Vilka strategier använder lärarna i studien för att stärka elevernas språkliga

Detta avsnitt utgår ifrån studiens andra undersökningsfråga Vilka strategier använder lärarna i studien för att stärka elevernas språkliga förståelse i svenska, matematik och SO? som besvaras med materialet från klassrumsobservationerna samt med resultatet från informanternas svar på i huvudsak frågorna 5–14 i intervjuguiden.

Avsnittets tre första rubriker: lektionens struktur, språkutvecklande arbetssätt samt gruppsammansättningar utgår från klassrumsobservationerna medan de tre sista rubrikerna: lärarnas exempel på språkutvecklande arbetssätt i svenska, matematik och SO, modersmål och flerspråkighet som resurs för lärande samt kollegialt arbete utgår från intervjuerna.

25 6.2.1 Lektionens struktur

Skola 1

Lärare 1 har en tydlig struktur på alla de tre observerade lektionerna. Den första observationen inleds med en morgonsamling och läraren går igenom dagens schema. På tavlan har klassen ett strukturerat schema där läraren i förväg har satt upp bilder som symboliserar vilka ämnen de ska ha under dagen och hur lång varje lektion är. I anslutning till detta schema finns det en bild på en klocka som visar hur många minuter varje lektion pågår. Detta tydliggör för eleverna och bidrar till att de får en uppfattning om hur långa lektionerna är. Läraren börjar med att berätta vad eleverna ska göra vid respektive lektion. Till exempel att de ska börja jobba med olika talsorter på matematiken och på SO-lektionen efter lunch ska de starta upp ett område om istiden. Läraren förklarar även vad det är för lunch och vilken tid som eleverna slutar för dagen. Varje lektion inleds med att läraren stegvis skriver upp lektionens agenda på tavlan. Hon numrerar agendan med ett antal punkter som ska göras under lektionen. Till exempel ser agendan ut på följande sätt under svensklektionen.

Exempel 1 – lektionens agenda på svensklektionen av Lärare 1. 1. Genomgång

2. Arbetsblad 3. Avslutning

Vid två lektioner arbetar eleverna med ett arbetsblad och läraren sätter då upp detta i anslutning till den punkten på tavlan. Läraren tydliggör för eleverna vilket arbetsblad de ska genomföra på lektionen.

Vidare har läraren ett tydligt upplägg kring vilka mål som eleverna förväntas uppnå vid respektive lektion. På tavlan har klassen två laminerade lappar, en för lektionsmål och en för språkliga mål. Inför varje lektion har läraren skrivit upp målen för den aktuella lektionen. Läraren går sedan igenom målen med eleverna och förklarar vad de förväntas behärska efter lektionens slut. Vid SO-lektionen ser målbeskrivningen ut på följande sätt.

Exempel 2 – lektionsmål och språkliga mål på SO-lektionen av Lärare 1. Lektionsmål: Kunna enkla fakta om istiden.

Språkliga mål: inlandsis, klippblock, tjock, snötäcke, smälta.

Som avslutning på varje lektion sammanfattar läraren lektionsinnehållet och återknyter till lektionsmålen samt de språkliga målen. Detta gör läraren genom att gå igenom varje språkligt mål i helklass. Dessutom har läraren förberett en ”exit-ticket” till eleverna innan de går ut på rast från samtliga lektioner. Vid SO-lektionen får eleverna ställa sig i en kö framme vid tavlan. Läraren pekar på en bild på något av de språkliga målen och eleverna berättar vad det är på bilden innan de går ut från klassrummet. Läraren synliggör att en “exit-ticket” kan vara utformad på olika sätt. Under matematiklektionen skriver läraren upp ett tal på tavlan, 2532. Innan eleverna går ut på rast ska varje bordsgrupp i klassrummet gemensamt berätta för läraren vilken siffra i talet som symboliserar hundratalet.

26 I klassrummet hos Lärare 1 finns det ”språkburkar” uppsatta på väggen, en för varje ämne. En språkburk är en samlingsplats för nya ord som eleverna lär sig under lektionerna. Efter SO-lektionen sätter läraren upp några nya viktiga begrepp i språkburken för SO-ämnet. Begreppen är oftast samma ord som har varit lektionernas språkliga mål.

