• No results found

7. Diskussion

7.4. Slutord

En speciallärares uppdrag är bl.a. att individanpassa arbetssätt för barn och elever med sär-skilda behov samt att arbeta utvecklande med det pedagogiska arbetet som mål att kunna möta behov hos alla elever (SFS, 2011:186). Denna studies resultat visar på att en IUP har många funktioner och studien har ytterligare stärkt min kunskap av hur viktigt det är att se till att alla elever har rätt till att förstå och vara delaktiga i det som handlar om dem. En speciallärare kan därför utveckla arbetet med IUP så att de blir begripliga för alla deltagare genom t.ex. olika AKK-hjälpmedel som bilder. Att också arbeta för att lärare får ett gemensamt språk vid upprättande av olika dokument t.ex. IUP som Hirsh (2017) och Skolverket (2013d) skriver om är något som en speciallärare kan arbeta med.

39

Referenser

Ahrne, G., & Svensson, P. (2015). Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen. i G. Ahrne, &

P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 8-16). Stockholm: Liber.

Andréasson, I., & Asplund-Carlsson, M. (2009). Elevdokumentation - om textpraktiker i skolans värld. Stockholm: Liber.

Andréasson, I., Asp-Onsjö, L., & Isaksson, J. (2013). Lessons learned from research on individual educational plans in Sweden: obstacles, opportunities,and futuer challanges.

European Journal of Special Needs Education, 28(4), s. 413-426.

doi:http://dx.doi.org/10.1080/08856257.2013.812405

Boréus, K. (2015). Texter i vardagen och samhälle. i G. Ahrne, & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 157-175). Stockholm: Liber.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Libeer.

Eriksson-Zetterquist, U., & Ahrne, G. (2015). Intervjuer. i G. Ahrne, & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 34-54). Stockholm: Liber .

Frankl, C. (2005). Managing Individual Education Plans: reducing the load of the special educational needs coordinator. Support for Learning, 20(2). doi:10.1111/j.0268-2141.2005.00365.x

FUB. (den 6 februari 2017). Vilket ord används? Hämtat från Utvecklingsstörning:

http://www.fub.se/utvecklingsstorning/vilket-ord-används, den 17 april 2018 Giota, J. (oktober 2012). Utmaningar med individanpassad undervisning och individuella

utvecklingsplaner. Forskning om undervisning och lärande, s. 6-19.

Goepel, J. (2009). Construction the Individual Education Plan: confusion or collaboration?

British Journal of Special Education, 24(3), s. 126-132.

Granath, G. (oktober 2012). Det korrigerande elevjaget - om utvecklingssamtal och IUP som disciplineringstekniker. Forskning om undervisning och lärande, s. 64-80.

Graneheim, U., & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research:

concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today(24), s. 105-112. doi:doi:10.1016/j.nedt.2003.10.001

Granlund, M. (den 17 04 2017). Vad är utvecklingsstörning? Hämtat från POMS – Habiliteringspsykologernas yrkesförening:

http://www.poms.nu/konf/Mats_Granlund.pdf

Granlund, M., & Göransson, K. (2011). Utvecklingsstörning. i L. Red:Söderman, & S.

Antonsson, Nya Omsorgsboken (ss. 12-19). Malmö: Liber AB.

Hirsh, Å. (2012). IUP - Verktyg för lärande? Forskning om undervisning och lärande, 9, s. 33-41.

Hirsh, Å. (2014). The Individual Development Plan: supportive tool or mission impossible?

Swedish teachers' experiences of dilemmas in IDP practice. Education Inquiry, 5(3), s.

405-427.

Hirsh, Å. (2015). IDPs at Work. Scandinavian Journal of Educational Research, 59(1), s. 77-94. doi:http://dx.doi.org/10.1080/00313831.2013.840676

Hirsh, Å. (den 13 11 2017). IUP med omdömen. Hämtat från Skolverket:

https://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.261260!/2.%20Artikel%20%C3%85sa%20H irsh.pdf

Hsieh, H.-F., & Shannon, S. E. (November 2005). Three Approaches to Qualitative Content Analysis. QUALITATIVE HEALTH RESEARCH, 15(9), s. 1277-1288.

doi:10.1177/1049732305276687

40 Infoteket om funktionshinder. (den 17 04 2018a). Intellektuell funktionsnedsättning. Hämtat

från Infoteket om funktionsnedsättningar information från Region Uppsala:

http://www.lul.se/sv/Kampanjwebbar/Infoteket/Funktionsnedsattningar/Utvecklingssto rning1/

Infoteket om funktionshinder. (den 19 03 2018b). Vad är intellektuell funktionsnesättning?

