En gruppintervju är inte en studie med syfte att kunna dra generella slutsatser som ska gälla för en hel population. Det är en metod som ska kunna generera en större och djupare förståelse för människors tolkning av ett fenomen (Wibeck, 2010). Genom detta sätt att resonera kan jag säga att med min studie öppnar jag för varje läsare att själv bestämma om mina resultat kan vara överförbara till deras behov av ökad förståelse av elevers erfarenheter. Det passar då att citera Andersen (2011, s 13):
Kanske kommer läsaren då han följer oss på vår vandring hitta något att spara för att sedan använda det på ett annat sätt än vad vi gjorde.
Att inte ta något förgivet utan att inför varje nytt möte med en elev göra sig tillgänglig för något som inte varit synligt tidigare är en erfarenhet denna studie har bidragit med. Det som legat till grund för lärarens eller speciallärarens möjlighet att nå elevernas erfarenheter och kunskaper om sig själva i denna studie var det institutionella elevsamtalet. Elevernas erfarenheter av dessa samt den elevbild som konstruerats i elevers samtal om institutionella elevsamtal har bidragit till en vidgad syn på hur skolans personal i allmänhet och
specialläraren i synnerhet kan använda samtalet som ett verktyg för ökad kunskap och förståelse om elevens situation i skolan. På ett sätt har studien gett flera svar genom att studiens syfte och frågeställningar besvarats men den har även gett möjlighet till att ställa ytterligare frågor. Jag skrev i min inledning att jag är intresserad av samtal och de erfarenheter som görs genom dessa. Det är jag fortfarande på grund av nya erfarenheter och kunskaper som framkommit i denna studie.
Likt det Andersen (2003) skrev hittade jag något i min egen studie som jag sparar och som jag skulle vilja använda som nya frågeställningar någon gång. Hur konstrueras det genuina
samtalet som Palla (2013) skriver om? Vilka kvaliteter ser läraren och eleven utifrån sina olika perspektiv i det genuina samtalet? Hur kan dessa samtalskvaliteter bidra till att överbrygga svårigheter och gränser som olika språkliga förutsättningar, roller och
maktförhållanden skapar? Just detta med att överbrygga svårigheter som kommer ur olika språkliga förutsättningar i samtalet vill jag återkomma till. Eleverna i studien beskriver sin motvilja till att samtala och sina egna upplevda svårigheter i samtalet. Att se på samtalet både som ett medel och ett mål hos eleverna uppehöll jag mig vid i bakgrunden till denna studie men det var inte det som fick ett framträdande fokus den här gången. Jag lämnar det öppet för om någon läsare kanske vill göra något av dessa frågor och på så vis ta över en osynlig stafettpinne från mig. I väntan på det plockar jag själv upp dem att använda som ständigt närvarande frågor hos mig i mina dagliga möten och samtal med elever.
Referenslista
Ahlberg, A. (2009). Kunskapsbildning i specialpedagogik. I A. Ahlberg (Red.) Specialpedagogisk forskning. En mångfasetterad utmaning (ss. 9-34, 1 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Ahrne, G., & Svensson, P. (2011). (Red.). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber. Alter, P., Haydon, T., Landers, E., & Servilio, K. L. (2011). Defining disrespect: A rural
teacher´s perspective. Rural Special Education Quarterly, 30 (2), 13-18.
Andersen, T. (2003). Reflekterande processer: samtal och samtal om samtalen. Stockholm: Mareld.
Aneer, L. (2011). Kunskap och bedömning- etiska ställningstaganden. I R. Helldin & B. Sahlin (Red.), Etik i specialpedagogisk verksamhet (ss. 155-173, 1 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Aspelin, J. (1999). Klassrummets mikrovärld. Stockholm: Brutus Östlings Bokförlag. Aspelin, J. (2013). Vad är relationell pedagogik?. I J. Aspelin (Red.), Relationell
specialpedagogik- i teori och praktik (ss. 13-26). Kristianstad: Kristianstad University Press.
Asp-Onsjö, L. (2012). Elevdokumentation, föräldrainflytande och motstånd i den svenska skolan. Tidskrift för Didaktik och Utbildningspolitik, 21 (3), 71-90.