Skola 2

Lärare 2 inleder den första lektionen med en morgonsamling precis som Lärare 1. På tavlan sitter ett schema där de olika ämnena har en tillhörande bild och tid. Bilden symboliserar det ämne som schemat visar och schemat är strukturerat så att eleverna vet vilka tider det är lektioner, rast och lunch. På schemat finns det information om vilka ämnen klassen har den dagen men ingen information som redogör vad eleverna ska arbeta med på respektive lektion som det finns hos Lärare 1.

Läraren börjar lektionerna med genomgångar eller med att förklara vad eleverna ska ta fram för material. Under matematiklektionen har läraren en tydlig genomgång som fångar elevernas intresse och eleverna får därefter börja jobba i sina böcker. Under de övriga lektionerna ber läraren endast eleverna att plocka fram de material de behöver för att genomföra lektionen. Vid lektionernas slut plockar eleverna ihop sitt arbete och lämnar klassrummet för rast.

6.2.2 Språkutvecklande arbetssätt Skola 1

Vid svensklektionen som observeras går Lärare 1 igenom olika ändelser på substantiv med eleverna. De jobbar med substantiv i bestämd form och det kan exempelvis se ut på följande sätt ”en fisk, de där fiskarna”. Läraren skriver upp orden på tavlan och för att tydliggöra skillnaden markerar hon ändelserna på orden med olika färger. I detta fall markerar hon -arna i fiskarna med en röd penna. Därefter använder läraren en dokumentkamera för att gå igenom de uppgifter eleverna ska genomföra. Elevernas engagemang ökar när läraren använder dokumentkamera och många vill börja arbeta direkt.

Vid matematiklektionen använder Lärare 1 bildstöd. Hon går igenom ental, tiotal, hundratal och tusental för eleverna. Läraren börjar med att skriva upp talet 2531 på tavlan och utifrån detta ska eleverna skriva ned siffran som symboliserar hundratalet på sina personliga whiteboards. Läraren gör tre liknande uppgifter och elevernas svar är väldigt blandade. En del elever behärskar talsorterna medan andra har problem med detta. Därefter fortsätter läraren genomgången med att skriva upp talet 7342 på tavlan och bredvid varje talsort sätter hon ut pengar för att synliggöra vilken siffra som representerar vilken talsort. Vid sjuan sätter hon upp sju tusenlappar, vid trean tre hundralappar och så vidare. Därefter går hon igenom varje talsort och förklarar hur pengarna hänger ihop med siffrorna. Avslutningsvis skriver läraren ytterligare ett tal på tavlan, 8475, och ber eleverna skriva ned tusentalets siffra på sina whiteboards. Majoriteten av eleverna svarar rätt och det går tydligt att se att bildstödet underlättar och tydliggör elevernas inlärning.

Även vid SO-lektionen använder Lärare 1 bildstöd. Till lektionen har hon tagit fram fem språkliga mål som eleverna ska känna till i slutet av lektionen. Hon har gjort ett bildstöd till

27 varje begrepp för att tydliggöra för eleverna. När läraren går igenom de språkliga målen sätter hon upp bildstöden på tavlan och flera elever går fram till tavlan för att se dem bättre. Därefter jobbar klassen gemensamt med ett arbetsblad. Läraren placerar arbetsbladet under dokumentkameran och synliggör processen för eleverna. På arbetsbladet ska eleverna ringa in rätt svar samt fylla i luckövningar. Arbetsbladet behandlar främst begrepp relaterat till de språkliga målen men även annat viktigt innehåll. Vid varje ämnesspecifikt begrepp stannar läraren upp och gör tydliga förklaringar för eleverna.

Vid samtliga lektioner får eleverna ta hjälp av sitt modersmål. Lärare 1 använder inte elevernas modersmål i genomgångarna men under arbetsprocessen är det några elever som diskuterar och tar hjälp av sitt förstaspråk för att komma fram till rätt svar. En annan elev använder ett översättningsprogram på iPaden för att kunna skriva en del ord på svenska. Läraren återkommer hela tiden till upprepningar, förklaringar och gestikuleringar i undervisningen. Hon är tydlig med vad hon gör i klassrummet för att stärka de hon säger. Läraren relaterar ofta undervisningen till elevernas egna erfarenheter. Exempelvis ”Tänk er från affären till badplatsen, det är 3 kilometer långt. Precis så tjock var inlandsisen förut”.

