Slutsats, diskussion & framtida forskning

Syftet med undersökningen var att studera huruvida SVT skiljer sig i rapporteringen om damidrott från TV4. Vi ville förstå om och isåfall hur jämställdheten i sportrapporteringen påverkas av kommersialisering och andra aspekter som genusnormer.

I slutsatsen har vi för tydlighetens skull utgått från uppsatsens frågeställningar som är följande:

1. Skiljer sig könsfördelningen i sportrapporteringen hos ett vinstdrivande bolag från ett icke-vinstdrivande mediebolag, i så fall i vilken utsträckning?

2. Vilka idrotter, i förhållande till könsfördelning, rapporteras om i de två kanalerna, samt hur mycket bevakas internationell idrott i förhållande till nationell?

3. På vilka sätt jobbar redaktionerna med jämställd sportbevakning?

Som svar på första frågeställningen ser vi att SVT har en generellt mer jämställd sportrapportering än TV4, detta går i linje med kanalernas målsättningar, SVT har ett mål om högre andel bevakning av damidrott än TV4. Resultatet visar att SVT till 39 procent rapporterar om damidrott och till 55 procent om herridrott. TV4 rapporterar till 25 procent om damidrott och till 68 procent om herridrott. Även i resultatet som visar hur mycket utrymme dam- respektive herridrott får syns att damidrott exponeras mer i SVT:s sändningar än TV4:s. I TV4:s sändningar tilldelades herridrott 325 minuter och damidrott 116 minuter. SVT visade sig vara jämnare, herridrott visades i 372 minuter och damidrott i 281 minuter. Orsakerna till varför siffrorna ser ut som de gör går att koppla till kommersialisering av sporten i relation till TV-mediet. Även andra faktorer spelar in, som traditioner av mannen som norm inom idrott och föreställningar om femininitet och maskulinitet inom olika idrotter.

Likt svaret på den första frågeställningen om den generella könsfördelningen visar också den andra frågeställningens resultat en dominans av män i idrotterna och gällande fördelningen mellan internationellt och nationellt. Bland de populäraste idrotterna, fotboll och ishockey, är herridrottens dominans inget undantag. På SVT är fördelningen gällande fotboll och ishockey 61 respektive 76 procent herrar. TV4:s siffror har större skillnader, där handlar inslagen om fotboll och ishockey till 70 respektive 92 procent om herrar. Några undantag förekommer, på TV4 handlar 55 procent av inslagen om skidsport om damer och på SVT dominerar damer inslagen om basket med 68 procent. Den ojämna könsfördelningen går att koppla till Hirdmans teori om genussystem, tokenism och kommersialisering vilket går att se i analysdelen. Teorierna går in i varandra och bidrar till denna

“onda cirkel” som vi diskuterat i tidigare avsnitt, att normer om genus, idrott och kön påverkar kommersialiseringen vilket leder till föreställningar och antaganden om vad som ger vinster i sportsammanhang.

Den tredje frågeställningen, om hur kanalerna jobbar med jämställd sportbevakning, besvaras med att det finns tydliga skillnader mellan kanalerna, den huvudsakliga är att SVT har målet om att ha en jämställd bevakning medan TV4 inte har det. Det finns också likheter mellan kanalerna, båda jobbar till exempel aktivt med diskursen kring sport då ett medvetet tänk finns kring att prata om dam- och herridrott på lika villkor i form av ordval som till exempel: “Dam-VM” och “Herr-VM”. Den faktor som troligtvis till störst grad påverkar hur kanalerna jobbar med jämställd sportbevakning är kommersialisering. Kanalerna har olika uppdrag och finansieras på olika sätt, TV4 är ett vinstdrivet

bolag som är beroende av sina intäkter på ett annat sätt än SVT. Huruvida föreställningen om att herridrott är mer lönsamt än damidrott är sant eller inte spelar således ingen större roll då TV4 inte har råd att testa en satsning på damidrott. Däremot är en hypotes att SVT:s storsatsning på damidrott kommer bana väg för kommersiella kanaler, genom att visa att även den kan vara lönsam i vinstsyfte.