Assarson, I. (2011). Subjektivering på tvärs?. I R. Helldin & B. Sahlin (Red.), Etik i specialpedagogisk verksamhet (ss. 97-118, 1 uppl.). Lund: Studentlitteratur. Bartholdsson, Å. (2008). Den vänliga maktutövningens regim- om normalitet och makt i
skolan. Stockholm: Liber.
Berger, P. L., & Luckmann, T. (1991). The Social Construction of Reality- A Treatise in the Sociology of Knowledge. London: Penguin Books.
Bjereld, U., Demker, M., & Hinnfors, J. (2009). Varför vetenskap: Om vikten av problem och teori i forskningsprocessen. Lund: Studentlitteratur.
Bladini, K. (2004). Handledning som verktyg och rum för reflektion. Doktorsavhandling, Karlstad: Karlstads universitet.
Bladini, K. & Naeser, M. (2013). Att kvalificera ett samtalsuppdrag. Om ett utvecklingsarbete i speciallärarprogrammet. Karlstad: Karlstads universitet. Bragg, S. (2007). “But I listen to children anyway!”- teacher perspectives on pupil voice.
Burr, V. (1995). An Introduction to Social Constructionism. London: Routledge.
Cohen, L., Manion, L. & Morrison, K. (2007). Research Methods in Education. London: Routledge.
Crafoord, C. (2005). Människan är en berättelse- tankar om samtalskonst. Stockholm: Natur och Kultur.
Christiansson-Banck, U. (2013). Behandlas som en människa. Hur elever på ett
specialutformat program ser på relationers betydelse. I J. Aspelin (Red.), Relationell specialpedagogik- i teori och praktik (ss. 107-124). Kristianstad: Kristianstad University Press.
Egidus, H. (2013). Psykologilexikon. Hämtad 1014-04-12, från http://www.psykologiguiden.se.
Groth, D. (2007). Uppfattningar om specialpedagogiska insatser - aspekter ur elevers och speciallärares perspektiv. Doktorsavhandling, Luleå: Luleå tekniska universitet. Hacking, I. (1995). The looping effects of human kinds. I D. Sperber, D. Premack & A.J.
Premack (Red.), Casual cognition: A multidiciplinary debate (ss. 351-394, 1 uppl.). New York: Oxford University Press.
Hansson, S. (2012). Den nödvändiga osäkerheten. Elevers perspektiv på respekt i relationer i skolan. Doktorsavhandling, Karlstad: Karlstads universitet.
Hofvendahl, J. (2006). Riskabla samtal: en analys av potentiella faror i skolans kvarts- och utvecklingssamtal. Linköping: Linköpings universitet.
Hugo, M. (2011). Från motstånd till framgång- att motivera när ingen motivation finns. Stockholm: Liber.
Hjörne, E., & Säljö, R. (2009). Att platsa i en skola för alla. Elevhälsa och förhandling om normalitet i den svenska skolan. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.
Kinge, E. (2008). Barnsamtal- den framgångsrika samvaron och samtalets betydelse för barn med samspelssvårigheter. Lund: Studentlitteratur.
Kitzinger, J. (1994). The Methodology of Focus Groups: the importance of interaction between research participants. Sociology of Health and Illness, 16 (1), 103-121.
Koehne, N. (2006). (Be)coming, Be(longing): Ways in which international students talk about themselves. Discourse: studies in the cultural politics of education, 27 (2), 241-257. Kroksmark, T., & Åberg, K. (Red.). (2007). Handledning i pedagogiskt arbete. Lund:
Studentlitteratur.
Kvale, S., & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lévinas, E. (1998). Entre nous- Thinking of the other. New York: Columbia University Press. Lévinas, E. (2003). Humanism of the Other. Chicago: Board of Trustees, University of
Illinois.
Lindgren, A-C. (2009). Aktionsforskning i förskolan- att synliggöra sammanhang. I A. Ahlberg (Red.), Specialpedagogisk forskning. En mångfasetterad utmaning (ss.147-165, 1 uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Lindqvist, G. (2011). Olika yrkesgruppers syn på arbetet kring barn i behov av särskilt stöd inom förskola och skola. I Å. Bertholdsson & E. Hultin (Red.), Praktiknära
utbildningsforskning vid Högskolan Dalarna (ss. 89-107). Falun: Högskolan Dalarna. Lindqvist, P. (2010). Ödmjuk orubblighet- en avgörande kvalitet i lärarens yrkeskunnande.
