En nyttig konkurrenssituation är viktig på i stort sett alla marknader, det leder till innovation, mångfald och en ökad effektivitet. Det finns tydliga och välutformade regelverk och lagar både nationellt och från EU som ska motverka en konkurrenshämmande marknad, det finns dock fog för att fortfarande betrakta det som ett problem när det kommer till offentliga markanvisningar. Huruvida problemet är lätt att lösa eller ens går att lösa är en svårare fråga att svara på, det krävs till en början att man identifierar var i processen konkurrensen hämmas och analyserar dess uppkomst. Att bara använda direktanvisningar skulle kunna vara
konkurrenshämmande då det oftast är de aktörerna som har en god relation med kommunen och som kan visa upp referensobjekt som får anvisningarna. Nya aktörer som har inte har referensobjekt att visa upp blir snabbt bortsorterade. Markanvisningstävlingar kan främja en god konkurrens men kan samtidigt slå hårt mot mindre aktörer vilka inte har de ekonomiska resurserna som krävs att återkommande delta i tävlingar.
Det framgår tydligt att det finns olika uppfattningar om markanvisningsprocessens olika delar och vilka effekter det får. Det har lagts fram flera förslag på hur det skulle kunna bli enklare för små aktörer att bli tilldelade en anvisning. Vissa av dessa förslag har empirin vittnat om att kommunerna redan använder sig av, det har dock inte framkommit att det är implementerat i någon större skala runt om i Sveriges kommuner.
Det finns inte någon nationell begreppsram för hur markanvisningar ska gå till, det skulle kunna vara ett initiativ som teoretiskt sett går att realisera. Det går dock att argumentera för en problematik med en sådan åtgärd, eftersom alla kommuner arbetar med olika förutsättningar där det kan skilja sig oerhört mycket gällande geografiskt läge, finansiella medel samt befolkningsmängd.
I studien har det kommit fram flera faktorer som fastighetsutvecklare bör tänka på för att bli tilldelade markanvisning. Dessa skiljer sig och har olika grad av betydelse mellan olika
tillfällen, anvisningsformer och kommuner men för att konkretisera det så sammanfattas dessa nedan.
• Det kan vara en fördel om projektidén tillför något till befintliga bebyggelser, projektet bör även fylla ett behov som kommunen har samtidigt som det är estetiskt och funktionellt tilltalande.
• Kommunen efterfrågar ofta att företagen ska kunna visa upp tidigare genomförda projekt i liknande skala och kategori.
• Miljöaspekten blir en alltmer central fråga i samhällsbyggandet, företagen bör därför visa vad de har för hållbarhetsmål och miljöambitioner.
• Kommunerna eftersöker ekonomiskt stabila företag med genomförandeförmåga som även långsiktigt kan förvalta projekten på ett pålitligt vis.
Studien är baserad på subjektiva uppfattningar från både kommuntjänstemän och
fastighetsutvecklare vilket leder till att resultatet ej kan generaliseras i en bredare kontext, förhoppningsvis kan det dock öppna upp för mer fördjupande forskning inom ämnet vilket kan anses vara nödvändigt. Resultatet går att tolka som att det finns ett glapp i branschen mellan fastighetsutvecklare och olika myndigheter, vilket kan ha sin grund i en brist på kommunikation och information. Det är viktigt att information vid markanvisningar finns tillgänglig offentligt där det motiveras tydligt vem som har fått anvisningen och varför. Vidare kan en förbättrad kommunikation mellan olika myndigheter och branschens aktörer bidra till en ökad förståelse för olika beslut som fattas, eller inte fattas.
Markanvisningar är en intrikat process med många variabler där upplevelserna skiljer sig bland olika aktörer. Sammanfattningsvis finns det ingen ultimat formel som kan
implementeras runt omkring i alla Sveriges kommuner. Genom att utgå från den egna
kommunens unika förutsättningar skapas riktlinjer som passar i just den kommunen. Företag behöver utnyttja sina egna resurser smart och införskaffa sig kunskap om riktlinjer och kommunernas behov för att maximera sina chanser att bli tilldelade en markanvisning.
Referenser
Arora-Jonsson, S, Brunsson, N, & Hasse, R (2020): Where does competition com from? The role of organization. Organization Theory, Volym 1(1), 1-24.
