Utv¨ardering av modellerna i Norra Djurg˚ardsstaden

F¨or att konkretisera de slutsatser som dragits utifr˚an ovanst˚aende diskussion och resultat kom-mer detta avsnitt diskutera vilka tekniska egenskaper hos en kvarn som ¨ar b¨asta l¨ampade i MACRO-systemet och utv¨ardera de kommersiella kvarnarna utifr˚an dessa egenskaper. De egen-skaper som kommer utv¨arderas ¨ar i enlighet med tabell 3, ifr˚an resultatet; kontinuerligt/satsmatad, motoreffekt, antalet malningssteg, malstorlek och material. P˚a marknaden finns ett stort antal kommersiellt tillg¨angliga kvarnar som delas in i huvudsakligen tv˚a kategorier; sats- och konti-nuerligt matad. Konstruktionerna g¨or att det finns distinkta skillnader mellan anv¨andningen av kvarnarna, vilket ¨ar intressant ur ett h˚allbarhetsperspektiv. Den kontinuerligt matade kvarnen kan l¨amnas i aktivt malningsl¨age, d˚a anv¨andaren succesivt kan sl¨anga ner matrester utan att beh¨ova stanna kvarnen, vilket inte g˚ar att g¨ora med den satsmatade (d˚a ett lock m˚aste s¨attas p˚a f¨or att kvarnen ska kunna aktiveras). Den f¨orstn¨amnda riskerar att st˚a p˚a l¨angre, till f¨ordel f¨or anv¨andarens bekv¨amlighet, men samtidigt med en h¨ogre energif¨orbrukning. Dock b¨or till¨aggas att detta troligtvis ¨ar en marginell skillnad i energif¨orbrukning och att valet mellan dessa kvarnar f¨orst och fr¨amst beror p˚a anv¨andarnas preferenser kring s¨akerhet. D˚a den satsmatade kvarnen har ett lock kan denna vara ett b¨attre val i exempelvis familjehush˚all. En annan t¨ankbar faktor att v¨aga in vid detta val ¨ar att de kontinuerligt matade kvarnarna har st¨orst utbud och d¨arf¨or kan va-ra l¨angre fva-ram i den tekniska utvecklingen samt ha fler val att erbjuda konsumenten. Vad g¨aller

motoreffekt och rotationshastighet ¨ar detta ¨aven en fr˚aga om beteende f¨or olika anv¨andare, ett hush˚all med d¨ar h¨ansyn till hush˚allens genererade matavfall m˚aste tas. En kvarn med h¨ogre ef-fekt och l¨agre rotationshastighet kan mala kompakt och h˚art matavfall efef-fektivare - exempelvis kycklingben. F¨or ett hush˚all med mer kompakt och sv˚armalet matavfall kan denna vara att re-kommendera. F¨or ett hush˚all med mindra sv˚armalet avfall kommer en kvarn med h¨ogre effekt endast att ha en on¨odigt h¨og energif¨orbrukning, s˚a detta b¨or undvikas. Som har konstaterats fler g˚anger ovanst˚aende ¨ar malningsstorleken problematisk f¨or m˚anga delar av systemet, fr¨amst f¨or att den ¨ar oj¨amn och ofta f¨or liten. D¨arf¨or b¨or kvarnen med flest malningssteg och st¨orst malstorlek v¨aljas. Det material som b¨or anv¨andas f¨or att utg¨ora de delar av kvarnen som ¨ar i kontakt med vatten och matavfall b¨or vara skyddade fr˚an korrosion. Ett sj¨alvklart val av s˚adant material ¨ar rostfritt st˚al, dock har denna rapport inte unders¨okt detta till den utstr¨ackning som kan beh¨ovas f¨or att g¨ora en bed¨omning. Det vore d¨arf¨or intressant att unders¨oka detta omr˚ade.

Utifr˚an de ovan diskuterade parametrar ¨ar de installerade kvarnarna olika v¨al anpassade till oli-ka hush˚all. Waste King 2600 (WK2600) och Kitchen Friend T3 (KFT3) ¨ar h¨ogvarviga, med en l¨agre effekt och passar d¨armed b¨attre f¨or l¨attare malt matavfall, medan Insinkerator Evolution 100 (IE100) och Kitchen Friend W5 (KFW5) passar b¨attre f¨or mycket och sv˚armalet avfall.

Vad g¨aller de senare n¨amnda kvarnarna ¨ar KFW5 det b¨asta valet f¨or MACRO-systemet (enligt denna rapport) p.g.a dess h¨oga antal malningssteg.

