Slutord/ Vidare forskning

Vi har genomfört denna studie mitt i en rådande pandemi vilket begränsade vårt urval av skolor då vi inte hade möjlighet att besöka fler än två skolor. För att utveckla denna undersökning hade det varit positivt att genomföra observationer i fler klasser och även intervjua fler lärare för att få ett bredare resultat. Det hade givit oss en bättre bild av hur lärare arbetar språkutvecklande i verksamheten. Vi har undersökt en klass där antalet flerspråkiga elever var väldigt högt och en

38 klass där de flerspråkiga eleverna var en klar minoritet. Det skulle vara intressant att jämföra flera klasser som har ungefär samma antal elever med flerspråkig bakgrund för att jämföra lärarnas arbetssätt och för att själv få ta del av fler språkutvecklande strategier som vi och andra lärare kan använda i undervisningen.

Efter reflektioner av vårt resultat har vi kommit fram till att det hade varit värdefullt och intressant att få göra elevernas röster hörda angående ett språkutvecklande arbetssätt i klassrummet. Vi anser att det främst skulle vara intressant att ta del av elevernas upplevelser och erfarenheter vad gäller modersmålsanvändningen i klassrummet samt hur eleverna själva upplever att gruppindelningarna utformar sig i ett flerspråkigt klassrum. Det skulle vara givande att få med elevernas perspektiv för att jämföra om lärarens uppfattning speglar av sig på hur eleverna upplever olika situationer i skolan.

39

Litteraturlista

Axelsson, Monica och Magnusson, Ulrika. 2012. Forskning om flerspråkighet och kunskapsutveckling under skolåren. I: Hyltenstam, Kenneth, Axelsson, Monica och Lindberg, Inger (red.). 2012. Flerspråkighet – en forskningsöversikt 5:2012. Vetenskapsrådet.

Axelsson, Monica. 2013. Flerspråkighet och lärande. I Hyltenstam, Kenneth och Lindberg, Inger (red.). Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. 4. uppl. Lund: Studentlitteratur, 547–577.

Benzer, Ahmet. 2012. Teachers’ opinions about the use of body language. Education 132(3): 467–473.

Bryman, Alan. 2011. Samhällsvetenskapliga metoder. 2. uppl. Malmö: Liber.

Cummins, Jim. 2000. Andraspråksundervisning för skolframgång – en modell för utveckling av

skolans språkpolicy. Symposium 2000.

https://www.andrasprak.su.se/polopoly_fs/1.83996.1333706367!/menu/standard/file/2000_5_ Cummins_Sv.pdf (20210322)

Cummins, Jim. 2017. Flerspråkiga elever: effektiv undervisning i en utmanande tid. Stockholm: Natur & Kultur.

Dovermark, Marianne. 2007. Etnografi som forskningsansats. I Dimenäs, Jörgen (red.). Lära till lärare: att utveckla läraryrket - vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Stockholm: Liber, 134–156.

Fagerlund, Birgitta och Moqvist, Lillemor. 2010. Låt barnen skapa: språkutveckling genom bilder. Stockholm: Hallgren & Fallgren.

Gibbons, Pauline. 2018. Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. 5. uppl. Lund: Studentlitteratur. Hajer, Maaike och Meestringa, Theeun. 2014. Språkinriktad undervisning: en handbok 2. uppl. Stockholm: Hallgren & Fallgren.

Hyltenstam, Kenneth och Lindberg, Inger. 2013. Förord. I Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.). Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. 4. uppl. Lund: Studentlitteratur, 7–19.

Kindenberg, Björn och Nygård Larsson, Pia. 2016. Ämnesspråk och specifika aktiviteter i skolan. I Kindenberg, Björn (red.). Flerspråkighet som resurs: symposium 2015. Stockholm: Liber, 129–141.

