Detta arbete har gett oss som forskare en fördjupad bild i det ämne vi valt att undersöka. Vi har genom de utförda intervjuerna fått en bredare och mer nyanserad bild av vad som påverkar vägledarna vid val och resonemang kring arbetsmetoder. Många intressanta aspekter har framkommit på hur vägledarna ser på sin yrkesroll och den kontext de ingår i, Vägledningscentrum. När de enskilda intervjuerna sammanställts har det framkommit en rad gemensamma nämnare och faktorer som påverkar vägledarnas val av arbetsmetod. Var och en av de intervjuade vägledarna har utformat sin personliga stil i arbetet och plockat ut de metoder och tillvägagångssätt som de känner sig bekväma i. Vi anser att de har skapat sin egen yrkesteori. Samtidigt är de resonemang och värderingar, angående val av arbetsmetoder, som framkommer i intervjuerna gemensamma för flertalet av vägledarna. De värderingar och resonemang som återkommer är människosynen, intresset för eleverna och vägledarens önskan och vilja av att kunna vara behjälplig. Vikten av att möta den vägledningssökande där den är just nu samt att se varje individ som unik är ständigt återkommande resonemang hos vägledarna. Det är även en av de avgörande faktorerna för vilken metod de använder sig av i mötet med den vägledningssökande. Ofta handlar det om att bemöta eleven i ett enskilt samtal där upplägget av detta samtal ser olika ut beroende på vem vägledaren möter. Att den vägledningssökande har stor påverkan för val av arbetsmetod framkommer under intervjuerna när vägledarna för ett djupare resonemang kring sitt val av arbetsmetod. Det verkar hänga ihop med en för de intervjuade vägledarna gemensam människosyn och attityd till hur yrket skall bedrivas som ter sig självklar för dem.
Under arbetets gång och allt eftersom intervjuerna utförts och sammanställts har vi som författare mer och mer förstått hur självklart det enskilda samtalet är som redskap och metod för vägledarna i mötet med de vägledningssökande. Det ses som en sådan självklar del av yrkesrollen att det aldrig betvivlas. Detta anser vi är ett tydligt tecken på den inverkan både den formella och den informella yrkessocialisationen har på den yrkespraxis som bedrivs av vägledarna. Den formella yrkessocialisationen innebär det vägledarna får med sig från utbildningen. Detta innebär att enskilda samtal som verktyg och metod redan i utbildningen etsas in och lägger sig till den kunskap och kompetens som vägledarna har med sig ut till arbetsplatsen. Den informella yrkessocialisationen är den som bedrivs ute på arbetsplatsen, vilket för vägledarna i vårt arbete innebär Vägledningscentrum och skolorna de arbetar på. Inom Vägledningscentrum bekräftas vägledarnas redan tidigare attityd och kunskap gällande
vikten av det enskilda samtalet, bland annat genom arbetsplanen. Det är också i det enskilda samtalet som många av de intervjuade vägledarna uttrycker sig vara bekväma, professionella och kompetenta.
Det som påverkar vägledarna i val av arbetsmetoder är den vägledningssökande, vägledarens egen attityd, kunskap och kompetens, men även Vägledningscentrum som organisation. Som organisation skapar Vägledningscentrum ramar och riktlinjer för hur vägledarnas arbete skall bedrivas. Arbetsplanenoch de fortbildningar som erbjuds är exempel på detta, men även de obligatoriska mötena och arbetsfördelningen. Det nämns under intervjuerna en rad fördelar med att tillhöra Vägledningscentrum, så som inspiration och utbyte från kollegor och arbetslag samt fortbildning, där vägledarna får ta del av nya metoder att använda sig av i mötet med den vägledningssökande. Samtidigt kommer det under några av intervjuerna även fram att Vägledningscentrum upplevs ta tid från arbetet ute på skolorna, vilket av vägledarna upplevs som otillfredsställande. Tiden ses i dessa intervjuer som ett hinder för kreativitet och utveckling. Detta eftersom några av vägledarna menar att de har svårt för att hinna med det som står i arbetsplanen, de obligatoriska mötena samt fortbildningarna och samtidigt testa och utveckla nya metoder i mötet med den vägledningssökande. Även uppföljningen av fortbildningarna nämns under ett par intervjuer som svag. Vägledarna menar att det kan vara svårt att arbeta vidare med på egen hand och att det lätt försvinner i det dagliga arbetet. Mycket av ansvaret för vilka metoder vägledarna använder sig av och känner sig bekväma med i mötet med den vägledningssökande ligger därför på dem själva. Den allmänna attityden till nya idéer och ny lärdom är positiv hos vägledarna i vår undersökning och handlar om en vilja att utvecklas i sin profession.
