Våra förslag på vidare forskning är att göra en studie där en kommunal skola jämförs med exempelvis skolor som inspireras av Waldorf eller Reggio Emilia. Waldorfpedagogiken fokuserar på barnets eget tänkande och poängterar att känslor och kroppens fysiska möjligheter
47
är betydelsefullt för intellektuella kunskaper (Waldorfakademin, 2006, tillgänglig 2010-11-11). Fokus på barnens behov ligger som utgångspunkt även i den Reggio Emilia inspirerade pedagogiken vars pedagogik ”ständigt förnyas och utvecklas i takt med det moderna samhällets snabba förändring. Därför står inte Reggio Emilia för ett pedagogiskt program som ”kan tas över eller kopieras” (Allt om skolan, 2007, tillgänglig 2010-11-11).
Det hade varit intressant att höra elevers syn på inlärningsstilar och ifall de själva upplever att deras behov tillgodoses. Att göra en studie som inriktar sig på hur lärarutbildningen anpassar utbildningen till de olika inlärningsstilarna anser vi vara ett annat intressant ämne att studera närmre.
Vårt samarbete har fungerat väldigt bra och vi har kompletterat varandra väl. De motgångar vi stött på under arbetets gång har varit försenade intervjusvar samt kortfattade problem med formuleringar av texten. Vi vill avslutningsvis tydliggöra att arbetet gett oss omfattande reflektioner över elevers olika inlärningsstilar som vi kommer att kunna bära med oss i vårt kommande arbetsliv.
48
Referenser
Allt om skolan (2007). Om pedagogikerna, Reggio Emilia. Tillgänglig 2010-11-10,
http://www.alltomskolan.se/pedagogik/artikel/12/
Arfwredson, Gerd (1992). Hur och när lär sig elever? Stockholm: HLS Förlag. Bolander, Ingrid & Boström, Lena (2008). Lärstilar och läsning. Jönköping: Brain Books.
Boström, Lena (1998). Från undervisning till lärande. Jönköping: Brain Books. Boström, Lena & Wallenberg, Hans (1997). Inlärning på elevernas villkor -
inlärningsstilar i klassrummet. Jönköping: Brain Books.
Dunn, Rita (2001). Nu fattar jag! – Att hitta och använda sin inlärningsstil. Jönköping: Brain Books.
Evenshaug, Oddbjørn & Hallen, Dag (2001). Barn- och ungdomspsykologi (2:a uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Gardner, Howard (1994). De sju intelligenserna. Jönköping: Brain Books. Granström, Kjell (Red.). (2007). Forskning om lärares arbete i klassrummet.
Stockholm: Liber.
Hannaford, Carla (1997). Lär med hela kroppen. Jönköping: Brain Books.
Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2006). Examensarbete i lärarutbildningen - under-
sökningsmetoder och språklig utformning (4:e uppl.). Uppsala: Kunskapsföretaget i
Uppsala AB läromedel & utbildning.
Lärarförbundet (2006). Lärarens handbok. Stockholm: Lärarförbundet.
Patel, Runa & Davidsson, Bo (2008). Forskningsmetodikens grunder - Att planera,
genomföra och rapportera en undersökning (3:e uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Prashnig, Barbara (1996). Våra arbetsstilar - hur du är avgör hur du lär. Malmö: Brain Books.
Pricken över livet (2010). Albert Einstein. Tillgänglig 2010-05-24, http://www.livet.se/ord/k%C3%A4lla/Albert_Einstein
49
Pricken över livet (2010). Thomas Alva Edison. Tillgänglig 2010-05-24, http://www.livet.se/ord/k%C3%A4lla/Thomas_Alva_Edison Pricken över livet (2010). Winston Churchill. Tillgänglig 2010-05-24, http://www.livet.se/ord/källa/Winston_Churchill/15
Stukát, Staffan (1995). Når du dina elever? Att planera, genomföra och utvärdera
muntlig kommunikation. Lund: Studentlitteratur.
Trost, Jan (2005). Kvalitativa intervjuer (3:e uppl.). Lund: Studentlitteratur. Waldorfakademin (2006). Waldorfpedagogik. Tillgänglig 2010-11-11,
http://www.waldorfakademien.se/pedagogik.html
Figur 1
Boström, Lena (2006). Inlärningsstilar – en introduktion. Nyhedsbrev Dafalo Förlagnr.
3/2002. Tillgänglig 2010-05-25,
http://www.larstilscenter.se/artiklar_inlarstilar.htm Figur 2
Sveriges lärstilscenter (2008). Vad är lärstilar? Tillgänglig 2010-09-24, http://www.larstilscenter.se/larstilarram.htm
50
Bilaga 1 - Intervjuformulär
Vi vore väldigt tacksamma om ni kan besvara våra frågor inom två veckor. Vi ber er att svara så ärligt och utförligt som möjligt utifrån den kunskap ni har inom ämnet i skrivandets stund. Alla svar är anonyma. Tack för hjälpen!
1. Hur gammal är du och under hur många år har du varit verksam lärare? 2. Vilka ämnen undervisar du i?
3. Vad är det första du tänker på när du hör ordet inlärningsstilar?
4. Utgår du ifrån elevers olika inlärningsstilar när du planerar din undervisning? – Om ja, på vilket sätt?
– Om inte, varför?
5. Tror du att din egen inlärningsstil speglas i din undervisning? 6. Vilken inlärningsstil förmodar du är vanligast bland elever?
7. Tror du det är lättare i något av ämnena bild, matematik och svenska att kunna tillgodose alla elevers olika inlärningsstilar?
– Om ja, varför?
8. Anser du att någon av inlärningsstilarna är dominerande och därmed får mer plats i undervisningen?
9. Tror du att det tas mer hänsyn till de olika inlärningsstilarna nu än för ett antal år sedan? 10. Tillgodoser klassrumsmiljön de olika inlärningsstilarna?
51
Bilaga 2 - Webbenkät
En studie om inlärningsstilar
Hej! Vi är två lärarstudenter från Malmö högskola som skriver ett examensarbete om inlärningsstilar och hur de införlivas i undervisningen. Undersökningen riktar sig till Er lärare som undervisar i ämnena Bild, Matematik och Svenska i årskurs 1-6. Vi vore väldigt tacksamma om ni tog Er tid att svara på våra frågor. Vänliga hälsningar Emma Andersson och Jessica Mohlin.
*Obligatorisk
Är du? *
• Kvinna
• Man
Antal verksamma år som lärare? *
• 1-5 år • 6-15 år • 16-30 år • Mer än 30 år Du undervisar i åldersspår? * • Klass 1-3 • Klass 4-6 • Samtliga klasser
Planerar du din undervisning utifrån elevers olika inlärningsstilar? *
• Ja
• Nej
• Ibland
• Inget jag reflekterat över
52
Om du INTE svarat ja på följande fråga beror det på att:
• Det finns inte tid • Det finns inte resurser
• Det finns ingen anledning att planera undervisningen utifrån inlärningsstilar • Inget av ovanstående
• Övrigt:
Vilken inlärningsstil uppmärksammas mest i undervisningen?
• Kinestetisk/Taktil
• Visuell
• Auditiv
• Samtliga
• Vet ej
Vilken inlärningsstil uppmärksammas minst i undervisningen?
• Kinestetisk/taktil
• Visuell
• Auditiv
• Vet ej