40 Kvale, Steinar och Brinkmann, Svend. 2014. Den kvalitativa forskningsintervjun. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Linberg, Inger och Sandwall, Karin. 2006. Språket och kunskapen – att lära sig på sitt andraspråk i skola och högskola. Rapport från en nordisk konferens den 7–8 oktober 2005 i Göteborg. Rosa serien nr 7. Göteborg: Institutet för svenska som andraspråk, Göteborgs universitet. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/20797/1/gupea_2077_20797_1.pdf (20210318)

Löthagen, Annika; Lundenmark, Pernilla och Modigh, Anna. 2012. Framgång genom språket: verktyg för språkutvecklande undervisning av andraspråkselever. 2. uppl. Stockholm: Hallgren & Fallgren.

Musk, Nigel och Wedin, Åsa. 2010. Inledning. I Musk, Nigel och Wedin, Åsa (red.). Flerspråkighet, identitet och lärande: skola i ett föränderligt samhälle. Lund: Studentlitteratur, 9–20.

Norén, Eva. 2008. Bilingual students’ mother tongue: a resource for teaching and learning mathematics. Nordic Studies in Mathematics Education, 13(4): 29–50.

Rienecker, Lotta och Stray Jørgensen, Peter. 2018. Att skriva en bra uppsats. 3. uppl. Stockholm: Liber.

Salameh, Eva-Kristina. 2012. Avslutning. I Salameh, Eva-Kristina (red.). Flerspråkighet i skolan – språklig utveckling och undervisning. Stockholm: Natur & Kultur, 265–266.

Salameh, Eva-Kristina. 2012. Flerspråkig språkutveckling. I Salameh, Eva-Kristina (red.). Flerspråkighet i skolan – språklig utveckling och undervisning. Stockholm: Natur & Kultur, 27–55.

Salameh, Eva-Kristina. 2012. Inledning till del II. I Salameh, Eva-Kristina (red.). Flerspråkighet i skolan – språklig utveckling och undervisning. Stockholm: Natur & Kultur, 129–130.

Sandell, Anna. 2012. Elever berättar om undervisning på arabiska och svenska. I Salameh, Eva-Kristina (red.). Flerspråkighet i skolan – språklig utveckling och undervisning. Stockholm: Natur & Kultur, 196–215.

Skolverket. 2018a. Beskrivande data 2017 - Förskola, skola och vuxenutbildning. Skolverket. https://www.skolverket.se/getFile?file=3953 (Hämtad 2021-03-20).

Skolverket. 2018b. Greppa flerspråkigheten – en resurs för lärande i undervisning. Stockholm: Skolverket. https://www.skolverket.se/getFile?file=3905 (Hämtad 2021-04-22)

41 Skolverket. 2019. Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2019. Stockholm: Skolverket. https://www.skolverket.se/getFile?file=4206 (Hämtad 2021-03-04).

Stehagen, Hanna. 2014. Språk i alla ämnen: handbok för kunskaps- och språkutvecklande undervisning. Stockholm: Gothia fortbildning.

Strandberg, Leif. 2017. Vygotskij i praktiken: bland plugghästar och fusklappar. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.

Svensson, Gudrun. 2016. Translanguaging för utveckling av elevers ämneskunskaper, språk och identitet. I Kindenberg, Björn (red.). Flerspråkighet som resurs: symposium 2015. Stockholm: Liber, 31–43.

Säljö, Roger. 2014. Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Säljö, Roger. 2017. Den lärande människan – teoretiska traditioner. I Lundgren, Ulf P.; Säljö, Roger & Liber, Caroline (red.). Lärande skola bildning: Grundbok för lärare. 4. uppl. Stockholm: Natur och Kultur, 203–264.

Thomas, Wayne P. och Collier, Virginia. 1997. School effectiveness for language minority students. Washington: National Clearinghouse for Bilingual Education. https://files.eric.ed.gov/fulltext/ED436087.pdf (Hämtad 2021-04-20).

Torpsten, Ann-Christin. 2013. Second-language Pupils Talk about School Life in Sweden: how pupils relate to instruction in a multilingual school. Citizenship, Social and Economics Education 12(1): 37–47. doi:10.2304/csee.2013.12.1.37.

Torpsten, Ann-Christin. 2017. Multilingual students’ strategies for participation in language contexts. Creative education 8(5): 678–692. doi: 10.4236/ce.2017.85053

.

