Resultatet av studien lyfter fram flertalet attityder som sedan genom analys bildat fem olika teman. Utav de fem olika teman så hade två positiva konnotationer till styrketräning för låg- och mellanstadieelever; Styrketräning ökar elevernas kroppsliga och idrottsliga
rörelseförmågor och Styrketräning ökar elevernas hälsotillstånd. Ett tema var varken positivt
eller negativt till styrketräning då det inte berörde själva träningsformen; Idrottslärarna vill
ha mer styrketräning i undervisningen men yttre förutsättningar dikterar styrketräningens utformning. Två teman var även mer negativt laddade; Styrketräning bör vara utformad annorlunda för låg och mellanstadieelever jämfört med vuxna och Styrketräning kan vara en enformig träningsform. Trots delade meningar om styrketräning för låg- och
mellanstadieelever så vägde de positiva attityderna över för samtliga av de fyra idrottslärarna, dock i varierande grad. Följaktligen så anser jag att de intervjuade idrottslärarna har en övervägande positiv attityd till styrketräning för elever i den aktuella åldersgruppen. Dock så går resultatet inte att generalisera i någon stor utsträckning då urvalet var väldigt begränsat. Vidare forskning på en mer generaliserbar population av idrottslärare är sålunda önskvärt.
När det kom till attitydernas påverkan på idrottsundervisningen och i förlängningen även elevernas hälsa så visade det sig att styrketräning i hög grad inkluderats på grund av positiva attityder till träningsformen. Samtliga idrottslärare hade huvudsakligen positiva attityder till styrketräning för låg- och mellanstadieelever till den grad att de alla använder sig av det i sin undervisning. Vidare så finns yttre faktorer för tre av idrottslärarna som begränsar deras användande av styrketräning i sin undervisning då lokala förutsättningar i viss mån dikterar inkluderingen av styrketräning. Utan faktorer som brist på idrottssal, gymlokal eller förutbestämd idrottsplanering så hade troligtvis idrottslärarnas attityder till styrketräning påverkat idrottsundervisningen ytterligare. Trots sådana faktorer så innebär idrottslärarnas inkorporering av styrketräning inom idrott- och hälsa ämnet att deras elever nu ges en
inkörsport till ett fysiskt och aktivt liv som genom styrketräning i sin tur kommer att ge dem ovärderliga hälsovinningar.
Till sist så undersöktes huruvida idrottslärarnas tankegångar och attityder härrörde från modern forskning och gällande rekommendationer eller från historiska föreställningar och utdaterade rekommendationer. Det visade sig att huvuddelen av de attityder som uttrycktes kunde deduceras från modern forskning och gällande rekommendationer, dock i varierande grad på individnivå. Vidare så förkastade två idrottslärare tidigare råd och rön om styrketräning för barn och ungdomar som ”bullshit” (I-1) då de på senare år blivit uppdaterade inom ämnet. Emellertid så uppvisade de två andra idrottslärarna attityder som passade in mer i historiska tankesätt som att styrketräning kan innebära en skaderisk etc. På samma linje så uttryckte samtliga idrottslärare attityder och åsikter om att styrketräning för barn- och
ungdomar bör vara begränsande när det kommer till användning av yttre belastning i form av vikter. Dock så uttrycker de två mest progressiva informanterna att viktbelastad styrketräning i sig inte är farligt för åldersgruppen men att kroppsvikten räcker. De aktuella kunskaperna om och attityderna till styrketräning för låg- och mellanstadieelever uppväger i slutändan de utdaterade. En kunskapslucka i varierande grad återfinns dock hos de intervjuade
idrottslärarna vilket. Denna upptäckt skapar ett behov av att genom vidare forskning även undersöka existerandet av en sådan kunskapslucka på en utökad och då generaliserbar population.
Referenselista
American Academy of Pediatrics (2008). Strength Training by Children and Adolescents Council on Sports Medicine and Fitness Pediatrics, vol. 121, nr. 4.
Backman, J. (2008) Rapporter och uppsatser Lund: Studentlitteratur
Benson, A.C., Torode, M.E. & Fiatarone Singh, M.A. (2008).The effect of high-intensity progressive resistancetraining on adiposity in children: a randomizedcontrolled trial.
International Journal of Obesity, vol. 32.
Claesson, S. (2007). Spår av teorier: några skolexempel. Lund: Studentlitteratur.
