Syftet med denna studie var att belysa barns kommunikation och språkutveckling i en mångkulturell förskola. Vi var intresserade av att få en djupare inblick om hur barn
kommunicerar med varandra när de inte har samma verbala språk och vi ville ta reda på hur förskollärarna uppfattar sin kommunikation med barnen samt hur de uppfattar sitt arbete för att främja barns språkutveckling i en mångkulturell förskola.
I resultatet har vi fått fram att de yngre barnen som inte ännu talar verbalt kommunicerar med varandra dels genom kroppsspråk, mimik och gester. Men även genom att använda rösten för att göra ljud och säga korta ord så som ja, nej och min. Om de verbala språket inte räcker till kan ibland barnen ta till puttar och slag för att få uppmärksamhet. Det är i dessa situationer viktigt att de vuxna sätter ord på barnens handling.
De äldre barnen kommunicerar fortfarande med varandra genom kroppsspråk, mimik och gester men de använder sig även av det verbala språket. Förskollärarna berättar att barnen oftast använder det svenska språket på förskolan men att barnen ibland använder sitt modersmål.
33
Förskollärarna ser sig som viktiga språkförebilder för barnen och vi har genom resultatet kommit fram till att vuxna har en viktig roll när det gäller språkutvecklingen. Hur pedagoger talar med varandra, med föräldrar och i samtal med barnen spelar en stor roll för barns språkutveckling. Att inte tala i så kallad telegramstil d.v.s. avkortade meningar utan i stället tala med ett detaljerat språk. Där så många detaljer som möjligt fås med i talet. En annan viktig aspekt för att främja barns språkutveckling är det sociala samspelet. Detta genom att förskollärarna under hela dagen ställer frågor till barnen som leder till samtal och
diskussioner. Förskollärare bör benämna allt barnen kommer i kontakt med under dagen så som saker och handlingar. Det är en fördel att förskolläraren har ögonkontakt och går ner på barnens nivå när kommunikationen sker så att inte ansiktsuttryck och budskapet i
kommunikationen går förlorat. Att använda barnens modersmål parallellt med svenskan förstärker kommunikationen och främjar även språkutvecklingen.
Flerspråkighet öppnar dörrar till fler kulturer och språk vilket är en stor fördel i ett mångkulturellt samhälle.
34
6. Diskussion
Vi anser att vi uppnått studiens syfte samt fått svar på våra frågeställningar.
Genom användning av ostrukturerad intervju och intervjuguiden med olika teman har vi fått ett brett omfång av information och material att arbeta med. Hade vi använt oss av vanliga intervjufrågor tror vi att vi inte fått lika innehållsrika svar. Detta för att respondenterna fått vara med att ”styra” intervjun och därmed påverkat intervjuns samtal i stort (Holme och Solvang 1997).
Användandet av videokameran vid observationerna har underlättat för analysen av materialet. Dock funderar vi över om vi hade kunnat använda kameran på ett annat sätt så att barnen inte påverkats av den i samma utsträckning. Eftersom vi vid observationerna valde att röra oss i rummet med kameran för att observera barnen i deras leksituationer och då även följa de barn vi valt ut för undersökningen. Ett sätt hade varit att placera kameran på en viss plats i rummet och på så vis kanske avdramatisera dess närvaro. En annan tanke när det gäller videokameran är att vi valde att starta kameran när en för studien intressant situation uppstod samt ha den avstängd mellan dessa situationer. En nackdel med detta kan vara att vi missat mycket
material som hade varit relevant för studien. Vår tanke med den metod vi valde att arbeta med kameran var att begränsa materialets omfång för att därigenom göra det lättare att analysera.
I metodkapitlet under rubriken observationer skriver vi att vi utgick ifrån förhållningssättet ”observatör-deltagare”, vilket författaren Merriam (1994) förklarar är ett sätt att förhålla sig där observatören är känd för gruppen. Vilket vi menar oss vara genom att barngruppen visste att vi var där och kunde se oss under våra observationer. Trots detta så visste barnen inte varför vi var där eftersom vi inte informerade dem om detta. Kanske borde vi ha samlat barnen i en samling och försökt att förmedla våra avsikter. Men vi ansåg att barnen var för unga för att förstå och inte tillägnat sig tillräckligt av det svenska språket för att ta till sig informationen. Det var också ganska rörigt i barngruppen vid våra observationstillfällen vilket berodde på att det var några barn som höll på att skolas in och inte än kände sig trygga i barngruppen. Vi kan dock inte se tillbaka på våra observationer utan att ställa oss frågan om vi inte borde ha hittat medel för att prata med barnen om anledningen till vår närvaro.
35
Som vi tagit upp i kapitlet forskningsetiska övervägande så skickade vi ut brev via förskolan till föräldrarna där vi bad om deras godkännande för observationer av deras barn. Det första brevet vi skickade till förskolan blev vi ombedda av personalen på förskolan att skriva om och förenkla språket i brevet då detta kunde vara svårt för en del av föräldrarna att förstå då
många av föräldrarna inte än har lärt sig det svenska språket. Vi båda tyckte det var svårt att förenkla brevet så att all information fanns med. Vilket resulterade i att det brev vi skickade ut kan tolkas som nedvärderande, vilket vår handledare påpekade. Detta var inte alls vår mening och vi ber om ursäkt för det. Informationen i brevet var även felaktig då vi inte var på
förskolan under en hel dag och observerade, utan istället några timmar uppdelat under tre tillfällen.
