Ur ett anv¨andarperspektiv ¨ar en matavfallskvarn en bra satsning, d˚a den med sin l¨attillg¨anglighet visat tendenser till att ¨oka matavfalls˚atervinning i hush˚all, ur fl¨odesperspektivet d¨aremot ger f¨orbr¨anning av matavfall ett b¨attre resultat n¨ar det kommer till utvinnandet av energi. G¨allande sj¨alva avfallskvarnen skulle ˚atg¨arder kunna utf¨oras f¨or att systemet ska bli mer effektivt, till ex-empel genom att placera avfallskvarnen i en separat diskho f¨or att minska m¨angden diskvatten som n˚ar uppsamlingstanken och att m¨ojligtvis unders¨oka m¨ojligheten att installera vakuumpum-par f¨or att pumpa ner avfallet fr˚an kvarn till tank. L¨osningar som att anv¨anda avvattningssystem och att ˚ateranv¨anda ¨overfl¨odig v¨atska fr˚an tanken som spolvatten ¨ar ¨aven intressanta att se ¨over.
Vidare kan systemets riskfaktorer minimeras om transporten i ledningar kortas ner, vilket ¨aven
¨ar ett argument f¨or att anv¨anda uppsamlingstankar ist¨allet f¨or att anv¨anda ledningsn¨aten som det enda transportmedlet. Dock kvarst˚ar att denna rapport visar p˚a att mindre biogas utvinns fr˚an ett system med matavfallskvarnar i j¨amf¨orelse med referenssystemet d¨ar bruna p˚asar anv¨ands, men transportstr¨ackan med upph¨amtningsbil ¨ar densamma f¨or b˚ada systemen. En fundering f¨or framtida studier ¨ar dock att se ¨over ifall den ¨okade m¨angden sorterat matavfall som matavfalls-kvarnarna kan ge upphov till p.g.a. sin anv¨andarv¨anlighet kan kompensera f¨or den minskade biogasproduktionen i j¨amf¨orelse med matavfallsp˚asarna. Vidare b¨or framtida installationer av matavfallskvarnar inkludera b¨attre och mer detaljerad, samt l¨attillg¨anglig information om hur r¨att hantering av matavfallskvarnen b¨or ske, detta f¨or att ¨oka matavfalls˚atervinningen ytterliga-re och p˚a s˚a s¨att komma ¨annu n¨armaytterliga-re Stockholms m˚al om matavfallssortering ˚ar 2020, samt Sveriges nationella m˚al.
5 Slutsats
Slutligen har denna rapport visat att avfallshantering med matavfallskvarnar ¨ar mindre effek-tivt ¨an referenssystemet, s˚a som matavfallsp˚asar - om inte ˚atervinningsgraden av matavfall kompenserar f¨or den minskade biogasproduktionen. Vid j¨amf¨orelse av matavfallssystemet med matavfallskvarnar d¨ar ena fallet ¨ar s˚adant att avfallet leds genom ledningsn¨at respektive ge-nom ledningsn¨at och tank (som i MACRO) f¨ort¨aljer denna rapport att MACRO ¨ar det vinnande konceptet.
Sammanfattningsvis har denna rapport studerat nyttor och problem med avfallskvarnar under projektnamnet MACRO i Norra Djurg˚ardsstaden. D˚a projektet ¨ar uppdelat i tre, kommer ¨aven slutsatser fr˚an tre olika perspektiv. Denna rapport kan dra slutsatsen att det, ur ett tekniskt per-spektiv, finns flertalet ˚atg¨arder som b¨or tas i ˚atanke vid utvecklingen av systemet som r¨or sj¨alva avfallskvarnen. En viktig ˚atg¨ard ¨ar att minska ledningsburen transport av avfall, vilket g¨ors i h¨og grad med anv¨andningen av uppsamlingstankar i j¨amf¨orelse med systemet med matavfallsp˚asar.
Dock ¨ar utvinningen av biogas mindre ¨an den som f˚as ur systemet med matavfallsp˚asar, medan
˚aterf¨orseln av mineral¨amnen ¨ar densamma f¨or b˚ada systemen. Ur ett anv¨andarperspektiv kan detta projekt konstatera att matavfallskvarnar bidrar till en h¨ogre ˚atervinningsgrad, men f¨or att ytterligare ¨oka ˚atervinningen kr¨avs b¨attre information kring vad som g˚ar att mala i kvarnen i kombination med ett bra matavfallssystem f¨or var maten som inte g˚ar att mala ska ˚atervinnas.