Didaktisk Tidskrift, 19 (1), 1-18.
Linell, J. (1990). De institutionaliserade samtalens elementära former: om möten mellan professionella och lekmän. Forskning om utbildning, 17 (4), 18-35.
Lundahl, C. (2011). Bedömning för lärande. Stockholm: Norstedts.
Lärarutbildningsnämnden. (2011). Utbildningsplan, speciallärarprogrammet. Karlstad: Karlstad universitet.
Morgan, D. L. (1996). Focus Groups. Annual Review of Sociology, 22, 129-152.
Palla, L. (2013). Konstruktioner av det behövande barnet: Om vad, vem och Intersubjektivitet i en specialpedagogisk förskolekontext. I J. Aspelin (Red.), Relationell
specialpedagogik- i teori och praktik (ss. 163-178). Kristianstad: Kristianstad University Press.
Redegard, M. (2006). Såsom i en spegel. Elevers upplevelser av utvecklingssamtal. (Rapport från Institutionen för Hälso- och beteendevetenskap, 2006:4). Kalmar: Högskolan i Kalmar.
Sahlin, B. (2011). Specialpedagogiskt samtalsledarskap. I R. Helldin & B. Sahlin (Red.), Etik i specialpedagogisk verksamhet (ss. 73-95, 1 uppl.). Lund: Studentlitteratur. SFS 2007:638. Examensordning för speciallärarexamen. Stockholm:
Utbildningsdepartementet.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2013a). Allmänna råd- Arbete med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd. Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2013b). Allmänna råd- Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen. Stockholm: Skolverket.
Taube, K. (2007). Läsinlärning och självförtroende: psykologiska teorier, empiriska undersökningar och pedagogiska konsekvenser. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.
Westling Allodi, M. (2011). Undervisningsmiljö och socialt klimat. I R. Helldin & B. Sahlin (Red.), Etik i specialpedagogisk verksamhet (ss. 49-71, 1 uppl.). Lund: Studentlitteratur. Westlund, B. (2009). Att undervisa i läsförståelse. Lässtrategier och studieteknik. Stockholm:
Natur och kultur.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wibeck, V. (2010). Fokusgrupper. Om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod. Lund: Studentlitteratur.
von Brömssen, K. (2003). Tolkningar, förhandlingar och tystnader. Elevers tal om religion i det mångkulturella och postkoloniala klassrummet. Doktorsavhandling, Göteborg: Göteborgs universitet.
Bilaga 1
XXXXXXX 140212
Hej!
Jag heter Anna Sand Björkqvist och arbetar som grundskollärare i XXXXX kommun sedan 17 år tillbaka. För två och ett halvt år sedan började jag studera på speciallärarprogrammet, 90 poäng vid Karlstad Universitet. Jag läser nu min sjätte och sista termin. Under denna sista termin ska jag skriva en uppsats med ett ämne relevant för min speciallärarexamen. Jag har valt att intressera mig för de samtal som lärare, speciallärare eller specialpedagoger för med sina elever. Mitt huvudintresse riktar sig mot elevers erfarenhet av dessa samtal.
För att kunna ta del av elevers egna berättelser och spontana erfarenheter från dessa samtal så behöver jag elever att intervjua. Mitt önskade urval finns hos dig, på introduktionsprogrammet. Min förförståelse är att dessa elever lämnat grundskolan utan fullständiga betyg. Min förförståelse säger mig då också att flera av dem har arbetat med åtgärdsprogram och därmed deltagit i flera samtal med skolans pedagoger som en del av utredningarna och utvärderingarna för dessa. Det är genom dessa troliga erfarenheter eleverna är intressanta för mig.
Jag skulle vilja ha din tillåtelse att få besöka din skola och presentera mig för eleverna vid
introduktionsprogrammet och ställa frågan om någon är intresserad att ställa upp på en intervju för att delge mig sina erfarenheter och hjälpa mig med ett mycket värdefullt underlag till min uppsats.
