I vår inledning diskuterade vi problemet med att det råder en kunskapshets kring elevernas fallande resultat i skolan för Sveriges del. Skolverket (2009) menar att man inte enbart ska följa förändringarna i elevernas resultat utan även att försöka förklara dem. Kan elevernas försämrade betyg förklaras med att deras motivation till skolan är sämre än tidigare? Även om en majoritet av eleverna i vår undersökning upplever att skolan är rolig så finns det dock en relativt stor grupp av elever som upplever det motsatta. Hur kan lärare arbeta för att göra skolan rolig och meningsfull för samtliga elever? Vårt arbete genomsyras av vikten att arbeta med elevernas motivation och att alltid anpassa sig efter den specifika gruppen. Motivation är det som framkallar en aktivitet hos eleverna och håller igång den och ger en mening och ett tydligt mål att sträva efter. Med hjälp av motivation kan eleven utveckla en självkänsla, rätten att lyckas och misslyckas och även få en förståelse för andra. Nyttan och meningen med studierna kan då bli tydligare och det kan leda till att eleverna får bättre studieresultat. Den allra tydligaste slutsatsen som vi kom fram till i vår studie är att såväl den inre som den yttre motivationen är betydande för eleverna i skolan. Studien har också fått oss att inse hur pass stor roll läraren har i mötet med eleverna. Det är viktigt att läraren anpassar sig efter gruppen och frågar sig själv ”vad är mina elever intresserade av?”. Det är betydelsefullt för läraren att ta reda på de olika tillvägagångssätten som hen kan använda sig av för att öka elevernas motivation. Detta bör en lärare göra varje gång hen möter en ny grupp eller elev. Studien har en hög yrkesrelevans eftersom den visar på hur pass viktigt det är att läraren tar reda på hur eleverna lär sig på bästa sätt och tillmötesgår både individens behov men också gruppens. Men eleverna i undersökningen efterfrågade också en del andra egenskaper som till exempel respekt, att bli lyssnad på, omtänksamhet och uppmuntran. Det vill säga, eleverna vill ha en lärare som erbjuder ett tryggt och omhändertagande klassrumsklimat men som också har goda ämneskunskaper.
Vår undersökning visar också att pojkarna motiveras mer av yttre faktorer än flickorna som till exempel belöning, prov och tävling. Den tidigare forskningen visar att den yttre
motivationen kan behövas ibland men om den används på ett felaktigt sätt så kan den ta död på den inre. Dessutom så är det oftast de elever som konkurrerar med varandra som drivs av den yttre motivationen. Det finns starka kopplingar mellan pojkar och tävling i vår
pojkarna den grupp som motiveras mest av det. Kan det vara så att pojkarna endast motiveras för stunden medan flickorna har fokus på det långsiktiga lärandet. Leder detta till att fler pojkars motivation dör ut? Kan vi förklara de rådande betygsskillnaderna med att pojkarnas motivation dör ut? Vi tror att det är en betydande faktor då motivation och lärande är två viktiga pusselbitar för goda skolprestationer.
Den årskursen som har varit mest positiv till våra olika motivationsteorier är årskurs ett. På alla utom en fråga så är ettorna den grupp som ligger i topp på den gladaste smileyn. De är också den grupp som tycker det är roligast i skolan eftersom ingen i årskurs ett svarade någon av de negativa smileysarna medan det fanns elever i både årskurs två och tre som valde någon av dessa. Vår undersökning visade därmed att det är enklare att motivera ettorna då de har svarat positivt på alla utom en fråga. Är detta enbart en tillfällighet i vår studie eller försvinner motivationen och glädjen till skolan ju äldre eleverna blir? Detta är en väldigt angelägen fråga för Skolverket (2011) som menar att det finns tydliga indikationer på samband mellan ålder och motivation. Yngre elever upplever att det mesta är roligt och presterar alltid sitt bästa medan äldre elever är mer medvetna och fokuserade på resultat och betyg (Skolverket 2011).
När vi genomförde vår enkätundersökning var vi medvetna om att den skulle vara svår att genomföra igen på grund av att vi valde att förklara enkätfrågorna för eleverna. Vi ansåg dock att vi skulle tappa hela undersökningen om vi inte valde att förklara frågorna då många av eleverna saknar läsförmåga. Det fanns också en problematik med att eleverna ändå inte skulle förstå frågorna men det anser vi att de har gjort eftersom svaren varierar från fråga till fråga. Vi fick även intrycket av att eleverna vågade svara ärligt och tog vår undersökning seriöst eftersom eleverna var aktiva och ställde frågor under tiden.
Det vi känner att vi har saknat är litteratur angående både pojkar och flickor och ålder i relation till begreppet motivation. Det finns mycket forskning kring motivation och elever på högstadiet och gymnasiet men väldigt lite om de yngre eleverna. Men samtidigt så kände vi att det kunde vara intressant att undersöka ett nytt område. Om vi hade fått göra
undersökningen på ett annorlunda sätt så hade vi nog valt att ha ett större åldersintervall och fokuserat oss på exempelvis årskurs två, fyra, sex och åtta. Detta för att på ett tydligare sätt kunna se skillnaderna. Det finns en mängd olika intressanta vidareutvecklingar på vår studie. Vi tror att det hade varit givande att genomföra undersökningen på olika skolor och se om
svaren skiljer sig mellan till exempel en grundskola i en storstad och en grundskola på landsbygden.
7. Referenser
Ahrne, G., Ahrne, G., Svensson, P. (2011). Handbok i kvalitativa metoder. (1. uppl.) Malmö: Liber.
Bergmark, U. (red) (2010). Värdefullt lärande – den goda cirkeln. Betydelsefulla möten & förlag
Davidsson, L., Flato, D. (2010). Motivera mera, - möjligheternas pedagogik. (1.uppl.) Malmö: Gleerups utbildning.
Eccles, J. S., Wigfield, A., Midgley, C., Reuman, D., MacIver, D. & Feldlaufer, H. (1993) Negative effects of traditional middle schools on student´s motivation. Elementary School Journal, 93, s.553-574.
Ejlertsson, G. (2005). Enkäten i praktiken – en handbok i enkätmetodik. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Eliasson, A. (2006). Kvantitativ metod från början. (2:3 uppl.) Lund: Studentlitteratur. Giota, J. (2002). Skoleffekter på elevers motivation och utveckling – en litteraturöversikt. Pedagogisk forskning i Sverige, Volym 7, nummer 4 s.279-305.
Gärdenfors, P. (2010). Lusten att förstå – om lärande på människans villkor. (1.uppl.) Natur & kultur.
Harboe, T. (2013). Grundläggande metod – den samhällsvetenskapliga uppsatsen. (1. uppl.) Malmö: Gleerups.
Hassmén, P., Hassmén, N., Plate, J. (2003). Idrottspsykologi. Stockholm: Natur & kultur. Hugo, M. (2011). Från motstånd till framgång: att motivera när ingen motivation finns. (1. uppl.) Stockholm: Liber.