7. Diskussion
7.3 Slutord och förslag till vidare forskning
Studiens resultat lyfter fram undervisning i läsförståelse som avgörande för elevernas läsförståelseförmåga - en förmåga som är av avgörande betydelse för elevernas möjligheter till självständighet och delaktighet i samhället. Skolans ansvar att tillgodose undervisning utifrån elevernas individuella behov och förutsättningar betonas. Organiseringen av undervisning utifrån elevernas individuella behov innebär att olika undervisningsmetoder, hjälpmedel och elevgrupperingsmetoder används. Fortlöpande, intensiv och repetitiv undervisning ses som mest effektiv. De exempel på framgångar då elever utvecklats i sin läsförståelse, som pedagogerna beskriver, vittnar om att undervisning i läsförståelse gör skillnad. Min förhoppning är att studien skall inspirera pedagoger verksamma inom grundsärskolan och gymnasiesärskolan i deras undervisning i läsförståelse.
Under arbetets gång har frågor väckts – frågor som jag menar att skulle vara intressanta och relevanta att vidare studera. Då jag menar att frågan om kontinuitet gällande övergången mellan aktuella skolformer kom i skymundan, berör ett förslag till vidare forskning frågan om kontinuitet – hur kan grundsärskolan och gymnasiesärskolan tillgodose att kontinuitet i undervisningen i läsförståelse och läsutveckling upprätthålls i övergången mellan skolformerna? Ytterligare ett förslag till fortsatt forskning handlar om huruvida de
obligatoriska kurserna i svenska på gymnasiesärskolans nationella program förmår inrymma en undervisning i läsförståelse som är tillräcklig för elevernas hållbara läsutveckling.
37
Referenser
Ahrne, G., & Svensson, P. (2013). Kvalitativa metoder i samhällsvetenskapen. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder. (ss. 10-18, 3 uppl.). Stockholm: Liber.
Alexandersson, U. (2015). Sofias situationer för samspel. I A. Ahlberg (Red.), Specialpedagogisk
forskning: En mångfasetterad utmaning. (ss. 109-127, 6 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Alfassi, M., Weiss, I., & Lifshitz, H. (2009). The efficacy of reciprocal teaching in fostering the reading literacy of students with intellectual disabilities. European Journal of Special Needs Education, 24 (3), 291 -305. doi: 10.1080/08856250903016854
American Association on Intellectual and Developmental Disabilities. (2013). Definition of intellectual disability. Hämtad 2016.06.21 från http://aaidd.org/intellectualdisability/definition#.Vt1AMeZBf7A American Psychiatric Association. (2013a). Autism spectrum disorder. Hämtad 2016.06.21 från
http://www.dsm5.org/Documents/Autism%20Spectrum%20Disorder%20Fact%20Sheet.pdf
American Psychiatric Association. (2013b). Diagnostic and statistical manual of mental disorders (5th ed.). Washington, DC: American Psychiatric Association Publishing.
Bjereld, U., Demker, M., & Hinnfors, J. (2010). Varför vetenskap? Lund: Studentlitteratur.
Dysthe, O., Hertzberg, F., & Løkensgard Hoel, T. (2002). Skriva för att lära: Skrivande i högre utbildning. Lund: Studentlitteratur.
El Zein, F., Solis, M., Vaughn, S., & McCulley, L. (2014). Reading comprehension interventions for students with autism spectrum disorders: A synthesis of research. Journal of Autism and
Developmental Disorders 44, (6), 1303-1322.
doi: 10.1007/s10803-013-1989-2 Elbro, C. (2004). Läsning och läsundervisning. Stockholm: Liber.
Eriksson-Zetterquist, U., & Ahrne, G. (2013). Intervjuer. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i
kvalitativa metoder. (ss. 36-57, 3 uppl.). Stockholm: Liber.
Franzén, L. (2007). Läsförståelse: Att göra inferenser. Malmö: Gleerups.
Flores, M. M., & Ganz, J. (2007). Effectiveness of Direct Instruction for teaching statement inference, use of facts, and analogies to students with developmental disabilities and reading delays. Focus on
Autism and Other Developmental Disabilities, 22 (4), 244-251.
doi: 10.1177/10883576070220040601
Flores, M. M., Nelson, C., Hinton, V., Franklin, T. M, Strozier, S. D., Terry, L., & Franklin, S. (2013). Teaching reading comprehension and language skills to students with autism spectrum disorders and developmental disabilities using direct instruction. Education and Training in Autism and
Developmental Disabilities, 48 (1), 41-48. Hämtad 2016.06.21 från
http://www.daddcec.org/Portals/0/CEC/Autism_Disabilities/Research/Publications/Education_Traini ng_Development_Disabilities/ETADD_48(1)_41-48.pdf
38
Gatley, S. E. (2008). Facilitating reading comprehension for students on the autism spectrum. Teaching
Exceptional Children, 40 (3), 40-45.
doi: 10.1177/004005990804000304
Gernsbacher, M. A., Varner, K. R., & Faust, M. E. (1990). Investigating differences in general
comprehension skill. Journal of Experimental Psychological Learning Memory & Cognition, 16, (3),
430-445. doi: 10.1037/0278-7393.16.3.430
Gillberg, C. (1999). Autism: Om autismliknande tillstånd hos barn, ungdomar och vuxna. Stockholm: Natur & Kultur.