Skola 2

Under svensklektionen har Lärare 2 muntliga instruktioner och använder en dokumentkamera för att synliggöra för eleverna vad de ska arbeta med. Läraren reder ut ord och begrepp genom att tydligt gestikulera och förklara. Exempelvis förklarar läraren vad gnugga sig i ögonen innebär genom att visa det på sig själv. Vid lektionen tillämpar läraren engelska för att förklara en uppgift för en av de flerspråkiga eleverna. Denna elev har inte engelska som förstaspråk men behärskar engelska bättre än svenska. Läraren förklarar vad en kulle är för något på engelska samtidigt som hon ritar en bild för att förstärka det hon säger.

Vid matematiklektionen har läraren förberett en genomgång och skrivit upp olika luckövningar på tavlan, till exempel 200 -___= 197. När eleverna kommer in från rasten skapar detta en nyfikenhet och flera elever frågar läraren vad lektionen kommer att handla om. Läraren ber eleverna sätta sig ned på sina platser innan hon börjar genomgången. Hon börjar lektionen med en berättelse för att fånga elevernas uppmärksamhet. Berättelsen handlar om en familj som sitter och äter godis till Melodifestivalen. Läraren anknyter matematikövningarna på tavlan till berättelsen och till de arbetsområde som eleverna redan arbetar med. Det syns att elevernas engagemang ökar när de kan relatera till det läraren pratar om. Efter genomgången får eleverna enskilt arbeta vidare i sina matematikböcker.

Under SO-lektionen börjar Lärare 2 genomgången med att läsa högt ur en bok som klassen ska jobba med. Hon använder en dokumentkamera för att visa eleverna vilken sida hon läser och var i texten hon är visar hon genom att hålla sitt finger i boken och flytta fingret samtidigt som hon läser. Det märks att dokumentkameran fångar elevernas blickar och eleverna blir engagerade i undervisningen. När läraren ställer frågor till eleverna som baseras på innehållet i texten är det väldigt många elever som räcker upp handen och vill svara. I texten finns det flera begrepp som gör att Lärare 2 stannar upp. Läraren är noggrann med att pausa läsningen för att prata om begrepp som eleverna saknar förståelse för. Vid vissa tillfällen frågar hon eleverna

28 om de kan förklara begreppets innebörd medan hon vid andra tillfällen själv förklarar vad begreppen betyder.

Lärare 2 arbetar väldigt mycket med sin kropp i undervisningen. Hon står upp, använder kroppsspråket när hon pratar, gestikulerar med armar och även ben samt artikulerar tydligt. Vid begrepp som exempelvis kliar stannar hon upp och kliar sig själv på armen samtidigt som hon säger “Tänk er på sommaren när alla myggor kommer, när man då får ett myggbett så kliar det väldigt mycket”. När läraren förstärker begreppsförklaringen med sitt kroppsspråk går det att se hur eleverna nickar och förstår vad läraren menar.

6.2.3 Gruppsammansättningar Skola 1

Under observationerna skiljer sig gruppsammansättningarna från lektion till lektion. Lärare 1 har inga bestämda gruppsammansättningar i förväg utan eleverna får möjlighet att välja. Klassen har ett stort grupprum intill klassrummet och vid svenska och matematiklektionen nyttjar gruppen detta och delar klassen vid arbetsmomenten. Läraren väljer ut ett antal elever som får följa med klassens resurs in i grupprummet och arbeta där. Vid dessa lektioner får eleverna välja om de vill arbeta enskilt eller i par med det aktuella arbetsbladet. Det är blandat vad eleverna väljer och det är intressant att iaktta vilka elever som väljer att göra vad. Två av de arabisktalande eleverna sitter bredvid varandra i klassrummet. De samarbetar, diskuterar och hjälper varandra på modersmålet. I slutet av en av lektionerna är det en till arabisktalande elev som kommer till dem och tillsammans hjälps de åt med det sista uppgifterna på arbetsbladet. Vid matematiklektionen på skola 1 observerar vi att en flerspråkig elev tar hjälp av sitt modersmål och räknar högt. Eleven förklarar för läraren att han brukar tänka och räkna på turkiska för att han kommer fram till rätt svar fortare då. Läraren bekräftar eleven och tycker det är bra att han använder modersmålet som en resurs i undervisningen. Efter observationen förklarar läraren att hon har en positiv inställning till flerspråkighet och menar att flerspråkigheten ska ses som en tillgång. Hon menar att ”Det är bra när eleverna använder sitt modersmål på rätt sätt i undervisningen, vi måste se detta som en tillgång och en resurs”. Utöver att eleverna använder sitt modersmål samt hjälper varandra under lektionerna observerar vi att läraren hela tiden finns tillgänglig i klassrummet för stöttning. Vid flertalet tillfällen väljer läraren att sätta sig ned bredvid vissa elever för att ge dem den stöttning som krävs för att de ska ta sig vidare. Vi observerar att läraren under svensklektionen bryter ned uppgiften i mindre delar för att tydliggöra för eleverna. Till exempel skulle eleverna vid en uppgift välja ut rätt substantiv och sedan skriva detta i bestämd form i plural. Flera elever hade problem med att veta vilket substantiv som passade in på respektive plats. Därav hjälpte läraren eleverna att välja rätt substantiv och sedan fick de själva ändra detta till bestämd form. Målet med denna lektion var att eleverna skulle behärska bestämd form.

