Teoretisk tolkning 33

elevgrupperna.

5.9 Teoretisk tolkning

I denna del kommer vi att tolka och analysera vår empiri utifrån våra teoretiska begrepp. Vi har valt att dela upp avsnittet i våra två huvudbegrepp inre och yttre motivation.

5.9.1 Inre motivation

En klar majoritet av eleverna i undersökningen ansåg att läraren har en viktig roll i skolan. Som vi tidigare nämnde i resultatdelen så är det cirka nio av tio elever som anser att de jobbar bättre om de har en bra lärare. Men vad är egentligen en bra lärare? De vanligaste svaren som vi fick på vår öppna fråga var snäll, rolig, duktig, hjälpsam, lugn och bra. Detta kopplar vi till Håkansson och Sundberg (2012) som menar att det finns ett behov från eleverna att ingå i ett stödjande och omhändertagande klassrumsklimat. Även de övriga svaren visar att eleverna bland annat behöver en trygg lärare som bryr sig om dem. En lärare som bland annat lyssnar, är förstående och omtänksam var viktigt bland eleverna i undersökningen. Men de beskrev också en bra lärare som någon som är påhittig, planerar roliga uppgifter, är smart, förklarar bra och tydligt och är uppmuntrande och positiv. Kindeberg (2011) anser att en lärare behöver vara ämneskunnig men måste också veta hur man skapar en känsla av tillit, tilltro och

trygghet till sina elever. Vidare menar författaren att detta är ett av de grundläggande villkoren för att eleverna ska vilja lyssna och lära sig någonting nytt.

Håkansson och Sundberg (2012) menar att många föreställer sig att motivation beror på individen och att det är en psykologisk faktor men forskning visar att motivation har sitt ursprung i relationer mellan människor. Vidare menar dem att en lärares eller kamrats låga förväntningar bidrar till en negativ självkänsla. Detta har ibland utvecklats till att man

grupperar elever efter den nivå som de befinner sig på. Lågpresterande och medelpresterande elever gör bäst ifrån sig i heterogena grupper medan högpresterande elever presterar bra oavsett gruppering (Håkansson och Sundberg 2012). Vad har detta egentligen för

konsekvenser på lärandet? Enligt vår undersökning ansåg många elever att det inte spelade någon roll om kompisen bredvid jobbade bra, eleven själv jobbade lika bra ändå. Håkansson och Sundberg (2012) hävdar att det är svårt att konstatera några effekter av nivågrupperingar

på en individnivå, vilket vår undersökning också visar.

Bergmarks (2010) erfarenhet av läraryrket är att eleverna vill förstå sammanhanget och få en förståelse för vad de håller på med. Detta ökar enligt författaren elevers motivation till

skolarbetet. Newton (2003) hävdar att en lärares intresse och entusiasm kan locka eleverna till att göra exempelvis en uppgift. Drygt 75 procent av våra tillfrågade elever menar att de arbetar bättre om undervisningen är intressant och rolig. Samtidigt så svarade endast omkring 15 procent att det helst vill arbete med lätta uppgifter. Våra tillfrågade elever vill därmed inte ha för lätt undervisning. Enligt Håkansson och Sundberg (2012) så behöver läraren ha en förståelse för elevernas utvecklingsbehov. Undervisningen ska uppmuntra eleverna till att bli självständiga lärande subjekt genom att eleverna blir utmanade och inspirerade (Håkansson och Sundberg 2012). Dessa två frågor anser vi har starka kopplingar till att skapa

meningsfulla sammanhang för eleverna. Davidsson och Flato (2010) är en av många som hävdar att det är av stor betydelse att väcka elevers intresse för skolan. De menar att intresse är en del av den inre motivationen. Alla elever motiveras på olika sätt och att läraren har en viktig roll att tillmötesgå de behov som varje elev har. Författarna menar vidare: ”det är viktigt att hitta sätt som just dina elever motiveras på” (Davidsson & Flato 2010:19). Precis som det i läroplanen står ”Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov” (Lgr 2011:8). Vår undersökning tyder på att eleverna tycker det är viktigt att läraren tillmötesgår varje elevs behov och att de uppmuntras till att lära sig någonting. Den visar också att olika elever motiveras på olika sätt och det får oss att inse hur pass viktigt det är att anpassa sig efter gruppen.