Vidare kr¨avs styrmedel s˚a som informationskampanjer och ekononomiska regleringar f¨or att ytterligare ge incitament, men ¨aven att kvarnarna ¨ar relativt tysta och inte st¨or hush˚allet i fr˚aga.
Fr˚agan f¨or framtida studier blir; kan denna ¨okade ˚atervinningsgrad kompensera f¨or den mins-kade biogasproduktionen?
Referenser
Andersson, Joakim (2017). Telefonsamtal med Joakim Andersson, VD Matavfallssystem AB.
Andrews, AnnaLena och Berith Granath (2016). “Omst¨allning till h˚allbar v¨arld br˚adskar”. I:
FN-fakta H˚allbar utveckling2, s. 1.
Avfall, StockholmVatten och (2017). Avgifter f¨or sophantering f¨oretag. URL: http://www.
stockholmvattenochavfall . se / kundservice / avgifter - och - taxor / avgifter- for- sophantering/avgifter- for- sophantering/avgift-for-sophantering-foretag/.
AvfallSverige (2011a). “Hj¨alpmedel f¨or introduktion av system f¨or insamling av k¨allsorterat matavfall”. I: Avfall Sverige Utveckling, s. 4.
— (2011b). “Hj¨alpmedel f¨or introduktion av system f¨or insamling av k¨allsorterat matavfall”. I:
Avfall Sverige Utveckling, s. 36.
— (2013). “Handbok f¨or deponigas”. I: D2013:02.1, s. 5.
— (2016). Avfallsavgifter 2015.URL: http://www.avfallsverige.se/en/avfallshantering/
ekonomi och styrmedel / taxor och avgifter / avfallsavgifter -2015/.
Bernstad, Anna m. fl. (2016). “Lifecycle assessment of a system for food waste disposers to tank – A full-scale system evaluation”. I: Elsevier 54.1, s. 172.
Bissmont, Mimmi och ˚Asa Davidsson (2015). “Avfallskvarn till tank - Malm¨omodellen”. I: VA SYD, Lunds Tekniska H¨ogskola.
Bissmont, Mimmi, ˚Asa Davidsson, Anna Bernstad m. fl. “Avfallskvarn till tank - Malm¨omodellen”.
I: 1.1, s. 8.
Bissmont, Mimmi, ˚Asa Davidsson, Saraiva Schott m. fl. “Avfallskvarn till tank - Malm¨omodellen”.
I: 1.1, s. 12.
Borisov Joshua, Chamas Elias (2016). “Rening av processvatten fr˚an f¨argtillverkning”. I: Skolan f¨or Industriell teknik och management, s. 9.
Davidsson, ˚Asa, Frida Petterson och Anna Bernstad (2011). “F¨orstudie av olika system f¨or matavfallsutsortering med avfallskvarnar”. I: Svenskt Gastekniskt Centrum SGC 231.1, s. 6.
Davidsson, ˚Asa, Frida Pettersson och Anna Bernstad (2017a). “F¨orstudie av olika system f¨or matavfallsutsortering med avfallskvarnar”. I: Svenskt Gastekniskt Centrum SGC 231.1, s. 1.
— (2017b). “F¨orstudie av olika system f¨or matavfallsutsortering med avfallskvarnar”. I: Svenskt Gastekniskt CentrumSGC 231.1, s. IV.
— (2017c). “F¨orstudie av olika system f¨or matavfallsutsortering med avfallskvarnar”. I: Svenskt Gastekniskt CentrumSGC 231.1, s. 60.
— (2017d). “F¨orstudie av olika system f¨or matavfallsutsortering med avfallskvarnar”. I: Svenskt Gastekniskt CentrumSGC 231.1, s. V.
Davidsson, ˚Asa m. fl. (2017a). “F¨orstudie av olika system f¨or matavfallsutsortering med avfalls-kvarnar”. I: Svenskt Gastekniskt Centrum SGC 231.1, s. 76.
— (2017b). “F¨orstudie av olika system f¨or matavfallsutsortering med avfallskvarnar”. I: Svenskt Gastekniskt CentrumSGC 231.1, s. 5.
Elander, Maria (2016). “Matavfall i Sverige - Uppkomst och behandling 2014”. I: Naturv˚ardsverket.
