Syftet med detta arbete var att undersöka pedagogernas syn på lekens betydelse för barns lärande samt dess betydelse för barns kognitiva utveckling, vad gäller deras begrepps- och språkutveckling, förmåga till logiskt tänkande och problemlösningsförmåga.
Som framgår av resultatet var pedagogerna medvetna om lekens viktiga roll och att leken, som aktivitet, upptar en stor del av den pedagogiska verksamheten. På så sätt följer verksamheten läroplanens anvisningar om att leken ”ska prägla verksamheten i förskolan.” (Lpfö 98/2010, Lpfö 98 reviderad 2016), teorier och studier kring lekens betydelse, av bland andra Pellegrini (2009), som menar att organisationen av undervisningen i förskolan bör utgå ifrån leken. Lillemyr (2002, s. 63) betonar att leken omfattar såväl barns engagemang och motivation som utveckling av vänskapsrelationer och ”känsla av social och kulturell tillhörighet”.
Av detta förstår man att leken inte bara ska ses som en lustfylld, engagerande och motiverande aktivitet, utan ur ett helhetsperspektiv, i vilket den utgör en viktig del för det enskilda barnets identitets- och samhörighetskänsla. I gemenskap med andra barn spelar leken en stor roll för skapandet av vänskapsrelationer. Denna, anser Lillemyr (2002), är även viktig som förberedelse till vuxenlivet och lärandet. Det engagemang och den motivation som omger barns lek menar jag utgöra en god grund för lärandet, vilket överensstämmer med respondenternas åsikter. Jag anser att eftersom en stunds lek underlättar för barnen att klara av mentala påfrestningar, vilket Jensen (2013) hävdar, kan leken användas som utgångspunkt för ett lustfyllt och lekfullt lärande. Liksom Jensen (2013) påpekar, menar jag att en större betoning på lärandet inte behöver ske på bekostnad av leken.
Vad gäller lekens betydelse för den kognitiva utvecklingen påvisade resultatet av undersökningen att samtliga pedagoger ansåg att leken främjar denna, vilket även överensstämde med pedagogernas yrkesutövande, deras planering av den pedagogiska verksamheten och läroplanens (Lpfö 98/2010) anvisningar där det framhålls att ”I lekens och det lustfyllda lärandets olika former” får barnet bland annat ”förmåga till symboliskt tänkande”.
Pedagogerna följer både framkomna teorier och studier av lekens betydelse för barns kognitiva utveckling, vad gäller deras begrepps- och språkutveckling, förmåga till logiskt tänkande och problemlösningsförmåga och läroplanen (Lpfö 98/2010, Lpfö reviderad 2016) i den pedagogiska verksamheten. Förmågan till ett symboliskt tänkande är en förutsättning för bland annat matematik- och språkinlärning och utgör därför en viktig del i barns kognitiva utveckling. Jensen (2013) och Lillemyr (2002) anser leken vara ett komplext fenomen, som bland annat främjar barns kognitiva utveckling, vilket även bekräftas av Howard Gardner (1983) och Piaget, refererade av Tove Phillips (2011).
Min studie omfattade en kvalitativ undersökning, via intervjuer. Frågorna besvarades individuellt av respondenterna, på de förskolor som ingick i studien. Den valda intervjumetoden, samtalsintervju, menar jag ha påverkat resultatet positivt, liksom den väl tilltagna tiden. Sammantaget medverkade detta till att de tillfrågade kände sig avslappnade och kunde besvara frågeställningarna i lugn och ro och att jag som intervjuare fick tillfälle att vid behov återkoppla till föregående frågeställning. Transkriberingen förenklades via användandet av bandspelare vid intervjutillfällena, liksom anteckningarna.
De resultat som framkommit ur min undersökning anser jag kunna utgöra ett komplement till tidigare forskning, som en jämförelse dem emellan, framför allt på grund av att det ur undersökningsresultaten framgår i vilken utsträckning forskningen följs i den pedagogiska verksamheten i förskolan. Resultaten i min studie har påvisat likheter mellan forskningsresultat och läroplanens (Lpfö 98/2010, Lpfö 98 reviderad 2016) anvisningar. Alla pedagoger samstämde i dessa i olika utsträckning, vad gäller lekens roll som aktivitet, men även för lärandet och den kognitiva utvecklingen. Därför kretsar den största delen av den pedagogiska verksamheten kring olika former av lek och lekaktiviteter. Dessa används även som utgångspunkt för lärandet.