Skola 2

Vid klassrumsobservationerna på skola 2 arbetar eleverna i helklass när läraren har genomgångar och därefter jobbar de enskilt resten av lektionerna. Vid det enskilda arbetet

29 behöver en av de flerspråkiga eleverna mer hjälp än de övriga eleverna i klassen och därav ser läraren till att denna elev får den stöttning som behövs. Under lektionerna går det att se hur läraren stöttar eleven för att eleven lättare ska förstå uppgiften och sedan ta sig vidare till nästa fråga. Vidare är lektionerna lärarstyrda och eleverna accepterar lärarens instruktioner när de exempelvis ska diskutera med sin bordsgranne. Ingen av eleverna reagerar på ett negativt sätt utan de gör som läraren säger. Elevernas reaktioner utmärker sig när två av eleverna från klassen hämtas av en speciallärare. Flera elever frågar nyfiket om de också får följa med och arbeta tillsammans med specialläraren. Eleverna blir besvikna när de inte får följa med och det går att iaktta att det finns ett klassrumsklimat som tillåter att vissa elever går iväg och att andra får stanna i klassrummet.

6.2.4 Lärarnas exempel på språkutvecklande arbetssätt i svenska, matematik och SO I intervjuerna beskriver båda lärarna hur de arbetar språkutvecklande i svenska, matematik och SO. De beskriver att det finns både likheter och skillnader i deras språkutvecklande arbetssätt i de olika ämnena.

I svenska beskriver Lärare 1 att hon arbetar mycket med begreppsförståelse för att stärka elevernas språkliga förståelse. Varje vecka arbetar eleverna med veckans ord i skolan och de får även med sig en läsläxa hem varje måndag. Läraren förklarar att de inför varje ny läxa gemensamt stryker över svåra ord i texten och diskuterar dessa. Läraren menar att ”[…] det kan vara ord som de inte hör hemma eller vardagliga ord som kan vara lite svåra”. Vidare menar läraren att hon ofta använder en dokumentkamera i klassrummet och att hon lägger stor vikt vid att arbeta med bildstöd som pedagogiskt hjälpmedel i svenskundervisningen. Även Lärare 2 betonar vikten av att använda dokumentkamera i klassrummet för att stärka elevernas språkliga förståelse. Hon menar att ”Man fångar dem lite mer och man ser på dem när de inte är med”. Både Lärare 1 och 2 nämner att de använder dokumentkameran främst i svenska och SO för att eleverna lättare ska kunna följa med i texter som de arbetar gemensamt med. Vidare beskriver Lärare 2 att hon upplever att det är lättare att hjälpa eleverna att svara på frågor med hjälp av en dokumentkamera.