Gillberg, C., & Peeters, T. (2002). Autism: Medicinska och pedagogiska aspekter. Stockholm: Cura. Gindis, B. (1995). The social/cultural implication of disability. Vygotsky´s paradigm for special education.
Educational Psychologist 30 (2), 77-81.
doi: 10.1207/s15326985ep3002_4
Gough, P. B., & Turner, W. E. (1986). Decoding, reading and reading disability. Remediel and Special
Education, 7 (1), 6-10.
doi: 10.1177/074193258600700104
Guthrie, J. T., Van Meter, P., McCann, A. D., Wigfield, A., Bennett, L., Poundstone, C. C., Rice, M. E., Faibisch, F. M., Hunt, B., & Mitchell, A. M. (1996). Growth of literacy engagement: Changes in motivations and strategies during concept-oriented reading instruction. Reading Research Quarterly,
31, (3), 306-332.
doi: 10.1598/RRQ.31.3.5
Høien, T., & Lundberg, I. (2013). Dyslexi: Från teori till praktik. Stockholm: Natur & Kultur.
Ineland, J., Molin, M., & Sauer, L. (2013). Utvecklingsstörning, samhälle och välfärd. Malmö: Gleerups. Ingersoll, B., & Walton, K. (2012). Improving social skills in adolescents and adults with autism and severe
to profound intellectual disability: A review of literature. Journal of Autism and Developmental
Disorders, 43, 594-615.
doi: 10.1007/s.10803-012-1601-1.
Jakobsson, I. L., & Nilsson, I. (2011). Specialpedagogik och funktionshinder. Stockholm: Natur & Kultur. Jordan, R. (2005). Autistic spectrum disorders. I A. Lewis, & B. Norwich (Red.), Special teaching for
special children? A pedagogies for inclusion (ss. 110-122, 1 uppl.). Maidenhead, Berkshire, UK:
Open University Press.
Kanner, L. (1943). Autistic disturbances of affective contact. Nervous child 2, 217-250. Hämtad 2016.06.21 från https://spectrumnews.org/opinion/viewpoint/leo-kanners-1943-paper-on-autism/
Katims, D. S. (2000). Literacy instruction for people with mental retardation: historical highlights and contemporary analysis. Education and Training in Mental Retardation and Developmental
Disabilities 35, (1) 3-15. Hämtad 2016.06.21 från
http://bydesigncorp.com/uploads/3/0/8/2/3082418/katims_history_article.pdf
39
Larsson, S. (2005). Om kvalitet i kvalitativa studier. Nordisk pedagogik, 25 (1), 16-35. Hämtad 2016.06.21 från http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:245080/fulltext01
Lundberg, I., & Reichenberg, M. (2008). Vad är lättläst? Stockholm: Specialpedagogiska skolmyndigheten. Lundberg, I. (1991). Reading as an individual and social skill. I I. Lundberg & T. Høien (Red.), Literacy in
a world of change: Perspectives on reading and reading disability: Proceedings of the Literacy Conference at Stavanger Forum, October 24-26, 1990 (ss. 16-39, 1 uppl.). Stavanger: Center for
Reading Research.
Lundberg, I., & Reichenberg, M. (2013). Developing reading comprehension among students with mild intellectual disabilities: An intervention study. Scandinavian Journal of Educational Research, 57 (1), 89-100. doi: 10.1080/00313831.2011.623179
Mitchell, D. (2014). What really works in special and inclusive education: Using evidence-based teaching
strategies. London: Routledge.
Morgan, M., & Moni, K. (2008). Meeting the challenge of limited literacy resources for adolescents and adults with intellectual disabilities. British Journal of Special Education, 35 (2), 92-101.
doi: 10.1111/j.1467-8578.2008.00378.x Nilholm, C. (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur.
Oczkus, L. D. (2010). Reciprocal teaching at work: Powerful strategies and lessons for improving reading
comprehension. Newark, DE: International Reading Association.
Palinscar, A. S., & Brown, A. L. (1984). Reciprocal teaching of comprehension-fostering and monitoring strategies. Cognition and Instruction 1 (2), 117-175. Hämtad 2016.06.21 från
http://eclass.uoa.gr/modules/document/file.php/PHS122/%CE%91%CF%81%CE%B8%CF%81%C E%B1/Reciprocal%20teaching.pdf
Peeters, T. (1998). Autism: Från teoretisk förståelse till praktisk pedagogik. Stockholm: Liber.
Porter, J. (2005). Severe learning difficulties. I A. Lewis, & B. Norwich (Red.), Special teaching for special
children? A pedagogies for inclusion (ss. 53-66, 1 uppl.). Maidenhead, Berkshire, UK: Open
University Press.
Rapin, I. (2011). Autism turns 65: A neurologist´s bird´s eye view. I D. Amaral, G. Dawson, & D. Geschwind (Red.), Autism spectrum disorders (ss. 3-14, 1 uppl.). New York: Oxford University Press.
Regeringskansliet (2008). FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Regeringskansliet (2014). Konventionen om barnets rättigheter: Med strategi för att stärka barnets
rättigheter i Sverige. Stockholm: Socialdepartementet.
Reichenberg, M. (2006). Att läsa mellan och bortom raderna. I Bjar, L. (Red.). Det hänger på språket! (ss. 213-231, 1 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Reichenberg, M., & Lundberg, I. (2013). Läsförståelse genom strukturerade textsamtal: För elever som
40
Reichenberg, M. (2014). The importance of structured text talks for students´ reading comprehension: An intervention study in special schools. Journal of Special Education and Rehabilitation 15, (3/4), 77-94. Hämtad 2016.06.21 från: http://jser.fzf.ukim.edu.mk/index.php/journal-archive/241-2014/2014- 3-4-articles/2863-the-importance-of-structured-text-talks-for-students-reading-comprehension-full-text
Reutebuch, C. K., El Zein, F., Kim, M. K., Weinberg, A. N., & Vaughn, S. (2014). Investigating a reading
comprehension intervention for high school students with autism spectrum disorders: A pilot study.
Research in Autism Spectrum Disorders 9, 96-111.
doi: 10.1016/j.rasd.2014.10.002
Schopler, E., & Mesibov, G. B. (1995). Introduction to learning and cognition in autism. I E. Schopler & G.
B. Mesibov (Red.), Learning and Cognition in Autism (ss. 3-11, 1 uppl.). New York: Plenum Press. SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SFS 2011:186. Examensförordningen speciallärarprogrammet. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Skolinspektionen 2010:9. Kvalitetsgranskning: Undervisningen i svenska grundsärskolan. Stockholm:
Skolinspektionen.
Skolverket (2011a). Kommentarsmaterial till grundsärskolans kursplaner. Stockholm: Skolverket. Skolverket (2011b). Läroplan för grundsärskolan 2011. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2013a). Läroplan för gymnasiesärskolan 2013. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2013b). Skolverkets allmänna råd: Mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2014). Övergångar inom och mellan skolor och skolformer: Hur övergångar kan främja en
kontinuitet i skolgången från förskolan till gymnasieskolan. Stockholm: Skolverket.
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken: Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma.
Säljö, R. (2012). Den lärande människan: Teoretiska traditioner. I C. Liberg, U. P. Lundgren, & R. Säljö (Red.), Lärande skola bildning; Grundbok för lärare (ss. 139-197, 2 uppl.). Stockholm: Natur & Kultur.
Taube, K. (2007). Barns tidiga läsning. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.
Tjernberg, C. (2013). Framgångsfaktorer i läs- och skrivlärande: En praxisorienterad studie med
utgångspunkt i skolpraktiken. Doktorsavhandling, Stockholm: Stockholms universitet,
Specialpedagogiska institutionen.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk – samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vygotsky, L. S. (1978). Mind in society: The development of higher psychological processes. Cambridge, Massachusetts: Harvard University Press.
41
Vygotsky, L. S. (1994). The problem of the cultural development of the child. I R. Van der Veer, & J. Valsiner (Red.), The Vygotsky reader (ss. 57–72, 1 uppl.). Oxford, England: Blackwell. Vygotskij, L. S. (2001). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.
Wechsler D. (2008). Wechsler adult intelligence scale: Fourth edition. San Antonio, TX: Pearson. Wechsler, D. (2014). Wechsler intelligence scale for children: Fifth edition. Bloomington, MN: Pearson. Westlund, B. (2009). Att undervisa i läsförståelse: Lässtrategier och studieteknik för de första skolåren.
Stockholm: Natur & Kultur.
