Denna studie har haft i avseende att anförskaffa en djupare förståelse för verksamma bildlärares intentioner och upplevelser av att arbeta med portföljer, och hur dessa kan utformas för att synliggöra elevernas arbetsprocess i bildundervisningen. I och med detta har studien även visat på portföljernas potential som arbetssätt och bedömningsverktyg, de svårigheter som kan uppkomma, och hur man kan finna strategier för att motverka dessa. Framförallt har det framkommit att en digital variant, i kombination med den analoga portföljen, har varit lönsamt och generellt upplevts som positivt av studiens deltagare. Detta resultat har jag själv överraskats av, då jag i mitt initiala arbete inte var beredd på att det kunde uppkomma ett digitalt perspektiv på portföljer och portföljmetodiskundervisning jämte en analog variant. Detta kan vara ett tecken på hur mina egna erfarenheter och antaganden av portföljer inom bildundervisningen har påverkat studiens utformning och resultat. Jag vill även, åter igen, befästa att studien inte visar på någon vidare generalitet, utan har i avsikt att gå på djupet istället för bredden.
Resultatet av studien har även visat på att oavsett om man arbetar i digital eller analog form, med olika delmoment, eller ett hopkok av det som passar de förutsättningar som rör skolan, undervisningen, eleverna och en själv som lärare, så finns det inga direkta rätt eller fel – bara många olika sätt som ska leda till samma mål. Man behöver inte ge sig hän helt och hållet till allt som inbegriper denna metodik, utan det är en hel del omgivande faktorer som påverkar i vilken grad arbetet kan möjliggöras. Dock, som det har framkommit i resultatet, tror jag att det inte bara är yttre faktorer som spelar roll, utan även den enskilda lärarens uppfattningar huruvida portföljer ses mer än som ett redskap för att samla och förvara elevers arbeten, eller som ett ypperligt instrument för elevers möjlighet till reflektion och kunskapsutveckling. Det ökade fokus på att synliggöra elevernas process är ett plus, men jag tror att även om man avser att synliggöra elevernas process gör det inte mycket för eleverna om de inte får reflektera över det som har gjorts.
Utöver den fördjupade förståelsen för hur man kan arbeta med portföljer och portföljmetodiskt, har jag även själv som blivande bildlärare fått en vidare insikt om den stress och press som många av mina respondenter har präglats av. Medan förespråkar talar om att det kan ta tid för att införa nya arbetssätt då det handlar om systematisk dokumentation, eller som respondentera menar kan handla om en ovana för eleverna,
53
tror jag det är framförallt ett vidare extensivt problem som rör skolan och bildämnet som stort. Tid är en bristvara, vilket ger avstamp då det ger intrycket av att portföljmetodik på gränsen blir fysiskt omöjligt att genomföra, då det redan är svårt att hänga med det som ska inbegripas i kursplanen. Trots detta hoppas jag att resultat av denna studie möjligtvis kan inspirera verksamma och blivande bildlärare till att få en vidare insikt av portföljernas potential som pedagogiskt verktyg utöver dess administrativa egenskaper som samlingsmapp.
7.1 Kritik
Förutom att kvalitativ forskning och intervju som metod kan frambringa brister i den vetenskapliga undersökningen, har jag i efterhand sett hur studien har kunnat förbättras. Exempelvis anser jag själv att uppsatsens validitet hade kunnat stärkas genom att använda fler än en metod i insamlandet av materialet, då Repstad (2007:28) menar ”[a]tt kombinera olika metoder ger ett bredare dataunderlag och en säkrare grund för tolkningen”. Exempelvis hade jag kunnat genomföra en sondering i form av enkäter för att sedan gå vidare till att välja ut möjliga respondenter. Detta hade även kunnat motverka bristen på antalet respondenter, då jag själv anser att de kunnat vara fler till antalet för att införskaffa fler nyanserande upplevelser och erfarenheter av portföljer och portföljmetodik i bildundervisningen. Detta kan även ha berott på hur jag formulerade mig i mailförfrågan. Jag tror att många fler bildlärare arbetar formativt och processinriktat och med portföljer i bildundervisningen, men nödvändigtvis inte identifierar sin egen undervisning som portföljmetodisk. Det visade sig även att med vissa av de jag fick kontakt med initialt varit osäkra på om de verkligen jobbar med portföljmetodik som sådan.