Inledningsvis förklarade jag att jag anser att lekens betydelse inte kan understrykas tillräckligt mycket, vilket jag fortfarande vidhåller. Jag anser att det dessutom bör ske en utvärdering av förskolans pedagogiska verksamhet, dels för att utröna om den pedagogiska verksamheten planeras utifrån strävansmålet, dels om den pedagogiska kompetensen till fullo motsvarar de krav som ställs för att uppnå detta, liksom om pedagogerna via kompetensutveckling och utbildning följer upp och arbetar utifrån de senaste forskningsresultaten och om verksamheten uppdateras enligt dessa. Styrdokumenten bör också utvärderas och kompletteras, med tydliga
förklaringar till hur verksamheten ska kunna nå strävansmålet och kunna organisera och planera denna på ett konstruktivt sätt. För detta krävs konkreta exempel på metodik och ett lämpligt pedagogiskt material, vilket är viktigt för pedagogerna att ha tillgång till. Det bör även ingå en tydlig planeringsmodell, med praktiska lösningar och arbetsmodeller för strävansmålet ska kunna uppnås.
Referenser
Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber
Askland, Leif & Sataoen, Svein Ole (2014). Utvecklingspsykologiska perspektiv på barns
uppväxt. 2., [rev.] uppl. Stockholm: Liber
Fröbel, Friedrich (1995). Människans fostran. Lund: Studentlitteratur
Gardner, Howard (1983). Frames of mind: the theory of multiple intelligences. New York: Basic Books
Imsen, Gunn (2006). Elevens värld: introduktion till pedagogisk psykologi. 4., rev. uppl. Lund: Studentlitteratur
Johansson, Bo (2001). Examensarbetet i lärarutbildningen: undersökningsmetoder och språk
lig utformning. 3. uppl. Uppsala: Kunskapsföretaget
Jensen, Mikael (2013). Lekteorier. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Jensen, Mikael & Harvard, Åsa (red.) (2009). Leka för att lära: utveckling, kognition och
kultur. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Hermerén, Göran (red.) (2011). God forskningssed [Elektronisk resurs]. Stockholm: Vetenskapsrådet
Tillgänglig på Internet: https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed Hägglund, Kent (1989). Lekteorier. Solna: Esselte studium
Knutsdotter Olofsson, Birgitta (2011). I lekens värld. Johanneshov: TPB
Lillemyr, Ole Fredrik (2002). Lek - upplevelse - lärande i förskola och skola. 1. uppl. Stockholm: Liber
Lillemyr, Ole Fredrik (2013). Lek på allvar: en spännande utmaning. 1. uppl. Stockholm: Liber
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442
Pramling Samuelsson, Ingrid & Asplund Carlsson, Maj (2014). Det lekande lärande barnet: i
en utvecklingspedagogisk teori. 2. uppl. Stockholm: Liber
Phillips, Tove (2011). Lärande och utveckling. 1. uppl. Malmö: Gleerup
Elektroniska källor
Althoff, Mia, 2015. 50 000 ord. Barnsidan. [Blogg] 8 oktober.
http://www.barnsidan.se/bloggs/ego/50-000-ord.htm. (Hämtad 2017-03-10) Förskolan Stjärnflockan, 2015, Vad är konstruktionslek? 28 januari.
Bilaga 1
Hej!
Jag heter Biljana Antovic och studerar till förskollärare på̊ lärarprogrammet vid Malmö högskola. Detta är min sista termin i utbildningen, som avslutas med ett examensarbete i form av en uppsats. Som utgångspunkt i denna avser jag att undersöka pedagogers syn på lekens betydelse för barns utveckling, vilket utgör kärnan i examensarbetet.
Jag vore väldigt tacksam om du vill delta i min undersökning genom att besvara mina frågor kring detta, via en samtalsintervju. Såväl din identitet som deltagare som dina svar omfattas av identitetsskydd och är på så sätt anonyma.
Jag ser fram emot din medverkan!
Med vänliga hälsningar Biljana Antovic