I föreliggande slutsats vill vi försöka besvara de frågeställningar som har följt oss genom arbetet. De slutsatser vi har kunnat dra i slutskedet av arbetet är främst förknippade med andra vuxnas uppfattningar om barns lärande kontra vad vi själva har kunnat se av barns lärande. En aspekt är förskolepedagogens uppfattning om att barnen vid tidigare arbete med havet som tema, inte hade visat något intresse eller snabbt tappat intresset. Vår studie är liten, och det kan vara svårt att dra någon direkt slutsats kring om det saknades intresse efter arbetets gång, eller om ett intresse hade skapats.
Vad vi kunde utläsa ur barnens reaktioner och handlande när vi var på Sea-U tillsammans med dem, samt deras engagerade kommentarer vid filmvisningen i förskolan, var att ett intresse förelåg. Den slutsats vi då kan dra utifrån den tidigare forskningen kring utepedagogik, som pekar på hur det kan gynna barn att lära i en autentisk utemiljö (Dahlgren & Szczepanski 2004; Brodin 2011; Szczepanski 2008), är att lärande sker bäst när man kan uppleva med alla sinnen och få göra det i en meningsfull kontext. Vi har också kunnat konstatera att lärande i utemiljö och i naturen för med sig många fördelar för barns utveckling. Vad vi dock uppfattar att vi har kunnat se och dra slutsatser kring, handlar om vilka strategier barn använder för att ta till sig kunskaper i en marin miljö. Den tidigare forskningen bekräftar också det som blir synligt som lek i lärande på Sea-U. Lek och lärande är av stor vikt och hör samman i barns utveckling och lärande, och Tallberg Broman m.fl.(2014) menar som tidigare nämnt, att forskning pekar på att lärande och lek integreras i varandra i samband med barns utveckling. Vi kan därmed utgå från att lek i lärande är en strategi som barnen i vår studie tar fasta på.
Den återkoppling vi gjorde med barnen efter besöket på Sea-U, kan liknas vid den metod Alvehus (2013) beskriver som fokusgrupp. Vi satte oss ner med större delen av barngruppen som deltagit i besöket och samtalade om det de varit med om på Sea-U. Alvehus (ibid) menar att det är viktigt att komma ihåg att en fokusgrupp innebär att individer i gruppen också riskerar att hamna i skymundan, vilket vi kunde se när vi i efterhand analyserade filmsekvenserna. Vi fann att något eller några barn inte kom till tals och att vår uppmärksamhet inte heller riktades mot dessa barn, vilket blir ett bortfall i mängden åsikter och ståndpunkter. Hade vi riktat oss mot dessa barn hade kanske vår uppfattning om det generella lärandet i barngruppen blivit bredare. Alvehus (ibid) skriver att det naturligtvis blir ett problem, då åsikter inte kommer till tals, att man heller aldrig kan veta vad som inte sagts. Ett liknande problem stötte vi på redan på Sea-U, detta i samband med att vi analyserade filmerna därifrån. Många barn ställde frågor, men dessa frågor stannade inte alltid personalen upp vid utan besvarade dem snabbt och gick vidare med något nytt. Då ett barn vid ett tillfälle påpekar att hen
32
en gång hållit en manet responderar personalen men går sedan vidare i aktiviteten. I sekvens fem finns också exempel på att barnens behov av respons inte blivit tillgodosedda. Till exempel avbryter Lotta dem när de spontant just börjat undersöka det de fångat i havet. Vi kände att det hade kunnat vara intressant att diskutera vidare, ställa följdfrågor eller liknande då barnens egna spontana engagemang visade sig, istället för att ha så bråttom med att ”göra det som är planerat att göras”, vilket då blev känslan.
De slutsatser vi till sist kan dra av vår studie är att följande strategier används av barn för att ta del av ny kunskap: Samspel, imitation, upprepning och lek i lärande. Vad vi kan se att de tar till sig för kunskap är i hög grad den kunskap de redan tidigare i någon form har med sig, samt kunskap som de själva förefaller uppleva att de senare kommer att kunna ha användning av. Pedagogers och personals uppfattning om barns lärande har skiljer sig åt något, men de gemensamma slutsatser vi kan dra utifrån deras uttalanden är att vuxnas engagemang och barns intresse i första hand är ledande för deras utveckling. Även samspel, att vuxna är medupptäckande och att barnen i någon mån bör ha viss förkunskap om det som de ska lära sig, är enligt pedagoger och personal på Sea-U av betydelse. En utav de två i personalen från förskolan som deltog i besöket på Sea-U kunde några dagar efter besöket konstatera att det var ett uppskattat bland barnen. Detta genom att, efter att hon satt upp flera av bilderna i hallen på avdelningen som togs på Sea-U, ha sett att barnen ofta återkommer till dem och pratar sinsemellan om vad de varit med om på Sea-U. De pratar då både om sig själva och om annat de ser på bilderna, och detta tolkar hon som att barnen tyckte att besöket var en rolig upplevelse. Bilderna förefaller ha fungerat bra som återkopplingsverktyg.
