8:1 Grundläggande värderingar
Skolan är en av de platserna som barnen spenderar mest tid på under sin skolgång och därför är det inte heller konstigt att det är den plats där även grundläggande värderingar skapas (Henley 2006). Skolan har alltså en viktig roll och ett ansvar gentemot sina elever att även ta upp HBT-frågor och inte enbart i samband med skällsord utan som en naturlig del i undervisningen. Det är också viktigt att börja ta upp detta perspektiv redan i ung ålder så att man undviker att framställa det som något avvikande som bara äldre elever har förmåga att förstå. Sex- och samlevnadsundervisningen har varit obligatorisk sedan 1955 och har redan i sin handledning från 1977 med HBT-perspektivet (skolverket 1995). Sex- och samlevnadsundervisningen är ju också ämnad för de yngre barnen. Därför är det även viktigt att det inom lärarutbildningen finns en del som tar upp just den här aspekten och blir obligatorisk (www5). Just för att många tycker att det kan vara ett känsligt ämne att undervisa om, och att det finns lärare som tycker att området är svårt. Ämnet kräver helt enkelt att läraren är förberedd. Det är också viktigt att ta i beaktande att sex- och samlevnad inte enbart handlar om biologi, utan om relationer och hur vi bemöter våra medmänniskor. RFSU ger exempel på hur man kan ta upp HBT-frågor för förskolan och lågstadiet när man talar om olika sorters familjer eller om kärlek (www15).
8:2 Heteronormativitet
En annan aspekt som också är viktig att uppmärksamma är den heteronormativitet som styr mycket av vårt agerande utan att vi alltid är medvetna om det. Det vill säga att det förutsätts att våra kolleger och elever är heterosexuella. På vilket sätt pratar vi med våra kolleger och elever, frågar vi till exempel; Vad heter din pojkvän till en kvinnlig kollega? Eller frågar vi om du har någon partner som kan vara både en kvinna och en man. När vi pratar om kärlek med eleverna, talar vi alltid om en pojke och en flicka. Och när vi pratar om familjer, pratar vi alltid om en mamma och en pappa. Och när vi pratar om hur barn blir till, pratar vi då alltid om samlag. Om så är fallet är det inte nödvändigtvis bara de elever som känner att de kanske är homo- bi- eller transsexuella som hamnar utanför ramen, utan även barnen till de ensamstående eller de som bor med någon släkting och
kanske de som är adopterade eller kommit till genom provrörsbefruktning. Det är alltså inte enbart HBT-personer som missgynnas av detta heteronormativa synsätt (Rosenberg 2003) Likaså kan detta synsätt även medföra att HBT-personer känner sig avvikande och känner att de kommer att få problem om de är öppna med det och väljer därför istället att tiga om sin läggning. Fortfarande år 2004 var en tredjedel av alla homo- bi- och transsexuella lärare inte öppna med sin sexuella läggning på grund av att de inte ville eller vågade komma ut (Henley 2006). Det är därför i flera avseenden viktigt att synliggöra HBT-perspektivet i skolan.
8:3 Könsroller
HBT-frågor och könsroller hänger ihop. Negativa uttryck om exempelvis homosexuella hänger samman med hur vi uppfattar att killar och tjejer ska vara. De negativa uttrycken begränsar pojkarnas och flickornas möjligheter att vara i rädslan över att uppfattas som bög eller flata. Särskilt bland pojkar i 12 – 15 års ålder finns den rädslan, vilket i pojkarnas föreställningsvärld betyder att ”ett bögigt beteende” innebär att vara mindre manlig (www15). Så att diskutera hur pojkar och flickor får vara innebär automatiskt att man arbetar med ett HBT-perspektiv, utan att det är själva huvudtemat. Därför är det av vikt att skolan uppmuntrar och stöttar de elever som korsar dessa könsroller samt tillrättavisar dem som reagerar negativt på det. På samma sätt måste vi lärare rannsaka oss själva när det gäller detta och göra oss medvetna om de normer och värderingar som råder på skolan och sträva efter tolerans och öppenhet.
8:4 Framtiden
På den undersökta skolan tror att det kommer att ske en förändring i arbetet med HBT- frågor och att medvetenheten kommer att öka. Den ”nya kursplanen” kan vara en del i förändringen enligt dem, men det kommer att ske långsamt beroende på att det handlar om att förändra pedagogers normer och värderingar. Samtidigt så vet de som är insatta i frågan att det främst är personliga erfarenheter och kunskap om HBT-frågor som bidrar i störst utsträckning till en attitydförändring tillsammans med media. Men att det nu ändå finns ett intresse att forska kring det visar på att en förändring håller på att ske inom detta
område och att det troligtvis kommer att medföra förändringar inom skolan i en relativt snar framtid. Under arbetets gång har jag vid flera tillfällen kommit i kontakt med information om EU;s projekt ”Under ytan” som berör bland annat de frågor som jag tagit upp i mitt arbete. Målet med projektet är att lyfta upp frågan om sexuell läggning och homofobi i skolan och den yrkeskulturen (www16). De har också bedrivits forskning under projektets gång som ännu inte är klar och det skall bli intressant att se vad det forskningsresultatet visar och medför.
