I det här arbetet har vi försökt att svara på frågeställningarna:
➢ Vad är grunden till beställares beslut angående att välja eller inte välja trästomme till högre flerbostadshus?
➢ Hur ser inställningar gentemot trästommar ut hos beställarna?
Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med fem personer från olika bolag i fastighetsbranschen som alla sitter i en position där de agerar beställare av nya projekt. Resultatet visar att det finns en kunskapsbrist om trästommarbland beställare även om många har positiva åsikter om dem. Det som alla respondenter lyfter fram som positivt med trästomme är att det är bra för miljön medan det finns mer spridda åsikter om vilka de negativa aspekterna kan vara. Den stora anledningen till att det inte byggs mer med trästomme än vad som görs beror på att det är en väldigt konservativ bransch och beställare ställer få eller inga krav på byggherrar att det ska ske någon förändring. Det är också tydligt att byggherrarna själva inte har något intresse av att föreslå någon förändring. Då ett byggnadsprojekt involverar väldigt stora summor pengar är kostnad alltid en mycket tungt vägande faktor och de eventuella kostnadsfördelar som finns i att bygga med trä måste marknadsföras på bättre sätt.
Tidigare forskning har pekat på att beställare eller byggherrar är de aktörer som har störst inflytande över om ett nytt projekt får trästomme. Baserat på våra undersökningar stämmer det inte fullt ut utan byggherrar har endast störst inflytande över att förhindra att ett nytt projekt får trästomme. Beställare, som genom att vara de som betalar för projektet borde ha störst inflytande, avsäger sig inflytandet över stomme av olika anledningar. Det som istället främst gör att projekt med trästomme genomförs, förutom den ekonomiska faktorn, är när en kommun på något sätt är med och påverkar företag. Detta kan vara genom markanvisningar, miljöpolicys eller som ägare till företagen.
Trots att få bolag helt av egen vilja väljer att bygga med trästomme har beställare en positiv syn på det och flera tror att det kommer att utvecklas i framtiden. Det finns också en stor försiktighet bland beställarna att ta steget att bygga, det anses finnas många risker med att testa ett nytt sätt att bygga och de flesta vill att något annat företag banar vägen och gör alla misstag.
36
6.1. Självkritik
Då det i Sverige har varit tillåtet i nästan 25 år att bygga med valfri stomme så länge funktionskrav uppnås och det idag byggs procentuellt sett hälften så många höga trähus som i mitten av 90-talet så var målet att försöka förstå varför det ligger till på det viset och även försöka ta reda på hur beställare resonerar när de drar igång ett nytt projekt. Vi anser att frågeställningarna är relevanta och viktiga för hur byggbranschen skulle kunna utvecklas i framtiden. Vi anser att syftet är formulerat på ett lättförståeligt sätt och så konkret att det går att behandla i ett arbete av denna storlek. Metoden vi valde var att utföra en kvalitativ undersökning med hjälp av semistrukturerade intervjuer, detta ansåg vi var den självklara metoden eftersom vi ville undersöka åsikter, och i efterhand framstår det fortfarande som ett självklart val. Vi genomförde fem intervjuer och dessa var enligt oss en bra blandning av företag inom branschen, små och stora företag, privata och kommunägda, och företag med ingen, viss respektive stor erfarenhet av att bygga med trästomme. Vi tycker att svaren som vi fick gav en så pass enhetlig bild att vi känner oss bekväma med den analys som vi har utfört. Om vi hade genomfört fler intervjuer hade detaljrikedomen i resultatet troligtvis blivit större men vi tror inte att vi hade kommit fram till andra slutsatser. De frågor som vi har ställt under intervjuerna har inte varit desamma till varje respondent eftersom frågorna har berott på om företagen har byggt med trästomme, har diskuterat att bygga med trästomme men inte genomfört det eller om de aldrig har haft trästomme som alternativ. Detta innebär att vi inte har fått svar från samtliga respondenter på alla frågor, dock menar vi att vi har ställt frågor till samtliga respondenter som gör att vi har fått en lika omfattande bild av samtliga.
6.2. Egna reflektioner och förslag till fortsatt forskning
Något som hade varit intressant att studera vidare är att jämföra dessa resultat med uppfattningen som beställare längre norrut i landet har om trästommar. Det skulle även vara väldigt intressant att jämföra med hur det ser ut i andra länder. Något som också är spännande är hur den här uppfattningen kommer att utvecklas över tid. Hur hade resultatet sett ut om man gör om undersökningen om 10-20 år? Kommunernas inflytande på företagens val av stomme är också något som det bör forskas vidare om då de enligt vår undersökning är de som har störst inflytande över om trästomme kommer att användas.
37
Referenser
Tryckta källor:
Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber.
Björklund, M. & Paulsson, U. (2012). Seminarieboken: att skriva, presentera och opponera. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Boverket (1993). Boverkets Byggregler -94 (föreskrifter och allmänna råd), BBR 94:1.