När det gäller att utveckla nya metoder eller testa nya idéer i mötet med den vägledningssökande spelar även kollegorna en viktig roll för vägledarna vi intervjuat. Det kan handla om allt från att utbyta idéer till att dela med sig av bra eller mindre bra erfarenheter. Utbytet med kollegorna kan därför avgöra om en ny metod testas eller ej.
Avslutningsvis anser vi att vägledarna i val av arbetsmetod i mötet med den vägledningssökande är fria inom ramen för den organisation de arbetar inom, det vill säga Vägledningscentrum. De har en arbetsplan att förhålla sig till liksom obligatoriska möten, fortbildningar och kollegor som på olika sätt påverkar. Det skall även poängteras att vägledarnas syn och attityd till sin egen kompetens och kunskap spelar roll för hur de resonerar kring val av metod.
9.1 Vidare forskning
Vidare forskning inom detta ämne skulle kunna vara att genomföra en jämförande studie, med vägledare anställda av skolor, som inte tillhör ett Vägledningscentrum – för att undersöka likheter och skillnader i val av arbetsmetoder och resonemang kring detta.
Att göra en liknande studie på annat Vägledningscentrum i Sverige eller internationellt kunde vara intressant, även en jämförelse länder emellan.
En annan inriktning som enligt oss kunde vara intressant att mer djupgående undersöka är hur de fortbildningar som erbjuds inom Vägledningscentrum påverkar vägledarnas arbete i mötet med den vägledningssökande.
10. Referenslitteratur
Bunkholdt Vigdis, Lärobok i psykologi, Studentlitteratur Lund, 1991
Dalen Monica, Intervju som metod, 1:a uppl. Malmö: Gleerups utbildning, 2008
Engdahl Oskar & Larsson Bengt, Sociologiska perspektiv – Grundläggande begrepp och
teorier, Studentlitteratur Lund, 2006
Hansen H. Lars & Orban Pal (red.) Arbetslivet, Studentlitteratur, Lund, 2002
Holm Ulla, Det räcker inte att vara snäll – Förhållningssätta, empati och psykologiska
strategier hos läkare och andra professionella hjälpare, Bokförlaget Natur och Kultur, 1995
Holm Ulla, Empati – Att förstå andra människors känslor, Reviderad utgåva, Natur och Kultur, 2001
Holm Ulla, Det räcker inte att vara snäll – Om empati och professionellt bemötande i
människovårdande yrken, Natur och Kultur, Stockholm, 2009
Holme Idar Magne & Solvang Krohn Bernt, Forskningsmetodik – Om kvalitativa och
kvantitativa metoder, Studentlitteratur Lund, 1991
Kvale Steinar, Den kvalitativa forskningsintervjun, Studentlitteratur Lund, 1997
Kvale Steinar & Brikmann Svend, Den kvalitativa forskningsintervjun, Studentlitteratur AB, Lund 2009
Lauvås Per & Handal Gunnar, Handledning och praktisk yrkesteori, 2:a upplagan, Studentlitteratur, Lund 2001
Larsen, Ann Kristin, Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod Malmö: Gleerups, 2009
Lindh Gunnel, Samtalet i studie- och yrkesvägledningsprocessen, HLS Förlag, Stockholm, 2007
Lovén Anders, Kvalet inför valet, Institutionen för pedagogik, Lärarhögskolan Malmö, 2000 Patel Runa & Davidson Bo, Forskningsmetodikens grunder – Att planera, genomföra och
rapportera en undersökning, Tredje upplagan, Studentlitteratur, Lund, 2003
Selander Staffan, Kampen om yrkesutövning, status och yrkeskunskap -
Professionaliseringens sociala grund, Studentlitteratur, Lund, 1989
Starrin Bengt & Svensson Per- Gunnar, Kvalitativ metod och vetenskapsteori, Studentlitteratur, Lund, 1994
Starrin Bengt & Svensson Per- Gunnar, Kvalitativa studier i teori och praktik, Studentlitteratur, Lund, 2006
Thurén, Torsten, Vetenskapsteori för nybörjare. 2., [omarb.] uppl. Stockholm: Liber, 2007 Elektroniska källor
Lindberg Mia, På väg mot flexibel studie- och yrkesvägledning? Nätuniversitetet, Myndigheten för Sveriges nätuniversitet, 2003
http://gupea.ub.gu.se/dspace/bitstream/2077/18016/1/gupea_2077_18016_1.pdf Datum: 2010-01-09 kl. 15.52
http://infovoice.se/fou/bok/kvalmet/10000012.htm#Vad är hermeneutik? Datum: 2009-09-20 kl. 15.35