Vidare vill vi rikta kritik mot oss själva angående det barn som både i sekvens sex och tio pratar om att hen upplever att hen flyter iväg i vattnet när hen står på ett ben. Detta blev inte synligt förrän vi i efterhand gick igenom den insamlade empirin, men uppfattas som en viktig del att lyfta här i diskussionen. Barnet söker spontant kontakt med Charlotte som är den vuxna som står närmast, och vill dela sin upplevelse. Barnet har genom eget testande gjort erfarenheten att står man på ett ben, så är det något i vattnet som gör att man upplever att man förflyttar sig. Vår tanke i efterhand är att man hade kunnat ge barnen ett vidare lärande om man som pedagog hade varit mer medveten om värdet i barnets upplevelse. Istället kommer diskussionen aldrig riktigt igång, trots att vi nu i efterhand tolkar att barnet även vid återkopplingen i sekvens tio söker kontakt med en vuxen och vill göra något mer med upplevelsen.
Metoden ’stimulated recall’ gav oss chansen att se om barnen hade lärt sig eller kunde minnas något från besöket på Sea-U. Vi märkte snabbt att de även utan att ha sett filmerna kunde återskapa minnen från besöket. Det de mindes bäst och först var ”hålen i väggen” och vilka djur de hade sett eller fångat. De mindes också de olika rörelserna som maneten, tångsnällan och krabban
33
hade. Då de fick se filmerna blev de speciellt uppmärksamma på vad de själva sa och gjorde, och bekräftade detta genom att upprepa det de själva gjort eller sagt på filmerna. Vi tolkar det de i första hand minns som något som hade kunnat bli det som Howes (2007) beskriver som ”eductive” experience’ - lärandeupplevelse. Nu hade inte personalen på Sea-U som mål att ta ”hålen i väggen” vidare i sin planerade aktivitet, utan barnen tog eget initiativ till att undersöka dem. Detta skulle kunna tolkas som det som Howes vidare kallar för ”impulse”; hade personalen uppmärksammat barnens fynd hade intresset förmodligen avtagit något, att barnen själva blev nyfikna på de spännande svarta hålen, som inte var en del av aktiviteten, var på ren impuls och skapade i sin tur inte någon fullbordad läroupplevelse.
Som förslag på vidare forskningsområden inom ämnet vill vi föreslå studier som generellt undersöker barns lärande i miljöer skilda från klassrummet eller förskolan. Det saknas forskning kring barn och marina miljöer, och vi menar att man även hade kunnat hitta fler områden som kan kopplas till barns undersökande i marina miljöer. Som vi tidigare har tagit upp är havet och kusten en viktig del av naturen kring Skåne men tyvärr är denna resurs ofta outnyttjad av förskolor som lärandemiljö. I och med det nya marina center som ska byggas i Malmö uppstår helt nya möjligheter att studera barn i interaktion med marint liv och marin miljö.
34
7 Referenslista
Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: En handbok. Stockholm: Liber.
Berntsson, Paula (1999). Förskolans läroplan och förskolläraryrkets professionalisering. Sociologiska institutionen, Göteborgs Universitet.
Bigsten, Airi (2015). Kapitel 4. Metodologi och metod. I: Fostran i förskolan. Diss. Göteborgs Universitet. Kållered: Ineko.
Brodin, Jane (2011). Kan utomhuspedagogik stödja lärande och inkludering? Personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Socialmedicinsk tidskrift nr 5.
Bråten, Ivar (1998). Om Vygotskijs liv och lära. I: Bråten, Ivar (red.) Vygotskij och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur.
Bråten, Ivar & Thurmann Moe, Anne Cathrine (1998). Den närmaste utvecklingszonen som utgångspunkt för pedagogisk praxis. I: Bråten, Ivar (red) Vygotskij och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur.
Dahlgren, Lars Owe & Szczepanski, Anders (2004). Rum för lärande - några reflexioner utomhusdidaktikens särart. I: Utomhusdidaktik. Lund: Studentlitteratur.
Dale, Erling Lars (1998). Lärande och utveckling i lek och undervisning. I: Bråten, Ivar (red.) Vygotskij och pedagogiken. Lund: Studenlitteratur.
Dewey, John (1997). Demokrati och utbildning (N. Sjödén, övers.). Göteborg: Daidalos. (Original publicerat 1916).
Elm Fristorp, Annika (2012). Design för lärande - barns meningsskapande i naturvetenskap. Stockholms Universitet.