5.9.2 Yttre motivation

Vår studie visar att strävan efter framgång/misslyckande, beröm, belöning, samt prov är motivationshöjande för flertalet av eleverna. Tävling var den enda delen i yttre motivation som eleverna inte jobbade bättre av. Detta går i vårt tycke väldigt nära in Hassmén et al. (2003) kategorisering av en yttre motiverad elev, nämligen att man grundar sig på de fördelar som utförandet kan leda till. Mer än hälften av våra tillfrågade elever arbetar helst med medelsvåra uppgifter. Newton (2003) menar enligt McClelland att de som har ett

dominerande behov att nå resultat kommer ta sig att sig an medelsvåra uppgifter. En majoritet av våra tillfrågade elever har enligt Newtons (2003) teorier ett dominerande behov att nå resultat och en minoritet av eleverna styrs av rädsla. Dock så visade vår undersökning att 13 procent mer pojkar än flickor helst jobbar med lätta uppgifter. Newton menar att de som styrs

av rädsla för misslyckande kommer att antingen ge sig på lätta uppgifter, eller lockas av svåra uppgifter eftersom eleven på förhand är inställd på att misslyckas. Då behöver dessa elever inte vara oroliga för ett misslyckande eftersom de redan är säkra på att de inte kommer att klara uppgiften (Newton 2003).

Dessutom så upplever fler pojkar än flickor i vår undersökning att de arbetar bättre om de vet att de ska ha ett prov samt vid belöning och tävling. Vår studie visade med andra ord att pojkarna är mer beroende av yttre motivationshöjande krafter än flickorna. Motivationen för flickor spelar inte så stor roll medan sambandet mellan motivation och testresultat är starkare för pojkar än för flickor, menar Håkansson och Sundberg (2012). Så här tänker Wentzel enligt Giota (2006) om pojkars och flickors skolprestationer:

Inom den dominerande motivationsforskningen brukar flickors skolprestationer förklaras med att de strävar efter >>affiliation>> eller >>social approval goals>> medan pojkars skolprestationer

oftast anses bero på deras strävan efter >>superiority>> eller >>competetive goals>> (Wentzel i Giota 2006:102).

Giota (2006) menar att Meece och Holt anser att flickor har lärandet som sitt främsta mål medan pojkar oftast strävar efter yttre mål eller prestationsmål.16 procent mer av killarna än flickorna har valt den gladaste smileyn vid frågan ”jobbar du bättre om du vet att ni ska ha ett prov i slutet?”. Hugo (2011) menar att där finns elevgrupper som får ökad motivation av läxor och prov, men han understryker samtidigt att där finns elevgrupper som inte alls motiveras av detta. En klar majoritet av eleverna upplevde att de jobbar bättre om de vet att de ska ha ett prov. Men det fanns även de eleverna som inte alls jobbar bättre. Mer än 15 procent i varje elevgrupp har svarat negativt på frågan. Håkansson och Sundberg (2012) menar dock att läxor och prov kan ha en positiv effekt:

Forskningen visar också på positiva konsekvenser av olika slags bedömningssystem. Ett sådant är att även prov sätter fokus på viktiga kvaliteter och kriterier som elever ska förstå och lära sig, och att man också över tid kan se att prestationerna vad gäller just dessa förbättras. Att lärare

förbereder sina elever för prov (teaching to the test) betraktas av många inte som någon oönskad eller negativ konsekvens, utan snarare som en viktig och önskad komponent utifrån den logik som ligger bakom hur testsystem reformerats (Håkansson och Sundberg 2012:205).