Då eleverna är över 15 år behövs inget medgivande från vårdnadshavare men jag kommer att dela ut ett formulär där eleverna själva får ge sitt samtycke till att delta. Mina intervjuer kommer att följa Vetenskapsrådets forskningsetiska principer där anonymitet och konfidentialitet garanteras. Eleverna har också frihet att när som helst avbryta sitt deltagande. Materialet från intervjuerna kommer endast att användas i syfte att ge min uppsats ett empiriskt underlag. Uppsatsen kommer att avrapporteras som ett examensarbete vid speciallärarprogrammet, Karlstad Universitet.
Om du ger mig ditt samtycke till att få komma och ställa eleverna frågan om deltagande så kommer vi överens om dag och tid vid nästa kontakt.
Med vänlig hälsning
Bilaga 2
Informerat samtycke
Jag har träffat speciallärarstuderande Anna Sand Björkqvist och fått förfrågan från henne om att delta i en gruppintervju för att kunna bidra med ett värdefullt underlag till hennes
examensuppsats.
Jag vet att gruppintervjun kommer att spelas in och materialet kommer att användas i hennes arbete. Mitt namn, min skolas namn samt andra uppgifter som skulle kunna röja min identitet kommer att tas bort eller ändras så att mitt deltagande kan ske anonymt. När Annas uppsats är färdigställd kommer allt råmaterial från intervjuerna att raderas och förstöras.
Jag vet också att jag under gruppintervjun kan välja vad jag vill berätta och vad jag inte vill berätta när det gäller mina erfarenheter, kunskaper, tankar eller åsikter. Att ibland få välja att vara tyst och lyssna på andra är också en del i deltagandet. För att öka tryggheten i gruppen vet jag också att jag inte bör berätta om sådant jag känner till som kan vara känsligt för andra deltagare i gruppen liksom de inte bör lämna ut känsliga uppgifter om mig, under eller efter intervjun.
Jag vet även om att jag får avbryta min medverkan i studien när jag så önskar det. Med denna samlade vetskap ger jag mitt samtycke till att delta i Annas studie.
_________________________________________ Namn
__________________ Datum
Bilaga 3
Intervjuguide Öppningsfrågor:
Tycker ni om att prata? Hur pratar ni helst? Så här, i telefon, via sms? Har ni något favoritämne? Tycker ni om att gå i skolan?
Har ni någon dröm om vart er utbildning ska ta er? Yrke? Ut i världen? Livsstil? Introduktionsfrågor
Märks det på något vis att ni är i en frivillig skolform nu?
Känns det annorlunda att vara elev i gymnasieskolan än att vara det i grundskolan? Är kontakten med lärarna här annorlunda mot vad den var i grundskolan?
Övergångsfrågor
Om ni tänker tillbaka på er grundskoletid, på högstadiet, hur skulle ni vilja beskriva den tiden i skolan?
Hur skulle ni beskriva er som elever under er grundskoletid, lågstadiet, mellanstadiet, högstadiet?
Vad betydde lärarna för er?
Har ni haft kontakt med speciallärare eller specialpedagog under er grundskoletid? Samtalade ni ofta med läraren, specialläraren, specialpedagogen ensamma utan föräldrar med?
Nyckelfrågor
Vad tänker ni på om jag som lärare säger: Jag skulle gärna vilja prata med dig! Om eller när en lärare, speciallärare eller specialpedagog önskade att få prata med er ensamma, vad kunde syftet vara med det?
Kan ni beskriva ett sådant enskilt samtal!
Som speciallärare så är just enskilda samtal med elever ett av våra verktyg för att få fatt i elevers trivsel och kunskapsläge för att kunna förbättra skolmiljö, både för gruppen och för individerna och öka kunskapsutveckling. Hur tänker ni kring det?
Kan ni beskriva hur er delaktighet i ett sådant samtal har sett ut/skulle ha kunnat se ut? Kan ni beskriva hur man som elev känt sig/skulle kunna känna sig efter ett enskilt samtal? Vad skulle kunna påverka en elev positivt/negativt i ett enskilt samtal?
Avslutande frågor
Om ni tänker på alla samtal ni haft med lärare eller andra vuxna i skolan? Är det något mer ni kan berätta om dem? Något som jag inte frågat?
Är det något ni skulle vilja fråga varandra kring det ni hört här? Vill ni fråga mig något?
Slutfrågan
Är det något mer någon har kommit att tänka på? Kommer ni på något senare, när ni har gått ut härifrån så har er rektor min mailadress. Det går bra att höra av sig! Stort tack för er medverkan!