Energimyndigheten, Naturv˚ardsverket och (2004). “Prognoser ¨over utsl¨app av v¨axthusgaser”.
I: Naturv˚ardsverket, Energimyndigheten, s. 173.
Engel, Lisa m. fl. (1999). “Food waste disposer US 6007006 A”. I: US 6007006 A.
HaboRostfria. PRODUKTER F ¨OR EFFEKTIV HANTERING AV MATAVFALL. URL: http : //haborostfria.se/?page_id=20765.
Helmfrid, Hillevi (2006). “Natursyn och h˚allbarhet”. I: Stockholms Hj¨arnverk AB, s. 7.
IMC (2016). WASTESTATION CR.URL: http://imco.co.uk/product/wastestation-cr-compact-remote/.
Jordbruksverket (2016). Symptom p˚a n¨aringsbrist hos raps och rybs. URL: http : / / www .
jordbruksverket.se/amnesomraden/odling/jordbruksgrodor/rapsochrybs/
vaxtnaring/bristsymtom.4.3229365112c8a099bd980004857.html.
Karlsson, Pascal och Peter Aarsrud (2008). “ ˚Atervinning av n¨arings¨amnen ur svartvatten”. I:
Svenskt vatten25, s. 20.
K¨appalaf¨orbundet och S ¨ORAB (2009). “Biologisk behandling av organiskt matavfall med hj¨alp av avfallskvarnar (BOA)”. I: K¨appalaf¨orbundet och S ¨ORAB, s. 14.
Ljung, Emelie (2011). “Val av komplementmaterial f¨or v˚atkompostering av klosettvatten”. I:
SLU, s. 1.
Lovstedt, Charlotta och Peter Norlander (2002). “Unders¨okning av k¨oksavfallskvarnar i ett se-parat system i V¨astra hamnen i Malm¨o”. I: 1.1, s. 7.
L¨ovstedt, Charlotta och Peter Norlander (2002). “Unders¨okning av k¨oksavfallskvarnar i ett se-parat system i V¨astra hamnen i Malm¨o”. I: 1.1, s. 55.
Magnusson, Johan och Malin Norin (2013). “Hantering av l¨ansvatten i anl¨aggningsprojekt”. I:
1.1, s. 17.
Matavfallssystem AB (2016). Varf¨or en avfallskvarn fr˚an Matavfallssystem? URL: http://
www.matavfallssystem.se/konsument/varfor-kvarn/.
MatavfallssystemAB (2016). Vilken typ av avfallskvarn ska jag v¨alja? URL: http://www.
matavfallssystem.se/konsument/typ-av-kvarn/.
Matkvarn (u.d). “Matkvarn - bekv¨amt f¨or dig, bra f¨or milj¨on - ger biogas”. I: Matkvarn. URL: matkvarn.se.
Mattsson, Jonathan och Annelie Hedstrom (2015a). “Matavfallskvarnar – L˚angtidseffekter p˚a ledningsn¨at”. I: Dag och N¨at vid Lule˚a Tekniska Universitet 2, s. 1.
— (2015b). “Matavfallskvarnar – L˚angtidseffekter p˚a ledningsn¨at”. I: Dag och N¨at vid Lule˚a Tekniska Universitet2, s. 3.
Mattsson, Jonathan och Annelie Hedstr¨om (2012). “Matavfallskvarnar – L˚angtidseffekter p˚a ledningsn¨at”. I: 2012-08, s. 6.
Mattsson, Jonathan, Annelie Hedstr¨om och Maria Viklander. “Avfallskvarnar - Hur kan de in-tegreras i VA-systemet?” I: Lule˚a Tekniska Universitet 1.1, s. 2.
Mellbin, Marcus (2010). “Utveckling av en ber¨akningsmodell f¨or biogasproduktion”. I: 1.1, s. 11.
Naturskyddsf¨oreningen (2011). “Policy Milj¨ogifter”. I: Naturskyddsf¨oreningen, s. 2.
Naturv˚ardsverket (2012). “Styrmedel f¨or att n˚a milj¨okvalitetsm˚alen”. I: Naturv˚ardsverket 6415, s. 12, 13.
— (2014). “Vad g¨ors ˚at matsvinnet?” I: Naturv˚ardsverket, s. 99–101.
— (2016a). Grundvatten av god kvalitet.URL: http://www.miljomal.se/Miljomalen/
9-Grundvatten-av-god-kvalitet/.