Lundgren och Lökholm (2006) menar att belöning lätt kan övergå till yttre motivation. Davidsson och Flato (2010) menar att vissa elever arbetar bättre om de ser en belöning som ett mål, men det är inte ett bra sätt att lära sig i längre. De menar att det kan vara användbart

under en kortare period. Vi tror inte att våra tillfrågade elever har vägt in vikten av det livslånga lärandet i sitt val, utan har endast tänkt på den snabba och kortvariga effekten av belöning. Davidsson och Flato (2010) tycker inte att belöning är en metod som värnar om långsiktigt lärande. Men vår studie visade i alla fall att belöning oberoende av form har en större betydelse för pojkarna än flickorna.

Även om tävling var något som eleverna inte ansåg sig bli motiverade av så har vi ändå valt att analysera de eleverna som blir motiverade av det. Det var betydligt fler pojkar än flickor som upplevde att de jobbade bättre vid tävling. Det skiljer sig med drygt 16 procent. Det är dessutom en stor skillnad på svaren på den suraste smileyn. 55 procent av flickorna anser att tävling inte har någon motivationshöjande effekt medan endast 40 procent av killarna tycker detsamma. Hassmén et. al (2003) tar upp det processorienterade klassrummet. Här menar författarna att frågor som ”Hade du roligt” eller ”Har du lärt dig något nytt” hör hemma. Denna form av klimat i klassrummet leder enligt författarna till lägre prestationsängslan och muskelspänningar, samt högre upplevd kompetens och glädje. Hassmén et. al (2003) berör även det resultatorienterade klassrummet som de menar fokuserar på resultat och prestation. Fler av våra tillfrågade pojkar verkar föredra det resultatorienterade klassrummet än vad flickorna ger uttryck för.

6. Slutsats och avslutande diskussion

I vår inledning diskuterade vi problemet med att det råder en kunskapshets kring elevernas fallande resultat i skolan för Sveriges del. Skolverket (2009) menar att man inte enbart ska följa förändringarna i elevernas resultat utan även att försöka förklara dem. Kan elevernas försämrade betyg förklaras med att deras motivation till skolan är sämre än tidigare? Även om en majoritet av eleverna i vår undersökning upplever att skolan är rolig så finns det dock en relativt stor grupp av elever som upplever det motsatta. Hur kan lärare arbeta för att göra skolan rolig och meningsfull för samtliga elever? Vårt arbete genomsyras av vikten att arbeta med elevernas motivation och att alltid anpassa sig efter den specifika gruppen. Motivation är det som framkallar en aktivitet hos eleverna och håller igång den och ger en mening och ett tydligt mål att sträva efter. Med hjälp av motivation kan eleven utveckla en självkänsla, rätten att lyckas och misslyckas och även få en förståelse för andra. Nyttan och meningen med studierna kan då bli tydligare och det kan leda till att eleverna får bättre studieresultat. Den allra tydligaste slutsatsen som vi kom fram till i vår studie är att såväl den inre som den yttre motivationen är betydande för eleverna i skolan. Studien har också fått oss att inse hur pass stor roll läraren har i mötet med eleverna. Det är viktigt att läraren anpassar sig efter gruppen och frågar sig själv ”vad är mina elever intresserade av?”. Det är betydelsefullt för läraren att ta reda på de olika tillvägagångssätten som hen kan använda sig av för att öka elevernas motivation. Detta bör en lärare göra varje gång hen möter en ny grupp eller elev. Studien har en hög yrkesrelevans eftersom den visar på hur pass viktigt det är att läraren tar reda på hur eleverna lär sig på bästa sätt och tillmötesgår både individens behov men också gruppens. Men eleverna i undersökningen efterfrågade också en del andra egenskaper som till exempel respekt, att bli lyssnad på, omtänksamhet och uppmuntran. Det vill säga, eleverna vill ha en lärare som erbjuder ett tryggt och omhändertagande klassrumsklimat men som också har goda ämneskunskaper.

Vår undersökning visar också att pojkarna motiveras mer av yttre faktorer än flickorna som till exempel belöning, prov och tävling. Den tidigare forskningen visar att den yttre

motivationen kan behövas ibland men om den används på ett felaktigt sätt så kan den ta död på den inre. Dessutom så är det oftast de elever som konkurrerar med varandra som drivs av den yttre motivationen. Det finns starka kopplingar mellan pojkar och tävling i vår