Dalen, Monica (2007). Intervju som metod. (1 uppl.) Malmö: Gleerups utbildning
Egidius, H. (2008). Psykologilexikon. (4 utg.) Stockholm: Natur och kultur
Faigenbaum, A.D., Zaichkowsky, L., Wescott, LaRosa Loud, R., Long, C., (1999). The
Effects of Different Resistance Training Protocols on Muscular Strength and Endurance Development in Children. Pediatrics, vol. 104, nr. 1.
Faigenbaum, A.D., Zaichkowsky, L., Wescott, W.L., Micheli, L.J & Fehlandt, A.F. (1993).
The Effects of a Twice-a-Week Strength Training Program on Children. PES vol. 5, nr. 4.
Fejes, A. & Thornberg, R. (eds.) (2009). Handbok i kvalitativ analys. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
Fröberg A., Ahnesjö, J. & Alricsson M. (2011). ”Ledare tveksamma till styrketräningsråd för
barn”. Svensk idrottsforskning 4:47-50
Gumbs, V.L., Segal, D, Halligan J.B. & Lower, G. (1982). Bilateral distal radius and ulnar
Gustafson, B, Hermerén, G & Petersson, B. (2005). Vad är god forskningsed? Synpunkter,
riktlinjer och exempel. Stockholm: Vetenskapsrådet
Havens, C.M., (2000). A Study To Determine the Effect of Resistance Training and Specificity
Training on Sprint Times Compared to the Effect of Natural Growth Development of Middle School Age Students. M.A. Thesis, Salem-Teikyo University.
Häger, B. (2007). Intervjuteknik. (2., [omarb. och uppdaterade] uppl.) Stockholm: Liber.
Lucertini, F, Spazzafumo, L, De Lillo, F, Centonze, D, Valentini, M & Federici, A (2012).
Effectiveness of professionally-guided physical education on fitness outcomes of primary school children European Journal of Sport Science, vol. 13, nr. 5.
Mellby, H. (2011). Strength training for children aged 6-9 years – A survey among sports
coaches. Lund University
Morris, F.L., Naughton, G.A., Gibbs, J.L., Carlson, J.S., & Wark, J.D. (1997). Prospective
Ten-Month Exercise Intervention in Premenarcheal Girls: Positive Effects on Bone and Lean Mass. J Bone Miner Res, vol. 12.
Nationalencyklopedin. (2014). Hämtad 22 september, 2014, från
http://www.ne.se/träning/styrketräning/
Patton, Michael Quinn (2002). Qualitative Research & Evaluation Methods (upplaga 3) Thousand Oaks, London, New Delhi: Sage Publications.
Rausavlević, N., Katić, R., Žvan, M. & Pejčić, A. (1999). The influence of a six-month
athletics treatment incorporated in physical education classes on changes of morphological characteristics in seven-year old boys. Gymnica, vol. 29, nr. 2.
Riksidrottsförbundet (2009). Kunskapsöversikt: styrketräning för barn och ungdom. FoU- rapport 2009:1
Skolverket (2011). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och
fritidshemmet Lgr 11. Stockholm: Skolverket.
Stabenow-Dahab, K & Metcalf-McCambridge, T. (2009). Strength Training in Children and
Adolescents: Raising the Bar for Young Athletes? Sports Health: A Multidisciplinary
Approach, vol. 1, nr. 3.
Starrin, B. & Svensson, P-G. (1994). Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur
Stratton, G., Jones, M., Fox, K.R., Tolfrey, K, Harris, J, Maffulli, N, Lee, M & Frostick, S.P. (2004). BASES Position Statement on Guidelines for Resistance Exercise in Young People.
Journal of Sports Sciences, vol. 22, nr. 4.
Petterson, B (2009). “Forskning: Faror och fördelar med styrketräning för barn och
ungdom”. Hämtad den 15 december, 2014, från: file:///E:/H%C3%A4mtade%20filer/Artikel-
styrka%20(1).pdf
Soligard, T., Myklebust, G., Steffen, K., Holme, I., Silvers, H., Bizzini, M., Junge, A.,
Dvorak, J., Bahr R. & Andersen T.E. (2008). Comprehensive warm-up programme to prevent
injuries in young female footballers: cluster randomized controlled trial. BMJ, vol 337.
Tonkonogi, M. (2007). Styrketräning för barn – bu eller bä? Svensk idrottsforskning 1-2007
Wislöff, U, Castagna, C., Helgerud, J., Jones, R. & Hoff, J. (2004). Strong correlation of
maximal squat strength with sprint performance and vertical jump height in elite soccer players. Br J Sport Med. 2004 Jun; 38(3):258-8