Bilaga 1 – Intervjumall vägledare Område 1: Arbetsmetoder
1. Vill du berätta lite om hur du arbetar?
2. Vilka arbetsmetoder använder du dig av i kontakt med den vägledningssökande? 3. Känner du dig bekväm i de arbetsmetoder du använder?
4. Arbetar du på det sätt du vill i mötet med den vägledningssökande eller finns det något du skulle vilja förändra? (Ta bort, lägga till, göra annorlunda etc.)
Område 2: Påverkan vid val av arbetsmetoder
5. Vad är det som får dig att välja den eller de arbetsmetoder som du använder dig av i mötet med den vägledningssökande?
6. Hur självständig är du i valet av arbetsmetoder?
Område 3: Tankar och resonemang kring val av arbetsmetoder 7. Vad är vägledning för dig?
8. Hur skulle du beskriva dig själv som vägledare?
9. Har du i din vägledning något teoretiskt förhållningssätt (perspektiv)?
10. Vad prioriterar du i mötet med den vägledningssökande? 11. När du väljer arbetsmetod hur resonerar du då?
12. Hur tänker du kring att skapa lika vägledning för alla? 13. Hur ser du på din roll/rollen som vägledare?
Bilaga 2 – Intervjumall ledning
Vad är Vägledningscentrum för organisation? – Organisationsschema Val av organisationsstruktur – varför ser det ut som det gör?
Område 1: Arbetsmetoder
1. Vilka arbetsmetoder används i mötet med den vägledningssökande inom Vägledningscentrum?
2. Vad har ni för typ av kvalitetssäkring av den vägledning som bedrivs?
3. Hur arbetar ni på organisationsnivå för att kunna erbjuda lika vägledning för alla? Hur tänker ni kring det?
4. Hur arbetar ni fram den arbetsplan som finns? Tankar kring innehållet.
5. Har ni något teoretiskt perspektiv på organisationsnivå inom Vägledningscentrum? Hur påverkar det i sådana fall arbetsmetoder & fortbildningsinsatser? (Hur ser det ut för den enskilda vägledaren, försöker ni styra vad vägledarna har för teoretiskt perspektiv).
Område 2: Påverkan vid val av arbetsmetoder
6. Vad tror du påverkar vägledarnas val av metod?
7. Hur väljer ni vilka typer av Fortbildning som erbjuds vägledarna? 8. Har vägledarna möjlighet att påverka vilka fortbildningar de erbjuds?
9. Hur ser processen ut från tanke/idé till genomförande när det gäller vilka fortbildningar som erbjuds? (Influenser, samarbete etc.)
10. Tror du arbetsgruppen som vägledarna tillhör påverkar dem i hur de arbetar med vägledning?
11. Hur arbetar ni för att skapa en god arbetsmiljö inom Vägledningscentrum? 12. Är det något du tänkt på under intervjun som inte kommit upp?
Bilaga 4:
Arbetsplan för Vägledningscentrums studie- och yrkesvägledning
i grundskolornas år 6-9
(Kommunala och fristående med fullserviceavtal)
Arbetsplanen är ett måldokument. Vissa mål benämns med skall, andra mål med bör. Avsikten är att skilja ut de mest prioriterade målen. Målen följs upp regelbundet och rapporteras i samband med delårs- och årsbokslut till förvaltningsledningen.