— (2016b). Ingen ¨overg¨odning. URL: http://www.miljomal.se/Miljomalen/7-Ingen-overgodning/.
Naturv˚ardsverket (2016c). Lagar och regler om avfall.URL: http://www.naturvardsverket.
se/Stod-i-miljoarbetet/Vagledningar/Avfall/Lagar-och-regler-om-avfall/.
— (2016d). ¨Okad ˚atervinning av matavfall. URL: http://www.naturvardsverket.
se / Miljoarbete i samhallet / Miljoarbete i Sverige / Uppdelat -efter-omrade/Avfall/Atervinning-av-matavfall/.
— (2017a). Avfallsf¨orebyggande programmet visar v¨agen.URL: http://www.naturvardsverket.
se / Miljoarbete i samhallet / Miljoarbete i Sverige / Uppdelat -efter-omrade/Avfall/Avfallsforebyggande-program/.
— (2017b). Begr¨ansad klimatp˚averkan.URL: http://www.miljomal.se/Miljomalen/
1-Begransad-klimatpaverkan/.
— (2017c). Giftfri milj¨o.URL: http://www.miljomal.se/Miljomalen/4-Giftfri-miljo/.
— (2017d). Matavfallet beh¨over minska.URL: http://www.naturvardsverket.se/
Sa-mar-miljon/Mark/Avfall/Matavfall/.
— (2017e). Sveriges milj¨om˚al. URL: http://www.miljomal.se/Miljomalen/.
— (2017f). ¨Okad resurshush˚allning i livsmedelskedjan. URL: https://www.miljomal.
se/etappmalen/Avfall/Okad-resurshushallning-i-livsmedelskedjan/.
Olsson, Maria och G¨oran Petersson (2004a). “Biobr¨ansle fr˚an hush˚allsavfall”. I: Chalmers Tek-niska H¨ogskola, s. 3.
— (2004b). “Biobr¨ansle fr˚an hush˚allsavfall”. I: Chalmers Tekniska H¨ogskola, s. 2–4.
— (2004c). “Biobr¨ansle fr˚an hush˚allsavfall”. I: Chalmers Tekniska H¨ogskola, s. 7–8.
— (2004d). “Biobr¨ansle fr˚an hush˚allsavfall”. I: Chalmers Tekniska H¨ogskola, s. 4.
— (2004e). “Biobr¨ansle fr˚an hush˚allsavfall”. I: Chalmers Tekniska H¨ogskola, s. 5–6.
Pascal, Karlsson och Aarsrud Peter (2008). “ ˚Atervinning av n¨arings¨amnen ur svartvatten”. I:
Svenskt vatten25, s. 18.
RENSA (2014). MATAVFALLSPROCESSOR MODELL GTS F ¨OR STORK ¨OK. URL: http : //rensa.se/portfolio-item/gts-matavfallsprocessor/.
Rydhagen, Birgitta (2003). “Boendeaspekter p˚a resurseffektiv hantering av svartvatten och or-ganiskt hush˚allsavfall”. I: Svenskt vatten AB 20, s. 27.
stad, Stockholms (2016). Avfallsprojektet MACRO f˚ar forskningsmedel.URL: http://bygg.
stockholm.se/-/Nyheter/Norra-Djurgardsstaden-/Avfallsprojektet-MACRO-far-forskningsmedel/.
Stockholms, kommun och Vinnova (2015). “Mat i Kretslopp - Steg 1 Initiering”. I: Vinnova 1.1, s. 4.
Stockholmsstad (2014a). “Dina sopor – en resurs i Norra Djurg˚ardsstaden”. I: Stockholms stad, s. 2.
— (2014b). “Dina sopor - en resurs i Norra Djurg˚ardsstaden”. I: Stockholms stad, s. 4.
— (2015). “Uppf¨oljning av h˚allbarhetskrav f¨or byggherrar”. I: The Capital of Scandinavia, s. 19.
StockholmsVatten (2016). “Avfallsplan f¨or Stockholm 2017-2020”. I: Stockholms vatten, 5(32).
SVD (2012). S˚a fungerar en avfallskvarn.URL: https://www.svd.se/sa-fungerar-en-avfallskvarn.
Sweco (2010). “K¨oksavfallskvarnar”. I: 1.1, s. 5.
SverigesRiksdag (2001). F¨orordning om deponering av avfall.URL: http://www.riksdagen.
se / sv / dokument - lagar / dokument / svensk - forfattningssamling / forordning-2001512-om-deponering-av-avfall_sfs-2001-512.
Vattenmyndigheten, Havs- och (2005). “Fosforf¨orluster fr˚an mark till vatten”. I: 1.5507, s. 17.
Vinnova (2015). “Mat i Kretslopp - Steg 1 Initiering”. I: Vinnova, s. 1.
— (2016). “2016-00616 MACRO MAt i Cirkul¨ara RObusta system”. Ans¨okan till Utmanings-driven innovation - Steg 2 Samverkansprojekt 2016 (v˚ar).
WWF (2017). M¨ansklig p˚averkan. URL: http : / / www . wwf . se / wwfs - arbete / klimat/mansklig-paverkan/1124268-mansklig-paverkan-klimat.
Ostlund, Catarina (2016). V¨agledning om avfallskvarnar f¨or matavfall.¨ URL: http://www.
naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vagledningar/Avfall/
Avfallskvarnar-for-matavfall/.
Figurer
1 Illustration av matfl¨odet genom Norra Djurg˚ardsstaden (stad 2016). . . 6 2 Visar en avfallskvarns funktion. H¨amtad fr˚an SVD.se (SVD 2012). . . 10
Tabeller
1 J¨amf¨orelse mellan r¨otning och f¨orbr¨anning. +/- illustrerar positiv respektive
ne-gativ inverkan p˚a milj¨on. Information h¨amtad fr˚an: Biobr¨ansle fr˚an hush˚allsavfall”(Olsson och Petersson 2004a) . . . 9 2 Snabbguide f¨or sopsortering (Stockholmsstad 2014b) . . . 17 3 Infoblad fr˚an kvarnleverant¨or (Matkvarn u.d) . . . 18
A Bilaga I: Enk¨atunders¨okning
Matavfallskvarnarna i Norra Djurgårdsstaden
- En enkät där du kan påverka Hej!
Detta är en enkät som syftar till att ta reda på hur du som boende anser att matavfallskvarnen fungerar. Bakgrunden till denna enkät är ett kandidatexamensarbete som syftar till att utvärdera de matavfallskvarnar som finns i de boendes diskhoar i Norra Djurgårdsstaden. Arbetet görs av tre studenter på Energi- och Miljöprogrammet på KTH i samarbete med RISE. Vi hade blivit oerhört glada om ni kunde ta er några minuter och besvara denna enkät.
1. Hur matavfallssorterar du?
- med matavfall menas bland annat matrester, skal, kaffesump och gammal mat Matavfallskvarn
Matavfallspåsar, så som bruna papperspåsar
Hushållsavfall (med resten av soporna som uppstår i hushållet) Annat sätt: ________________________________________________
2. Om avfallskvarnen:
- Hur mycket använder du den?
Dagligen 5-6 dagar i veckan 3-4 gånger i veckan 1-2 gånger i veckan Aldrig
Om dagligen – hur ofta?
1 gång 2 gånger 3-4 gånger 5 eller mer
- Vad brukar du mala i kvarnen?
___________________________________________________________________________
- Vart slänger du det du inte maler i kvarnen?
Hushållsavfall Papperspåsar Annan plats:________________________
3. Vad tror du syftet med kvarnen är?
Miljövänligt Ekonomiskt Bekvämt för mig som boende
Annan orsak: ______________________________________________________________
4. Känner du att du fått tillräckligt mycket information kring hur avfallskvarnen ska användas och vad som ska slängas där?
ja Nej Vet ej
Hur ser din uppfattning ut kring avfallskvarnen? Vad tjänar du på det och varför är en matavfallskvarn bra?
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
Fler spännande frågor på nästa sida
5. A. Om du fick välja, endast avfallskvarn eller papperspåsar, vad skulle du välja?
Avfallskvarn Papperspåsar Annat: _____________________________
B. Varför?:________________________________________________________________
6. Övriga synpunkter kring matavfallskvarnen?
Kan vara avseende ljudnivå, estetik etc.
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
Besvarad enkät kan lämnas i trappuppgången där uppsamlingsfolder finns. Senast torsdag den 27/4.
Tusen tack för din medverkan !
B Bilaga II: Matkvarn - information fr˚an leverant¨or
TRITA -IM-KAND 2017:05