36
7. Referenslista
Arnqvist, Anders (1993). Barns språkutveckling. Lund: Studentlitteratur. Backman, Jarl (2008). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.
Benckert, Susanne & Håland, Pia & Wallin, Karin (2008). Flerspråkighet i förskolan – ett
referens och metodmaterial. Myndigheten för skolutveckling.
Beschorner, Beth & Hutchison, Amy (2013). IPads as a literacy teaching tool in early childhood.International Journal of Education in Mathematics, Science and Technology
Volume 1, Number 1, January 2013, 16-24.
Bell, Judith (2000). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.
Björklid, Pia (2005). Lärande och fysisk miljö – en kunskapsöversikt om samspelet mellan
lärande och fysisk miljö i förskola och skola. Kalmar: Lenanders grafiska AB.
Calderon, Lena (2006). Komma till tals – flerspråkiga barn i förskolan. Myndigheten för skolutvecklingen.
Davidson, Bo & Patel, Runa (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra
och rapportera en undersökning. Lund: Studentllitteratur
Holme Magne, Idar & Solvang Krohn, Bernt (1997). Forskningsmetodik – om kvalitativa och
kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.
Ladberg, Gunilla & Nyberg, Ola (1996). Barnen och språken – tvåspråkighet och
flerspråkighet i familj och förskola. Lund: Studentlitteratur.
Lindgren, Ulla & Modin, Laila (2012). Barns tidiga språkutveckling. Malmö: Gleerup. 2010 års läroplan för förskolan, Lpfö 10 (2010). Stockholm: Skolverket
Merriam, Sharan B (1994). Fallstudie som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur. Pape, Kari (2000). Social kompetens i förskolan – att bygga broar mellan teori och praktik. Stockholm: Liber.
37
Pramling Samuelsson, Ingrid & Asplund Carlsson, Maj (2003). Det lekande lärande barnet –
i en utvecklingspedagogisk teori. Stockholm: Liber.
Sheridan, Sonja & Pramling Samuelsson, Ingrid & Johansson, Eva (2010). Förskolan – Arena
för barns lärande. Stockholm: Liber.
Strandberg, Leif (2006). Vygotskij i praktiken – bland plugghästar och fusklappar. Norstedts akademiska förlag.
Sträng, H Monica & Åkesson, Siv (2003). Små barns stigar i omvärlden – Om lärande i
sociokulturella samspel. Lund: Studentlitteratur.
Stukát, Staffan (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Svensson, Ann-Katrin (2009). Barnet, språket och miljön. Lund: Studentlitteratur. Svensson, Ann-Katrin (1996). Datoranvändning I förskolan – förskollärares och barns
upplevelser. Tabergs tryckeri AB.
Säljö, Roger (2014). Lärande i praktiken – ett sociokulturellt perspektiv. Lund: Studentlitteratur AB
Wedin, Åsa (2011). Språkande i förskolan och grundskolans tidiga år. Lund: Studentlitteratur AB.
38
Bilaga 1 - Intervjuguide
Sandra Jönsson & Jenni Carlsson
Syftet med detta arbete att undersöka om vad och hur barn kommunicerar med varandra under den fria leken i er förskola. Ett annat syfte med arbetet är att ta reda på hur du som
förskollärare arbetar för att främja barnens språkliga utveckling. Intervjuerna ska ge underlag för att besvara dessa frågeställningar:
Hur arbetar förskollärare för att främja barnens kommunikation?
Hur arbetar förskollärarna för att främja barnens språkutveckling?
Intervjuguide kring barns kommunikation i en mångkulturell förskola Följande frågor önskar vi diskutera:
Bakgrundsinformation
Ålder, utbildning, arbetserfarenhet, tid i verksamheten.
Tema 1a – Kommunikation mellan barn & barn
Tema 1b – Kommunikation mellan förskollärare och barn Tema 2 – Relationer i barngruppen
Tema 3 – Att främja barnens språkutveckling
Avslutande frågor
39
40
Bilaga 3 – Info till föräldar
Hej föräldrar!
Våra namn är Jenni och Sandra. Vi läser på Malmö högskola till förskollärare.
Vi undersöker hur barn pratar med varandra som har olika språk. Därmed skulle vi gärna vilja studera hur era barn pratar med varandra i den fria leken genom att vara med era barn under en dag på förskolan. För bästa möjliga resultat hade det varit bra ifall vi fick använda oss av videoinspelning.
All material vi samlar in kommer endast att användas utav oss två. Ingen annan kommer att kunna ta del av filmen eller våra anteckningar.
Vi har tänkt komma till förskolan Pilen tisdagen den 10 september.
Ja, det går bra att mitt barn är med på videoinspelning