Hämtat från Utvecklingsstörning:

http://www.lul.se/sv/Kampanjwebbar/Infoteket/Funktionsnedsattningar/Utvecklingssto rning1/Vad-ar-utvecklingsstorning/

Isaksson, J., Lindqvist , R., & Bergström, E. (2007). School problems or individual

shortcomings? A study of individual educational plans in Sweden. European Journal of Special Needs Education, 22(1), s. 75-91.

Krippendorff, K. (2004). Content Analysis An Introduction to its Methodology. Thousand Oaks: Sage Publications.

Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:

Studentlitteratur.

Kylén, G. (2012). Helhetsyn på människan: Begåvning och begåvningshandikapp. Stockholm:

Siftelsen ala.

Lundahl, C. (2015). Bedömning för lärande. (Andra upplagan). Lund: Studentlitteratur.

Lundman, B., & Hällgren-Graneheim, U. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. i B. Höglund Nielsen, & M. Granskär (Red.), Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård (s. 219-234). Lund: Studentlitteratur.

Lövgren, K. (den 13 dec 2016). Semistrukturerad intervju, kvalitativ metod, renskriva/transkribera, intervjuguide/-mall. Hämtat från Youtube.se:

https://www.youtube.com/watch?v=9BOoeiOKN5Q

Michell, D., Morton, M., & Hornby, G. (2010). Review of the Literature on Individual Education Plans. Report to the New Zealand Ministry of Education. New Zeeland:

Ministry of Education. Hämtat från

https://www.educationcounts.govt.nz/__data/assets/pdf_file/0012/102216/Literature-Review-Use-of-the-IEP.pdf

O'Regan-Kleinert, J., Harrison, E. M., Fisher, T. L., & Kleinert, H. L. (2010). "I Can" and "I did" - Self-Advocacy for Younger Students With Developmental Disabilities.

TEACHING Exceptional Children, 43(2), s. 16-26.

Panadero, E., & Jönsson, A. (2013). The use of scoring rubrics for formative assessment purposes revisited: A review. Educational Research Review (9), s. 129-144.

doi:http://dx.doi.org/10.1016/j.edurev.2013.01.002

Pawley, H., & Tennant, G. (2008). Students perceptions of their IEP targets. Support for learning, 23(4), s. 183-186.

Pihlgren, A. S. (2013). Att planera för lärande och utveckling - individuella utvecklingssamtal och IUP. i L. Lindström, V. Lindberg, & A. Pettersson, Pedagogisk bedömning - Om att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap (s. 85-107). Stockholm: Liber AB.

Rose, R., Shevlin, M., Winter, E., O'Raw, P., & Zhao, Y. (2012). Individuel Education Plans in the Republic of Ireland: an emerging system. British Journal of Special Education, 39(3), s. 110-116. doi:10.1111/j.1467-8578.2012.00548.x

Rossetti, Z., Story-Sauer, J., Bui, O., & Ou, S. (maj/juni 2017). Developing Collaborative Partnership With Culturally and Linguistically Diverse Families During the IEP Process. TEACHING Execeptional Children, 49(5), s. 328-338.

doi:10.1177/0040059916680103

Schiro, M. S. (2013). Curriculum theory: Conflicting visions and enduring concern (2 upplagan). London: SAGE Publications.

41 SFS 2011:186. Examensförordningen speciallärarexamen. Stockholm:

Utbildningsdepartementet.

SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Skolverket. (2013a). Den individuella studieplanen i gymnasiesärskolan. Stockholm: Fritzes.

Skolverket. (2013b). Gymnasiesärskolan. Stockholm: Fritzes.