9. Källförteckning
9.1 Böcker
Bo Johansson & Per Olov Svedner (2006) Examensarbete i lärarutbildningen –
Undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsföretaget i Uppsala
AB Läromedel & utbildning
Idar Magne Holme & Bernt Krohn Solvang (1997) Forskningsmetodik – Om kvalitativa
och kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur
Karin Widerberg (2002) Kvalitativ forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur
Jan Hartman (2004) Vetenskapligt tänkande- Från kunskapsteori till metodteori. Lund: studentlitteratur
Tiina Rosenberg (2003) Queerfeministisk agenda. Avesta: Atlas
Yvonne Hirdman (2001) Genus – om det stabilas föränderliga former. Malmö:Liber Rickard Henley (2006) Liv i lärarrummet – Om sexuell läggning och arbetsmiljö i
skolan. Ljungbergs tryckeri AB: RFSL
Skolverket (1995) Kärlek känns! Förstår du? Stockholm:Liber
Lars Carpelan (2002) Föreställningar/ Vanföreställningar – Allmänhetens attityder till
homosexualitet. Kristianstad: Statens folkhälsoinstitut
Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo 94
(2006) Ödeshög: AB Danagårds grafiska
Myndighet för skolutveckling (2005) Hela livet – 50 år med sex- och
samlevnadsundervisning. Stockholm: Axelsson & Häggström
9.2 Rapporter
Lärarnas Riksförbund (2006) yttrandefriheten i skolan- elevernas attityder, värderingar
och läsvanor.
Skolverket (2006) Redovisning av uppdrag om översyn av målen i grundskolans
9.3 Uppsatser
Maria Hulth & Ninnie Ingelson (2005) Det osynliga regnbågsbarnet på förskolan – En
enkätundersökning om normer, olikheter och särskiljandets betydelse
Kajsa Lundqvist & linda Lönnkvist (2005) Homosexualitet finns inte i de lägre skolåren
– en kvalitativ studie i form av fokusgrupper
9.4 Internetsidor
www1 = www.sydsvenskan.se/nojen/article 189822.ece? 2006-11-16 www2 = www.sydsvenskan.se/malmo/bergstrandskronika/article191991.ece? 2006-11-16 www3 = www.lararforbundet.se/web/ws.nsf/documents 2006-11-23 www4 = www.svd.se/dynamisk/inrikes/did_10256180.asp 2006-11-22 www5 = www.rfsu.se/tiopunktsprogram_.asp?cachecommand=bypass&pagelayout1=& 2006-11-16 www6 = www.riksdagen. Se/webbnav/index.aspx?Media=print&nid=410&dok_id=6U 2006-11-23 www7 = www.rfsl.se/?p=109 2006-11-13 www8 = www.homo.se/o.o.i.s/1444 2006-11-22 www9 = www.fhi.se/templates/page_7452.aspx 2006-11-22 www10 = www.skolverket.se/sb/d/1807a163 2006-11-13 www11 = www.skolverket.se/sb/d/187 2006- 11-13 www12 = www.regeringen.se/sb/d/6643 2006-11-23 www13 = www.skolverket.se/ki03/info.aspx?infotyp=24&skolform=11sprak0sv&id=3 2006-11-13 www14 = www.rfsu.se 2006- 11-13 www15 = www.rfsu.se/att_arbeta_med_homosexualitet.asp? 2006-11-13 www16 = www.ytan.se/?p=2872 2006-11-13 www17= www.notisum.se/rup/sls/lag/20060067.HTM 2007-01-179.5 Intervjuer
Intervju nr.1: 2006-12-07, kl: 09.00-10.15 Intervju nr 2: 2006-12-11, kl: 14.00-14.50 Intervju nr 3: 2006-12-12, kl: 13.00-14.00 Intervju nr 4: 2006-12-19, kl: 09.30-10.009.6 Film
Handledning till intervjuerna BILAGA
1. Finns det ett genus-perspektiv i den lokala arbetsplanen? Och hur arbetar ni med det i sådana fall?
2. Vilket budskap tror du att skolan förmedlar till eleverna vad gäller förväntningarna på flickor respektive pojkar?
3. Tycker du dig se en könsfördelning på olika göromål på skolan vad gäller personal och elever?
4. Hur förhåller sig skolan till elever som är könsöverskridande? 5. Finns det ett HBT-perspektivet med i er lokala arbetsplan?
6. Har ni haft några samtal om HBT-perspektivet på skolan inofficiellt/officiellt? 7. Hur arbetar ni för att förebygga diskriminering på grund av sexuell läggning? 8. Vem påverkar elevernas attityder?
9. Hur tror du generellt att synen är på HBT-personer på denna skola? (personal, elever & Föräldrar)
10. Känner du till om det är någon som är öppet HBT på skolan eller bland föräldrarna?
11. Tror du att eleverna känner sig trygga nog att anförtro sig till någon personal med funderingar rörande sin läggning? Hur skulle du reagera om du fick det förtroendet?
12. Det vanligaste tillmälet bland killar i åk 9 är jävla bög/homo/fikus, har du hört det på er skola? Och hur reagerade du i det fallet?
13. Nu när du sett justeringarna i kursplanen, vad anser du om dessa? 14. Om den blir gällande, kommer det att påverka ert arbete på skolan?