Trost, Jan. 2010. Kvalitativa intervjuer. 4. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet. 2002. God forskningssed. Vetenskapsrådets rapportserie 1:2011. Stockholm. Wallén, Göran. 1996. Vetenskapsteori och forskningsmetodik. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur. Wedin, Åsa. 2010. A restricted curriculum for second language learners – a self-fulfilling teacher strategy? Language and Education 24(3): 171–183. doi: 10.1080/09500780903026352. Wedin, Åsa. 2011. Utveckling av tal och skriftspråk hos andraspråkselever i skolans tidigare år. Didaktisk Tidskrift 20(2): 95–118. urn:nbn:se:oru:diva-16213

42 Wedin, Åsa. 2017. Språkande i förskolan och grundskolans tidigare år. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Wigerfelt, Berit och Morgan, Eva. 2012. Lärarnas syn på tvåspråkig undervisning. I Salameh, Eva-Kristina (red.). Flerspråkighet i skolan – språklig utveckling och undervisning. Stockholm: Natur & Kultur, 154–174.

Wigerfelt, Berit. 2012. Skolledarnas syn på tvåspråkig undervisning. I Salameh, Eva-Kristina (red.). Flerspråkighet i skolan – språklig utveckling och undervisning. Stockholm: Natur & Kultur, 131–153.

Bilagor

Bilaga 1

Information om forskningsstudie Hej!

Vi är två studenter från Högskolan i Gävle som under våren 2021 är i sista steget för att äntligen ta grundlärarexamen med inriktning F–3.

Vi ska nu skriva ett examensarbete och för att samla in data till undersökningen behöver vi få kontakt med lärare och klasser. Syftet med studien är att undersöka hur lärare arbetar språkutvecklande i svenska, matematik och SO i flerspråkiga klassrum. Studien innebär tre klassrumsobservationer och en lärarintervju.

Du deltar i denna studie helt frivilligt utan ersättning och kan när som helst avbryta ditt deltagande. Materialet som samlas in under klassrumsobservationerna och lärarintervjun kommer endast att användas i studiens syfte och kommer inte att delas. För att försäkra oss om att informationen från materialinsamlingen inte når ut till någon annan så kommer du att delta anonymt och vi kommer att använda fiktiva namn i vårt skriftliga arbete.

Vi är enormt tacksamma om du vill medverka i vår studie!

Jag ger samtycke till att delta i studien.

__________________________ _______________________

Underskrift Datum

Vid frågor kontakta Maja Wessling (maja.wessling1@gmail.com) eller Isabelle Holmstedt (isabelleholmstedt@hotmail.com)

Vår handledare heter Ulrika Serrander (Ulrika.serrander@hig.se).

Med vänliga hälsningar

Bilaga 2

Samtycke till deltagande i forskningsstudie

Vi är två lärarstudenter som gör vårt examensarbete på grundlärarprogrammet vid Högskolan i Gävle under vårterminen 2021. Syftet med studien är att undersöka hur lärare arbetar språkutvecklande i svenska, matematik och SO i flerspråkiga klassrum. Vi kommer att genomföra tre observationer i ert barns klass.

I studien är det lärarens undervisning som är i fokus och inga enskilda barn kommer att benämnas. Materialet kommer att användas som underlag i vårt examensarbete och kommer inte att delas på något annat sätt. Efter studiens genomförande kommer allt material att raderas. Deltagandet är anonymt och frivilligt men vi ser gärna att alla i klassen deltar. Ni som är vårdnadshavare behöver ge ert samtycke till att ert barn deltar i studien.

Vår handledare heter Ulrika Serrander (Ulrika.Serrander@hig.se). Underskrift av vårdnadshavare

Jag ger samtycke till att mitt barn deltar i studien. Barnets namn: __________________________ _______________________

Vårdnadshavarens underskrift Datum

Jag ger INTE samtycke till att mitt barn deltar i studien. Barnets namn: __________________________ _______________________

Vårdnadshavarens underskrift Datum

Samtyckesblanketten lämnas till xx senast 2021-03-03 Med vänliga hälsningar

Maja Wessling och Isabelle Holmstedt

Bilaga 3

Observationsschema

Lärare: Ämne och årskurs:

Datum:

Område: Observation: Reflektion: Elevers reaktioner

Lektionens början ❏ Agenda på tavlan ❏ Använder hjälpmedel ❏ Anger lektionsmål ❏ Anger språkliga mål Språkutvecklande arbetssätt ❏ Använder tankekartor ❏ Använder bildstöd ❏ Använder arbetsmallar ❏ Använder modersmål ❏ Nivåanpassade uppgifter ❏ Ämnesspecifika begrepp ❏ Tillgång till översättning ❏ Upprepning ❏ Förklaring Gruppsammansättningar ❏ Enskilt arbete ❏ Arbete i par ❏ Grupparbete ❏ Flerspråkiga elever arbetar tillsammans ❏ Blandad grupp av flerspråkiga och icke flerspråkiga elever

Lektionens avslut ❏ Sammanfattar lektionsinnehållet ❏ Återknyter till lektionsmål ❏ Återknyter till språkliga mål

Bilaga 4

Intervjuguide

Namn: ________________________ Bakgrundsfakta

Vad har du för utbildning? (lärare 1–7 eller F–3?) Hur länge har du arbetat som lärare?

Hur länge har du arbetat på denna skola? Vilket/vilka ämnen undervisar du i?

Har du några tidigare erfarenheter av att undervisa flerspråkiga elever innan det du jobbar med idag?

Vad har lärarna i studien för förhållningssätt till språkutvecklande arbetssätt? 1. Vad är språkutvecklande arbetssätt för dig?

2. När är språkutvecklande arbetssätt bra? - För vem är det bra?

3. Finns det ett större behov att arbeta språkutvecklande i vissa ämnen? - Om ja; varför?

- Om nej; vad är det som gör att det inte behövs?

4. Vad skulle du säga att din attityd till ett språkutvecklande arbetssätt är?

Vilka strategier använder lärarna i studien för att stärka elevernas språkliga förståelse i svenska, matematik och SO?

5. Hur hanterar du flerspråkighet i ditt klassrum? - Hur arbetar du med det i klassrummet? - Arbetar du lika med alla elever? - Vilka elever gynnas av ditt arbetssätt? - Hur arbetar din skola/arbetslag med detta?

6. Hur gör du för att stärka elevernas språkliga förståelse i svenska?

- Använder du något pedagogiskt hjälpmedel som underlättar elevernas språkutveckling?

- Om ja; vad?

7. Hur gör du för att stärka elevernas språkliga förståelse i matematik?

- Använder du något pedagogiskt hjälpmedel som underlättar elevernas språkutveckling?

- Om ja; vad?

- Om nej; varför inte?

8. Hur gör du för att stärka elevernas språkliga förståelse i SO?

- Använder du något pedagogiskt hjälpmedel som underlättar elevernas språkutveckling?

- Om ja; vad?

- Om nej; varför inte?

9. Finns det skillnader i din undervisning angående att utveckla elevernas språkliga förståelse mellan de olika ämnen svenska, matematik och SO?

- Om ja; vad är det för skillnad som du gör? - Varför gör du det?

- Hur tror du det påverkar eleverna?

- Om nej; vad är det som gör att din undervisning fungerar i alla tre ämnen?

10. Finns det något som du skulle kunna förändra i din undervisning för att bidra till att stärka elevernas språkliga förståelse i svenska, matematik och SO ännu mer?

- Om ja, vad för något?

- Om nej, vad anser du är det bästa du gör i din undervisning för att bidra till detta?

11. Krävs det mer planering av dig som lärare att arbeta språkutvecklande i något av ämnena svenska, matematik och SO?

12. Hur arbetar din skola/arbetslag med språkutveckling?

13. Vad finns det för effekter för eleverna med att de nyttjar sin flerspråkighet i klassrummet?

- Vilka möjligheter finns för eleverna? - Vilka hinder kan uppstå för dem?

- Vilka möjligheter finns det för dig som lärare? - Vilka utmaningar finns för dig som lärare?

14. Använder dina elever flera språk i skolundervisningen? - Om ja; vad tycker du om detta?

- Vad tror du att det betyder för eleverna? - Hur påverkar det dig/din undervisning?