I detta kapitel presenteras det slutliga resultatet samt de miljö- och kostnadsbesparingar som skulle uppnås genom att åtgärda de aspekter som identifierats i kapitel 5. För att besvara frågan om vilka miljö- och kostnadsbesparingar användningen av miljöförbättringsmetoden GPM ger har kapitlet delats upp i följande rubriker: Miljöbesparingar, Kostnadsbesparingar samt Medarbetare och drivkraft.
6.1 Miljöbesparingar
GPM är ett enkelt verktyg som kan användas för identifiering och prioritering av miljöaspekter som åstadkommer verkliga miljöförbättringar. I GPM-kartan har många miljöaspekter identifierats, sedan har vissa av dessa miljöaspekter prioriterats för att i nästa steg genomföra förbättringar som leder till miljöbesparingar. Ett sätt att visa på miljöbesparingar är genom att använda avfallstrappan, även en så kallad avfallshierarki, som styr hur avfallet ska tas hand om.
Genom att åtgärda miljöaspekterna enligt den handlingsplan som tagits fram kan miljöaspekterna tas upp ett eller flera steg i avfallstrappan, ju lägre i avfallstrappan en aspekt befinner sig desto större miljöbelastning har den. Genom att genomföra olika åtgärder för att klättra upp i trappan minskar också slöseri med målet att helt reducera förekomster av restprodukterna, som är det högsta steget i trappan. I figuren nedan, Figur 19, visas de olika miljöaspekterna som genom de föreslagna åtgärderna kan minska på slöseri och minska miljöbelastningen. Vidare presenteras miljöbesparingarna i form av material- och energibesparingen.
Figur 19. Identifierade miljöaspekter i avfallstrappan.
6.1.1 Hylsa
Hylsan, som det visas i figuren ovan, Figur 19, kan klättras från materialåtervinning till femte steget, reducering av hylsorna, genom att följa de förbättringar som föreslagits kan på så sätt antalet hylsor som sorteras ut minskas. En lösning på det kan vara att återföra hylsorna tillbaka i mataren, dvs att man skapar en loop för hylsorna fram till att de passerar sensorn utan att sorteras ut. Detta kan både göras manuellt, genom att operatörerna för tillbaka
33
hylsorna till mataren då korgen fylls, se korgen på Figur 19, eller automatiskt genom att bygga en transportbana, som skulle kräva en större investering.
Det är viktigt att notera att det finns olika bestämmelser inom företaget då behovet att föra tillbaka produkter eller delar, som sorterats ut, till produktionslinjen uppstår. En av dessa bestämmelser innebär att om det produceras en eller flera produkter av olika sorter på samma produktionslinje, dvs med samma maskiner, ska inte dessa produkter eller delar som sorterats ut av maskiner föras tillbaka till linjen, detta för att minimera risken för sammanblandning mellan olika produkter och delar. På den produktionslinjen som studerats är det dock alltid samma typ av produkt som produceras. Därför skulle det kunna lösas med de förslag som presenterats tidigare, ett annat sätt att lösa det på är att genomföra en grundorsaksanalys, som är mer av en produktionsteknisk karaktär, i syfte att förstå varför hylsorna sorteras ut. Miljöbesparingen hade i det fallet blivit ungefär 81 250 hylsor per år, motsvarande 934 kg HDPE-plast per år.
6.1.2 Bomullshandskar
På samma sätt som hylsan, kan införda rutiner ge en minskad användning av bomullshandskar, detta ger som resultat att färre bomullshandskar går till energiåtervinningen. Enligt SOP-dokumentationen ska det räcka med att använda 3 par arbetshandskar per operatör under ett normalt arbetsskift. I nuläget används dubbelt så många, ca 6 par, arbetshandskar. Enligt det förslag som presenterats, dvs möjligheten att kunna förvara handskar i det anvisade förvaringsutrymmet, skulle det kunna resultera i en minskning på 25% till 50%, dvs mellan 4500-9000 par arbetshandskar räknat på 4 operatörer.
Det motsvarar bomull i mängderna 112,5-225 kg per år.
6.1.3 Sterila handskar
Genom att ersätta de sterila handskarna med osterila handskar skulle det ge en betydande minskning av plast som används för förpackningen av de sterila handskarna. Det finns i nuläget inte data på hur många handskar som används inne i fyllningen.
6.1.4 Dekorerat material
Dekorerat material blir ca 8 750 kg, det är bipackssedlar och vikkapslar. På en annan linje är det i ännu större mängder, ca 11 725 kg per år.
6.1.5 Energi
Energimätning visar variationer i de mätningar som gjordes under produktionen i jämförelse med viloläge under perioden 20180427 till 20180504. Viloläget inträffade under perioden 20180428 till 20180501, det visas tydligt i diagrammet som visas på Figur 18. I diagrammet på Figur 18 visas att maskinerna drar något mindre energi under viloläget, perioden 20180428 till 20180501 i jämförelse med under produktionen. Det innebär att de maskiner som mätning utförts på drar i princip lika mycket energi, ca 20-30% mindre, som under produktion. Det kan vara av stor intresse att göra ytterligare analyser för att se vilka besparingsmöjligheter det kan finnas, exempelvis att utreda möjligheten att stänga av maskiner som drar extremt mycket energi.