4.3 Anv¨andarv¨anlighet

En matavfallskvarn ¨ar ur ett anv¨andarperspektiv en mycket bra l¨osning d˚a den vid den enk¨atund-ers¨okning som gjordes i Norra Djurg˚ardsstaden under april m˚anad ˚ar 2017 (bilaga I och resultat 3.4) fick mycket bra kritik och kan antas bidra till en ¨okad matavfallssortering. Detta d˚a den bland annat ans˚ags vara ett bekv¨amt redskap att ha i sitt k¨ok, samt underl¨attade matavfallssor-teringen j¨amf¨ort med andra metoder, s˚a som anv¨andning av matavfallsp˚asar med avseende p˚a tid och hygien i och med att man slapp g˚a ut till soprum eller liknande avfallsstationer med il-laluktande sopor. Majoriteten av de i Norra Djurg˚ardsstaden som besvarade enk¨aten som har en installerad matavfallskvarn i sitt hem gav intryck av att de matavfallssorterar mer d˚a de har en installerad matavfallskvarn i sitt hush˚all. Detta dels d˚a skal och liknande matavfall redan ligger i diskhon och det ¨ar d˚a enkelt, bekv¨amt och tidseffektivt att k¨ora ig˚ang kvarnen ist¨allet f¨or att samla upp matavfallet och sl¨anga detta i hush˚allssoporna eller i matavfallsp˚asar, samtidigt som det ¨ar mer hygieniskt. Matavfallssorteringen i Sverige kan d¨arf¨or t¨ankas ¨oka d˚a m¨anniskor har en matavfallskvarn installerad i sina hush˚all.

Vidare kan en matavfallskvarn dra ner ett hush˚alls utgifter i och med att matavfallet som vanligtvis v¨ager mycket inte r¨aknas med i den avfallstaxa som hush˚allssoporna omfattas av utan ist¨allet matavfallssorteras. Att en matavfallskvarn kan vara dyr att investera i ¨ar n˚agot som kan avskr¨acka hush˚all fr˚an att installera en kvarn om man inte redan har en, men h¨ar b¨or de informeras om att en matavfallskvarn l¨onar sig i l¨angden om det st¨alls i relation till avfallstaxan. Som n¨amnt i avsnitt 3.4.1 betalar den genomsnittlige svensken 1305 kronor per

˚ar f¨or avfallstaxan och d˚a skulle en kvarninstallation i hush˚allet vara avbetald inom 3 - 4,6 ˚ar beroende p˚a vilket ink¨opspris matavfallskvarnen har och f¨orutsatt att man k¨allsorterar allt avfall och d¨armed inte har n˚agra hush˚allssopor.

Motiv kr¨avs dock till varf¨or hush˚all ska matavfallssortera. H¨ar kan diverse styrmedel verka uppmuntrande. Viktbaserad avfallstaxa ¨ar ett av de styrmedel som kan t¨ankas ha gett effekt d˚a ekonomi kan t¨ankas ¨ar en viktig faktor f¨or m˚anga hush˚all. Taxan kan bidragit till ett mer

medvetet t¨ank kring avfallshantering hos hush˚all i och med att pengar kan sparas in genom att matavfallssortera, som n¨amnt ovan. Dock kan det diskuteras hur starkt incitament avfallstaxa faktiskt ger. Denna kan t¨ankas vara n˚agot beroende av den inkomst hush˚all besitter. Ur egna erfarenheter kan t¨ankas att i ett fattigt hush˚all kan taxan ge st¨orre effekt och uppmuntran till matavfallssortering ¨an i ett rikt hush˚all d¨ar utgiften inte utg¨or en lika stor del av den m˚antliga inkomsten.

F¨orbudet mot deponering av avfall som fr˚an ˚ar 2005 ¨aven inkluderar deponering av organiskt avfall har med st¨orsta sannolikhet ¨aven det gett viss effekt, detta d˚a man kan t¨anka sig att regleringar i lag har tendens att ge starkt incitament. Informationskampanjer och utbildning som f¨oresl˚as av Naturv˚ardsverket (avsnitt 3.4.3) kan t¨ankas ge effekt om dessa best˚ar av information om hur matavfall p˚averkar v˚ar milj¨o, samt om f¨orslag ges f¨or hur man ska matavfallssortera r¨att och hur man kan minimera sitt matsvinn. Dock kan informativa styrmedel ifr˚agas¨attas i och med att det inte finns n˚agot riktigt starkt incitament f¨or att utf¨ora dessa. J¨amf¨or man med ekonomiska styrmedel som g¨or att m¨anniskor ser en vinning i form av pengar kan det t¨ankas att dessa ger starkare incitament till att matavfallssortera. Fr˚agan ¨ar d¨arf¨or om information och utbildning kan ge den effekt man vill ˚astadkomma eller om det kr¨avs andra, starkare, medel.

Administrativa och ekonomiska styrmedel i kombination med informativa kan dock t¨ankas ge effekt om vidare utveckling av de befintliga skulle ske.

