4. Teoretiska utgångspunkter
7.6 Slutord
Examensarbetets rubrik lyder ”Samundervisning – en form av inkludering” vilket jag ser stämmer i min studie med pedagogernas perspektiv. Med det som framkommit kan jag
konstatera att det handlar om en svag inkludering (Carlsson & Nilholm, 2004) eftersom man i vissa lägen ändå arbetar med enskilda elever eller grupper utanför det gemensamma
klassrummet vid behov. Genom att ha möjlighet att göra så finns goda chanser till flexibilitet och lyhördhet inför den enskilde elevens och samtidigt hela klassens behov. Sundqvist (2014) menar att flexibilitet och lyhördhet är viktiga honnörsord för läraren att kunna se när eleverna upplever att de lär sig bäst. Korta stunder med mindre grupper tycker Sundqvist (2014) är förutsättning för en inkluderande verksamhet vilket innebär att samundervisningens teamform i kombination med enskilda stödinsatser är goda insatser som kan göra skillnad och som i mina ögon är en inkluderande pedagogisk metod.
Med intervjuerna genomförda och analyserade kan man ta en sista fundering på vilken sorts konstruktion jag tillsammans med mina intervjupersoner skapat genom att syna
samundervisning. Ämnesläraren tillsammans med specialläraren kan i samundervisning vara flexibla i sina lösningar när det gäller att upptäcka och fånga upp elever som har behov av extra anpassningar samt det övriga spektra av pedagogiska behov som finns i klassrummet. Med detta kommer pedagogerna nära det som socialkonstruktivismen menar att de borde kunna, nämligen att den speciella pedagogik som specialpedagogiken innebär skapas i undervisningen med samlad kunskap. Den sociala konstruktionen som kallas för särskilda behov (Haug, 1998) börjar lösas upp och eleverna har möjlighet att vara en del av den naturligt brokiga skara av människor som utgör en klass.
32
Referenser
Asp-Onsjö, L. (2012). Specialpedagogik i en skola för alla – att arbeta med elever med skolsvårigheter. I U. P. Lundgren, R. Säljö, C. Liberg (Red.), Lärande skola bildning (ss.327-345, 2 uppl.). Stockholm: Natur & Kultur
Barlebo Wenneberg, S. (2001). Socialkonstruktivism – positioner, problem och perspektiv (2 uppl.). Malmö: Liber
Bengtsson, J. (1991). Den fenomenologiska rörelsen i Sverige. Mottagande och inflytande 1900-1968. Göteborg: Daidalos.
Carlsson, R. & Nilholm, C. (2004). Demokrati och inkludering – en begreppsdefinition. I Utbildning och demokrati, 13(2), 77-95.
Clarc, C., Dyson, A. & Millward, A. (1998). Theorising special education: time to move on? Theorising Special Education, 156-173. London: Rutledge.
Clarc, C., Dyson, A. & Milward, A. (1999). Theories of inclusion, theories of schools: Deconstructing and reconstructing the “Inclusive School”. British Education Research Journal, 25(2), 157-177. Egelund, N., Haug, P. & Persson, B. (2010). Inkluderande pedagogik i skandinaviskt perspektiv.
Stockholm: Liber AB.
Eriksson-Zetterquist, U. & Ahrne, G. Intervjuer. I G. Ahrne & P. Svensson (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (ss. 36-57). Malmö: Liber AB
FN:s konvention om barnets rättigheter (1989). Artikel 12, 28 och 29. Hämtad från
http://www.manskligarattigheter.se/dynamaster/file_archive/020521/a2fe55424340e999aed047eb281 537d7/fn_891120.pdf
Friend, L. & Cook, M. (2010). Co-Teaching: An illustration of the complexity of collaboration in special education. Journal of Educational and Psychological Consultation, 20, 9-27.
Haug, P. (1998). Pedagogiskt dilemma: Specialundervisning. Stockholm: Liber AB.
Helldin, R., Dwyyer, H. & Westling-Allodi, M. (Red.). (2011). Specialpedagogiska nybyggare: en historisk antologi om organisation, funktionshinder och särskilt stöd under 1900-talet, Uppsala: Föreningen för svensk undervisningshistoria.
Hjörne, E. & Säljö, R. (2008), Att platsa i en skola för alla. Stockholm: Nordstedts Akademiska Förlag. Kvale, S. & Brinkman, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun (3 uppl.). Lund: Studentlitteratur. Liasidou, A.& Antoniou, A. (2013). A special teacher for a special child? (Re)considering the role of the
special education teacher within the context of an inclusive education reform agenda. European Journal of Special Needs Education, 28:4, 494-506.
doi: 10.1080/088562572013820484
Lundgren, U. P., Säljö. R. & Liberg. C. (Red.). (2012). Lärande skola bildning. (2 uppl.). Stockholm: Natur & Kultur.
33
Murawski, W. W. (2006). Student outcomes in co-taught secondary English classes: How can we improve? Reading & Writing Quarterly: Overcoming Learning Difficulties, 22(3), 227-247.
doi:10.1080/10573560500455703
Murawski, W.W. & Lochner, W.W. (2011). Observing co-teaching: What to ask for, look for, and listen for. Intervention in School and Clinic, 46(3), 174-183. doi: 10.1177/1053451210378165
Nilholm, C. (2003). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur.