35
Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning (2002). Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig:
http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf [2016-06-03].
Haglund, Björn (2003). Stimulated recall: Några anteckningar om en metod att generera data. Pedagogisk Forskning i Sverige årg 8, nr 3: 145-157.
Halldén, Gunilla (2003). Barnperspektiv som ideologiskt eller metodologiskt begrepp. Pedagogisk forskning, Vol. 8: 12-23.
Howes, Elaine V. (2007). Eductive experiences and early childhood science education: A Deweyan perspective on learning to observe. Teaching and teacher education 2008 nr 24.
Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid (2003). Barns perspektiv och barnperspektiv i pedagogisk forskning och praxis. Pedagogisk forskning i Sverige årg 8 nr 1-2: 1-5.
Keith, Marcia J (1988). Stimulated recall and teachers’ thought processes: A critical review of the methodology and an alternative perspective. Annual Meeting of the Mind-South Educational Research Association, 17th, Louisville, KY, November 9-11.
Leather, Mark & Ord, Jon (2011). The Substance Beneath the Labels of Experimental Learning: The Importance of John Dewey for Outdoor Educators. University College Plymouth St Mark & St John. Australian Journal of Outdoor Education nr 1.
Lindahl, Marita & Pramling Samuelsson, Ingrid (2002). Imitation and Variation: Reflections on toddlers' strategies for learning. Scandinavian Journal of Educational Research, Vol. 46, No. 1: 25- 45.
Lindqvist, Gunilla. (red.) (1999). Vygotskij och skolan. Lund: Studentlitteratur
Malmö stad. Förskolor A-Ö. Tillgänglig: http://malmo.se/Forskola--utbildning/Forskola/Forskola- och-pedagogisk-omsorg/Forskolor-A-O.html [2016-05-16].
36
Malmö stad. SEA-U Marint kunskapscenter. Tillgänglig: http://malmo.se/Kultur--fritid/Idrott-- fritid/Natur--friluftsliv/Natur--och-rekreationsomraden/Blue-spots/SEA-U-Marint-
Kunskapscenter.html. [2016-05-11].
Persson, Sven (2008). Forskning om villkor för yngre barns lärande i förskola, förskoleklass och fritidshem. Vetenskapsrådet, Stockholm.
Phillips, Tove (2014). Pedagogiska teorier och praktiker. Gleerups Utbildning AB: Malmö.
Pramling Samuelsson, Ingrid., Björkman, Karin., Claesdotter, Annika., Røe Mathisen, Brigit & Stendahl, Emilie (2008). Naturvetenskap och miljö i förskola och förskoleklass. Stockholm: Lärarförbundets förlag.
Läroplan för förskolan Lpfö 98. Rev. 2010 (2011). Stockholm: Edita.
Sea-U (2016). Vattenverkstaden i media. Tillgänglig: http://vattenverkstad.se/sample- page/vattenverkstaden-i-media/ [2016-05-11].
Sea-U (2016). Bryt ytan. Tillgänglig: http://vattenverkstad.se/bryt-ytan/. [2016-05-11].
Sea-U Marint kunskapscenter. Pedagogiska program. Tillgänglig: http://smkc.se/upptäck- öresund.html. [2016-05-11].
Sheridan, Sonja., Pramling Samuelsson, Ingrid., Johansson, Eva (2009). Barns tidiga lärande: En tvärsnittsstudie om förskolan som miljö för barns lärande. Göteborgs Universitet.
Szczepanski, Anders (2008). Handlingsburen kunskap: Lärares uppfattningar om landskapet som lärandemiljö. Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Institutionen för kultur och kommunikation. Estetiska avdelningen, Linköpings Universitet.
Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken: Ett sociokulturellt perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Tallberg Broman, Ingegerd (red.) (2014). Förskola till stöd för barns utveckling och lärande. I: Förskola tidig intervention. Vetenskapsrådet, Stockholm.
37
Tallberg Broman, Ingegerd (red.)., Vallberg Roth, Ann-Christine., Palla, Linda & Persson, Sven (2014). Förskola tidig intervention. Vetenskapsrådet, Stockholm.
Thulin, Susanne (2010). Barns frågor under en naturvetenskaplig aktivitet i förskolan. Nordisk barnehageforskning vol 3 (1): 27-40.
Vygotskij, S Lev (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen (Gunilla Lindqvist, övers.). Göteborg: Daidalos.
Williams, Pia (2001a). Barn lär av varandra. Samlärande i förskola och skola. (Göteborg Studies in Educational Siences, 163). Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis.
Williams, Pia., Sheridan, Sonja & Pramling Samuelsson, Ingrid (2000). Barns samlärande - En forskningsöversikt. Stockholm: Liber.
38