Resultatet visar tydligt att mannen fortfarande är normen i mediebevakningen av sport i Sverige. Mest markant är skillnaderna i TV4:s bevakning men enligt vårt resultat har inte heller SVT en jämställd sportbevakning. Sverige är ett av världens mest jämställda länder, men sportvärlden och kanske framför allt medias roll i den, ligger efter. För att skapa ett jämställt samhälle där alla delar av detta ger kvinnor och män samma rättigheter och förutsättningar måste media hjälpa till och rapportera jämställt. Om Boyles teori stämmer, att uppfattningen om att herridrott genererar mer pengar än damidrott inte stämmer överens med verkligheten så ser vi inga “ursäkter” för varken en kommersiell eller public service-kanal att rapportera så ojämställt som resultatet visar. Visserligen väger faktorer som att det finns fler manliga utövare inom en del idrotter in men å andra sidan finns det också idrotter med fler kvinnliga idrottsutövare. Som vi ser det har journalistiken ett ansvar att rapportera representativt, och i och med att idrott idag är något som utövas av både män och kvinnor bör media ha ett ansvar att öka intresset för damidrott genom att rapportera mer om det.

Den fråga som huvudsakligen väcks är om kanalerna har utforskat damidrottens kommersiella potentialen. Sportcheferna säger båda två att de ser att tittarintresset ökar och att de tror att en förändring i rapporteringen håller på att ske. I slutändan är tv-kanaler och andra medier en drivande kraft i att skapa förändringen.

Till framtida forskning föreslår vi att en mer omfattande studie av ett helt års sportrapportering görs.

Särskilt som en sådan forskning saknas i Sverige, av vad vi kunnat se. Andra förslag på intressant framtida forskning är att undersöka vilka skillnader som finns i porträtteringen av kvinnliga och manliga idrottare. Förslagsvis inom en specifik idrott, till exempel vore en undersökning av hur maskulinitet och femininitet sätter prägel på utövandet och bevakningen av fotboll. Som ett modernt komplement till Fundbergs studie om hegemonisk maskulinitet (Fundberg 2003).

Referenser Litteratur

Boyle, R. (2006). Sports journalism: context and issues. 1 uppl. London: Sage.

Dahlén, P. (2008). Sport och medier: en introduktion. 1 uppl. Kristiansand: IJ-forlaget.

Edström, M. & Jacobsson, J. (2015). Räkna med kvinnor: Global Media Monitoring Project 2015. Nationell rapport Sverige. Göteborg: JMG.

Ekström, M. & Larsson, L. (2019). Kvalitativa intervjuer. I: Ekström, M. & Johansson, B. (red.) Metoder i medie- och kommunikationsvetenskap. 3 uppl. Lund: Studentlitteratur, s. 101–130.

Enbom, J. & Carlsson, E. (2019). Sportjournalistik. I: Karlsson, M. & Strömbäck J. (red.) Handbok i

Journalistikforskning. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur, s. 201–213.

Esaiasson, P, Gilljam, M, Oscarsson, H, Towns, A & Wängnerud, L. (2017). Metodpraktikan, Konsten att studera samhälle, individ och marknad. 5 uppl. Visby: Wolters Kluwer.

Frandsen, K. (2014). Mediatization of sports. I: Lundby, K. (red.) Mediatization of Communication. 1 uppl.

Berlin/Boston: De Gruyter Mouton, s. 525–543.

Fundberg, Jesper (2003). Kom igen, gubbar!: om pojkfotboll och maskuliniteter. Diss. Stockholm : Univ., 2003

Håkansson, N. (2019). Nyheter i public service och kommersiella etermedier: en jämförelse. I: Karlsson, M. &

Strömbäck, J. (red.) Handbok i journalistikforskning. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur, s. 351–363.

Jönsson, A & Strömbäck, J. (2004). Mellan politik och marknad. Demokrati institutets rapportserie 10, s. 2–43.

Kanter, R. M. (1993). Men and Women of the Corporation. 2 uppl. New York: BasicBooks.

Tolvhed, H. (2015). På damsidan, Femininitet, motstånd och makt i svensk idrott 1920-1990. 1 uppl. Halmstad:

Makadam förlag.

Weibull, L., Wadbring, I & Ohlsson, J. (2018). Det svenska medielandskapet: Traditionella och sociala medier i samspel och konkurrens. 1 uppl. Stockholm: Liber.

