Vårt arbete har varit intressant och lärorikt. Framförallt variationens betydelse för lärandet har framkommit. Det stimulerar både eleverna och lärarna. Samtidigt har vi sett att
fysikundervisningen på gymnasiet för det mesta följer de gamla rutinerna. Vi tar med oss dessa rön till våra framtida arbetsplatser och kommer där att verka för att öka intresset för fysik. Metoderna finns, det gäller bara att pröva vilka som fungerar.
Vi vill tacka alla lärare och elever som ställt upp och svarat på vår enkät. Ett extra tack riktar vi till de tre lärarna som dessutom tog av sin dyrbara tid för att låta sig bli
intervjuade. Tack också till vår handledare Malin Ideland som har guidat oss på denna resa. Slutligen vill vi tacka våra familjer som hjälpt och stöttat oss under utbildningen.
Referenser
Andersson, B. (2001). Elevers tänkande och skolans naturvetenskap. Stockholm: Skolverket.
Angell, C., Guttersrud, Ø., Henriksen, E. K., Isnes, A. (2004). Physics: Frightful, but fun. Pupils' and teachers' views of physics and physics teaching. Science
Education, 88, 683-706.
Dimenäs, J., Sträng Haraldsson, M. (1996). Undervisning i naturvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Driver, R., Newton, P., Osborne, J. (2000). Establishing the norms of scientific argumentation in classrooms. Science Education, 84, 287-312.
Elmqvist, A., Jönsson, H. (2002). Konstruktivistisk fysik i gymnasieskolan. Examensarbete. Malmö: Malmö Högskola.
Enochsson, P. (12 december 2006). Utveckla naturvetenskapen. Hämtad 12 januari 2007 från World Wide Web: http://www.skolutveckling.se/pressrum/
artiklar/utveckla_naturvetenskapen/
Flygare, J., Töyrä, N. (2003). Laborativt arbete. Ett försök att påverka flickors och
pojkars inställning till Fysik. Examensarbete. Luleå: Luleå Tekniska
universitet. ISRN: LTU-PED-EX--03/155--SE.
Förbundet Unga Forskare: Välkommen! (18 maj 2007) Hämtad 18 maj från World Wide
Web: http://www.fuf.org.
Helldén, G., Lindahl, B., Redfors, A. (2005). Lärande och undervisning i naturvetenskap:
en forskningsöversikt. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Jidesjö, A., Oscarsson, M. (12 augusti 2004). Students´ attitudes to science and
technology. Hämtad 22 december 2006 från World Wide Web:
http://www.ils.uio.no/forskning/rose/documents/papers/osacrsson.doc
Keogh, B., Naylor, S., Wilson, C. (1998). Concept cartoons: a new perspective on physics education. Physics Education, 33 (4), 219-224.
Keogh, B., Naylor, S. (1999). Concept Cartoons, teaching and learning in science: an evaluation. International Journal of Science Education, 21 (4), 431-446.
Lavonen, J., Byman, R., Juuti, K,. Meisalo, V., Uitto, A. (2005). Pupil interest in physics: A survey in Finland. NorDiNa 2, 72-85.
Leimer, K., Wikström, J. (2005). Hur fysiklärare gör fysik intressant för både pojkar och
flickor från skolår sex till nio. Examensarbete. Kristianstad: Högskolan
Kristianstad/Enheten för lärarutbildning.
Mer formler än verklighet (1994). Stockholm: Skolverket/Verket för högskoleservice.
Natur och Kulturs stora svenska ordbok (2006). Stockholm: Natur och Kultur.
NRCF. (12 januari 2007). Hämtad 12 januari 2007 från World Wide Web:
http://www.fysik.org.
Runesson, U. (1999). Variationens pedagogik: skilda sätt att behandla ett matematiskt
innehåll. Göteborg studies in educational sciences. Avhandling. Göteborg:
Sandström Madsén, I. (2002). Skriva för att lära: skrivande samtal som redskap för en
bättre undervisning. Kristianstad: Centrum för kompetensutveckling, Högsk.
Schreiner, C., Sjøberg, S. (2004). Sowing the seeds of ROSE. Background, rationale,
questionnaire development and data collection for ROSE (The Relevance of Science Education) – a comparative study of students’ views of science and science education. Acta Didacta. Oslo: Dept. of Teacher Education and
School Development, University of Oslo.
SCI-FUN. (15 januari 2007). Hämtad 18 januari 2007 från World Wide Web:
http://www.scifun.ed.ac.uk/.
Sjøberg, S. (2000). Naturvetenskap som allmänbildning: en kritisk ämnesdidaktik. (A. Claesdotter, övers.) Lund: Studentlitteratur.
Sjøberg, S. (2005). Naturvetenskap som allmänbildning: en kritisk ämnesdidaktik. (2. uppl. / A. Claesdotter och S. Andersson, övers.) Lund: Studentlitteratur.
Skolverket. (n.d.). Kursinformationssystemet för skolan. Hämtad 2 november 2006 från World Wide Web: http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx?
sprak=SV&ar=0607&infotyp=4&skolform=21&id=F&extraId=
Skolverket. (2001a). Attityder till skolan 2000. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2001b). PISA 2000. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2004a). Attityder till skolan 2003. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2004b). PISA 2003. Stockholm: Skolverket.
Stefánsson, K. K. (2006). ‘I just don't think it's me’: A study on the willingness of icelandic
learners to engage in science related issues. Masters thesis. Oslo: University
of Oslo.
Svensson, H., Zetterberg, J. (2001). Fysik- och Lasershow. Hämtad 12 januari 2007 från World Wide Web: http://kurslab.fysik.lu.se/Lasershow/index.htm.
Trost, J. (1997). Kvalitativa intervjuer. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsfestivalen. Hämtad 12 januari 2007 från World Wide Web:
http://www.goteborg.com/default.aspx?id=2201.
Ødegaard, M. (2003). Dramatic science: A critical review of drama in science education.
Bilaga 1
Enkät om fysikundervisning
Vi vill undersöka om och hur laborationer och studiebesök samt
verklighetsanknytande exempel och demonstrationer kan användas för att ge eleverna en helhetsbild av fysiken. Kan det höja elevernas intresse att läsa fysik?
Din yrkesbakgrund: (Skriv i formuläret)
Utbildning i ämnen: Lärarutbildning:
Lärarerfarenhet i fysik (skolor och år):
Lärarerfarenhet i andra ämnen (skolor och år): Jag vill ha en kopia av examensarbetet.
Skriv i så fall din e-postadress så får du en länk där vårt arbete presenteras efter det är inlagt.
E-post:
Ja, jag kan tänka mig att ställa upp på en intervju senare (tar ca 30-40 min). Uppgifterna nedan behöver du bara fylla i om du kan tänka dig att ställa upp på intervju.
Namn: E-post:
Telefonnummer: Skola:
Har du några frågor om enkäten så kontakta gärna oss: Mattias Andersson ll050289@stud.mah.se
Frågor till lärare
Följande frågor rör din personliga metodik. Vårt syfte är inte att värdera dig personligen utan att få en bred bild på den tillämpade ämnesdidaktiken.
Skriv dina svar direkt i formuläret, spara och skicka med e-post till oss. Motivera dina svar.
Med tillämpningar menar vi konkreta applikationer i samhället, t.ex. kärnkraftverk, vindkraftverk, ställverk etc., hur de fungerar och de fysikaliska fenomenen som används där.
1- Hur använder du dig av tillämpningar i din undervisning? Varför?
Svar:
2- Hur ofta har ni laborationer? Vilket är ditt främsta syfte med elevernas
laborationer? Svar:
3- Hur använder du laborationerna som en introduktion till tillämpningar?
Svar:
4- Diskuterar eleverna sina resultat efteråt? I små eller stora grupper?
Svar:
5- Varför tar du dina elever på studiebesök? Hur ofta?
Svar:
6- Vilka utflyktsmål är bäst? Varför?
Svar:
7- Hur jobbar eleverna inför och efter studiebesöket? Gör du någon utvärdering av
studiebesöket? Svar:
8- Enligt din erfarenhet, påverkar eller spelar studiebesök en roll för att höja
elevernas intresse, förbättra eller utveckla deras kompetens. Svar:
9- Undersökningar har visat att elever uppfattar fysikämnet eller undervisningen
som fragmenterade. Vilka metoder använder du för att ge eleverna en helhetsbild av fysiken?
Svar:
10- Vi presenterar nedan ett antal metoder som kan användas och vill att du
skriver hur frekvent du eventuellt använder dessa och hur det har fungerat.
Metod Hur frekvent? (ex prövat,
används nästan varje lektion, aldrig hört talas om etc.)
Synpunkter (t.ex. eleven utvecklas genom att …, det funkade inte pga.…) Loggbok. Eleven för in
dels laborationen med slutsatser och egna reflektioner om sitt eget lärande.
Drama och estetik.
Exempelvis att låta eleven spela ett drama om
Tjernobyl och det som hände eller måla en exploderande atombomb
Gruppvis eller klassvis diskussion om bland annat begreppsbild e dyl.
Demonstrationer Synliggöra ett fenomen eller ett problem
Mål och syfte
Tydliggöra mål och syfte för eleverna vid varje lektion.
11- Finns det någon metod i fråga 10 som du tycker vi glömt? Nämn den gärna
på samma sätt som i fråga 10. Svar:
12- Hur gör du för att ta reda på när eleverna lär sig mest? Med vilken metod?
13- Vilka diskussioner förs det inom lärarkåren på er skola om elevers attityder
till fysik och deras sjunkande intresse? Svar:
Bilaga 2
Intervjuguide
Bakgrund:
o Lärarutbildning (när, långt/kort program) o Tyckte du lärarutbildningen var bra? o Vad fick ni lära er om fysikdidaktik?
o Vad det något speciellt på lärarutbildningen som du fastnade för? Något du saknade?
o Ämnesutbildning (hur mycket, när, vad, tillräckligt) o Annan yrkeserfarenhet?
Varför ämnet fysik? Varför ville du bli lärare?
Vilka attityder uppfattar du att de nya eleverna har om fysik? Förändras de under de tre åren på gymnasiet?
Hur påverkas du och din undervisning av elevernas förväntningar på hur undervisningen ska vara? Vilka friheter har du att förändra undervisningen? Vilken tröghet finns i systemet?
Vad är det som avgör vilken lärobok du använder? Har alla lärare samma? Hur mycket styrs din undervisning av läroboken?
Vilket anser du är det viktigaste skälet till att vi har fysikundervisning i skolan? Hur jobbar du med det? Ge exempel. Hur fungerar det?
o Hur gör du för att göra fysiken relevant för eleverna? Ge exempel. Hur fungerar det?
o Hur arbetar du för att göra fysiken intressant för eleverna? Hur fungerar det?
Studiebesök (hur ofta, vart, varför (inte), vad vill du uppnå)
o Om du planerar att gå på studiebesök, varför? Vad gör du för att organisera detta? Hur lång tid behöver organisera detta eller boka till studiebesök? Finns många alternativ så man kan välja den bästa studiebesök?
o Vilka önskemål man förväntar från studiebesök? Diskuterar ni detta före och efter studiebesök?
o Märkte du att det påverkar elevers intresse positivt för att studera fysik? o Har du ett förslag för att organisera studiebesök på ett bättre sätt?
Laborationer (hur ofta, varför, vad vill du uppnå)
Demonstrationer (hur ofta, varför, vad vill du uppnå)
Hur gör du för att ta reda på elevernas perspektiv när det gäller fysikens ämnesdidaktik?
När tycker du att eleverna är som mest intresserade på fysiklektionerna?
Bilaga 3
Frågor till elev
Vi är två lärarestudenter på Malmö Högskola och vi håller på med en undersökning om hur man arbetar med verklighetsanknytningar i fysikundervisningen.
Är du pojke/flicka? Pojke Flicka
1- Lektioner
A. Vad har man för nytta av att kunna fysik?
... ... B. Berättar din lärare om fysikens tillämpningar i samhället?
Med tillämpningar menar vi konkreta applikationer i samhället, t.ex.
kärnkraftverk, vindkraftverk, ställverk etc., hur de fungerar och de fysikaliska fenomenen som används där (dvs. var och hur fysiken används utanför skolan).
Ja Nej
2- Laborationer
A. Hur ofta har ni laborationer? En gång per 2 veckor En gång per 3 veckor En gång per 4 veckor En gång per 5 veckor
B. Vill du ha fler eller färre laborationer? Fler Lagom Färre C. Varför tror du att ni har laborationer?
... D. Används laborationer till att visa på tillämpningar?
E. Hur tydligt var sambandet mellan lektionerna och laborationerna? Inte alls Lite Lagom Mycket
3- Studiebesök
A. Hur ofta har ni varit på studiebesök i fysiken?
Aldrig en gång per år en gång per termin två gånger per termin
Vart åkte ni då?
... Om ditt svar på fråga 3A var “Aldrig”, gå till fråga F.
I frågorna nedan står 1 för "i liten grad" och 5 för "i hög grad". B. Hur mycket hjälpte det dig att förstå något i fysiken?
1 2 3 4 5 C. Blev du mer intresserad?
1 2 3 4 5 D. Förberedde ni studiebesöket på något sätt?
Inte alls Lite Lagom Mycket E. Följdes det upp på lektioner efteråt?
Inte alls Lite Lagom Mycket
Följande fråga ska du svara på endast om ditt svar på fråga 3A var “Aldrig”. Fortsätt annars till fråga 3G.
F. Skulle du vilja gå på studiebesök? Ja Nej
Om ja, tror du att det skulle hjälpa dig att öka din intresse?
G. Vilket är bästa sättet att lära sig fysik på gymnasiet? Lära sig bara teori.
Lära sig teori och göra laborationer.
Lära sig teori, göra laborationer och studiebesök. Varför? Beskriv gärna i korthet.
... ...
H. När tror du att du lär dig fysik bäst?
Genomgång Gruppdiskussioner Läxa
Demonstration Laboration Studiebesök
Räkna själv TV-program om vetenskap
Har du några frågor om enkäten så kontakta gärna oss: Mattias Andersson, e-post: ll050289@stud.mah.se Nadim Daadooch, e-post: ll050006@stud.mah.se
Bilaga 4
Attityder till skolan
Skolverket har genomfört en attitydundersökning vart tredje år med började 1993/1994. Rapporten från Attityder till skolan 2000 (Skolverket, 2001) tar upp bland annat att skolan behöver utveckla mer elevnära undervisningsmetoder samt göra undervisningen mer lustfylld, mindre stressad och mer meningsfull. Rapporten ger dock inga förslag om hur detta skulle kunna gå till. De naturvetenskapliga ämnenas ställning hos eleverna sägs också ha försvagats något jämfört med tidigare undersökningar. En viktig slutsats var att eleverna inte alltid hade samma uppfattning om undervisningen som lärarna och att det därför är viktigt att faktiskt fråga eleverna om vad de tycker om undervisningen och inte bara gå på lärarnas gissningar.
När det gäller undersökningen från 2003 kan man se en positiv generell trend (Skolverket, 2004). Den enda aspekten som försämrats är stressen, som ökat och gått ner i åldrarna. Resultaten från undersökningen 2003 går att ladda ner från Skolverkets hemsida.
Referenser
Skolverket. (2001). Attityder till skolan 2000. Stockholm: Skolverket.
Bilaga 5
SCI-FUN
Här bifogas en presentation av SCI-FUN, ett initiativ från Edinburgh University för att stimulera elever i alla åldrar till att bli intresserade av naturvetenskap. Inspirationen till detta kom ifrån ett liknande initiativ i Nya Zeeland (http://www.roadshow.org/html/sr/ index.html). Materialet på de följande sidorna är återgivet med tillstånd.
The SCI-FUN Scottish Science Technology Roadshow
The SCI-FUN Scottish Science Technology Roadshow, managed by the College of Science and Engineering at The University of Edinburgh, takes interactive science, talks and workshops to areas remote from existing science centres throughout the country.
An imaginative blend of education and entertainment, it promotes science and engineering, encouraging young people to pursue the study of science related subjects to a higher level, ultimately to produce more young scientists and engineers.
Providing support for students in the acquisition of skills in communication and personal development, the SCI-FUN Scottish Science Technology Roadshow contributes to the College’s standards of excellence in teaching.
When SCI-FUN was launched in 1993, it was primarily to offer teachers help in raising enthusiasm for science.
There was then, and still is, a low uptake of science subjects at Standard Grade and a shortfall of young people with the relevant scientific qualifications and skills to satisfy the recruitment needs of industry. Many initiatives have addressed this problem, but the distinguishing feature of the SCI-
FUN Scottish Science Technology Roadshow is in the manner of its delivery.
Special Features of the SCI-FUN Scottish Science Technology Roadshow
The entire year group is involved (usually S2 – 13/14 years old) • no costs to exclude certain children
• no limitations on numbers forcing selection of the potential scientists • encouragement for girls to take an interest in Physics, and boys in Biology • The activities are brought to the children
• time out of class is reduced to that spent engaged in science • cost of travel is eliminated
• all science staff have the opportunity to experience the activities
• non-science staff are also involved, demonstrating the importance of science in society • the school has ownership of the event, making an impact throughout the school • The three sciences are given a balanced presentation
• The importance of mathematics to support the sciences is emphasised
• For the most part the pupils are actively involved and supervised • Approx. 50% of the time is spent in the hands-on area
• Each group of 5 or 6 pupils is guided by a university student or senior pupil. • 5th
and 6th Year pupils are trained to guide the younger pupils round the exhibits
The Re-structuring of the SCI-FUN Scottish Science Technology Roadshow
A re-structuring of the SCI-FUN Roadshow, which had operated successfully for 6 years largely on a voluntary basis, was prompted by Scottish Enterprise Edinburgh and Lothian in order to make the initiative accessible to a wider audience. The six month pilot resulted from the collaboration of the
SCI-FUN management and Scottish Enterprise Edinburgh and Lothian and was funded by Scottish
Enterprise, SE Edinburgh and Lothian and the councils in West Lothian, East Lothian, Midlothian and Edinburgh. Support was also provided by the private sector, in particular Motorola and Nikon Precision Europe.
Issues addressed by the re-structuring of SCI-FUN:
Industry is experiencing a continuing shortage of skills at all levels in science, engineering and related technologies
The uptake of science and technology subjects at Standard Grade in Scotland continues to be low, in particular the number of pupils taking two or more sciences
The number of students going into higher education to study science and engineering gives cause for concern
The number of graduates entering teaching in science is low and will result in a serious shortage of science teachers in Scotland in a few years’ time
1. Science is perceived as boring by children as young as 9 - 10 years old and difficult and unrewarding by pupils in the lower secondary school
The Aims of the SCI-FUN Scottish Science Technology Roadshow
The SCI-FUN Roadshow in the past has aimed to help teachers in conveying to their pupils the fascination and excitement of science and the importance of science to life in the modern world. It has also aimed to provide students in the College of Science and Engineering at The University of Edinburgh the opportunity to acquire transferable skills especially in communication and presentation. SCI-FUN does not recruit students for The University of Edinburgh, it aims to increase the ‘pool’ of students studying the sciences within Scotland as a whole.
The additional aims of the SCI-FUN Scottish Science Technology Roadshow are:
1. To extend the roadshow activities to a wider audience 2. To make the roadshow more accessible to schools
3. To encourage S2 pupils to consider taking more science and technology subjects at Standard Grade
4. To encourage S5/6 pupils to consider a career in science or engineering 5. To encourage university students to consider teaching science as a career
6. To offer support for teachers, particularly within the framework of the 3 – 14 Curriculum and the Curriculum for Excellence
7. It also provides an important element of student training in Science Communication.
SCI-FUN visits 80-100 schools each year, promoting science, engineering, mathematics and
technology and encouraging pupils to take more science/technology subjects at Standard Grade. Advice is offered on career opportunities and subject choice with the aim of halting the decline in the uptake of science and helping to produce young people with a wide range of the skills required by the advanced technology industry.
Additional activities:
• SCI-FUN Primer, an extension of the current programme into primary schools • Continuing Personal Development (CPD) for primary school teachers
• Particle Physics for Scottish Schools (PP4SS) funded by a grant from PPARC, has introduced Particle Physics to the Roadshow and provides talks on Particle Physics for Higher and Advanced Higher Physics classes
• Evening sessions for parents and pupils to raise parents’ awareness of the importance of science in their child’s education
• Careers workshops and interactive career advice • Work Experience placements
• Visits by postgraduate students to 4th
, 5th and 6th year science classes to provide added value to their science education.
In 2005 SCI-FUN organised the Edinburgh event for the LERU Kids’ University. (LERU is the League of European Research Universities). Participation in the LERU event led to invitations from the European Commission to take part in Researchers in Europe exhibitions in Luxembourg and Brussels as well as the Final Event of the LERU Kids’ University in Brussels.
In 2002 SCI-FUN was the principal hands-on provider for BBC Tomorrows World Roadshow. Over 240,00 people attended events in Birmingham NEC, London Earls Court, Cardiff National Indoor Sports Arena and Glasgow SECC.
Further information is available on our website.
For more information:
Contact: SCI-FUN Director, Dorothy McMurrich, at The University of
Edinburgh
Tel: 07768 432855 (mobile), 0131 650 5292 (office)
Email: D.McMurrich@ed.ac.uk
Bilaga 6
PBL
PBL har kommit upp i våra enkätsvar så vi ger här en beskrivning av vad det är. PBL står för problembaserat lärande och handlar i grunden om ett projektarbete. Projektarbete anses ha hög omvärldsanknytning, ge djup kunskap och god förståelse (Andersson, 2005). Till