Skolverket. (2013c). Läroplan för gymnasiesärskolan 2013. Stockholm: Fitzes.

Skolverket. (2013d). Allmänna råd med kommentarer om utvecklingssamtalet och den skrifltiga individuella utvecklingsplanen. Stockholm: Fritzes.

Skolverket. (2013e). Skolverkets allmänna råd - Mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola. Stockholm: Fritzes.

Svensson, P., & Ahrne, G. (2015). Att designa ett kvalitativt forskingsprojekt. i G. Ahrne, & P.

Svensson (Red.), Handbok i kvlitativa metoder (s. 17-31). Stockholm : Liber.

Vallberg-Roth, A-C., & Månsson, A. (2006). Individuella utvecklingsplaner som fenomen i tiden, samhället och skolan. Utbildning och Demokrati, 15(3), s. 31-60.

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.

42 Bilaga 1

Missivbrev

Till ansvarig rektor för gymnasiesärskolan på XXX.

Jag heter Marie Gregemo och läser speciallärarprogrammet med inriktning

utvecklingsstörning på Karlstad Universitet. Jag läser nu sista terminen och ska under våren skriva mitt examensarbete och det är av den anledningen jag kontaktar er.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka hur några lärare inom gymnasiesärskolan resonerar kring IUP och dess funktion i undervisningen av elevgruppen.

Jag behöver komma i kontakt med lärare för att göra intervjustudier med dem angående deras resonemang om IUP som ett verktyg i undervisningen. Jag ber er därför om att få tillgång till lärarnas kontaktuppgifter och mailadresser. Detta så jag själv kan skicka dem en förfrågan om de vill delta i en intervju angående hur de resonerar kring IUP och dess funktion i

undervisningen av elevgruppen.

De intervjuer som sker kommer att behandlas konfidentiellt. De lärare som deltar, samt berörda skolor, kommer att avidentifieras. I studien kommer det att framgå att det rör sig om lärare från skolor i Mellansverige. När examensarbetet är godkänt kommer alla

ljudinspelningar att raderas. Deltagandet i studien är frivilligt och deltagarna kan när som helst avbryta sin medverkan.

Resultatet av studien kommer att presenteras i form av ett examensarbete på avancerad nivå vid Karlstad Universitet. Examensarbetet kommer att finnas att tillgå på Karlstad

universitetsbibliotek samt på Diva-portalen som är en söktjänst för forskningspublikationer och examensarbeten.

Oavsett om ni ämnar delta i studien eller inte önskar jag svar snarast möjligt dock senast 2018-03-01 på min mail marie.gregemo@alleskolan.eu alt. på mobil XXXX.

Med vänliga hälsningar

Marie Gregemo Ansvarig handledare:

Marie Gregemo Kerstin Göransson

e-post: marie.gregemo@alleskolan.eu Professor i specialpedagogik

mobil: XXXX kerstin.goransson@kau.se

43 Bilaga 2

Missivbrev

Till lärare inom gymnasiesärskolan.

Jag heter Marie Gregemo och läser speciallärarprogrammet med inriktning

utvecklingsstörning på Karlstad Universitet. Jag läser nu sista terminen och ska under våren skriva mitt examensarbete och det är av den anledningen jag kontaktar dig.

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka hur några lärare inom gymnasiesärskolan resonerar kring IUP och dess funktion i undervisningen av elevgruppen.

Jag kontaktar er efter att ha fått tillstånd av er rektor. Anledningen till att jag kontaktar er är för att fråga om ni vill delta i en intervju angående hur lärare resonerar kring IUP och dess funktion i undervisningen av elevgruppen. Inom gymnasiesärskolan finns det inga krav på att lärare ska skriva en IUP. Jag är intresserad av att intervjua lärare som arbetar med IUP och lärare som inte arbetar med IUP.

De lärare som tackar ja till att delta får innan intervjun ut intervjufrågor. De får

intervjufrågorna innan själva intervjutillfället för att få möjligheten att kunna förbereda sig och reflektera över intervjufrågorna. Intervjuerna sker enskilt och beräknas ta ca 45 - 60 minuter. Intervjuerna kommer att spelas in (ljudinspelning) och de kommer endast användas av mig i syfte för mitt examensarbete. Vid ett stort deltagarintresse kommer de som anmält sig först att kontaktas för ett deltagande i studien.