34
6.2 Kostnadsbesparingar
GPM-metoden kan bidra till att förbättra miljöprestandan samtidigt som företaget får möjligheten att skära ner på kostnaderna. Kostnadsbesparingar kan uppnås på olika sätt, ett sätt är att ha lägre kostnader för materialen, exempelvis genom återanvändningen, reducering av spillet eller bättre sortering. Kostnaderna kan delas in i olika kategorier, faktiska kostnader och uppskattade kostnader. Faktiska kostnader är kostnader som kan beräknas och är kopplade till den insamlade data, exempelvis till mängden. Uppskattade kostnader kan vara kostnader som är kopplade till lean slöseri, dvs de 7+1 Mudas.
6.2.1 Faktiska kostnader
De faktiska kostnader kan beräknas för de olika miljöaspekter som prioriterats, dessa kostnader kan beräknas med hjälp av de mätningar som gjorts exempelvis material mängden i vikt och antal eller energimätningar samt ta med de kostnader som är relevanta. I exemplet nedan har kostnaden beräknats med utgångspunkt i inköpspriset från underleverantörer samt den samlade data på antalet hylsor som sorteras ut under ett dygn, 3 skift, se Tabell 3. I den samlade datan nedan förekommer konfidentiell information, så som inköpspriset samt den totala kostnaden, som inte kan offentliggöras. På liknande sätt har kostnaderna för de övriga miljöaspekterna räknats ut.
Genom att genomföra de förbättringsförslag som presenterats beräknas kostnadsbesparingen uppgå till 48%. Kostnadsförlusten för de aspekter som prioriterats beräknas i dagsläget vara ca 174 000 kr per år för linje 8, Turbuhaler, med de enkla åtgärderna skulle man kunna spara minst 84 000 kr per år.
Tabell 3. Tabellen visar den samlade data för hylsan.
Linje 8, Turbuhaler
Nr Benämning Vikt [kg] Material Antal/dag Inköpspris [kr] Antal/år Kostnad/år
1 Hylsa 0,0115 HDPE-Plast 325 --- 81 250 ---
I Turbuhaler fabriken är det ungefär 11 linjer som är relativt lika varandra, där uppkomst av liknande slöseri som presenterats med stor sannolikhet kan förekomma även på de andra 11 linjerna. I tabellen nedan, Tabell 4, visas den totala kostnaden för slöseri på en uppskalad nivå.
Genom att genomföra de åtgärder som föreslagits kan kostnadsbesparing uppgå till minst ca 924 448 kr per år.
Tabell 4. Möjlig kostnadsbesparing för PET Turbuhaler.
11 linjer, Turbuhaler
Total kostnad/år [kr] Förslag/åtgärd Kostnadsbesparing/år [kr]
1 911 643 Åtgärder på hylsan, handskar samt dekorerat material
924 448
35 6.2.2 Uppskattade kostnader
Utöver de faktiska kostnader som beräknats finns det även uppskattade kostnader kopplade till de olika lean slöseri. Lean slöseri har definierats som de 7+1 typerna enligt Liker, J. K.
(2009). Inom GPM-metoden som är kopplat till lean och miljöarbete har slöseri kunnat delas upp enligt de åtta olika kategorier inom ramen för ISO14001 och har därmed direkt kunnat kopplas till den mängden som kunnat prissättas. I ett större perspektiv finns det även onödiga kostnader i samband med hanteringen av avfallet, dvs den mängd arbete som operatörerna lägger på att hantera de olika aspekterna som diskuterats.
Ett av dessa exempel kan vara hanteringen av hylsorna som både är arbets och tidskrävande för operatörerna. Slöseri kan vara en alldeles för stort bidragande orsak till höga kostnader, en effektiv och resurssnål produktion kan bidra till att hålla nere kostnader. Annat slöseri som kan vara kopplad till ekonomin är alla transporter som avfallet kräver, enligt AstraZenecas miljörapport från 2016 uppgår avfallet till 9 410 ton under 2016 från produktionsenheten i Södertälje, det innebär många transporter som både är miljö och ekonomisk krävande.
6.3 Medarbetare och drivkraft
För att identifiera miljöaspekter och slöseri på linjen användes verktyget GPM, genom att använda verktyget involverades operatörerna som arbetar med processen och den aktuella linjen samtidigt som man kunde integrera ”green and lean”-filosofin bland medarbetarna på olika nivåer i företaget och på så sätt, inte bara arbeta med förbättringsarbetet, utan även öka delaktigheten och medvetenheten om miljöfrågor på alla nivåer.
För att upprätthålla och skapa engagemang bland medarbetare krävs det att man belyser och uppmärksammar miljöarbetet, på samma sätt som McGuires trappa visar, att engagera medarbetare är centralt för att nå framgång i miljöarbetet. GPM-metoden engagerar medarbetarna genom att involvera medarbetarna i miljöarbetet från början, metoden engagerar medarbetare på operatörsnivå upp till fabriksledning, det är ett verktyg som kan användas på alla nivåer i företaget som därmed bidrar med ökad delaktighet och engagemang. Det är viktigt att de förbättringsförslag som arbetats fram av medarbetarna följs upp och resulterar i verkliga åtgärder för en ökad motivation och engagemang i förbättringsarbetet.
Utöver att belysa och uppmärksamma spelar även kommunikationen en central roll, vikten av god kommunikation för att få en fungerande verksamhet med välinformerade medarbetare. I de intervjuer som genomförts framkom det att man framförallt vill motivera medarbetarna att arbeta med förbättringar istället för att komma med tydliga direktiv som talar om hur man ska göra och arbeta med förbättringar.
36