Att informationen kring anv¨andande av matavfallskvarnarna i Norra Djurg˚ardsstaden va-rit n˚agot bristande visar den enk¨atunders¨okning som gjordes i Norra Djurg˚ardsstaden d¨ar det framgick att anv¨andare inte visste var de skulle g¨ora av med avocadok¨arnor, detta trots att en broschyr med information g˚att ut till hush˚allen. Vid den enk¨atunders¨okning som gjordes i Nor-ra Djurg˚ardsstaden 2017 (bilaga I och resultat 3.4) fNor-ramgick att anv¨andare ans˚ag matavfalls-kvarnen som kr˚anglig d˚a man inte var helt s¨aker p˚a vad som faktiskt gick att mala och inte i kvarnen. Till alla de boende i Norra Djurg˚ardsstaden s¨ands en broschyr ut som f¨orklarar hur avfalls˚atervinning ska g˚a till i omr˚adet, varav det stycke som behandlar matavfallskvarnarna presenterades i kapitel 3.4.2 - Snabbguide f¨or sopsortering. H¨ar n¨amns ett f˚atal organiska av-fall som g˚ar att mala i kvarnen varp˚a man sedan h¨anvisar till matavav-fallskvarnens leverant¨ors egen manual f¨or vad som g˚ar att mala i kvarnen och inte. I snabbguiden anges exempelvis att

¨aggskal g˚ar att mala, samtidigt som en av de matavfallskvarnsmanualer som utg˚att till en av bostadsr¨attsf¨oreningarna fr˚an kvarnleverant¨orn anger att ¨aggskal inte g˚ar att mala, varp˚a det ¨ar f¨orst˚aeligt att kvarnanv¨andare anv¨ant avfallskvarnen n˚agot felaktigt.

Vidare anger kvarnmanualen som getts ut av en leverant¨or (tabell 4) att kaffesump g˚ar att mala, men samtidigt upplever kvarnanv¨andare att kaffesump s¨atter igen matavfallskvarnen. H¨ar b¨or man allts˚a uppr¨atta en n˚agot b¨attre dialog sinsemellan kvarnleverant¨orer och Stockholms stad, de som uppr¨attat broschyren, (Dina sopor - en resurs i Norra Djurg˚ardsstaden) som g˚ar ut till de boende i Norra Djurg˚ardsstaden f¨or att kunna uppmuntra till korrekt anv¨andning av matavfallskvarnen. F¨orslagsvis genom att uppr¨atta ett mer utf¨orligt informationsdokument som kan delas ut till boende och finnas tillg¨angligt p˚a hemsidor. Detta skulle i sin tur kunna t¨ankas bidra till mindre slitage p˚a kvarnen, samt f¨arre stopp och problem f¨or boende.

Informationen b¨or ocks˚a vara n˚agot mer permanent ¨an det den ¨ar idag, detta d˚a det som n¨amnt framg˚att att anv¨andare av matavfallskvarnen inte visste var de skulle g¨ora av organiskt avfall s˚a som avocadok¨arnor, trots att en broschyr med information om detta delats ut. Det-ta visar att hush˚all generellt sett ¨ar d˚aliga p˚a att l¨asa information som ges i l¨osa blad och enk¨atunders¨okningen visade ocks˚a att man saknat information kring vad som g˚ar och inte g˚ar att mala i matavfallskvarnen. Information b¨or d¨arf¨or inf¨oras mer permanent, s˚a som ett mer

detaljerat blad eller en kort manual (¨an det som tidigare delats ut), fastklistrad vid eller under diskhon, samtidigt som bostadsomr˚aden kan f¨orslagsvis anordna informationskv¨allar d˚a och d˚a f¨or att informera om hur matavfallskvarnarna ska anv¨andas. Vidare kan det ¨aven s¨attas upp in-formation om matavfallskvarnar i trappuppg˚angar och inin-formation kan ¨aven finnas tillg¨anglig p˚a bostadsr¨attsf¨oreningars hemsidor.

En risk med att systemet k¨anns kr˚angligt visade sig i den enk¨atunders¨okning som gjordes vara att man v¨aljer att inte anv¨anda kvarnen s¨arskilt ofta d˚a man ¨ar r¨add att anv¨anda den fel.

De som svarade att man f˚att d˚alig information anv¨ande kvarnen endast 1-4 g˚anger i veckan och majoriteten av matavfallet hamnade d¨armed i hush˚allssoporna. D˚a en av de svarande dessutom hade f˚att st˚a f¨or reparation av kvarn p˚a egen hand ¨ar det f¨orst˚aeligt om man inte anv¨ander kvarnen i s˚adan stor utstr¨ackning som det ¨ar t¨ankt n¨ar man inte f˚att tillr¨acklig information.