https://doi.org/10.1177/2631787719889977
Avdelningen för Allmänmedicin vid Göteborgs Universitet. (2002). Validitet och reliabilitet. Hämtad 2020-06-15 från http://infovoice.se/fou/bok/10000035.shtml?fbclid=IwAR1xFw- n129T4wJGy5fWw7WQ2YtXB6e4GH53S5wB0ccJB5htSRzYPyUgP1A
Björklund, M & Paulsson, U. (2012) Seminarieboken, att skriva presentera och opponera (andra upplagan). Lund: Studentlitteratur AB
Boverket. (2018). Mark – ett kommunalt verktyg för bostadsförsörjningen. Hämtad 2020-04- 29 från
https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/bostadsmarknad/bostadsforsorjning/kommuner nas-verktyg/mark/
Boverket (2019). Bostadsbyggandet stabiliseras. Hämtad 2020-04-29 från
https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/bostadsmarknad/bostadsmarknaden/indikatorer /
Caesar, C, Kalbro, T & Lind, H (2013). Bäste herren på täppan? En ESO-rapport om
bostadsbyggande och kommunala markanvisningar. (2013:2). Hämtad från Expertgruppen för
Studier i Offentlig Ekonomis webbplats: https://eso.expertgrupp.se/wp- content/uploads/2013/07/ESO-2013_1-W.pdf
Caesar, C. (2016). Municipal land allocations: integrating planning and selection of
developers while transferring public land for housing in Sweden. Journal of Housing and the
Build Environment, 31(2), 257-275. Doi:10.1007/s10901-015-9457-2
Eklund, K (2017) : Vår ekonomi: En introduktion till samhällsekonomi (fjortonde upplagan). Lund: Studentlitteratur AB
https://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:C:1997:209:0003:0005:SV:PDF
Jordabalk (SFS 1970:994) Hämtad 2020-04-23 från Riksdagens webbplats:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/jordabalk- 1970994_sfs-1970-994
Järfälla Kommun (2018), Riktlinjer för markanvisningar och exploateringsavtal: Hämtad 2020-05-12 från
https://www.jarfalla.se/download/18.75bfc9241673af12c4ece837/1543238323873/riktlinjer- for-markanvisningar-och-exploateringsavtal.pdf
Kalbro, T & Lindgren, E. (2015) Markexploatering (Femte upplagan). Stockholm: Författarna och Norstedts Juridik AB.
Konkurrensverket (2009): Åtgärder för bättre konkurrens - förslag. (1401-8438) Hämtad 2020-04-23 från:
http://www.konkurrensverket.se/globalassets/publikationer/rapporter/atgarder-for-battre- konkurrens---forslag.pdf
Konkurrensverket. (2015). Byggbar mark? En nyckelresurs vid byggande (1401-8438) Hämtad 2020-04-23 från
http://www.konkurrensverket.se/globalassets/publikationer/rapporter/rapport_2015-5.pdf
Kärrholm, M & Nylund K (2011). Escalating Consumption and Spatial Planning: Notes on the Evolution of Swedish Retail Spaces. European Planning Studies, 78, 1043-1059. DOI: 10.1080/09654313.2011.568819
Lag om riktlinjer för kommunala markanvisningar (SFS 2014:899) Hämtad 2020-04-27 från regeringskansliets rättsdatabaser: http://rkrattsbaser.gov.se/sfst?bet=2014:899
Lind, H (2017), Bättre möjligheter för små fastighetsutvecklare -radikala förändringar av
regler och praxis nödvändiga. Hämtad från:
https://www.tmf.se/siteassets/tmf-tycker/okat-och-varierat-byggande/rapport-battre- mojligheter-for-sma-fastighetsutvecklarem-sign.pdf
Lindblad, F (2019): Structural development of the tender based land allocation process enables an improved public building development activity, Wood Material Science &
Engineering, DOI: 10.1080/17480272.2019.1638451
Lutz, C, Kemp, R & Dijkstra, G (2009): Perceptions regarding strategic and structural entry
barriers. Small business economics, Volym 35(1). DOI:10.1007/s11187-008-9159-1
https://search-proquest-com.proxy.mau.se/docview/507895911?accountid=12249
Nacka kommun (2017), Program för markanvändning med riktlinjer för markanvisnings- och
exploateringsavtal. Hämtat från:
https://www.nacka.se/4906e4/globalassets/kommun-
politik/dokument/styrdokument/program/program-for-markanvandning.pdf
Nordlander. M (2018, 5 december): Vem får marken?. Fastighetsnytt. Hämtad från: https://www.fastighetsnytt.se/fastighetsmarknad/bostader/vem-far-marken/
Olander, S. (2005). Planprocessen, ett hinder för nyproduktion av bostäder? (91-852-57-04-
4). Hämtad från Lunds Universitets webbplats:
https://portal.research.lu.se/portal/sv/publications/planprocessen-ett-hinder-foer- nyproduktion-av-bostader(7a6003f7-3794-4168-acb1-2715dadfb434).html
Plan- och bygglag (SFS 2010:900) Hämtad från Riksdagens webbplats:
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/plan-- och-bygglag-2010900_sfs-2010-900
Regeringskansliet. (2019). Statsstöd. Hämtad 2020-05-11 från
https://www.regeringen.se/regeringens-politik/naringspolitik/statsstod/
Solé-Ollé, A, Viladecans-Marsal, E (2012): Lobbying, political competition, and local land supply: Recent evidence from Spain. Journal of Public Economics, Vol 96(1-2). DOI: 10.1016/j.jpubeco.2011.08.001
https://upphandling.stockholm/globalassets/stockholms-stads- upphandlingar/dokument/markanvisningspolicy-2015.pdf
Upphandlingsmyndigheten. (2020). Vad är statsstöd. Hämtad 2020-05-11 från https://www.upphandlingsmyndigheten.se/statsstod/
Valtonen, E, Falkenbach, H & Viitanen, K (2018): Securing public objectives in large-scale urban development: Comparison of public and private land development. Land use policy, 78, 481-492. DOI: 10.1016/j.landusepol.2018.07.023
Vetenskapsrådet. (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig