Slutord

I denna sista del av uppsatsen lyfter jag några punkter som jag anser behöver diskuteras innan jag sätter sista punkten för det här arbetet. Det som har gett mig en tankeställare under tiden jag arbetat med resultatdelen i denna studie är hur mycket ekonomi faktiskt spelar in i

brukares liv när det gäller inflytande och självbestämmande över kultur- och fritidsaktiviteter.

Trots att LSS ger en slags garanti för inflytande och självbestämmande, och att kultur- och fritidsaktiviteter ska ingå som en del av insatsen i bostad med särskild service, blir denna garanti ändå beroende av vilka ekonomiska resurser en person med funktionsnedsättning har.

Enligt min mening kan man alltså se att det finns stora ekonomiska klyftor på en så pass liten yta som en gruppbostad. Vad som står i LSS blir då som ett löfte som bara kan hållas om brukaren har god ekonomi.

Ytterligare något som har gett mig en tankeställare är hur beroende personer med

funktionsnedsättning är av att det finns engagerad personal på gruppbostaden för att de ska ges inflytande och självbestämmande över kultur- och fritidsaktiviteter. En omsorgspersonal i studien nämnde att gruppbostaden har lyckats kunna ta med brukarna på längre semesterresor tack vare att de lyckats samla in pengar via fonder. Ett sådant engagemang är helt fantastiskt enligt mig! Med en så engagerad personal tror jag aldrig att funktionsnedsättningen i sig någonsin blir ett hinder. Med en sådan personal skulle nog allt kunna bli möjligt för personer med funktionsnedsättning. Dock säger detta också att brukare får helt olika förutsättningar beroende på vilken gruppbostad de blir placerade på, vilket också skapar klyftor i

jämställdhet. Det anser jag är värt att ha i åtanke när man arbetar med personer med funktionsnedsättning.

38

Litteratur

Becker, H.S. (2008). Tricks of the trade: yrkesknep för samhällsvetare 1. uppl.., Malmö:

Liber.

Berlin Hallrup, L. (2012). Vardagslivet i bostad med särskild service med institutionell prägel - en studie av personer med intellektuell funktionsnedsättning och personalens erfarenheter.

Lic.-avh. Växjö. Linnéuniversitetet.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder 2:1 uppl.., Malmö: Liber.

Daudi, P. (1987). Maktens diskurs : om begreppets genealogi och maktutredningens möjligheter. I Peterson, O. (red). Maktbegreppet. Stockholm: Carlsson Bokförlag. ss. 168-187.

Djurfeldt, G., Larsson, R., Stjärnhagen, O. (2010). Statistisk verktygslåda 1 – samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder 2:9 uppl.,, Lund:

Sudentlitteratur.

Eriksson-Zetterquist, U. & Ahrne, G. (2012). Intervjuer. I Ahrne, G. & Svensson, P.

(red). Handbok i kvalitativa metoder 1:1 uppl.., Stockholm: Liber, ss. 36-57.

Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap, Linnéuniversitetet. (2012).

Etiska riktlinjer för självständiga arbeten i utbildning på grundnivå och avancerad nivå inom FHSAB. (2012). Kalmar/Växjö: Linnéuniversitetet.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet

Tillgänglig på Internet:

http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf Giertz, L. (2012). Erkännande, makt och möten. En studie av inflytande och

självbestämmande med LSS. Diss. Växjö, Kalmar. Retrieved from http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-18816.

Gilson, S. F., Bricout, J. C. & Baskind, F. R. (1998). Listening to the voices of individuals with disabilities. Families in Society: The Journal of Contemporary Social Services, 79(2), ss.188–196.

Jönsson, H. (2010). Sociala problem som perspektiv. En ansats för forskning & socialt arbete.

1:2. uppl..; Stockholm: Liber.

Mallander, O. (1999). De hjälper oss till rätta: normaliseringsarbete, självbestämmande och människor med psykisk utvecklingsstörning. Diss. Lund: Univ.

Miller, J. & Glassner, B. (2016). The ’Inside’ and the ’Outside’: Finding Realities in Interviews. I Silverman, D., (red). Qualitative research 4. ed., London: SAGE. ss. 51-66.

Mineur, T., Tideman, M., & Mallander, O. (2017). Self-advocacy in Sweden – an analyze om impact on daily life and identity of self-advocates with intellectual disability. I Cogent Social Science , 3, ss. 1-16. doi: 10.1080/23311886.2017.1304513.

39 Socialdepartementet (1992/1993). Om stöd och service till vissa funktionshindrade

(Regeringens proposition 1992/93:159). Stockholm: Regeringskansliet.

Peräkylä, A. (2016). Validity in qualitative research. I I Silverman, D., (red). Qualitative research 4. ed., London: SAGE, ss. 413-427.

Petersson, O. (1987). Introduktion. I Peterson, O. (red). Maktbegreppet. Stockholm: Carlsson Bokförlag. ss. 7-26.

Rappaport, J. (1981). In Praise of Paradox: A Social Policy of Empowerment Over Prevention. I American Journal of Community Psychology, 9:1, ss. 1-25.

Renblad, K. (2002). People with intellectual disabilities: activities, social contacts and opportunities to exert influence (an interview study with staff). I International journal of Rehabilitation Research 25, ss. 279-286.

Renblad, K. (2003). Empowerment : a question about democracy and ethics in everyday life : ICT and empowering relationship as support for persons with intellectual disabilities. Diss.

Stockholm Institute of Education Press (HLS förlag)

Socialstyrelsen (2007). Bostad med särskild service för vuxna enligt LSS Stöd för rättstillämpning och handläggning

Socialstyrelsen (2011). Bostad med särskild service och daglig verksamhet. En forskningsöversikt.

Socialstyrelsen (2017). Insatser och stöd till personer med funktionsnedsättning.

Lägesrapport 2017.

SFS 1993:387. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Stockholm:

Socialdepartementet.

SFS 2005:125. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Stockholm:

Socialdepartementet.

SFS 2012:930. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Stockholm:

Socialdepartementet.

Sveriges Kommuner och Landsting (2018). Brukarundersökningar och öppna jämförelser inom funktionshinderområdet.

https://skl.se/download/18.7ec0e546161c2e008e0c02c0/1519981677504/Resultat%20brukaru ndersökning%20funk%202017.pdf

Swedberg, R. (1987). Ekonomisk makt. I Peterson, O. (red). Maktbegreppet. Stockholm:

Carlsson Bokförlag. ss. 238-259.

Umb-Carlsson, Õ. (2005). Living Conditions of People with Intellectual Disabilities : A Study of Health, Housing, Work, Leisure and Social Relations in a Swedish County Population (PhD dissertation). Acta Universitatis Upsaliensis, Uppsala. Hämtad från

40 http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-6143

Widerlund, L. (2007). Nya perspektiv men inarbetad praxis: en studie av utvecklingsstördas delaktighet och självbestämmande. Lic.-avh. Luleå. Hämtad från

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-16904

41