Wing, L. (1996). Autistic spectrum disorders: A guide for parents and professionals. London: Constable. World Health Organization. (1992). The ICD-10 classification of mental and behavioural disorders:
Clinical descriptions and diagnostic guidelines. Geneva: World Health Organization.
Zuccarello, R., Di Blasi, F. D., Zingale, M., Panerai, S., Finocchiaro, M., Trubia, G., Buono, S., & Zoccolotti, P. (2015). Reading decoding and comprehension in children with autism spectrum disorders: Evidence from a language with regular orthography. Research in Autism Spectrum
Disorders 17, 126 -134.
42
Bilaga 1: Missivbrev
Hej!
Mitt namn är Harriet Shaposhnikov och jag går nu sista terminen på speciallärarutbildningen med inriktning utvecklingsstörning vid Karlstads universitet. Sista terminen på utbildningen innefattar ett examensarbete och jag har valt att skriva om undervisning i läsförståelse för elever med intellektuell funktionsnedsättning och autismspektrumtillstånd. Jag samlar in data genom att intervjua pedagoger i grundsärskolans årskurser 7-9 och gymnasiesärskolans nationella program och mina frågor kommer att kretsa kring hur man i och genom svenskundervisningen kan bidra till elevernas läsförståelseutveckling.
Jag har berättat om mitt examensarbete för fingerat namn, titel och han/ hon har gett sitt godkännande att tillfråga dig om deltagande i studien. Jag hoppas att du vill delta. Medverkan i studien är frivillig, och du som deltagare kan därför när som helst avbryta deltagandet. All data från intervjuerna kommer endast att redovisas i mitt examensarbete och efter slutfört examensarbete kommer all data att förstöras; jag kommer att behandla all
information som namn, personuppgifter och annat material som kan kopplas samman med dig eller din skola konfidentiellt. Under studiens gång kommer endast undertecknad att ha tillgång till insamlad data.
Det färdiga examensarbetet kommer, sedan det avrapporterats och godkänts, att finnas tillgängligt vid Karlstads universitets bibliotek.
Om du vill delta i studien, behövs ditt skriftliga medgivande om deltagande enligt gällande forskningsetiska principer. Jag ber dig därför att fylla i svarstalongen och sedan skicka tillbaka den till mig. Så snart jag fått ditt svar kommer jag att kontakta dig så att vi tillsammans kan komma överens om tid och plats för intervjun.
Du är välkommen att höra av dig om du har några frågor! Med vänlig hälsning,
Harriet Shaposhnikov
Telefon: ---
E-post: ---
--- Jag ger härmed mitt medgivande att delta i studien gällande undervisning i läsförståelse för elever med intellektuell funktionsnedsättning och autismspektrumtillstånd:
Ort och datum
43
Bilaga 2: Intervjuguide
Bakgrundsfrågor
-
Hur länge har du arbetat på den här skolan?-
Vilken/ vilka årskurser undervisar du i?-
Vilken är din utbildning?-
Vad har du för yrkeserfarenhet? (inom yrket)Undervisning i läsförståelse
- Hur skulle du definiera ordet läsförståelse?
- Vilken erfarenhet har du av att undervisa elever med intellektuell funktionsnedsättning och/ eller autismspektrumtillstånd i läsförståelse?
- Hur beskriver du din läsundervisning idag? (Lärarens roll – proximal utv. zon) - Kan du beskriva något/ några arbetssätt du använder för elevernas läsutveckling?
(metoder, strategier)
- Vilka slags texter används? (skönlitteratur, fakta, nyheter, lättläst, 8 sidor). Bygger valet av litteratur på elevernas intressen? (motivation)
- Används hjälpmedel? (artefakter) (Beskriv!)
-
Hur ser läsförståelseundervisningen ut på individ- och gruppnivå? (Samarbete elever emellan, kamratlärande)-
Utgår du från elevernas individuella förutsättningar, så att de får utmaningar på rätt nivå? Hur bedömer du individuella färdigheter och utvecklingsmöjligheter?-
Samarbetar du med andra lärare kring läsförståelse? Kan du i så fall beskriva detta samarbete? Arbetar ni ämnesövergripande? (organisationsnivå)-
Finns ett skolformsöverskridande samarbete mellan grundsärskolan och gymnasiesärskolan? Beskriv!-
Ser du några utmaningar (svårigheter) när det gäller undervisning för läsförståelse med elever med både intellektuell funktionsnedsättning och autismspektrumtillstånd? (Beskriv!)44
-
Vilka möjligheter ser du när det gäller undervisning för läsförståelse med elever medbåde intellektuell funktionsnedsättning och autismspektrumtillstånd? (Beskriv!)
-
Kan du ge exempel på framgångar? (framgångsfaktorer) (Beskriv!)En blick framåt