Varje läsår
År 6-7
År 8
År 9
Fokus:
Skapa kännedom om väglednings- arbetet hos lärare och övrig personal. Etablera former för samarbete och viss samplanering med skolans per- sonal.Presentera studie- och yrkesvägledaren och
Vägledningscentrum för eleverna.
Översiktlig information till elever om gymnasiet och Vägledningscentrums drop-in.
Självkännedom och kunskap om att välja och ta beslut.
Identifiera elever som har behov av särskilda och fördjupade
vägledningsinsatser.
Fördjupad information om valet till gymnasiet till elever och föräldrar. Vägledningssamtal i samband med val och omval.
Information
I samband med läsårsstart skall studie- och yrkesvägledaren för skolans hela personal, översiktligt presentera vägledningsarbetet på skolan och Vägledningscentrums drop-in. Hur och när vägledaren är tillgänglig skall framgå.1Studie- och yrkesvägledaren skall i samband med terminsstart och vid förändring uppdatera
telefonnummer och tider på skolans hemsida, ev. folder,
Vägledningscentrums hemsida och Indranet.
Presentation av studie- och yrkesvägledaren och
Vägledningscentrum skall ske i varje klass antingen i år 6 eller år 7. Detta bör ske i lämpligt
sammanhang tillsammans med lärare, se nedan under samarbete.
Alla klasser skall få information om - gymnasiet
- betygens betydelse
- Vägledningscentrums drop-in - gymnasiedagarna och öppet hus Föräldrar bör få samma information i någon form, via föräldramöten och/eller skriftligt.2
Alla klasser och föräldrar skall få information om
- gymnasieskolan - tidplan
- ansökningsprocessen - öppet hus, gymnasiedagarna - Vägledningscentrums drop-in Informationen bör ske tidigt under höstterminen.
Varje läsår
År 6-7
År 8
År 9
Fokus:
Skapa kännedom om väglednings-arbetet hos lärare och övrig personal. Etablera former för samarbete och viss samplanering med skolans per- sonal.
Presentera studie- och yrkesvägledaren och
Vägledningscentrum för eleverna.
Översiktlig information till elever om gymnasiet och Vägledningscentrums drop-in.
Självkännedom och kunskap om att välja och ta beslut.
Identifiera elever som har behov av särskilda och fördjupade
vägledningsinsatser.
Fördjupad information om valet till gymnasiet till elever och föräldrar. Vägledningssamtal i samband med val och omval.
Vägledning
Alla elever skall i någon form få tillfälle till reflektion över sig själv, sina förutsättningar och behov med syftet att starta processen inför gymnasievalet.3Alla elever bör också i samband med gymnasieinformationen ges möjlighet att få ökad kunskap om att välja, fatta beslut och kritiskt granska information.4
Elever som identifierats (se sam- arbete nedan) ha särskilda be- hov/behov av fördjupad vägledning, bör erbjudas vägledningssamtal enskilt eller i grupp samt om lämpligt gemensamt med annan berörd personal.
Alla elever skall erbjudas en tid för vägledningssamtal. Bör påbörjas tidigt under hösten.
Alla elever bör också i samband med gymnasieinformationen ges möjlighet att få ökad kunskap om att välja, fatta beslut och kritiskt granska information.5
Med de elever som identifierats ha särskilda behov av vägledning (se år 8), skall samtal inför gymnasie- valet genomföras. Om lämpligt bör samtalen ske i samarbete med annan berörd personal.
Tider för samtal i samband med omval skall erbjudas främst från 15 april.
Varje läsår
År 6-7
År 8
År 9
Fokus:
Skapa kännedom om väglednings-arbetet hos lärare och övrig personal.
Etablera former för samarbete och viss samplanering med skolans per- sonal.
Presentera studie- och yrkesvägledaren och
Vägledningscentrum för eleverna.
Översiktlig information till elever om gymnasiet och Vägledningscentrums drop-in.
Självkännedom och kunskap om att välja och ta beslut.
Identifiera elever som har behov av särskilda och fördjupade
vägledningsinsatser.
