ansåg var normalt, men hon överdriver och har inte hitta balansen.