I och med att jag hade så pass få respondenter hade jag inte heller möjlighet att genomföra några fler extensiva pilotintervjuer. Till en början var det tänkt att jag skulle ha sex respondenter. På grund av min oerfarenhet som intervjuare och mina otestade frågor, blev den första intervjun inte helt och hållet optimal. Trots att jag fick intressanta svar, var jag tvungen att ändra lite på intervjuguiden. Detta innebär att den första intervjun haft helt andra frågor än de resterande intervjuerna. På så sätt har jag nu i efterhand valt att se den första intervjun som en pilotintervju. Genom att ha testat frågorna möjliggjorde det att jag blev bättre och säkrare som intervjuare, samt mina frågor blev bättre formulerade.
54
Det kom även upp problem under själva intervjutillfällena. Trots att vi satt lugnt och avskilt skedde det under samtliga av de fyra intervjuerna av vi blev avbrutna eller störda, av lärare och elever. Dock när jag intervjuade Jean var jag medveten om att det kunde ske, då respondenten informerade mig innan om att vi kunde bli tvungna att pausa i intervjuandet. Där fick jag göra ett avvägande, och valde att boka in intervjun trots risken att det kunde störas. Hos Robin var det mer förargligt, då en lärare kom in och frågade efter respondentens hjälp att gå in i en klass. Först övervägde jag huruvida vi skulle avbryta intervjun, men respondenten tyckte vi kunde fortsätta i alla fall. Detta kan ha påverkat respondentens svar, då tidspress aldrig är bra i en intervjusituation, då det kan göra att respondenten stressar med sitt svar.
Det kan även riktas kritik till hur studien har genomförts, då jag har i mitt initiala arbete valt att undersöka och befästa mina kunskaper om portföljer och portföljmetodik genom att läsa och söka efter relevanta texter och tidigare forskning. Detta strider mot hur kvalitativa studier vanligtvis genomförs, då Bryman (2008:347f) menar på att huvuddelen av kvalitativforskning förespråkar att teori ska växa fram ur den ansamlade empirin, så som grounded theory. Dock behöver detta inte vara ett problem, då min studies design delvis sammanfaller med vad Bryman (2008:348) även hävder - det har blivit allt vanligare att även inom kvalitativ forskning utforma hypoteser och teorier innan insamlandet av data.
7.2 Förslag på vidare forskning
Det hade varit intressant att studera portföljer i bildundervisingen ur både ett lärar- och elevperspektiv för att se huruvida elevernas bild korrelerar med lärarens och vise versa. Jag hade även tyckt det hade varit viktigt att undersöka hur bildlärare förhåller sig till främjande av processorienterande kriterier inom bildämnet – är det främst för lärarna att ska kunna bedöma eleverna efter kunskapskraven, eller att eleverna ska få möjlighet att reflektera över sina val och progression? Hur kan man göra, förutom portföljmetodiskt, för att utforma ett sådant moment, och vad lär sig eleverna av detta? Det hade även varit intressant att undersöka hur eleverna kan främjas till att reflektera över vad dem gör, och hur man kan utforma sagda moment. Då det framkom i undersökningen att majoriteten av bildlärarna uppfattade det som problematiskt för eleverna att ge respons och ta kritik, hade det varit intressant hur undersöka vidare hur bildlärare förhåller sig till att kamratbedömning inom bildämnet. På grund av uppsatsen omfång har jag själv
55
tyvärr inte har kunnat problematisera eller djupdyka i ämne i vidare mening, och lämnar på så vis till följande studenter, eller kanske mig själv, i framtiden till att undersöka ämnet vidare.
Avslutningsvis vill jag åter igen understryka hur viktigt att både elever och lärare bör följa likartade principer när det kommer till problemlösning och reflektion, att verka som reflekterande praktiker – det är genom att avsätta tid till att reflektera, att pröva och ompröva våra handlanden och val, som vi kan fördjupa våra kunskaper och ta oss vidare. Det finns många vägar till samma mål, varav pedagogiska portföljer är en möjlig väg att gå.
56