Fördjupad information om valet till gymnasiet till elever och föräldrar. Vägledningssamtal i samband med val och omval.
Samarbeta
med/vara
resurs för
Inför varje läsår och kontinuerligt under läsåret bör information och samplanering med lärararbetslagen och övriga personalgrupper ske kring vägledningsarbetet i respektive årskurs6
Studie- och yrkesvägledaren skall kontinuerligt i alla årskurser 6-9 samarbeta med och vara en resurs (konsultativt arbetssätt) för
elevhälsan och elevvårdskonferens (EVK) i ärenden som rör elevers studieplanering och framtida studie- och yrkesval.7
Under år 6 eller 7 bör väglednings- process startas genom att i
samarbete med lärare koppla vägledningen till skola- arbetslivsarbetet. 8
Medicinsk studie- och
yrkesvägledning: I samband med skolsköterskans hälsosamtal skall samarbete etableras för att identifiera elever kring vilka samarbete skall ske. Samarbete skall etableras med
klasslärare och specialpedagog för att identifiera vilka elever som har behov av särskilda och fördjupade
vägledningsinsatser.9
Bör initiera och uppmuntra lärare att ta med elever på öppet hus och studiebesök till gymnasieskolorna Vägledaren på skolan och
Vägledningscentrums drop-in bör initiera och uppmuntra till
elevgruppsbesökVägledningscentrums drop-in.10
Studie- och yrkesvägledaren bör om möjligt delta i pedagogisk överlämningskonferens mellan grundskola och individuellt program med fokus på elevens val och framtida mål.
Bör initiera och uppmuntra lärare att ta med elever på öppet hus, gymnasiedagarna och studiebesök till gymnasieskolorna.
Vägledaren på skolan och
Vägledningscentrums drop-in bör initiera och uppmuntra till elevgruppsbesök på
Vägledningscentrums drop-in för de klasser som i åttan inte varit på drop-in. 11
6 Läsårsplanering för varje skola bör alltid göras i visst samarbete med lärararbetslagen. 7 Vid behov delta i EVK
8 Materialinventering för arbete med 6-7:or skall ske i arbetslagen eller av särskild arbetsgrupp. Materialet kan röra drömyrket, yrken i vardagen osv. Därefter ev. utvecklande av nytt
material. Materialet samlas i databasen.
Bilaga 5:
Arbetsplan för Vägledningscentrums studie- och yrkesvägledning på
gymnasieskolans nationella och specialutformade program
(kommunala och fristående med fullserviceavtal)
Arbetsplanen är ett måldokument.
Vissa mål benämns med skall, andra mål med bör. Avsikten är att skilja ut de mest prioriterade målen. Målen följs upp regelbundet och rapporteras i samband med delårs- och årsbokslut till förvaltningsledningen.
Varje läsår
Åk 1
Åk 2
Åk 3
Fokus:
Skapa kännedom om väglednings- arbetet hos lärare och övrig personal. Kontinuerliga vägledningssamtal i prioriterade frågor och för priorite- rade elever.Etablera former för samarbete och viss samplanering med skolans per- sonal.
Presentera studie- och yrkes-
vägledaren och Vägledningscentrum för eleverna.
Behörighetsinformation inför val till högre årskurs.
Identifiera elever med behov av sär- skilda och fördjupade väglednings- insatser.
Översiktlig information inför vidare studier och arbete efter gymnasiet. Vägledning med fokus på själv- kännedom i samarbete med skolan.
Framtida studie- och yrkesval efter gymnasiet.
Vägledningssamtal med fokus på framtiden efter gymnasiet, i sam- arbete med Vägledningscentrums Drop-in.
Information
I samband med läsårsstart skall studie- och yrkesvägledaren för skolans hela personal, översiktligt presentera vägledningsarbetet på skolan och Vägledningscentrums Drop-in. Hur och när vägledaren är tillgänglig skall framgå.12Studie- och yrkesvägledaren skall i samband med terminsstart och vid förändring uppdatera tel. och tider på skolans hemsida, ev. folder, Vägledningscentrums hemsida och Indranet.