Tillr¨acklig information kring hur anv¨andning av kvarnarna b¨or g˚a till ¨ar d¨arf¨or v¨asentlig f¨or att f˚a ett korrekt och maximalt anv¨andande av en matavfallskvarn i hush˚all.

Den ljudniv˚a som m˚anga av de boende klagade p˚a ¨ar ytterligare ett problem d˚a detta kan bidra till ett minskat anv¨andande av matavfallskvarnarna. Man b¨or allts˚a ¨aven installera kvarnar som ger ifr˚an sig l¨agre ljud och vibrationer om man vill att hush˚all ska anv¨anda kvarnen i s˚a stor utstr¨ackning som m¨ojligt.

En nackdel som finns med matavfallskvarnen ¨ar som tidigare n¨amnt att allt matavfall in-te g˚ar att mala ned. Vid den enk¨atunders¨okning som gjordes visade resultain-tet att s˚adant som inte g˚ar att mala, s˚a som k¨ottben och h˚arda k¨arnor, ist¨allet f¨or att matavfallssorteras i matav-fallsp˚asar vanligtvis hamnade i hush˚allsavfallet tillsammans med annat avfall som sedan g˚ar till f¨orbr¨anning. H¨ar g˚ar allts˚a en del av matavfallet f¨orlorat genom matavfallskvarnen d˚a det blir ett tidskr¨avandeprojekt f¨or m¨anniskor i hush˚all att matavfalls˚atervinna p˚a flera olika vis, n˚agot som ¨aven n¨amndes i den enk¨atunders¨okning som gjordes. Norra Djurg˚ardsstaden har inte heller ett s¨arskilt bra system f¨or matavfalls˚atervinning genom matavfallsp˚asar och ingen av de som besvarade enk¨aten uppgav att de anv¨ande matavfallsp˚asar. Ett antal hade ingen aning om vad matavfallsp˚asar var och ett f˚atal n¨amnde att de inte visste var man kunde sl¨anga dessa matav-fallsp˚asar. En l¨osning skulle kunna t¨ankas vara en fortsatt satsning p˚a matavfallskvarnar, men att i till¨agg inf¨ora matavfallsp˚asar i Norra Djurg˚ardsstaden s˚a att faktiskt allt matavfall, ¨aven det som inte g˚ar att mala i kvarnen, matavfalls˚atervinns.

Matavfallskvarnen kan ¨aven utvecklas s˚a att de t˚aler mer robusta avfall, s˚a som mycket av det n¨odv¨andiga matavfallet, exempelvis k¨ottben och majskolvar. Detta f¨or att en dag kunna matav-falls˚atervinna till 100 procent d˚a hush˚all g¨arna undviker att matavfallssortera genom tv˚a olika metoder (exempelvis matavfallsp˚asar och matavfallskvarn). Detta d˚a matavfall som inte g˚ar att mala ned i kvarnen i nul¨aget hamnar bland hush˚allsavfall och d¨armed inte matavfallssorteras utan g˚ar till spillo, vilket bland annat motverkar etappm˚alet om att 50 procent av matavfall ska sorteras ut. ˚A andra sidan finns risken att hush˚all maler ner annat ¨an organiskt avfall om kvarnen utvecklas till att t˚ala h˚ardare material. Detta f¨or att som anv¨andare slippa avfallstaxan, samt f¨or att slippa g˚a ut med sopor och k¨allsortera. Denna slutsats kan dras genom att studera tidigare matavfallskvarnar som under 80-talet t˚alde h˚arda material d¨ar m˚anga hush˚all visade tendenser till att mala ned metaller och andra h˚arda material, som tidigare n¨amnt i avsnitt 3.4.1.

Fr˚agan ¨ar vilka styrmedel som fungerar b¨ast f¨or att f˚a hush˚all att anv¨anda matavfallskvarnen i st¨orsta m¨ojliga m˚an. Naturv˚ardsverket f¨oreslog som tidigare n¨amnt informationskampanjer och utbildning f¨or skolelever kring korrekt hantering av matavfall f¨or att minska matsvinn, samt information om hur matvaror kan hanteras f¨or att f¨orhindra att de blir d˚aliga. Dessa funge-rar antagligen till viss m˚an, men ger som tidigare n¨amnt kanske inte den allra b¨asta effekten.

M¨ojligtvis kan en kombination av information, b˚ade tillg¨anglig information kring anv¨andning av matavfallskvarnen, utbildningstillf¨allen och informationskv¨allar, samt en ¨okad avfallstaxa och inf¨orande av matavfallsp˚asar i NDS d¨ar insamlingsstation finns tillg¨angligt och n¨ara till hush˚allet, bidra till ett ¨annu b¨attre och mer h˚allbart bostadsomr˚ade d¨ar man matavfallssorterar upp till 100 procent av sitt matavfall.