Den erfarenhet jag hade av pedagogers bild av språkutveckling och hur de bemöter barns olikheter samt vilka strategier som används för att stimulera och utmana barnen, skapade mitt intresse till att göra den här studien. Min studie visar att pedagogerna anser att språket är det viktigaste vi har, det är genom språket vi visar känslor, uttrycker oss och kommunicerar med andra. Utifrån mitt syfte och frågeställningar tycker jag resultatet visar på att pedagoger på förskolan har en viktig roll i barn språkutveckling. Det handlar om att möta barnen där de befinner sig och utmana dem. En fördel är att vara i mindre grupper för att främja barns lärande på bästa sätt. Material som rim och ramsor är uppskattat hos barn och det är även bra träning för barns språk. Böckers betydelse kommer jag ta med mig i min roll som framtida pedagog. Böcker är oerhört viktigt, men för att använda böckerna på bästa sätt så måste jag som pedagog måste fånga barns intresse och arbeta med rösten och inlevelse men framförallt att tillsammans med barnen reflektera över det vi läser. Mitt resultat har även fått mig att inse betydelsen av en inspirerande miljö för barns språk. En miljö där det finns material
tillgängligt i barns nivå som lockar till lek och symboliskt tänkande.
Referenslista
Alleklev, B. Lindvall, L. (2000). Listiga räven, läsinlärning genom skönlitteratur. Stockholm:
En bok för alla.
Arnqvist, A. (1993). Barns språkutveckling. Lund: Studentlitteratur AB.
Björklund, E. (2008). Att erövra litteracitet. Små barns kommunikativa möten med
berättande, bilder, text och tecken i förskola (Doktorsavhandling). Göteborg: Göteborgs
universitet, ACT universitatis Gothoburgensis.
Dahlgren, G. Gustavsson, K. Mellgren, E. Olsson, L-E. (2006). Barn upptäcker skriftspråket.
Stockholm: Liber AB.
Eriksen Hagtvet, B. (2004). Språkstimulering. Del 1: Tal och skrift i förskoleåldern.
Stockholm: Natur och Kultur.
Eriksen Hagtvet, B. (2006). Språkstimulering. Del 2: Aktiviteter och åtgärder i förskoleåldern. Stockholm: Natur och Kultur.
Evenshaug, O. Hallen, D. (2001). Barn och ungdomspsykologi. Lund: Studentlitteratur.
Fox, M. (2001). Läsa högt - en bok om högläsningens förtrollande verkan – Reading magic.
Preses Nams, Riga.
Johansson, E. Pramling Samuelsson, I. (2007). Att lära är nästan som att leka: Lek och lärande i förskola och skola. Stockholm: Liber AB.
Lindö, R. (2009). Det tidiga språkbadet. Lund: Studentlitteratur AB.
Patel, R. Davidsson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder- Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur AB.
Pramling Samuelsson, I. Sheridan, S. (2006). Lärandets grogrund. Danmark: Narayana Press.
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolverket. (2010). Läroplan för förskolan. Lpfö 98 (Rev uppl.). Stockholm: Skolverket.
Svensson, A-K. (1998). Barnet, språket och miljön. Lund: Studentlitteratur AB.
Svensson, A-K. (2005). Språkglädje. Lund: Studentlitteratur AB.
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur AB.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk –
samhällsvetenskaplig forskning. [Elektronisk version] Elanders Gotab. ISBN: 91-7307-008-4
Bilaga 1 Informationsbrev
Hej!
Caroline heter jag och är en student från Karlstad universitet. Jag studerar lärarprogrammet mot de yngre åldrarna förskola och förskoleklass, med inriktning barns utveckling och rättigheter. Jag ska nu göra mitt examensarbete, där mitt syfte är att undersöka förskollärares syn på barns språkutveckling och hur de kommer till uttryck på förskolan.
I min undersökning så kommer jag att använda mig av kvalitativa intervjuer. Vilket innebär att frågorna som ställs kommer ge dig som blir intervjuad utrymme för egna svar och konkreta exempel.
Jag kommer i min undersökning utgå från de fyra forskningsetiska principerna. Vilket innebär att du ska bli informerad om undersökningens syfte. Du har rätt att bestämma om du vill medverka i studien eller inte, den tredje principen handlar om konfidentialitetskravet vilket innebär att de uppgifter jag får in kommer att behandlas konfidentiellt. Ingen mer än jag kommer att veta vem du är eller vart du arbetar. Information och material från intervjuer kommer enbart att användas till denna undersökning och inget annat.
Med vänlig hälsning Caroline Edvardsson
Tel, xxx xxxxxxx eller via epost xxxxxxxxxx
Bilaga 2 Intervjuguide
Vill du berätta om din erfarenhet av ditt arbete inom förskolan
- Hur länge har du arbetat inom förskolan? Hur länge på denna avdelning?
- Arbetar ni med något tema just nu?
- Hur ser barngruppen ut vad det gäller ålder och storlek på barngrupp?
Vad är språkutveckling för dig?
- Ge exempel på hur ni arbetar med det här hos er.
- Hur kommer barns språkutveckling till uttryck i förskolan?
Hur ser du på barns olikheter inom språket på förskolan?
- Är det något ni arbetar med?
- Iså fall hur bemöts det här barnen?
- Används olika metoder? Får alla samma ”uppgifter”?
- Några visar stort intresse för läsning och skrivning, hur bemöts de barnen?
Hur ser du på bokstäver och skrivning i förskolan?
- Något som ni använder er av? I så fall hur kommer de till uttryck?
- Arbetar ni för att väcka ett intresse för skriftspråket? I så fall hur synliggörs det i verksamheten?
Hur ser du på böckers betydelse på förskolan?
- Hur använder ni er av böcker som stimulering?
- Hur involveras barnen i ert användande av böcker? Får det vara med att välja böcker?
- Används böckerna som någon form av efterarbete? Bokpromenad? Diskutera handlingen med barnen, diskutera bilderna, måla utifrån boken med mera.
Hur ser du på den fysiska miljön som barnen vistas i på förskolan?
- Hur tänkte ni när ni planerade miljön? Fans språket med i planeringen och utformningen av miljön?
- Vilken betydelse anser du att miljön har och hur tror du det kan påverka språket?
- Vilka möjligheter finns för barnen i er nuvarande miljö på förskolan?
- Hur är material placerade? Är allt tillgängligt för barnen eller måste barnen gå via pedagogerna
- Ge exempel på en miljö som du skulle vilja ha på förskolan och varför du anser att den skulle vara bra?
Använder ni er av någon form av nätverk? Som specialpedagog, assistent, eller annan stöd person i arbetet kring språk?
Beskriv i så fall hur det samarbetet fungerar och vad du vill uppnå med ett samarbete med de här personerna?