I matematiken lyfter Lärare 1 och 2 olika arbetssätt för att stärka elevernas språkliga förståelse. Lärare 1 förklarar att hon ofta låter eleverna arbeta laborativt med material ”Klossar, stenar eller nånting”. Hon förklarar att hon även i matematiken använder bildstöd dock inte i lika stor utsträckning som i de övriga ämnena. Hon menar att det är lämpligt att använda bildstöd när de jobbar med exempelvis geometriska figurer för att tydliggöra vad en kub är. Däremot förklarar hon att det är svårare att använda bildstöd om eleverna ska arbeta med addition 0–100, ”[…] jag tänker att typ till vissa områden så går det inte på samma sätt. Eller såhär nu ska vi jobba addition 0–100, det finns inget bildstöd. De behöver inget förutom just addition”. Till skillnad från detta beskriver Lärare 2 att hon ägnar mycket tid av sina lektioner i matematik åt att samtala och låta eleverna diskutera. Läraren förklarar att de samtalar både i helklass och i mindre grupper eller parvis. Dessutom beskriver läraren att hon arbetar mycket med att använda den rätta terminologin i matematiken för att stärka elevernas språkliga förmåga och få de att använda detta språk. ”[…] hör barnen det jag går igenom på tavlan, snappar de ju upp de själv”.

30 Båda lärarna förklarar att dokumentkameran är särskilt viktig i SO för att tydliggöra undervisningen och stärka elevernas språkliga förståelse. De beskriver att de fokuserar mycket på att reda ut ord och begrepp i detta ämne då eleverna stöter på flera nya begrepp som behöver förklaras. Lärare 2 menar ”Vi skriver ut expertord och låter de stå kvar på tavlan. Eleverna kan läsa på tavlan om de skulle glömma bort vad ett begrepp innebär typ”. Lärare 1 betonar vikten av att vara tydlig och förbereda eleverna när de ska läsa om något nytt område eller kolla på en film. Hon förklarar att ”[…] vi pratar om det innan så att de har nån förståelse”. Vidare beskriver Lärare 1 att hon använder bildstöd i stor utsträckning i SO ”Eeh där är det ju jättemycket bildstöd, jättemycket”.

Lärare 1 beskriver att det krävs mer bildstöd i vissa ämnen och områden. Hon menar att hennes undervisningssätt fungerar i alla ämnen eftersom det är tydligt och strukturerat. ”[…] alltså det är lika i varje tänker jag. Tydligheten och strukturen är nyckeln”. Hon upplever att det krävs mer planering i SO för att arbeta språkutvecklande och förklarar att ämnesinnehållet där är svårare än i svenska och matematik. Hon menar att detta bidrar till att undervisningen behöver vara mer strukturerad och att hon som lärare måste vara förbered på ett annat sätt. Vidare förklarar Lärare 1 att hon önskar att det fanns mer tid så att hon kunde göra ännu mer anpassat och språkutvecklande material än vad hon hinner idag. Lärare 2 ser detta från ett annat perspektiv och menar att inget ämne kräver mer planering än något annat då språkutvecklande arbetssätt är någonting som genomsyrar alla ämnen. “Det är som ett synsätt, det är inte som ett ämne i sig liksom, synsättet att man ska tänka språkutvecklande hela tiden”.

6.2.5 Modersmål och flerspråkighet som resurs för lärande

Båda Lärare 1 och 2 beskriver i intervjuerna att det finns flera positiva effekter med att eleverna nyttjar sin flerspråkighet i klassrummet. Lärare 1 förklarar att flerspråkigheten hjälper eleverna hela tiden och att de utvecklar flera språk samtidigt. Hon menar att ” […] eftersom de ofta inte har grunden i sitt förstaspråk heller så behöver de ju bygga den också. De behöver veta vad ett substantiv är på både arabiska och svenska”. Lärare 2 betonar också vikten av att flerspråkiga elever hjälps åt och att de ofta hittar en gemenskap och trygghet hos varandra. Dock beskriver både Lärare 1 och 2 att det uppstår svårigheter om de flerspråkiga eleverna inte talar samma förstaspråk. Lärare 1 menar att flerspråkiga elever som inte har samma förstaspråk inte kan diskutera fram och tillbaka med kamrater på samma sätt för att komma fram till rätt svar. Om det finns flera elever med samma förstaspråk kan de ta hjälp av varandra på flera plan. Läraren exemplifierar detta genom att säga ” […] vad heter det här? Aa jag kan det på turkiska och arabiska men inte på svenska. Då kan eleverna hjälpa varandra liksom”. Hon beskriver att det är viktigt att de flerspråkiga eleverna nyttjar sina tillgångar och använder modersmålet i