Deltagandet i studien är frivilligt och deltagarna kan när som helst avbryta sin medverkan.

Alla intervjuer som sker kommer att behandlas konfidentiellt. De lärare som deltar samt berörda skolor kommer att avidentifieras. I studien kommer det att framgå att det rör sig om lärare från skolor i Mellansverige. När examensarbetet är godkänt kommer alla

ljudinspelningar att raderas.

Resultatet av studien kommer att presenteras i form av ett examensarbete på avancerad nivå vid Karlstad Universitet. Examensarbetet kommer att finnas att tillgå på Karlstad

universitetsbibliotek samt på Diva-portalen som är en söktjänst för forskningspublikationer och examensarbeten.

Oavsett om ni ämnar delta i studien eller inte önskar jag svar snarast möjligt dock senast 2018-03-07 på min mail marie.gregemo@alleskolan.eu alt. på mobil XXXX.

Med vänliga hälsningar

Marie Gregemo Ansvarig handledare:

Marie Gregemo Kerstin Göransson

e-post: marie.gregemo@alleskolan.eu Professor i specialpedagogik

mobil: XXXX kerstin.goransson@kau.se

44 Bilaga 3

Intervjuguide

Generella frågor

1. Hur många år har du arbetat som lärare?

2. Hur många år har du arbetat som lärare på gymnasiesärskolan?

3. Vilket/vilka program på gymnasiesärskolan undervisar du på?

4. Har du tidigare undervisat på något annat program på gymnasiesärskolan?

IUP eller inte IUP

5. Är det en vedertagen praxis eller inte på gymnasiesärskolan du arbetar på att lärare arbetar och använder sig av IUP?

6. Vilken är din uppfattning om varför man bör/inte bör arbeta med IUP inom gymnasiesärskolan?

- Fördelar/nackdelar - Möjligheter/utmaningar

Elever på gymnasiesärskolan och deras lärande

7. Hur tänker du om undervisning på gymnasiesärskolan och elevers lärande?

8. Hur tänker du angående vad som är viktigt för att ett lärande hos eleverna ska ske?

9. Vilken roll har IUP eller inte IUP i elevens lärande och undervisning?

10. Vad anser du kännetecknar viktig kunskap för elever i gymnasiesärskolan?

11. På vilket sätt skulle/skulle inte användandet av IUP bidra till att elever blir mer medvetna om vad som är viktig kunskap för dem och hur de ska nå den kunskapen?

45 Lärarens roll

12. Hur ser du på din roll som lärare och vad kännetecknar en bra lärare i gymnasiesärskolan?

13. Hur kopplar du din roll som lärare med användandet av IUP eller inte IUP?

14. Vilken roll har IUP eller inte IUP i din undervisning?

Utvärdering - bedömning – mål

15. Vilken är din syn på utvärdering, bedömning och mål av elever på gymnasiesärskolan och deras lärande?

16. Vilka aspekter anser du är viktiga att som lärare att ha i åtanke vid formulerandet av mål och bedömning för elever i gymnasiesärskolan?

17. Vem/vilka är involverad i arbetet med utvärdering, bedömning och mål på gymnasiesärskolan och på vilka sätt?

- Fördelar/nackdelar - Möjligheter/utmaningar

46 Bilaga 4

Samtycke

Samtycke till att delta i studien vars syfte är att undersöka hur några pedagoger inom gymnasiesärskolan resonerar kring IUP och dess funktion i undervisningen av elevgruppen.

 Intervjuerna kommer att spelas in (ljudinspelning) och de kommer endast användas av mig i syfte för mitt examensarbete.

 Deltagandet i studien är frivilligt.

 Deltagarna kan när som helst avbryta sin medverkan.

 Alla intervjuer som sker kommer att behandlas konfidentiellt.

 De pedagoger som deltar samt berörda skolor kommer att avidentifieras.

Namn:__________________________________________

Ort och Datum:___________________________________

1

Related documents