Artiklar

C. Schmidt, H. (2016). Women's sports coverage remains largely marginalized. Newspaper Research Journal, 37(3), s. 275–298.

Grefve, D. (2020). Sveriges belöning för EM-avancemanget: Noll kronor. SVT Sport, 28 oktober. https://

www.svt.se/sport/fotboll/sveriges-beloning-for-em-avancemanget-noll-kronor [2020-11-03]

Hirdman, Y. (1988). Genussystemet - reflexioner kring kvinnors sociala underordning. Tidskrift för genusvetenskap, 4(3), s. 49–63.

Jönsson, Å. (2001). Kvinnliga idrottare kämpade länge i motvind. Populär historia, 14 mars. https://

popularhistoria.se/vardagsliv/sport/kvinnliga-idrottare-kampade-lange-i-motvind [2020-11-27]

Kanter, R. M. (1977). Some Effects of Proportions on Group Life: Skewed Sex Ratios and Responses to Token Women. The American Journal of Sociology, 82(5), s. 965–990.

Lexico (u.å). Tokenism. https://www.lexico.com/en/definition/tokenism [2021-01-04]

Nationalencyklopedin (u.å). Genus. http://www.ne.se.till.biblextern.sh.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/genus [2020-12-17]

Nationalencyklopedin (u.å). Hegemoni. http://www.ne.se.till.biblextern.sh.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/

hegemoni [2021-01-04]

SVT Sport (2020). Sveriges största jämställdhetspris till SVT Sport. 5 februari, uppdaterad 9 mars.

https://www.svt.se/sport/svt-sport/sveriges-storsta-jamstalldhetspris-till-svt-sport [2020-11-03]

TT (2003). Nytt tittarrekord för TV4 under VM-finalen. Svenska Dagbladet, 13 oktober. https://www.svd.se/

nytt-tittarrekord-for-tv4-under-vm-finalen [2020-12-11]

Zimmer, L. (1988). Tokenism and Women in the Workplace: The Limits of Gender-Neutral Theory. Social Problems, 35 (1), s. 64-77.

Webbplatser

Myndigheten för press, radio och TV (u.å.). Det här är public service.

https://www.mprt.se/sanda-och-publicera-media/public-service/ [2020-11-27]

RFSL (2019). Trans och idrott: Ingen ska lämnas utanför. https://www.rfsl.se/wp-content/uploads/2021/01/

RFSL_rapport_Trans-och-idrott_hela_2_enstaka-sidor.pdf [2021-01-19]

Riksidrottsförbundet (2020). 2019 Idrottsrörelsen i siffror. https://www.rf.se/globalassets/riksidrottsforbundet/

nya-dokument/nya-dokumentbanken/idrottsrorelsen-i-siffror/2019-idrotten-i-siffror---sisu.pdf?w=900&h=900 [2020-12-07]

SVT (2020). Elva frågor och svar om SVT Sports jämställda sportbevakning. https://blogg.svt.se/svtsport/

elva-fragor-och-svar-om-svt-sports-jamstallda-sportbevakning/ [2020-11-27]

SVT (u.å.). Vår roll. https://omoss.svt.se/var-roll.htm [2020-11-27]

Södertörns högskola (2020). Riktlinjer för studenter vid behandling av personuppgifter Södertörns högskola.

[2021-01-24]

TV4 (2019). Det här är TV4 och C More. https://www.tv4.se/artikel/5ddf92d324bc62818c3c516f/det-har-ar-tv4-och-c-more [2020-11-30]

UR (2004). Yvonne Hirdman https://www.ur.se/mb/pdf/Texter/Yvonne_Hirdman_2.pdf [2020-11-23]

Who Makes the News (u.å.). The GMMP, Background. http://whomakesthenews.org/gmmp [2020-11-22]

Uppsatser

Bergstrand, A & Nilsson, S. (2020) Hur skiljer sig nyhetsvärderingen mellan sportnyheterna på SVT och TV4?

Studentuppsats, Göteborgs universitet. Göteborg: Göteborgs universitet.

Runsten, V & Sirén B. (2018). (O)jämställd rapportering i allmänhetens tjänst? Studentuppsats, Södertörns högskola. Huddinge: Södertörns högskola.

Bilagor

Bilaga 1 - Kodbok