Boverket (2006). Sundsvalls inre hamn: ett utvecklings- och informationsprojekt för
trähusbyggande i massivträ. 1. uppl. (2006). Karlskrona: Boverket.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber.
Börjesson, P. & Gustavsson, L. (2000). Greenhouse gas balances in building construction: wood versus concrete from life-cycle and forest land-use perspectives. Energy Policy, 28(9), s.575-588.
Eriksson, P. (1995). Trästommar i flerbostadshus: erfarenheter från byggande och
förvaltning. Rapport/Trätek 1102-1071; 9504018. Stockholm: Trätek.
Eriksson, P., Nord, T. & Östman B. (2016). Kartläggning av brandincidenter i flervåningshus
med trästomme – Erfarenheter från 20 års brukande. SP Rapport 2016:12. Linköping: SP
Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.
Gustafsson, A., Eriksson, P.-E., Engström, S., Wik, T. & Serrano, E. (2012). Handbok för
beställare och projektörer av flervånings bostadshus i trä. SP rapport 2012:70. Växjö:
Svenskt trä.
Gustavsson, L. & Sathre, R. (2006). Variability in energy and carbon dioxide balances of wood and concrete building materials. Building and Environment, 41(7), s.940-951.
Hemström, K., Mahapatra, K. & Gustavsson, L. (2011). Perceptions, attitudes and interest of Swedish architects towards the use of wood frames in multi-storey buildings. Resources,
38
Jarnehammar, A., Nilsson, I. & Englund, F. (2008). Trästaden ett uthålligt koncept.
Erfarenheter av 10 års drift av Välludden. IVL rapport B1799. Stockholm: IVL Svenska
Miljöinstitutet.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3. [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur.
Mahapatra, K., Gustavsson, L. & Hemström, K. (2012). Multi‐storey wood‐frame buildings in Germany, Sweden and the UK. Construction Innovation, 12(1), s.62-85.
Riala, M. & Ilola, L. (2014). Multi-storey timber construction and bioeconomy – barriers and opportunities. Scandinavian Journal of Forest Research, 29(4), s.367-377.
Roos, A., Woxblom, L. & McCluskey, D. (2010). The Influence of Architects and Structural Engineers on Timber in Construction – Perceptions and Roles. Silva Fennica, 44(5), s.871- 884.
Rosenkilde, A, Jarnerö, K. & Axelson, M. (2008). Flervåningshus med trästomme –
Uppföljning av Kv Limnologen och Kv Rya, Rydebäck. SP Rapport 2008:18. SP Sveriges
Tekniska Forskningsinstitut.
Sipari, P. (2007). Sound Insulation in Timber Buildings: The Finnish Experience. Building
Acoustics, 14(2), s.133-142.
Sturges, J. & Hanrahan, K. (2004). Comparing Telephone and Face-to-Face Qualitative Interviewing: A Research Note. Qualitative Research, 4(1), s.107-118.
Thurén, T. (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. 2., [omarb.] uppl. Stockholm: Liber.
Tmf (2016). Andel nybyggda lägenheter med stomme av trä. Tillgänglig:
http://www.tmf.se/siteassets/statistik/branschstatistik/trahus/flerbostadshus/lagenheter-med- stomme-av-tra----1995-2016.pdf (hämtad 2018-02-13).
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Walford, G.B. (2006). Multistorey wood building in UK and Sweden. NZ Wood Design
39
Elektroniska källor:
Boverket (2016). Upplåtelseformer och boendeformer i Sverige. Från internet:
https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/bostadsplanering/bostadsmarknaden/bostadsbe standet-i-sverige/upplatelseformer/ (hämtad 2018-02-13).
De Frumerie, M. (2015). Höga hus i trä kan bli omöjliga att försäkra. Byggindustrin. 1 juli. Tillgänglig: http://byggindustrin.se/artikel/nyhet/hoga-hus-i-tra-kan-bli-omojliga-att-forsakra- 21728# (hämtad 2018-05-18).
Löfsjögård, M. (2013). Betong ger god brandsäkerhet. Byggindustrin. 19 december. Tillgänglig: http://byggindustrin.se/artikel/debatt/betong-ger-god-brandsakerhet-19441#
(hämtad: 2018-05-18).
SCB (2016). Antal påbörjade lägenheter i nybyggda hus. År 2015-2016. [tabell]. Tillgänglig:
http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BO__BO0101__BO0101X/NT
BO0101/table/tableViewLayout1/?rxid=38ec79b6-6fdd-475b-944a-0c02bbc9c8c4 (hämtad
2018-02-13).
Svensk Betong (2018). Karbonatisering. Från internet:
https://www.svenskbetong.se/hallbarhet/karbonatisering (hämtad 2018-05-18).
Muntliga källor:
Respondent 1 (2018). Telefonintervju, 2018-04-25.
Respondent 2 (2018). Fysisk intervju, 2018-05-02.
Respondent 3 (2018). Fysisk intervju, 2018-05-03.
Respondent 4 (2018). Telefonintervju, 2018-05-03.
40