Alla klasser skall, och föräldrar bör under HT få information om - vägledningsverksamheten på
skolan
- Vägledningscentrums Drop-in - hemsidan
Bör ske muntligt och genom ut- delande av folder.13
I samband med val till högre årskurs skall berörda elever få information om hur olika val påver- kar behörighet för vidare studier. Informationen bör samplaneras med skolans information om valet.
Alla klasser bör få översiktlig in- formation om
- vidare studier - informationsvägar
- Vägledningscentrums Drop-in med uppmuntran till besök I samband med val till högre årskurs skall berörda elever få information om hur olika val påver- kar behörighet för vidare studier. Informationen bör samplaneras med skolans information om valet.
Alla klasser skall få fördjupad in- formation om
- vidare studier
- Arbetsförmedlingens tjänster Alla elever bör uppmuntras till be- sök på
- Studentmässa
- Vägledningscentrums Drop-in och extrasatsning för 3:or - besöksdagar på högskolor och
andra eftergymnasiala utbild- ningar
Varje läsår
Åk 1
Åk 2
Åk 3
Fokus:
Skapa kännedom om väglednings-arbetet hos lärare och övrig personal. Kontinuerliga vägledningssamtal i prioriterade frågor och för priorite- rade elever.
Etablera former för samarbete och viss samplanering med skolans per- sonal
Presentera studie- och yrkesväg- ledaren och Vägledningscentrum för eleverna.
Behörighetsinformation inför val till högre årskurs.
Identifiera elever med behov av sär- skilda och fördjupade väglednings- insatser.
Översiktlig information inför vidare studier och arbete efter gymnasiet. Vägledning med fokus på själv- kännedom i samarbete med skolan.
Framtida studie- och yrkesval efter gymnasiet.
Vägledningssamtal med fokus på framtiden efter gymnasiet, i sam- arbete med Vägledningscentrums Drop-in.
Vägledning
Enskilda vägledningssamtal – konsekvenssamtal skall ske konti- nuerligt i samband med- avbrott - omval
- specialutformning - reducering
- gå ett fjärde år/fullfölja gy- studierna
Konsekvenssamtal kontinuerligt – se ”varje läsår”
Enskilda vägledningssamtal som rör framtidsplanering bör i viss ut- sträckning kunna erbjudas till dem som så önskar. Elever som identifi- erats ha särskilda behov av väg- ledningsinsatser/fördjupad väg- ledning skall prioriteras för dessa samtal. Samtalen bör där så är lämpligt ske i samarbete med annan berörd personal. Hänvisning skall för övriga elever göras till Väg- ledningscentrums Drop-in, om tider inte kan erbjudas.
Konsekvenssamtal kontinuerligt – se ”varje läsår”
Enskilda vägledningssamtal som rör framtidsplanering bör i viss ut- sträckning kunna erbjudas till dem som så önskar. Elever som identifi- erats ha särskilda behov av väg- ledningsinsatser/fördjupad väg- ledning skall prioriteras för dessa samtal. Samtalen bör där så är lämpligt ske i samarbete med annan berörd personal. Hänvisning skall för övriga elever göras till Väg- ledningscentrums Drop-in, om tider inte kan erbjudas.
I samarbete med lärare bör klasser eller grupper erbjudas någon form av vägledning med fokus på själv- kännedom, som en del i väg- ledningsprocessen och framtida studie- och yrkesval.14
Enskilda vägledningssamtal inför studie- och yrkesval efter gymnasiet skall erbjudas av studie- och yrkes- vägledaren på skolan och Väg- ledningscentrums Drop-in. Hänvis- ning skall ske till Drop-in som ett komplement till vägledaren på sko- lan och som ett sätt visa på möjlig- het till vägledning även efter skoltiden. Elever som identifierats ha särskilda behov av väglednings- insatser/fördjupad vägledning skall prioriteras för samtal med vägleda- ren på skolan. Övriga elever skall hänvisas till Drop-in om tider inte kan erbjudas. Ansvaret för utsluss- ning från gymnasiet vilar därmed gemensamt på vägledaren på skolan och Vägledningscentrums Drop-in.
Varje läsår
Åk 1
Åk 2
Åk 3
Fokus:
Skapa kännedom om väglednings-arbetet hos lärare och övrig personal. Kontinuerliga vägledningssamtal i prioriterade frågor och för priorite- rade elever.