Nilholm, C. Persson, B. Hjerm, M & Rundesson, S. (2007). Kommuners arbete med elever i behov av särskilt stöd. (Vetenskapliga rapporter från Högskolan för lärande och kommunikation från Insikt 2007:2) Jönköping: Högskolan i Jönköping
Nilholm, C. (2012). Barn och elever i svårigheter – En pedagogisk utmaning. Lund: Studentlitteratur. Oliver, M. (1992). Changing the social relations of research production. Disability, Handicap and Society. 7, 101-114. DOI: 10.1080/02674649266780141
Pancsofar, N. & Ptroff, J.G. (2013). Professional development experiences in Co-teaching: Associations with teacher confidence, interests and attitudes. The Journal of the Teacher Education Division of the Council for Exceptional Children, 36(2), 83-96. doi:10.1177/0888406412474996
Persson, B. & Persson, E. (2012). Inkludering och måluppfyllelse – att nå framgång med alla elever. Stockholm: Liber.
Petersbakken, U. (2004). Tolaerersystemet 20 år senere: en replikasjon av et prosjekt om tolaerersystemet gjennomfört i 1982. Mastersuppsats, Oslo: Oslo Universitet. Hämtad från
https://www.duo.uio.no/handle/10852/31471
Svenska Unescorådet (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca +10. Stockholm: Svenska Unescorådet.
SFS 2008:567. Diskrimineringslag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Sundqvist, C. (2014). Den samarbetande läraren. Lund: Studentlitteratur.
Skolverket (2009). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer. Sammanfattande analys. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2012). Promemoria om vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Hämtad från
http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.186370!/Menu/article/attachment/Vetenskaplig_grundPM_S kolverket.pdf
Skolverket (2013). Forskningsbaserat arbetssätt. Hämtad från
http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/forskningsbaserat-arbetssatt/vetenskaplig-grund-beprovad-erfarenhet-och-evidens-1.189565
SKOLFS 2014:40 Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm: Skolverket
34
Skolöverstyrelsen (1980). Läroplan för grundskolan, Lgr 80. Stockholm: Liber AB.
Takala, M. & Uutisalo-Malmivaara, L. (2012). A one-year study of the development of co-teaching in four Finnish schools. European Journal of Special Needs Education, 27(3), 373-390.
doi:10.1080/0885625720012691233
Tremblay, P. (2013). Comparative outcomes of two instructional models for students with learning disabilities: Inclusion with co-teaching and solo-taught special education. Journal of Research in Special Educational Needs, 13(4), 251-258.
Intervjuguide Samundervisning Bilaga 1
Presentera syftet med intervjun.
Beskriv intervjuförfarandet.
1. Hur länge har du varit lärare, på vilka stadier? Vilken lärarfunktion hade
du i perioden av samundervisning?
2. Vilka ämnen har du jobbat med samundervisning som lärare? Som
speci-allärare?
3. Varför började ni med samundervisning?
4. Vem initierade samarbetet?
5. Beskriv vad samundervisning innebär för dig?
6. Varför började du att jobba med samundervisning?
7. Vad kände du till om samundervisning innan du började jobba med det?
8. I vilka ämnen gällde samundervisning?
9. Hur lade ni upp arbetet?
10. Hur kom ni fram till hur ni skulle jobba på det sättet?
11. Hur stöttade du läraren med din kompetens som speciallärare?
12. Hade ni samma tankar kring elever med dyslexi o likn.
funktionsnedsätt-ningar? Hur jobbade ni med dessa elever?
13. Om ni hade olika åsikter, vem bestämde? Hur upplevde du det?
14. Vad krävs av en lärare i samundervisning i ett samprojekt?
15. Hur ställde sig skolledningen till samundervisningen?
16. Hur tänker/ tänkte ni kring utvärdering? Utvärderade ni arbetet? Vad blev
i så fall resultatet?
17. Finns det några fördelar med samundervisning som metod? Vilka?
18. Finns det några nackdelar? Vilka?
19. Är det något som är svårt för dig som pedagog med det arbetssättet?
20. Finns det något som du upplever som lätt?
21. Jobbar du nu med samundervisning? Varför/ varför inte?
Avrunda med kort sammanfattning av det jag kommit fram till.
Har intervjupersonen några frågor?
2
Missivmail förfrågan om pedagoger Bilaga 2
Hej!
Jag heter Britt Sparrman Persson och jobbar till vardags som specialpedagog på
Sundsta. Jag läser sista terminen på speciallärarutbildningen vid Karlstads
universitet och håller på med examensarbetet. Det jag tittar närmare på är
samndervisning (co-teaching) vilket innebär att man är två pedagoger i en klass.
Jag hör allt fler som jobbar på det sättet och i sammanhang där t ex resultaten i
ämnen som matematik är låga och man har fått loss pengar till ytterligare
resurser.
Min fråga är om du eller någon lärare du känner på XXXXXXX jobbat så någon
gång? Jag skulle i så fall gärna göra en intervju om hur samundervisning
fungerar. Intervjun tar ca 30 minuter. Behöver du referenser på mig kan du
kontakta xxxxxx och xxxxxxx som vet vem jag är.
Med vänliga hälsningar
Britt Sparrman Persson,
Specialpedagog
3
Missivmail pedagoger Bilaga 3
Hej!
Jag heter Britt Sparrman Persson och jobbar till vardags som specialpedagog på
xxxx och läser samtidigt speciallärarutbildningen på Karlstads universitet. Vi
håller på med examensarbete och mitt fokus ligger på s.k.
samundervisning/co-teaching som innebär att man är två pedagoger i en klass. Fick ditt namn genom
xxxxxx som berättat att du arbetat på ett sådant sätt. Jag undrar om du har lust
och möjlighet att bli intervjuad kring detta intressanta ämne? Om det skulle gå
bra undrar om jag om vi kunde få till en träff v. x alt. v. x? Intervjun tar ca 30
minuter och jag kan komma ut till din skola eller där det passar dig.
Med vänliga hälsningar
Britt Sparrman Persson
Specialpedagog
4